Maersk avskiljer Drilling

Idag beslutade Maersks årsstämma att avskilja Maersk Drilling till ett separat bolag med namnet "The Drilling Company of 1972 A/S", kallat så eftersom Maersk Drilling bildades just 1972. Sista dagen för handel med Maersk-aktien innan separationen är imorgon den 3 april. Drilling-aktierna ska komma in på depån den 8 april enligt bolagets information.

Maersk hårdbevakas inte precis i svensk media trots att det är en av Nordens börsjättar, så jag tänkte ta en titt på de separata bolagen och hur jag ser på dem som separata enheter. Inlägget har sina viktigaste källor i Maersks årsredovisning för 2018 samt Drillings prospekt för den separata listningen.

Om vi börjar med The Drilling Company of 1972, kallat "Drilling" nedan, är det en väldigt svårvärderad verksamhet idag. Hela borrbranschen har varit genom ett stålbad de senaste fem-tio åren, men många bolag i rekonstruktion som t.ex. Fred. Olsen Energy (numera Dolphin Drilling), Seadrill & Awilco. Drilling har inte gått skadeslös ur detta utan har sett kraftigt fallande omsättning och stora nedskrivningar av oljeriggarna. Generellt har Drilling en modern maskinpark, i synnerhet i jämförelse med Dolphin Drilling och en grundbeläggning som åtminstone säkrar ett positivt kassaflöde med befintliga riggar.

Resultaträkning, Drilling

Resultaträkningen ovan visar på osäkerheten i intäkterna och nedskrivningstrycket som funnits de senaste åren. 2018 markerade kanske ett trendbrott där man faktiskt återförde lite, kanske riggat (!) 2017 för att skapa en positiv resultaträkning och göra koncernen säljbar.

Vad är en normal intjäningsförmåga för Drilling? Antalet aktier efter listningen är 41 miljoner, dvs. senaste årets vinster före nedskrivningar/återföringar är 9,3 dollar per aktie, med en kraftigt fallande trend. Eget kapital per aktie är 93 dollar. Omsättningsfallet har bromsat upp och i något läge kanske även denna bransch kan vända. Jag skulle säga att P/B 1 är högt värderat med den risk som finns, 0,5 är förmodligen lågt om värderingarna av tillgångarna gjorts någorlunda seriöst. Så mellan 46-93 dollar är extremt grovt men förmodligen det bästa jag kan producera givet hur osäker branschen är.

Varje aktie i Maersk berättigar till 2 aktier i Drilling så värdet per aktie är då mellan 93 och 186 dollar per Maersk-aktie eller 620-1240 DKK. Med dagens kurs på Maersk kvarstår då 7240-7860 DKK värdering som ska bäras av den kvarvarande container shipping-verksamheten.

Även för Maersk är den "normala intjäningsförmågan" vansklig att bedöma och jag har väntat på en vändning i branschen i snart tio år och fått en rätt mager avkastning på vägen.

Femårsöversikt Maersk

I femårsöversikten ovan visar raden "Profit/loss for the year - continuing operations" på ännu en svajig historia, om än inte fullt så volatil som Drilling. Även här är det stora siffror på raden "Depreciation..." där impairment är en stor del.

För att göra ännu en "back of the envelope"-kalkyl kan vi titta på betald skatt istället för det redovisade resultatet. Den betalda skatten är relativt stabil och är ofta en bra approximation på kassaflöde minus mer stabila periodiseringar. Medianen de senaste åren är 225 MUSD. Maersk redovisar inte sin effektiva skattesats i senaste bokslutet men jag tror den ligger runt 25 %, något högre än Danmarks 22 %. Då skulle medianintjäningen ligga på 900 MUSD de senaste fem åren, eller 45 USD/aktie.

Ett annat sätt är att titta på bolagets finansiella målsättning att avkasta >8,5 procent på investerat kapital, vilket skulle peka på en vinst per aktie på > 160 dollar/aktie.

Så ett intervall på 45-160 dollar alltså, vilket pekar på svajigheten och differensen mellan bolagets prestation och deras målsättningar de senaste fem åren. Det har varit rätt tuffa år och i min bevakningslista räknar jag med en betydligt högre intjäning, närmre 100 USD för Maersk inklusive Drilling, vilket var enkelt att uppnå före finanskrisen.

Om vi istället tittar på EK så ligger det på 10 500 DKK/aktie. Jag tycker att ett pris på aktien omkring 10 000 DKK, givet de grova kalkylerna ovan, är en rimlig värdering.

Jag är medveten om att detta är extremt grova kalkyler, men givet den stora osäkerheten och den svaga historiken i båda bolagen (Maersk och Drilling) tycker jag inte indata ska stoppas in i känsligare modeller. Som vanligt bör en investering bygga på att du tror på bolagets framtidsutsikter. I mitt fall är jag mer bekväm med Maersk än Drilling, men lutar mot att behålla båda ett tag. I Maersks fall på grund av en tro på bolagets strategi, i Drillings fall är ägandet något mer spekulativt.

Nyheter i BMW, Maersk och Sampo

Tre av mina innehav släppte nyheter igår och idag som jag tycker är värda att kommentera, det händer inte så ofta. Det blir bokstavsordning, men kanske är Sampo intressantast, så härda ut.

BMW släppte sin årsredovisning för 2018 idag och det blev en resultatminskning jämfört med 2017, resultatet per aktie sjönk till 10,84 euro/prefaktie (13,09) vilket fortfarande är väl över mitt investeringsantagande på 9,50 euro. Utdelningen sänktes också till 3,52 euro jämfört med 4,02 euro förra året, för preferensaktien. Stamaktien delar som vanligt ut 2 cent mindre, dvs. 3,50 euro i år.

Antalet sålda bilar ökade med 1,1 % medan motorcyklarna minskade med 12,4 %, motorcyklarna har en tendens att svänga mycket kraftigare och volymerna är lägre.

Det som (jag tror) fick marknaden att sänka aktien med ca 3 % idag är snarare framtidsutsikterna som var ännu försiktigare än tidigare. De sammanfattas med "Profit before tax; significant decrease expected" med hänvisning till en lång rad faktorer som: tuff konkurrens, Brexit, handelsrelationer mellan USA, EU och Kina samt råvaru- och valutavariationer. Samtidigt säger man att personalen inte ska öka och att sålda volymer väntas öka något. EBIT-marginalen ska ner till 6-8 %. Om detta faller ut enligt prognos är det ingen katastrof som jag ser det, det viktiga är att de (stora) investeringar som görs i produktutveckling blir lyckosamma och rätt allokerade.

På elbilsmarknaden har BMW hittills deltagit med sin i3. Jag har provkört den och som alla andra elbilar är den väldigt speciell för oss som övningskörde i Volvo 245 med en slapp och lätt vibrerande manuell växellåda och 10-15 graders dödgång i styrningen. Men i3 har ingen som helst vill-ha-faktor för den typiska BMW-kunden. Det blir intressant att se hur el-MINIn som ska släppas 2019 tas emot, det blir ett prov på hur deras varumärken gifter sig med eltekniken.

Jag tycker fortfarande att BMW:s varumärke och ställning är underskattad på aktiemarknaden och min investering är ett kontra-bet mot tesen att Tesla kommer krossa allt och alla. Att diversifiera med Daimler och kanske något asiatiskt vore kanske ingen dum idé om man vill investera i just denna tes.

Maersk gjorde en bookbuilding igår kväll och sålde sina resterande aktier i franska Total, akter man mottog som betalning för Maersk Oil i bolagens transaktion 2017. Försäljningen inbringade 884 miljoner euro eller ca 6,6 miljarder danska kronor, 314 DKK/aktie. Maersk har tidigare meddelat att de avser skifta ut likviden till ägarna via utdelning eller återköp. Med tanke på SKATs hantering av källskatt, samt hur jag ser på aktiepriset, föredrar jag återköp.

Sampo släppte idag ett tillägg till sin årsstämmokallelse som kompletterades med berömvärt tydliga kommentarer på bolagets IR-blogg. Regulatoriska ändringar tillsammans med Nordeaflytten till Finland sänker Sampos solvens, ett mått på hur Sampos kapitalisering möter bolagets kontraktuella åtaganden. En lägre solvens skulle enligt styrelsen hämma bolagets investeringsfrihet samt möjligheter till utdelningar framöver. En "lösning" på detta är att minska ägarandelen ner under 20 % (Sampo äger idag 21,2 %) varpå Nordea inte längre skulle konsolideras i resultaträkningen och skulle påverka Sampos kapitaliseringskrav stort.

Sampos styrelse söker därför tillåtelse att antingen dela ut Nordeaaktier till sina ägare eller avyttra Nordeaaktier och göra en extrautdelning på upp till 90 cent/aktie. Hur man än väljer att göra lär det sätta en tillfällig press på Nordeaaktien. Som ägare i Sampo tycker jag det är något av en finansiell ickehändelse, en justering långt mindre än exempelvis Öresunds utdelning av MQ och Bilia-aktier härom året. Men strategiskt är den en intressantare ändring där Sampo nu alltså vänder kappan en aning gällande Nordea.

Inköp Maersk, Sampo och Swedbank

Under de senaste månaderna har jag sålt aktier för att kunna finansiera onoterade innehav, nu vände kassaflödet och möjligheten att köpa öppnade sig för första gången sedan 4 maj 2018 (om man inte räknar byten SHB A/B och några mindre illikvida inköp).

Valen föll på Maersk (ca 8260 DKK/st, 1 DKK = 1,41 SEK), Sampo (ca 42,50 EUR, 1 EUR = 10,49 SEK) samt Swedbank för ca 175 SEK.

Swedbank gjorde därmed återkomst i portföljen efter drygt 4 år utanför. Den pågående skandalen är upprörande och kan säkert kosta en eller annan chef. Man kan ifrågasätta affärsmoralen och kulturen i delar av banken. MEN, banken går bäst av de fyra svenska storbankerna, penningtvättbeloppen som misstänks är en tjugondel av Danske Banks belopp och om bötesnivåerna är proportionella skulle Swedbank kunna drabbas av 4 miljarder i böter. Årets utdelning är fyra gånger större, detta är i sammanhanget mycket små pengar.

Jag tror stormen i Swedbank blåser över, interna policies uppdateras, någon får byta jobb, böter betalas och sedan är det mesta som vanligt. Med en utdelning på 14 kronor som betalas ut om ett par veckor tror jag att uppsidan på 6 månaders sikt kan vara 14 + 25 = 39 kr/aktie, eller 22 % från dagens kurs, med relativt liten nedsida. Detta är aptitligt nog för att motivera en lite större insats tyckte jag, så det blev 8 % av portföljen.

Portföljen idag, klicka för att få en större bild

 Jag fick frågan i kommentarfältet tidigare vad som ska hända med de mindre innehaven, de under 5 %. Precis som med Maersk hoppas jag kunna fylla på i dem när priset tilltalar mig. Det kan dröja, och om det dröjer alltför länge eller de seglar upp ännu högre prismässigt kan det hända att jag säljer dem istället. Det finns en kassa på 4 % som jag kommer allokera när jag finner något aptitligt.

Ur led är portföljen

Jag har lämnat ett kortfristigt lån till ett onoterat innehav och tvingades frigöra en del kapital ur portföljen. Jag valde åter (precis som i höstas) att sälja bolag (Balder, Castellum, Deere, Maersk, Novo, Sampo och Skanska) där jag inte fick någon skattekonsekvens och portföljen är därmed ur balans just nu, ser ut enligt nedan:

Aktuell portfölj, klicka för att förstora

Om allt går som planerat med återbetalningen av lånet kommer jag kunna återställa portföljen någorlunda de kommande 1-2 månaderna. I Lund hålls nu samtliga Luppska familjetummar för en vikande aktiemarknad.

Handelsbanken lämnade i onsdags sin bokslutskommuniké till marknaden. Jämfört med Q4 2017 steg räntenettot med 1 % och provisionsnettot med 4 %. Kostnaderna steg dock med 9 %, fortsatt drivet av personalkostnader och investeringar i IT-system där man uppenbarligen legat efter åtminstone SEB och Swedbank. Jag tyckte det var en riktigt stabil rapport som visade att man åter kopplat greppet om kostnader och framförallt kreditförluster där Q4 två år i rad bjudit på kallduschar.

Extrautdelningen från förra året slopades och ordinarie utdelning hölls oförändrad på 5,50 kronor per aktie. Lundberg verkar ha gått ut med direktivet att "den vd som lämnar utdelning och sedan behöver en kapitalinjektionen får sparken direkt", mer på det temat senare.

Sett över helåret växer samtliga segment utom Sverige där intäkterna fallit något och kostnaderna stigit. Storbritannien och Nederländerna fortsätter växa relativt fort.

Vinsten per aktie steg till 8,93 kronor (8,28) och jag väljer att höja den "normala intjäningsförmågan" i bevakningslistan till 8,40 kronor vilket är genomsnittet de senaste fem åren.

För Skanska var fjärde kvartalet ett fall framåt jämfört med 2017. Intäkterna steg med 14 % och rörelseresultatet med 223 %. För helåret sjönk dock resultatet med 20 % och bolaget valde, enligt Lex Lundberg att sänka utdelningen till 6 kr (8,25).

Årets resultat per aktie blev 9,55 kr (12,01) vilket är under mitt investeringsantagande, men jag väljer att hålla normal intjäningsförmåga kvar på 11,50. Kanske är detta optimistiskt när byggkonjunkturen viker, men vi får se.

Även ett tredje Lundbergföretag, Industrivärden, har rapporterat för helåret 2018. I november såldes ICA-aktier för 1,7 miljarder och dessutom löstes 0,3 miljarder av 2014 års exchangeable genom leverans av ICA-aktier. Bolaget avser att avyttra hela innehavet senast i maj 2019.

Exchangeablen står för 4 miljarder av Industrivärdens totala skulder på 7,6 miljarder och ICA-försäljningen kommer skapa ett nytt läge för ledningen med en skuldsättning på drygt 3 % och ett helt nytt handlingsutrymme för Helena Stjernholm att agera på den nya strategi bolaget beslutat.

Om Stjernholm ska dra en slutsats från Ratos tunga år (snart decennium) är det att det första stora köpet en investmentbolags-vd gör formar deras karriär och eftermäle. Susanne Campbells Aibel och Magnus Agervalds Plantasjen avskräcker, låt oss hoppas att Stjernholm får en bättre första investering.

Industrivärden höjer faktiskt sin utdelning till 5,75 kronor per aktie, från 5,50 kronor, ett undantag i Lundbergsfären alltså.

I samband med Sampos bokslutskommuniké riktades blickarna främst mot att man gör en större ledningsrockad där svensken Torbjörn Magnusson kommer ta en större roll som vd för Sampo och ordförande i Nordea. Själva rapporten fick inte lika mycket utrymme.

Vinsten per aktie föll från 3,96 euro till 3,04 euro, men förra årets vinst var rejält dopad av en engångseffekt när Topdanmark konsoliderades i räkenskaperna. Rensat för denna ökade vinsterna i samtliga affärsområden. Investeringsresultaten blev dock svagare än 2017 även för Sampo och resultat per aktie efter marknadsvärdering av tillgångar sjönk till 1,70 euro.

För If sjönk combined ratio till 85,2 % efter en stark avslutning i Q4. Nordeas fjärde kvartal var blekare men en marginellt höjd utdelning skapar fortsatt utrymme för investeringar i Sampo. Mandatum nästan dubblade sin vinst under året och Topdanmark hade ännu ett starkt år och fortsätter dela ut merparten av sina vinster.

Utdelningen från Sampo föreslås höjas till 2,85 euro, eller 94 % av resultatet exklusive värdeförändringar. Jag skulle gärna se att bolaget slog av lite på utdelningstakten, eller åtminstone höjningstakten. Det finns i mina ögon en investeringskompetens inom bolaget som bör tillföras lite kapital att arbeta med, vid sidan om bolagets float.

Jag väljer att lyfta normal intjäningsförmåga i min bevakningslista till 2,90 euro för Sampo. Gör mig inte besviken Wahlroos.

Rapport från Maersk

Förra veckan släppte Maersk sin niomånadersrapport och jag tycker det är en bra anledning att titta närmre på bolaget som går mot slutet av en stor omställning.

• 2014 såldes Dansk Supermarked
• 2015 såldes innehavet i Danske Bank
• 2017 såldes Maersk Oil till Total, delvis betalt med aktier i Total
• 2017 såldes Maersk Tankers till familjens ägarbolag 
• 2017 förvärvades Hamburg Süd

Jag skrev om läget för snart ett år sedan och sedan dess har bolaget integrerat Hamburg Süd och meddelat att Maersk Drilling kommer börsnoteras separat under 2019.

Tredje kvartalet 2017 var bolaget hårt drabbat av en cyberattack som gör jämförsiffrorna svaga, vilket bör tas med i beräkningen när man tittar på kvartalets utveckling:

• Bolaget har reducerat antalet fartyg från 781 till 723 sedan integrationen av Hamburg Süd, huvudsakligen genom att släppa chartrade fartyg. Trots detta har omsättningen fortsatt öka genom ökat utnyttjande. Kapaciteten kommer stabiliseras de kommande kvartalen
• Omsättningen ökade med 32 % inom Ocean-segmentet, mycket beroende på förvärvet av Hamburg Süd, om det exkluderas ökade omsättningen med 7 %. Fraktraterna steg 5,5 % jämfört med föregående år
• Kostnaderna för att frakta en container ökade något, där förvärvet av Hamburg Süd drog upp kostnaden, bränslepriset likaså, medan förbrukningen sjönk och bromsade kostnadsutvecklingen
• Logistics & Services ökade sin omsättning med 7 % med förbättrade marginaler. Segmentet är centralt i Maersks strategi att integrera hela containerfraktkedjan för kunderna och utvecklas väl just nu
• Terminals & Towage ökade sin omsättning med 4 % och förbättrade marginaler. Genom förvärvet av Hamburg Süd ökade beläggningen på terminalerna rejält från de egna fartygen. Men även intäkterna från externa kunder ökade under året
• Manufacturing & Others är litet med spretiga delar och väldigt varierande resultat
• Maersk Drilling kommer särnoteras men uppvärderades med 445 miljoner dollar under kvartalet på grund av förbättrade utsikter. Omsättning och lönsamhet sjönk dock
• Maersk Supply Service är till salu men här har värdet nedskrivits med 400 miljoner dollar. Försäljningen kommer sannolikt inte vara klar förrän en bit in i 2019

Utsikterna för 2018, med bara ett kvartal kvar, snävades in från en EBITDA om 3,5-4,2 miljarder dollar till istället 3,6-4,0 miljarder dollar, medan tillväxtförväntningarna höjdes en aning till 3-4 %. Det pågående "handelskriget" mellan USA och Kina utgör en osäkerhetsfaktor som drabbar Maersks affärer kraftigt.

Logistics & Services utvecklas positivt

Under kvartalet såldes Total-aktier för 1,2 miljarder dollar, vilket tillsammans med positivt kassaflöde drog ner nettoskulden under kvartalet från 14,3 till 12,4 miljarder dollar. Efter särnoteringen av Maersk Drilling avser bolaget skifta ut likviden från Oil-försäljningen, dvs. Total-aktierna och kontanterna, till ägarna. Detta kan ske genom extrautdelning (vilket man valde efter försäljningen av Danske Bank), utdelning av Total-aktier, eller återköp. 

Skattemässigt föredrar jag återköp framför utdelning, och är direkt bekymrad över vad SKAT hittar på om bolaget väljer att dela ut Total-aktier.

Jag tycker fortfarande investeringscaset är intressant och intakt, även om tidsplanen förskjuts ännu en gång av handelskonflikter och de hinder de ställer containerfrakten inför. Jag tror att integrationen av kedjan med hamnar, logistik (lastbil, tåg och faktiskt flyg) och fartyg till ett system kan skapa "orättvisa" fördelar gentemot mindre aktörer som tvingas agera på mindre kontrakt och angöra hamnar på sämre villkor. 

Sjöfarten kommer aldrig få järnvägsekonomi, haven är relativt öppna, men angöring och effektiv logistik bör kunna vara en trång och strategisk resurs i framtiden.

Inköp BMW och Maersk

Som vanligt dras jag till bolag med utmaningar, befarade eller pågående, kortsiktiga eller långvariga. Det är den typen av fisk som fastnar i mina nät. Ibland blir det bra (banker i kris, gröna traktorer, försäkringsbolag), ibland mindre bra (billiga kläder, oljeriggar). På totalen har det gått skapligt så jag fortsätter på den inslagna vägen.

Idag blev det ett större inköp i BMW, motsvarande 2,3 % av portföljen, och ett mindre köp i Maersk motsvarande 0,5 % av portföljen. BMWs preferensaktie kostade 72,80 euro per styck och euron kostade 10,17 kronor. Maersk kostade 9 040 danska kronor och den danska kronan kostade 1,36 kronor.

Ok, jag är inte bilintresserad, men jag skulle hellre ratta denna än en Tesla

Utöver dessa inköp gjorde jag även ett inköp i fredags motsvarande 1,0 % av portföljen i ett illikvitt bolag.

Efter inköpen ser portföljen ut så här:

Bolag	Andel
Handelsbanken	15 %
Sampo	15 %
Illikvida aktier	11 %
BMW	8 %
Castellum	7 %
Industrivärden	7 %
Novo Nordisk	7 %
Deere & Co	6 %
Fastighets AB Balder	5 %
Investor	5 %
Skanska	5 %
AP Møller-Mærsk	5 %
Kassa	3 %

Jag har en plan att sysselsätta resterande kassa i illikvida innehav samt även ett onoterat bolag. Om det blir en investering i onoterat kommer pengarna lyftas ut ur portföljen, här redovisar jag bara publikt handlade bolag med marknadsprissättning. Jag räknar med att göra dessa affärer inom 1-2 månader, om de blir av.

Under utdelningsperioden som snart sätter igång kommer det troligen ändå bli en del inköp i den befintliga portföljens likvida aktier, så lite kommentarer och synpunkter kommer ni att få.

Balderrapport och månadsinköp

Jag brukar vara noggrann med att dokumentera alla köp och försäljningar samma dag här på bloggen. Inte för att läsarna ska ta rygg men för att det ska gå att återskapa min portfölj och räkna ut att den avkastning jag rapporterar stämmer. Kommentarerna kring ett köp blir också betydligt intressantare att gå tillbaka till om de skrivs precis när det sker, inte i ljuset av saker som kommer fram strax därefter.

Igår gick dock allt snett, problem med ström, nätverk, dator och huvudvärk på det (eller på grund av det), så jag får skriva detta idag istället...

Men betydligt intressantare än mina transaktioner var såklart Balders bokslutskommuniké som släpptes igår.

Svårare än så är det inte

Vd Erik Selin beskriver det utmärkt i vd-ordet, intjäningen har stigit mer än både fastighetsvärderingarna (substansvärdet) och aktiekursen, som dessutom fallit 9-10 procent hittills i år. Att öka intjäningen, förvaltningsresultatet, med 24 % är väldigt skickligt och det är inte första gången Selin lyckats med detta. Som en jämförelse har Castellum som mål att nå 10 %.

Fastigheter är en långsam business i grunden och varje objekt har mångåriga utvecklingsplaner, förbättringar och förändringar tar tid. Men Selin har i många år visat värdet att ha en ledning som springer fort som ett överliggande lager i denna långsamma affär. Det som imponerat mig lite extra under 2017, då jag första gången också valde att köpa aktier är hur han gjort detta.

Under året som gick hittade Balder inte lika många öppningar att köpa fastigheter till attraktiva priser, istället vändes fokus väldigt tydligt mot kostnads- och finansieringssidan. Visserligen steg hyresintäkterna med respektabla 10 %, men fastighetskostnaderna och finansnetto stod helt stilla trots denna ökade volym. Därmed kunde intjäningen stiga så brant. Ovanpå detta kommer inlösen av preferensaktierna som lämnat mer över till stamaktieägarna.

Räntenivån har sänkts till 1,8 % (Castellum betalar 2,4 %, det är en enorm skillnad) och räntebindningstiderna har förlängts rejält under året till i snitt 4 år. Balder har utvecklats från ett transaktionsdrivet och rätt offensivt finansierat bolag till ett väldigt konservativt finansierat bolag.

Intjäningsförmågan i Balder är nu, med befintligt bestånd och befintlig finansiering enligt deras egen beräkning 2,4 miljarder. Här räknar de dock med 22 % bolagsskatt, något de sällan eller aldrig betalar. De senaste åren har den betalade skatten varit en tredjedel av detta. Kompenserat för det blir intjäningsförmågan ca 2,7 miljarder, eller 15 kronor per aktie. Detta ligger över mitt investeringsantagande om 14,50 kronor, dvs. ok.

Efter rapporten använde jag en del av min kassa, motsvarande 1,1 procent av portföljen till att öka mitt innehav i Balder, jag betalade 194,50 kronor per aktie. Jag är egentligen bekväm med att ha en betydligt större andel Balder i portföljen, men behöver samtidigt ha en viss utdelning från portföljen framöver för att inte vara beroende av aktieförsäljning vid inopportuna tillfällen. Så jag håller portföljandelen vid 5 procent just nu.

Jag valde även att öka i Maersk igår. Bolaget har inte rosat marknaden efter bokslutskommuniké och kapitalmarknadsdag. Jag fortsätter dock tro på deras strategi med integration av containerfrakt över land och hav och tycker att aktiepriset blivit attraktivt. Jag ökade därför med 0,7 procent av portföljen, aktierna kostade 9 450 danska kronor per styck, och danska kronan kostade 1,34 svenska kronor.

På samma sätt ökade jag lite i Skanska, 0,4 % av portföljen, för att nå upp i en portföljandel på 5 procent. Här betalade jag 162 kronor per aktie.

Sist, och minst, placerade jag månadens sparpengar i ytterligare några BMW Pref. För ett belopp motsvarande 0,2 % av portföljen köpte jag aktier för 74,45 euro styck, euron kostade 10,01 kronor. BMW är fortsatt bolaget som ligger högst upp i min bevakningslista, men jag vill inte göra några större inköp förrän nästa rapport släppts.

Efter dessa inköp ser portföljen ut så här:

Bolag	Andel
Handelsbanken	15 %
Sampo	15 %
Illikvida aktier	9 %
Kassa	8 %
Castellum	7 %
Novo Nordisk	7 %
Industrivärden	7 %
Deere & Co	6 %
BMW	6 %
Investor	5 %
Fastighets AB Balder	5 %
Skanska	5 %
AP Møller-Mærsk	5 %

Nu är jag uppe i meningsfulla insatser i samtliga bolag. Det som frestar mest är att öka ytterligare i BMW, men det är ett nytt innehav och jag vill läsa in mig mer och se ytterligare rapporter innan jag placerar mer där. Jag hade en tanke att placera kassan i SAS Pref, som jag gjorde för ett par år sedan, men nu har den aktien seglat iväg till 550 kronor vilket är helt orimligt.

Det nya Maersk

Jag har själv inte gjort någon översyn av Maersk här på bloggen sedan 2011. Bloggrannen Långsiktig investering skrev bra om bolaget 2015. Men efter senaste årens omstrukturering är det dags att försöka bedöma och värdera bolaget utifrån dess förutsättningar idag.

Maersk delades förra året in i två divisioner, Energy och Transport där Energy skulle avyttras. Detta är dock bara det senaste steget i renodligen, de senaste åren har bolaget sålt av sina innehav i Dansk Supermarked (Netto), Danske Bank m.m. och delat ut merparten av likviderna till ägarna.

Försäljningen av Energy har pågått under året, Oil såldes till Total, Tankers såldes till Möller-familjens ägarbolag och resterande delar redovisas som tillgångar till salu. Det har dock inte bara varit avyttringar under perioden utan bolaget har även köpt upp tidigare konkurrenten Hamburg Süd.

Containerfrakt är Maersks huvudfokus framöver alltså. Maersk Line var världens största containerrederi redan innan förvärvet av Hamburg Süd. Utöver detta äger Maersk även APM Terminals, en hamnterminaloperatör verksam i 59 länder, Damco, ett logistikföretag som hanterar godset när det lämnat containerfartygen, Svitzer som opererar bogserbåtar, samt Container Industry. Det sistnämnda bolaget producerar containrar, ren fabriksverksamhet alltså.

Synergierna i att äga bogserbåtarna och att själv tillverka containers kan nog diskuteras, det är nästan lite Kampradklass på det sista. Att äga containers kan däremot vara viktigt för att kunna optimera och hantera hela flödet på ett bra sätt.

En enda del av Energy kvarstår som aktiv verksamhet, Supply Service som servar oljeriggar. Denna del kommer säkerligen sättas upp till salu inom kort. Jag har faktiskt lite svårt att förstå varför det inte redan skett. Maersk Drilling som äger och opererar oljeriggar är uppsatt som tillgång till salu.

Hur ska man då värdera Maersk? Resultatrapporterna och kassaflödena de senaste åren är allt annat än muntra, men har ändå inte sänkt bolaget så mycket som man kan tro. Om man tror dessa år är representativa för sektorns avkastning kommande år bör man förmodligen inte köpa Maersk alls.

Ur Maersks Q3-rapport 2017, kapitalallokering och avkastning

Tabellen ovan är saxad ur Maersks niomånadersrapport 2017. Bolagets finansiella mål är att nå en ROIC på 10 % vilket man inte varit i närheten av 2016-2017 som synes. Under perioden 2007-2016 som varit minst sagt utmanande har man nått en genomsnittlig ROIC för transportdivisionen på 6,0 %. Om vi antar en "normal intjäningsförmåga" svarande mot ett ROIC på 7 % ger det ett resultat efter skatt för Transport på 2,24 miljarder USD. Detta motsvarar 14,2 miljarder danska kronor.

Maersk har idag 20,8 miljoner utestående aktier. Transport-divisionen borde alltså kunna leverera en normal vinst på försiktigt räknat 680 DKK/aktie när Energy är helt avyttrat. Till detta kommer försäljningsvärdet av de delar som är till salu nu. Energy plus tillgångar till salu står för 26 procent av investerat kapital. Om vi värderar detta till 26 procent av eget kapital blir det 8 miljarder USD eller 50,9 miljarder DKK, 2450 DKK/aktie.

En relevant fråga är om det är rimligt att "köpa" Maersks värdering av verksamheterna till salu samt kvarvarande Energy. Jag tror att de värderingar vi ser nu stötts och blötts mot marknaden och vi har sett omfattande nerskrivningar de senaste åren. De försäljningar som aviserats ligger på bokfört värde eller en bit högre, men jag är inte optimistisk för Drilling. Jag tror ändå bokfört värde är det bästa närmevärde vi kan hitta idag.

Med en rimlig P/E på 12 för transportverksamheten är då dagens motiverade pris för Maersk 12 * 680 + 2450 = 10 610 DKK. Jag uppdaterar bevakningslistan för att reflektera detta.

Varför ska man överhuvudtaget äga ett bolag inom containerfrakt, en bransch där konkurrenterna investerat ihjäl varandra det senaste decenniet? För mig är det en tro att Maersk ska kunna konsolidera fraktsystemet och skapa konkurrensfördelar genom att äga både hamnterminaler och fartyg. Detta skulle på sikt kunna leda till effektiviseringar och möjligheter att skapa bättre tjänster och lösningar för kunderna, något som skulle kunna minska den rena spotprissättningens betydelse för Maersk och branschen.

Företaget är även aktivt utanför fartygsfrakt, Damco kör till exempel containrar mellan Kina och Frankrike på tåg. Detta är en nischverksamhet, men det är intressant att se att där det finns containers är Maersk verksamt.

En megatrend som skulle kunna tala emot Maersk är robotiseringen. Den kan minska arbetskraftskostnadens betydelse i produktionen och på lång sikt flytta tillbaka produktion närmre konsumtionen, vilket skulle minska fraktbehovet för färdigt gods och reducera de stora fraktflödena till att mer handla om råvaror. Någon sådan tendens har inte synts ännu, men är något att vara vaksam på.

Rapporter från BMW, Zalando och Maersk

Idag kom tre niomånadersrapporter som intresserade mig: från senaste dagarnas analysobjekt BMW, från portföljbolaget Maersk och från Zalando som många ser som vägvisaren inom onlinemode.

BMWs rapport var relativt svag med ett försäljningstapp för automotive-segmentet som ledde till både lägre omsättning och lägre resultat än föregående år. Totalt sätt steg ändå omsättningen med 0,3 procent men resultatet sjönk med 1,8 procent. Vinsten per stamaktie de senaste tolv månaderna är 11,53 euro.

Aktien föll 2-3 procent på rapporten vilket kan vara skäligt när en positiv resultattrend bryts. Men i mina ögon minskar det inte intresset att titta vidare på BMW.

Dagens rapport visar att Maersk går på mina efter mina, nu i form av nya nedskrivningar av den hårt ansatta Drilling-enheten. Riggarnas värde har skrivits ner med 1,75 miljarder dollar vilket sänkte kvartalsresultatet till -1,5 miljarder dollar. Bolaget säger att man ser en försäljning av Drilling ske inom 12 månader, gissningsvis har man fått göra nedskrivningen i samband med de värderingar som gjorts för försäljningen.

Även APM Terminals tvingades till en nedskrivning på 374 miljoner dollar på grund av "challenging commercial conditions" i vissa hamnar. Göteborg nämns inte men jag har mina misstankar.

Om man ska leta ljuspunkter är det de ökade containerfraktraterna som ledde till att viktigaste affärsområdet, Maersk Line ökade sin omsättning med 14 % och vände till ett positivt resultat. Totalt sett är koncernen dock fortfarande en bra bit från sina finansiella mål och mina egna investeringsantaganden.

Även Zalando gjorde marknaden besviken genom att redovisa en förlust i dagens rapport. Försäljningen ökade med respektingivande 28 % men resultatet föll till -11 miljoner euro, -1 % nettomarginal.

Liksom ett modebolag i min portfölj visar Zalando en lageruppbyggnad som överstiger försäljningstillväxten. Sedan q3 2016 har det stigit med 38 %, sedan årsskiftet 49 %. Borrar man i övriga nyckeltal tycker jag att det är imponerande att marknadsföringskostnaden sjönk med 1,1 procentenheter till 8,6 %, ett tecken på att varumärket stärkts och att fler kunder kommit direkt till sajten, inte via Google eller affiliates.

Kanske ska det stigande lagret och de ökade försäljningsomkostnaderna (+36 %) ses som en offensiv satsning inför julhandeln. Men det återstår att se.

Allt utom klädbolag

Jag har väl mig själv att skylla men väldigt mycket har kretsat om ett klädbolag här på bloggen på sistone. Trots detta klädbolags kamp mot världen och dess aktiekurs kräftgång är portföljen på all time high. Därför tänkte jag passa på att ta en titt på resten av portföljen, på tio års sikt:

Handelsbanken
Bankbranschen är under tryck men finansbranschen är paradoxalt nog både en av de mest innovativa och en av de mest konservativa branscherna vi har. Det är ett enormt förtroende kunderna visar bankerna, vi lånar in miljarder och lånar upp miljarder från dem utan att någonsin ifrågasätta deras integritet och betalningsförmåga.

Om tio år tror jag storbankerna upplevt fortsatt press på sitt provisionsnetto men att de kommer kunna expandera sina räntenetto ytterligare, kopplat till den allmänna tillväxten. Handelsbanken är i mina ögon väl positionerade och har i kris efter kris visat sig vara den bank som haft bäst kontroll på sina åtaganden och sina kunder.

Jag ser absolut ingen explosiv avkastning framför mig här, men när det blir politiskt möjligt är en extrautdelning möjlig vilket skulle öppna för högre avkastning på eget kapital.

Sampo
Sampo äger några av de bäst positionerade försäkringsbolagen i Norden och har visat att de kan göra bra business med den float de genererar. Wahlroos bygge är tålmodigt och har ägt en corner i Nordea i många år nu. Bolaget kommer ge en hygglig avkastning i sin nuvarande form med en uppsida i form av potentiella strukturaffärer.

John Deere bomullsplockare

Deere & Co
Den amerikanska börsen har redan prisat in ett rejält uppsving i jordbrukets investeringsvilja. Deere är något så ovanligt som en kombination av ett starkt varumärke som tilltalar kunderna, en finansieringsverksamhet som ger god avkastning mot en marknad som spelar med livsverket som insats, och en innovativ aktör med enorma möjligheter inom kommande automation.

Industrivärden
Det är svårt att ha en övergripande åsikt om något så brett som Industrivärden, men här finns många av Sveriges finaste bolag till rabatt. Jag får en förankring mot index som är ok och dessutom finns en liten chans till en strukturaffär med Lundbergföretagen framöver.

Castellum
Castellum är "lagombolaget" i fastighetssverige. Bolaget är positionerat lagom centralt, med lagom avkastning och lagom risk. Inriktningen mot kommersiella fastigheter i tillväxtorter gör att konjunktursvängningar märks lagom mycket samtidigt som den långsiktiga urbaniseringen av landet ger en medvind. Tjänstemannastyret är en risk men hittills har Saxborn och hans kollegor skött sig långt över min förväntan och får fortsatt förtroende.

Novo Nordisk
Novo är ett unikum i Norden i mina ögon, ett läkemedelsbolag med fokus på långsiktig behandling av diabetes med en urstark position på sin marknad. Positionen är så stark att, likt Google och Amazon, den största risken är politisk. När så Trump dundrade förra året kom chansen att komma in någorlunda billigt.

Jag tror Novo kommer ha några år av lite långsammare expansion än de vant oss ägare vid men att nya marknader sedan kommer elda på bolaget ytterligare.

Investor
För tjugo år sedan ansågs Investor vara otroligt trött och en lekplats för Wallenbergarna. Börje Ekholm (Ericssons nuvarande vd) tog enorma tag för att vända detta, i mina ögon. In kom lite skarpare affärsmannaskap och stark styrning av onoterade bolag. Mölnlycke och Wärtsilä har varit goda affärer samtidigt som avyttrandet av korruptionsfällda Scania må varit kontroversiellt men verkligen gynnade Investor ägare. Ett bolag att hålla i portföljen åtminstone tills det börjar värderas med premie om det skulle hända.

Wal-Mart Stores
En av världens starkaste innovatörer inom e-handel just nu (!), så stark att till och med Amazon ibland tar efter och anpassar sina erbjudanden. Om Walmart lyckas använda sitt butiksnät och sin distribution på rätt sätt har de en unik möjlighet att utmana Amazon. Alla marknader, även USA, behöver åtminstone två starka konkurrenter, det kommer myndigheterna se till.

AP Møller-Mærsk
Snart är avknoppandet av energidivisionen klart och kvar finns då ett av världens starkaste transportföretag med fokus på containerfrakt. Att äga både skeppen, hamnarna och till viss del landdistributionen bör kunna göra branschen mer "järnvägslik" i sin ekonomi och ska kunna tillåta Mærsk att skruva upp sin lönsamhet långt över både konkurrenterna och sina egna historiska siffror.

Allt ovanstående är spekulationer av en lekman och inga investeringsråd på något sätt. Men ibland är det nyttigt att dokumentera sin syn på innehaven på samma sätt som Aktieingenjören gjorde idag. Det är nyttigt för mig att gå tillbaka till dessa inlägg också för att se om min syn på bolagen ändrats och om verkligheten utvecklats så som jag spekulerat.

Vad tycker läsarna om bolagen ovan?

Maersk säljer tankerdivisionen, till moderbolaget

AP Möller-Maersk meddelade idag att Maersk Tankers säljs till det onoterade moderbolaget Möller Holdings, som kontrolleras av ägarfamiljen. Köpeskillingen blir 1,2 miljarder dollar i kontanter plus en tilläggsköpeskilling på 0,2 miljarder dollar som är kopplad till fartygsflottans värdeutveckling de kommande 18 månaderna.

När en transaktion görs mellan ett noterat bolag och dess huvudägare bör man vara extra vaksam för att inte hamna i kläm. Maersks styrelse har tagit fram en fairness opinion från Morgan Stanley och DNB som alltså intygar att köpeskillingen inklusive tillägg är skälig. Enligt Financial Times har analysfirman Jefferies värderat bolaget till 1,3 miljarder dollar, vilket låter rimligt jämfört med dagens pris.

I Maersks halvårsrapport meddelade man att investerat kapital i divisionen var 1,2 miljarder dollar, men i det ingår såklart skuldsättning. Följaktligen bör försäljningen leda till en vinst, men storleken kommunicerades inte i dagens pressmeddelande.

Det har gått en månad sedan Maersk meddelade att Oil säljs till franska Total. Kvar i energisegmentet finns nu Drilling och Supply Services, två problemtyngda divisioner. Dagens affär tyder i mina ögon på att det finns lösningar på gång även för dessa. Att sälja till moderbolaget torde vara "sista utvägen" och avspeglar kanske att Tankers varit den del det varit svårast att hitta intressenter för. Jefferies ska ha värderat dessa båda enheter till 4,7 respektive 1,4 miljarder dollar.

Om dessa bolag inbringar sagda köpeskillingar har energidivisionen avyttrats för totalt ca 15 miljarder dollar, en premie på 2,5 miljarder dollar eller ca 120 dollar per aktie. Enligt företaget kommer detta delvis användas för att sänka belåningen på kvarvarande verksamhet, men även delas ut till aktieägarna.

Maersk säljer Maersk Oil till Total

Idag pressmeddelade Maersk att man säljer oljedivisionen till franska Total för 7,5 miljarder dollar. 5 miljarder betalas med Total-aktier och 2,5 miljarder genom att Total tar över en skuld från Maersk vas mål är att ha fortsatt kreditbetyg inom "investment grade". Lite mer information lämnades även på telefonkonferensen som höll i förmiddags.

Om man tittar på bokförda värden så var det investerade kapitalet (eget kapital plus räntebärande skulder) i Maersk Oil 4,2 miljarder dollar, dvs. priset ger en premie på ca 80 procent. Bolaget tog dock avskrivningar på 2 miljarder 2015 så det är från ett pressat bokfört värde som premien räknas, de historiska investeringarna har varit större.

3,3 miljarder dollar blir alltså vinsten gentemot bokfört värde, Maersk uppger att vinsten efter skatt blir 2,8 miljarder dollar. Maersks börsvärde är 41 miljarder dollar vilken dock innehåller en premie mot bokfört värde på ca 30 procent. Aktien borde baserat på detta stiga med 5-10 %. På en lite allmänt sur börs har kursen stigit 3,3 procent i skrivande stund. Jag gissar att merparten av danska corporate finance-branschen kände till att en affär var på gång och att det åtminstone delvis varit inprisat, även om villkoren givetvis inte varit kända. Jag tycker dagens affär ser attraktiv ut som aktieägare och känner mig nöjd.

Maersk är en aning dunkla kring vad man ska göra med mottagna aktier. Det talas om att göra återköp eller extrautdelningar (vilket tyder på att man säljer Total-aktierna motsvarande 3,8 % av Total), alternativt att man skiftar ut Total-aktierna till sina aktieägare, bl.a. mig. Den dagen, den sorgen...

Generellt är detta en logisk följd av den renodling man talar om mot transport och logistik, men frågan väcks vad som nu kommer hända med övriga segment i Energy-delen: Drilling, Supply Services och Tankers. Under telefonkonferensen ville man inte kommentera dessa, men "ordvalen" lät i mina öron som att det var saker på gång även där.

Rapport från Maersk

Idag kom halvårsrapporten från Maersk och det var i mina ögon en rätt dyster läsning med många negativa faktorer. Flera av dessa var dock av tydlig engångskaraktär och vd Sören Skou var mer positiv i en intervju i CNBC vilket säkert bidrog till att aktien handlats upp något idag.

• Intäkterna i Maersk Line ökade med 21 % och man vände en förlust till vinst. Fraktraterna har stigit under året och Skou säger att fundamenta är de bästa sedan 2010, detta borgar för kommande resultatförbättringar i det största och viktigaste segmentet
• APM Terminals som bland annat är en av parterna i konflikten i Göteborgs hamn tappade istället 7 % av sina intäkter och vände vinst till förlust efter nedskrivningar. "Underliggande resultat" (ett begrepp man vant sig vid när det gäller Maersk, städat för nedskrivningar) var dock positivt
• Maersk Oil har ökat intäkterna med 7 % och vinsten kraftigt, här hjälper stigande oljepris till
• De övriga segmenten är mindre men Maersk Tankers sticker ut med en förlust som mer än väl raderar övriga vinster under kvartalet. Detta beror på större nedskrivningar av bolagets tillgångar (fartyg), städat från detta blir resultatet nära noll
• Totalt har transportsegmentet tjänat 247 miljoner dollar medan energisegmentet förlorat 276 dollar (merparten nedskrivningar av tankers), finansiella poster kostar 235 miljoner dollar efter skatt och totalt förlorade koncernen 264 miljoner dollar. Om man tittar på underliggande resultat enligt Maersk tjänade transport 442 miljoner och energi 182 miljoner. Totalt underliggande resultat blir då 389 miljoner dollar, motsvarande ungefär 119 DKK per aktie

Att som Maersk räkna på och redovisa underliggande resultat är på ett plan rimligt, man hamnar närmare kassaflödet. Problemet är att Maersk är en enorm förvärvare av anläggningstillgångar och capex är alltid hög. Att regelmässigt ignorera nedskrivningar - ett kvitto på att de gjorda inköpen inte når upp till avkastningskraven - är riskabelt. Nedskrivningar ger ledningen en framtida medvind, lägre avskrivningar framöver och högre ROIC gör att det blir lättare att nå mål och se framgångsrika ut när det väl börjar rulla på.

Jag tycker att "verkligheten" ligger någonstans mellan den redovisade förlusten och det underliggande resultatet. Om Maersk fortsätter tjäna 120 DKK per kvartal är man fortfarande inte nära de 800 DKK per aktie och år jag räknar med som normal intjäningsförmåga. Jag tycker alltså inte Maersk är ens nära den kapacitet jag tror bolaget har. Dessa nedskrivningar kommer hjälpa bolaget framöver, men det som verkligen behövs är högre intäkter och kostnadskontroll. Det återstår att se om bolaget förmår att leverera det. 

Eftersom aktiemarknaden mer eller mindre redan inprisat en rejäl vändning för bolaget ligger jag närmare att skala ner mitt innehav än att öka på det.

Rapport från Maersk

Danska transport- och energikonglomeratet släppte sin kvartalsrapport idag och det var fortsatt tuffa tider trots stigande index (främst Harpex) och stigande oljepriser.

• Omsättningen steg med 5 % och vinsten med 13 % på helheten, vilket är positivt men kommer från en mycket svag utgångspunkt, nettomarginalen är bleka 2,8 % och ROIC är 3,5 % - att jämföra med bolagets mål på 10 %
• Transport & Logistics, där containerverksamheten dominerar, opererar med lövtunn marginal där hamnverksamheterna och containertillverkningen går med vinst medan Maersk Line, koncernens viktigaste del förlorade pengar. För Maersk Line har det stigande oljepriset ställt till det eftersom bunkerpriset stigit
• Köpet av containerfraktföretaget Hamburg Süd har gått igenom vilket gör Maersk Line till en ännu större pjäs i koncernen
• Energy, och i synnerhet Maersk Oil, gick däremot riktigt bra och når en ROIC på 11,3 %, dvs. över bolagets finansiella mål på 10 %. Hela koncernens vinst i kvartalet kommer från Maersk Oil medan Drilling fortfarande har det ganska tufft med många riggar utan uppdrag

Rapporten var alltså i linje med förra årets rapport och det har varit tufft för viktigaste området Maersk Line. Aktien steg dock idag med 3,3 % eftersom de indikerade bättre containerfraktrater och även upprepade årets resultatprognoser.

Maersk guidar alltså trots endast 250 miljoner dollar i kvartalet för en vinst på 1,5 miljarder dollar för året vilket innebär ungefär 500 DKK per aktie, fortfarande en bit under mitt investeringsantagande på 800 DKK, men en klar förbättring från föregående år.

Marknaden har en tid prisat Maersk inför en kommande vinstökning och nu verkar den komma. Om bolaget kan hitta tillbaka till sina finansiella målsättningar så är det fortfarande ett bra köp, men jag räknar lite försiktigare och nöjer mig med det innehav jag har.

Energidelen ska fortfarande säljas eller knoppas av senast 2018 men jag såg inget nytt om denna process i rapporten. Det ser ju ut som en vältajmad uppgång för oljepriset ur den aspekten.

Översyn bevakningslistan

Som de flesta läsare känner till har jag en bevakningslista, en lista med "kvalitetssäkrade" bolag som jag gärna köper om eller när priset är attraktivt. Ibland kan jag få vänta i många år innan det visar sig en öppning att köpa ett specifikt innehav, men i många fall kommer chansen.

När den väl kommer, som i H&M-fallet just nu, kan det ändå vara svårt att slå till. Marknaden är inte alltid effektiv, men oftast, så ett prisfall på ett bra bolag är alltid förknippat med välgrundad oro för bolagets eller branschens utsikter. Om man inte vågar tro på sin egen linje i de fallen har man ingen nytta av en bevakningslista.

Som många påpekat har bevakningslistan blivit bitvis inaktuell, många bedömningar av normal intjäningsförmåga har några år på nacken. Här är därför en kort uppdatering av de bolag vars NEPS saknat ursprungsdatum och därmed är äldre än februari 2017.

Castellum är fortfarande någorlunda aktuellt och NEPS avspeglar EPRA EPS, dvs. förvaltningsresultat efter nominell skatt. 8 kronor är lägre än jag förväntar mig framåt, men eftersom bolaget gjort så mycket ändringar låter jag värdet ligga kvar ett tag till och därmed innehålla lite säkerhetsmarginal.

Även Handelsbanken har ett någorlunda uppdaterat estimat på 8 kronor. Snittet de senaste tre åren är 8,32 kronor, men 8 får stå kvar som en liten säkerhetsmarginal.

Deere & Co har snittintjäning på 6,40 dollar de senaste tre åren, men jag har ett antagande på 6,50 eftersom jag tror jordbruken kommer behöva investera mer inom några år. Marknaden tycks hålla med mig eftersom aktien handlas på P/E 24 just nu.

AP Möller-Maersk har inte nått mitt NEPS på 800 DKK på några år nu men i en cyklisk bransch tror jag de ska kunna nå dit inom några år. Precis som för Deere verkar även marknaden tro det eftersom bolaget ändå är hyggligt värderat.

När jag analyserade Novo Nordisk tog jag lite höjd för att bolaget skulle visa fallande vinster och satte NEPS till 13,50 DKK. Detta har inte infriats utan bolagets vinst fortsätter växa. Jag tycker inte de politiska hoten är helt borta ännu och behåller min bedömning.

The Coca-Cola Co har ändrats mycket sedan jag analyserade bolaget. Vinsterna har inte utvecklats så väl och den strategiska förflyttningen från att bara sälja koncentrat till att även producera färdig produkt har gjort verksamheten mer kapitalintensiv. Därför sänker jag NEPS från 1,90 till 1,50 och sänker även motiverad P/E från 18 till 15. Detta skjuter giganten långt ner i bevakningslistan, men jag tycker det är motiverat.

Autoliv har jag haft i USD, men ändrar nu till SEK. Bilbranschen har gått väldigt bra de senaste åren och Autoliv har skördat frukterna. Jag är optimistisk för bolagets framtid men vågar inte sätta NEPS högre än 50 kronor, trots att man presterat bättre de senaste åren.

SKF har haft ett NEPS på 9 kronor i många år och det har stämt väldigt väl. Jag låter det stå kvar.

Johnson & Johnson är ju ett favoritbolag som åkte ur portföljen för ett tag sedan. Jag har dock hållit NEPS någorlunda up-to-date så 5,70 dollar få stå kvar.

Lunds börspärla Alfa Laval har stått och stampat i tio år när det gäller vinst per aktie även om omsättningen ökat. 8 kronor per aktie är klart över vad bolaget presterat de senaste åren men jag låter värdet stå kvar.

Procter & Gamble har liksom Coca-Cola stått och stampat länge och brottas med fallande omsättning i kampen mot egna märkesvaror som tar mark i dagligvarubranschen. Jag låter mitt NEPS stå kvar.

Unilever har klarat sig lite bättre än P&G men inte heller här finns någon påtaglig vinsttillväxt och jag låter normalnivån kvarstå på 2 dollar.

Anders Walls Beijer Alma förtjänar en liten höjning tycker jag och ökar på NEPS till 11 kronor, vilket är genomsnittet de senaste tre åren.

Skanska har tagit rejäla kliv och det var länge sedan man låg så lågt som mitt NEPS på 8 kronor. Det är många stjärnor rätt just nu för bolaget så jag är lite försiktig och höjer till 11,50 kronor, snittet de senaste tre åren är 11,64.

SCA är under omstöpning och Essity, hygienbolaget, ska delas ut till ägarna. Uppmärksamheten har dock vida överstigit bolagets vinstutveckling de senaste åren och mina 8,50 i normalintjäning nåddes inte 2016, men jag låter det stå kvar.

Avanza är ett bolag jag tycker är fantastiskt imponerande och fantastiskt övervärderat. Jag har ett NEPS på 10 kronor vilket kanske ändå är lite lågt. Jag höjer det till 11 kronor, men som jag ser det är hela branschen i prispress, något som Avanza själva bidragit till. Detta kommer sannolikt leda till lägre lönsamhet, men Avanza är ändå välpositionerat och redo för dagen när man kan ta mer betalt igen (om den kommer).

Atlas Copco förtjänar också en höjning efter att i många år överträffat mitt antagande som jag märkligt nog satt till 8,08 kronor. 10 kronor ligger mer i linje med vad de visat sig kunna prestera de senaste 6-7 åren som ändå knappast varit någon guldålder i branschen.

Vad ska man säga om Lundbergs? I linje med min enklare kassaflödesanalys höjer jag motiverad kurs till 370 kronor. När (om?) Lundbergföretagens värdering närmar sig solsystemet igen ska jag göra en lite noggrannare värdering.

Dansk dubbel

Igår släppte Maersk sin årsrapport för 2016 och för en vecka sedan gjorde Novo Nordisk detsamma. I korthet är Maersk ett bolag med utmaningar medan Novo Nordisk är en aktie med utmaningar.

I Maersk var året ett operativt mörker (siffror i parentes är för 2016):

• Maersk Line förlorade 400 MUSD (+1 300) på grund av fallande fraktrater
• APM Terminals tjänade 400 MUSD (+700), en vinst som föll på grund av problem i Latinamerika, nordvästra Europa och Afrika. Strejken i Göteborgs hamn spelar säkert in
• Maersk Oil tjänade 500 MUSD (-2 100), föregående års storförlust berodde på nedskrivning av oljetillgångar. Årets sjunkande oljepriser har parerats med ökad effektivitet så underliggande resultat har ökat något
• Maersk Drilling förlorade 700 MUSD (+800), en försämring som främst berodde på nedskrivningar av oljeriggar där framtida intjäning nu är hotad. Inte mindre än tio riggar är nu utan uppdrag, jämfört med tre för ett år sedan
• Maersk Supply Service, ett område normalt så obetydligt att jag inte brukar nämna det, förlorade 1 200 MUSD (+100) efter nedskrivningar på underutnyttjade fartyg
• Som helhet förlorade bolaget 1 900 MUSD. Före ovan nämnda nedskrivningar blev resultatet 700 MUSD eller 230 DKK per aktie, långt under mitt investeringsantagande om en normal intjäningsförmåga på 800 DKK. Bolaget väljer att halvera utdelningen till 150 DKK. 

Det är tufft i shipping och det är tufft i olja. Maersk vill dela upp koncernen i två delar och "söker lösningar". Konglomeratet passar egentligen mig relativt väl. Jag vill gärna äga dessa verksamheter och för mig framstår en uppdelning inte som någon större fördel.

Inför 2017 spås en vinst på 1 000-2 000 MUSD, vilket är en uppryckning men fortfarande magert. Merparten av vinsten finns inom shipping. Hamburg Süd, världens sjunde största containerrederi som man tecknade avtal om förvärv i Q4, är inte inräknat i dessa siffror.

Novo Nordisk var som vanligt smått otroligt lönsamt, men ett bolag som bara upplevt medvind och nerförsbacke i några decennier har såklart en aktie som inte tål jämn mark:

• Försäljningen steg med 4 procent till 112 miljarder DKK
• Resultatet efter skatt steg med 10 procent till 38 miljarder, en nettomarginal på 34 procent. Avkastningen på eget kapital var 82 procent
• Vinst per aktie steg med 11 procent till 14,99 DKK, klart över mitt investeringsantagande om en normal intjäningsförmåga på 13,50 DKK
• Novo deklarerar sina utdelningar efterhand och meddelar inte nu vad höstens utdelning blir, bara att man avser lämna en sådan. Förra året blev den 3 DKK, utdelningen nu i vår blir 4,60 DKK

Guidningen för 2017 pekar på en marginell ökning av omsättning och vinst. Utmaningen ligger, som alla säkert läst vid det här laget, i prissättningen på den viktigaste marknaden USA, där politiska vindar blåst upp mot diabetesföretagens enorma lönsamhet. Och lönsamheten är enorm som synes på siffrorna ovan.

Mot bakgrund av detta kan mitt antagande om långsiktig reell tillväxt om 5 % (ger P/E 18 i bevakningslistan) tyckas en aning optimistiskt. Men jag vill avvakta lite till och se vad som verkligen händer i USA de kommande åren, samt vad som händer med Novos produktportfölj, innan jag ger upp tanken på tillväxt.

När det gäller detaljerna i Novo Nordisks läkemedelsportfölj är det bara att erkänna att jag inte "kan" dem ännu och det lär dröja ett tag innan jag får en känsla för marknadspotentialen hos Victoza, Tresiba, Saxenda eller andra favoriter. Det tar mig en vecka att ta mig igenom Novos rapport medan jag klarar Handelsbanken på några timmar. Banker är otroligt enkla i jämförelse...

Dansk källskatt, steg för steg

Jag har talat mycket om dansk källskatt och har sett en del bloggare skriva om det. Idag har jag begärt återbetalning från Skat, danska skatteverket och tänkte dokumentera detta omedelbart innan det glöms bort.

De flesta jag sett som skrivit om detta har pekat på en specifik blankett. Jag använde istället Skats elektroniska tjänst som visade sig vara relativt enkel att använda.

VARNING: detta är första gången jag gör detta och jag har inte hunnit få respons från Skat, så det finns ingen garanti att jag fyllt i detta på rätt sätt. Jag uppdaterar inlägget om jag får feedback från dem.

När du startar tjänsten ser det ut så här:

Välj "Shareholder" om du hanterar dina egna eller ditt företags aktier. Klicka Next. Om du väljer "a person" längst upp ser du följande:

Välj att identifiera dig via TIN, som för oss svenskar innebär det vanliga personnumret. Fyll sedan i dina uppgifter. Telefonnumret försökte jag fylla i med +46, men då det inte fungerade blev det 0046 istället.

Om du valde "a company etc." istället så ser du följande. Detta gäller för dig som äger aktierna via bolag.

Här betyder TIN istället organisationsnumret. Återigen är uppgifterna relativt enkla att fylla i.

När du klickat på Next ser du följande:

Nu behöver du en del information för att fylla i detta. Välj "Double taxation" vilket är det som gäller för Sverige. Välj att identifiera aktien via ISIN. Denna kan du hitta hos din bank. På Avanza finns den på aktiesidan under rubriken "Aktiedata" en bit ner på sidan. För Maersk-A är identifieraren DK0010244425. B-aktien har en annan och Novo eller andra aktier självklart andra identifierare.

Du behöver också ange när beslutet om utdelningen fattades, normalt sett årsstämman. Jag sökte helt enkelt på "Annual General Meeting" för Maersk. I exemplet är det utdelningen för 1 Maersk-aktie som visas, dvs. 1 971 DKK för år 2015. Skat tar ut 27 % när de borde ta ut 15 % (hela anledningen att vi gör den här övningen). De övriga 15 procenten begär din bank in om du har en KF. Refundbeloppet räknas ut automatiskt om du fyllt i rätt.

Klicka på "Select file" och ladda upp ett dokument som bevisar att du ägt aktierna och tagit emot utdelning. Jag använde Avanzas månadsrapport som man når via menyvalet "Mina sidor -> Deklaration & Kontobesked -> Kontobesked -> Månadsbesked". Detta ger åtminstone beloppen i SEK och visar att man betalat skatt. För andra banker behöver du hitta någon motsvarande rapport.

Om du vill söka för fler aktier, eller fler år för samma aktie kan du bocka i "Claim refund of dividend tax for more shares".

Klicka på Next för att komma till:

Här ska du bevisa att du är svensk och skatteskyldig i Sverige. För privatpersoner behöver du fylla i denna blankett medan bolag fyller i denna istället. Jag fyllde endast i de översta fyra raderna i respektive blankett. Återigen är TIN = personnummer eller organisationsnummer, övrigt är relativt enkelt att förstå. Jag antar att danskarna tar kontakt med svenska myndigheter för att fylla i de andra raderna i dokumentet.

När du fyllt i blanketten så kan du ladda upp den. Jag lämnade inga ytterligare dokument eller kommentarer.

Ett klick på Next leder till sista sidan:

Här vill Skat ha ett konto att betala ut till. Jag utgick ifrån informationen på Avanzas hemsida för utlandsinbetalningar. Numret i "Reference" är ditt kontonummer på Avanza.

När du klickar på "Send" kommer du till en kvittosida som jag rekommenderar att du skriver ut eller sparar, där finns ett referensnummer och ett telefonnummer att kontakta Skat på.

Nu är det bara att vänta och se vad våra kära grannar svarar...

Portföljarkeologi

Om man liksom jag tycker att Twitter är ett trevligt tidsfördriv så får man vara beredd på att skåda en flod av portföljrapporter med årlig avkastning på 50 % eller mer (långt mer) så här års. Individer med lägre avkastning än så skriver hellre blogginlägg så de kan komma med lite mer utförliga ursäkter...

Om du, liksom jag, fått väsentligt lägre avkastning än dessa stjärnor och dessutom äger ett visst mått av självkritik så inställer sig förmodligen följande frågor: (1) vad håller jag på med? och (2) vad vet dessa människor som inte jag vet?

Den andra frågan är den svåraste att besvara, jag vet helt enkelt inte hur de gör och jag vet inte om deras framgång är repeterbar och utan stora fallgropar. Några enkla hypoteser infinner sig:

1. De köper volatila aktier och genom lyckosam tajming kan dessa personer stoltsera med fin historik
2. De handlar kortsiktigt med aktier och har vunnit pengar av sämre kortsiktiga handlare
3. De har flera portföljer och visar upp sin bästa, eller andra faktaputsningar för att skapa sig ett namn
4. De har bemästrat konsten att ha ena örat mot bolagen och andra mot vad som kommer bli populärt det kommande året
5. De har en strategi som kanske är långsiktig men som haft ovanlig framgång detta år

Den sista varianten kan jag känna igen mig i, mina bankköp gav väldigt fina siffror 2009. Nummer 1 har jag sett för enstaka bolag och om jag valt en mer koncentrerad portfölj hade jag kunnat nå sådana siffror. Förutsatt att jag på förhand kunnat peka ut vilka aktier jag skulle eliminera...

Att se andra lyckas är för många den allra svåraste utmaningen i en bull market. We hate it when our friends become successful, som Morrissey sa. När strategier man själv betackat sig för ger enorm avkastning är det väldigt lätt att kapitulera, kasta sig på tåget bara för att åka in i tunneln mot en bear market.

Det enda konstruktiva sättet att förhålla sig till alla dessa fantastiska portföljrapporter är att gratulera och lyckönska innehavarna, se om det finns något handfast att lära av dem och sedan fortsätta utveckla sin egen strategi.

Viktigare är att kunna besvara fråga (1); vad håller jag på med? Om man följt Lundaluppen över alla år har man nog en uppfattning om min strategi redan, men jag tyckte ändå det kunde vara värt att belysa den på ett lite nytt sätt, genom att titta på portföljen och dess ålder, snarare än dess nuläge:

Innehav	Andel (%)	År i portf.	Kursutv (%)	Kommentar
Handelsbanken	18	9	+87	Mycket starkare än index sett över perioden, trots finanskrisen
Hennes & Mauritz	13	9	+30	Exakt samma utveckling som index sett över hela perioden
Illikvida aktier	13	2	+97	Lyckoträffar, kommer inte öka portföljandel med köp
Deere & Co	9	2	+14	Starkare än index efter senaste tidens spurt
SAS Pref	7	2	+5	Något bättre kursutv än index, men framförallt hög utdelning
Industrivärden	7	20	+353	Bra utveckling framförallt de senaste åren när rabatten sjunkit
Castellum	6	3	+22	Starkare än index
Investor	6	20	+368	Samma som Industrivärden, stark uppvärdering senaste åren
Wal-Mart	6	5	+16	Har halkat efter, framförallt det senaste året
Novo Nordisk	6	<1	+3	Helt nytt, för tidigt för utvärdering
AP Møller-Mærsk	5	9	-3	Äger gärna bolaget, men ett av mina största misstag att köpa 2007
Sampo	5	6	+113	Sampo har haft en fantastisk resa, främst via Nordeas återupprättelse

Tabellen visar innehaven, hur stor andel av portföljen de utgör och hur länge de funnits i portföljen i någon omfattning. Samtliga bolag har funnits i portföljen hela denna period, det är inget av innehaven som dansat in och ut. Tabellen visar även hur aktiekursen utvecklat sig sedan det allra första köpet, siffran är röd om utvecklingen är sämre än OMXS30 under samma period.

Om man viktar innehavens ålder ovan med sin portföljandel är portföljen nästan exakt 7 år gammal. Medianen bland innehaven är 5,5 år.

Jag tror de allra flesta skulle kalla detta för en långsiktig strategi. Vad innebär detta, vad händer egentligen när man äger bolag i 7 år eller gärna ännu längre? Främst av allt förskjuts fokus: det är inte jag och mina listiga transaktioner som ska slå index utan bolagen.

Genom ett någorlunda disciplinerat användande av bevakningslistan och därmed en försiktighet att inte betala för mycket kan jag kanske skapa några procentenheters överavkastning. Men merparten av avkastningen kommer från bolagets ledning, dess strategi och dess exekvering.

(Varning för känsliga läsare, följande stycke innehåller en sportmetafor.) Att döma av hur aktiemarknaden verkar se ut idag så har vi horder av 100-meterslöpare på Twitter, många 400-meterslöpare på olika bloggar och på småbolagslistorna, 400-meters stafettlöpare som leder alla världens fonder, men bara en handfull maratonlöpare. Konkurrensen inom maraton är nästan obefintlig.

Företag prissätts enligt min erfarenhet för hur deras vinster kan komma att utvecklas på 3-36 månaders sikt. På mindre listor där trejders härjar är prissättningen ännu kortsiktigare. Nästan ingen tänker på längre sikt. Det finns i mina ögon inga mekanismer i marknaden som verkar för att detta skulle ändras. Att tänka långsiktigt är därför en konkurrensfördel som sannolikt kommer att bestå för oss som valt den vägen.

På kort till medellång sikt måste all utvärdering ske genom second level thinking, annars riskerar du hamna fel. Du behöver inse något innan alla andra inser det och dra nytta av massans rörelse. När den prissättande massan och du rör dig i samma takt måste du ligga steget före. Om ditt arbete hänger på att slå index 2017 (byt jobb!) så måste du inse vilka bolag som har uppvärderingspotential, göra antaganden om vilka som kommer bli uppmärksammade och kanske vilken händelse (trigger) som kommer leda till detta. Svårighetsgraden är stor och det finns krafter som driver dig till att investera i rätt tveksamma bolag för att de har en "story". Detta skapar även en överprissättning på bolag med story jämfört med "tråkiga" bolag som bara gnetar på.

På lång sikt, där konkurrensen är mindre, kan du klara dig lite längre med first level thinking. Det räcker att konstatera att ett bolag har hygglig tillväxt och vinstutveckling i relation till sitt aktiepris - och ha någorlunda rätt. Du behöver inte fundera så mycket på när marknaden ska inse det. Det gör den tids nog och medan du väntar på kursjusteringar har du förmodligen en hygglig direktavkastning.

Att långsiktigt välja bolag är i mina ögon enklare än att på kort till medellång sikt välja aktier. Att regelbundet och på ett pålitligt sätt välja de allra bästa är inte enkelt, men som Munger ofta säger "invert, always invert" (citat av Jacobi). Det räcker med att plocka bort de sämsta för att utmana index, en övning som på lång sikt ofta är enklare än att utse de allra bästa.

Jag har på Grahams inrådan valt att fokusera på stora, etablerade bolag med starka positioner i branscher som jag bedömt ha en god framtid. Större belöningar väntar säkerligen dem som kan identifiera bolag i ett tidigare skede, bolag som kan förflytta sig till den marknadsposition mina bolag redan har.  Jag kan en del om företagande men jag vågar inte lita på min förmåga att peka ut sådana vinnare, det finns i mina ögon för många osäkerheter i en sådan förflyttning som jag inte kan bedöma från utsidan.

Om jag personligen skulle investera i mindre bolag skulle jag sannolikt välja bolag med starka marknadspositioner i en mindre och mer intrångsskyddad bransch, snarare än bolag som ska vinna mark i en etablerad och stor bransch. Det senare innebär en ytterligare svårighetsgrad för analytikern då större konkurrenter ofta kan flytta spelplanen. Hellre stor fisk i liten damm än vice versa alltså.

Att konsekvent ha en portfölj bestående av stora och framgångsrika bolag med goda marknadspositioner gör min portfölj olik de allra flesta bloggare jag läst, även om enskilda innehav kan vara populära. Min portfölj och min portföljomsättning liknar mer Industrivärdens, Investors eller Fredrik Lundbergs. Jag är i ett skede av livet där jag har en del värden att försvara och därför är det enkelt för mig att "nöja" mig med att över tid slå index med ett par procentenheter per år.

Det finns naturligtvis människor där ute som väljer en annan väg, trots att de har värden långt större än mina att försvara. Mats Qviberg och hans Öresund har exempelvis sprungit cirklar runt min portfölj många år. Förutom åren kring HQ-kraschen såklart. Totalt har Öresund överträffat Lundaluppen-portföljen med ca 1,6 procentenhet per år under perioden 2004-2015, dock med en väsentligt högre volatilitet och synbarligen en högre risk. Mats Qviberg brukar kalla sig "musikalisk" avseende aktier och jag skulle vilja utnämna honom till svensk mästare i second level thinking vad gäller aktiemarknaden. Om jag skulle vilja ha en exponering mot svenska mid cap eller small cap-bolag så vore Öresund ett intressant alternativ, jag skulle inte kunna göra jobbet bättre själv.

En titt på en tidig jämförelse jag gjorde med andra investmentbolag visar på ett annat skäl att man kanske ska sköta sina investeringar själv om man nu har tiden och intresset som krävs. Den solklara stjärnan under perioden, Ratos, har ju minst sagt tappat sin gloria. Investmentbolagen har en egen värdering ovanpå sina innehav som historiskt har fluktuerat långt mer än vad dess förespråkare talar högt om.

Min portfölj innehåller nu ett antal bolag som funnits med i 2-3 år och som jag bedömer håller en kvalitet som gör att de kan följa eller överträffa index. Min förhoppning är att bolagen ska fortsätta utvecklas positivt så att de, liksom Industrivärden och Investor, kan finnas med i decennier snarare än år. Räkna alltså inte med så mycket dramatik i portföljen, eller på bloggen.

Hur ser din portfölj ut, hur länge har medianbolaget funnits med i portföljen?

Rapport från Mærsk

Idag publicerade danska frakt- och oljekonglomeratet AP Møller-Mærsk sin tredje kvartalsrapport för året och det var ingen speciellt munter läsning:

• Omsättningen föll med 9 procent jämfört med föregående år och har fallit med 15 procent för årets första nio månader
• Resultatet föll med 44 procent från en redan låg nivå, och dessutom var en mycket stor del av det positiva resultatet en engångseffekt från förtida avslutande av ett oljeriggskontrakt, dvs. nästan en tredjedel av resultatet före skatt kom till av att man sköt en intäkt från 2017 till 2016
• Den viktiga containerfraktrörelsen drabbades av fraktrater som sjunkit med 16 procent från föregående år
• Resultat per aktie hittills i år har varit ca 240 DKK för nio månader, min "normala" intjäningsförmåga i bevakningslistan (för 12 månader) ligger på 800 DKK

Men bolaget är verksamt i branscher som inte mått helt bra de senaste tio åren. Oljepriset och allt oljerelaterat har varit i akut kris de senaste åren och containerfrakten har aldrig hämtat sig helt efter finanskrisen 2007-2008. I år har första stora konkursen inom containerfrakt (Hanjin) på trettio år inträffat. Detta gav en kort positiv effekt för Maersk, men deras volym absorberades sedan fort på en marknad som lider av överkapacitet.

Fanns det då inget positivt? Jodå, på en blödande marknad som växer med ca 2 procent lyckas Maersk Line (containerfrakt) öka sina volymer med 11 procent och hamna på ett resultat nära noll. På oljesidan konstaterar man även att break-even-priset för Johan Sverdrup-fältet (som man delar med Statoil och Lundin Oil) är så lågt som 25 dollar per fat.

Marknaden reagerade kraftigt på rapporten med en prissänkning på 8 procent för Maersk-aktien. Vad innebär detta? För ett bolag verksamt i så cykliska branscher som Maersk är, så brukar det långsiktiga och förenklade antagandet vara att framtiden ser ut som en lätt uppåtlutande sinuskurva. 

Till skillnad från Novo lämnade Maersk inga stora justeringar av framtiden på lång sikt, så marknadens reaktion bör kunna förklaras med att den där sinuskurvan, med sina framtida kassaflöden, skjuts på framtiden lite till. Jag gissar att alla tror att containerfrakten (och världskonjunkturen) någon gång ska hämta sig. 8 procent måste i mina ögon betyda en ganska kraftig förskjutning i tiden. Om diskonteringsräntan är 15 procent, som den ofta var på gamla goda tiden (före finanskrisen) så kanske 6 månader. Om man räknar med "säkra räntan" idag som diskonteringsränta rör det sig om många års förskjutning. 

Jag kan inte riktigt hitta något i denna rapport som pekar på att de goda dagarna nu är många år längre bort än de verkade vara igår. Därmed tycker jag reaktionen verkar överdriven och att det nya priset borde representera ett hyfsat köptillfälle.

I grund och botten uppvisar Maersk de egenskaper ett marknadsledande, kvalitativt, bolag i cykliska branscher ska göra: de tjänar rejält med pengar i goda tider, och är effektiva nog att svälta ut konkurrenterna i dåliga tider, med svagt positiva resultat.

Maersks återköp

A.P. Møller - Mærsk A/S inledde under september sitt återköpsprogram som med dagens värdering lär eliminera drygt 1,5 procent av de utestående aktierna. I sitt pressmeddelande skriver man (precis som Swedbank gjorde för några år sedan) hur många aktier man köpt per dag och vad man betalat, vilket ger viss detaljinblick i hur dessa operationer går till.

Precis som jag tyckte med Swedbank tycker jag att man köper vid ett ganska dyrt och därmed oförmånligt tillfälle. När det gäller Swedbank var det vid ungefär 115 kronor, så låt oss hoppas jag har lika fel nu.

Jämfört med utdelning är återköp ett bättre sätt att återföra medel till aktieägarna när det gäller just danska aktier på grund av trasslet med källskatter. Så för all del får Maersk gärna fortsätta vara blygsamma med utdelning och generösa med återköp.