Sagan om de två grodorna

För ett och ett halvt år sedan köpte jag in två grodor (illikvida bolag) som jag hoppades kunna kyssa och framkalla stora värden. Under tiden som gått har jag har döpt om dem till Paddan AB och Prinsen AB.

Paddan AB

Bolaget hade finansiella problem och ledningsproblem, men en sund verksamhet som översålts och underfinansierats. Ledande befattningshavare hade bytts ut och det fanns ett antal företagshändelser på gång som skulle kunna trigga en omvärdering. Min bedömning var att jag kunde tjäna 200 procent och förlora 100 procent, med en betydligt större chans för det förstnämnda. Börsen trodde något annat.

Denna groda har under året undvikit mina kyssar, krupit in i munnen på mig och förvandlats till en padda där inne. Aktiepriset har sjunkit med 80 procent sedan mitt köp och likviditeten har helt torkat ut, jag kan inte bli av med dem och risken är större att de 80 blir till 100 än att jag ska kunna tjäna något på detta.

Prinsen AB

Bolaget hade en svag men inte alarmerande balansräkning. Verksamheten var enkel men otroligt misskött över en längre tid. Nu var en ny ledning på plats där jag hade skäl att tro på de nya personerna. 

Denna groda blev till en prins och aktiepriset har mer än tripplats under min tid. De nya personerna gjorde allt rätt från start i bolaget och tog tag i märkliga organisatoriska strukturer, stängde ner olönsamma fickor i verksamheten etc. 

Det tog mig några månader att komma in i bolaget, men mindre än en vecka att sälja. Samtidigt som aktiepriset stigit har intresset gjort detsamma och likviditeten i bolaget är idag något helt annat än för ett par år sedan.

Portföljen

Prinsen hade alltså vuxit till sig och utgjorde förra veckan 13 % av min totala portfölj. Jag har nu helt avyttrat innehavet och istället köpt in:

• Deere för 208 dollar per aktie till ett belopp som motsvarar 1 % av portföljen
• Industrivärden för 233 kr/aktie, 5 % av portföljen
• Investor för 553 kr/aktie, 5 % av portföljen
• Novo Nordisk för 420 danska kronor/aktie, 2 % av portföljen
  

Syftet med dessa inköp var att ytterligare passivisera portföljen. Som kanske framgått av frekvensen av handel och blogginlägg är intresset inte på topp just nu. Jag lever ett väldigt lugnt och skönt liv och har inget behov av raketer egentligen.

Efter förändringarna ser portföljen ut enligt nedan.

Sedan årsskiftet har portföljen stigit med 8,6 procent (index är +1,1 i stigande stund), vilket är mer än godkänt givet min aktivitet och risknivå. Prinsen AB har stigit i pris mer än 5 % sedan min sista försäljning. Jag hittar ut själv.

Ur led är portföljen

Jag har lämnat ett kortfristigt lån till ett onoterat innehav och tvingades frigöra en del kapital ur portföljen. Jag valde åter (precis som i höstas) att sälja bolag (Balder, Castellum, Deere, Maersk, Novo, Sampo och Skanska) där jag inte fick någon skattekonsekvens och portföljen är därmed ur balans just nu, ser ut enligt nedan:

Aktuell portfölj, klicka för att förstora

Om allt går som planerat med återbetalningen av lånet kommer jag kunna återställa portföljen någorlunda de kommande 1-2 månaderna. I Lund hålls nu samtliga Luppska familjetummar för en vikande aktiemarknad.

Handelsbanken lämnade i onsdags sin bokslutskommuniké till marknaden. Jämfört med Q4 2017 steg räntenettot med 1 % och provisionsnettot med 4 %. Kostnaderna steg dock med 9 %, fortsatt drivet av personalkostnader och investeringar i IT-system där man uppenbarligen legat efter åtminstone SEB och Swedbank. Jag tyckte det var en riktigt stabil rapport som visade att man åter kopplat greppet om kostnader och framförallt kreditförluster där Q4 två år i rad bjudit på kallduschar.

Extrautdelningen från förra året slopades och ordinarie utdelning hölls oförändrad på 5,50 kronor per aktie. Lundberg verkar ha gått ut med direktivet att "den vd som lämnar utdelning och sedan behöver en kapitalinjektionen får sparken direkt", mer på det temat senare.

Sett över helåret växer samtliga segment utom Sverige där intäkterna fallit något och kostnaderna stigit. Storbritannien och Nederländerna fortsätter växa relativt fort.

Vinsten per aktie steg till 8,93 kronor (8,28) och jag väljer att höja den "normala intjäningsförmågan" i bevakningslistan till 8,40 kronor vilket är genomsnittet de senaste fem åren.

För Skanska var fjärde kvartalet ett fall framåt jämfört med 2017. Intäkterna steg med 14 % och rörelseresultatet med 223 %. För helåret sjönk dock resultatet med 20 % och bolaget valde, enligt Lex Lundberg att sänka utdelningen till 6 kr (8,25).

Årets resultat per aktie blev 9,55 kr (12,01) vilket är under mitt investeringsantagande, men jag väljer att hålla normal intjäningsförmåga kvar på 11,50. Kanske är detta optimistiskt när byggkonjunkturen viker, men vi får se.

Även ett tredje Lundbergföretag, Industrivärden, har rapporterat för helåret 2018. I november såldes ICA-aktier för 1,7 miljarder och dessutom löstes 0,3 miljarder av 2014 års exchangeable genom leverans av ICA-aktier. Bolaget avser att avyttra hela innehavet senast i maj 2019.

Exchangeablen står för 4 miljarder av Industrivärdens totala skulder på 7,6 miljarder och ICA-försäljningen kommer skapa ett nytt läge för ledningen med en skuldsättning på drygt 3 % och ett helt nytt handlingsutrymme för Helena Stjernholm att agera på den nya strategi bolaget beslutat.

Om Stjernholm ska dra en slutsats från Ratos tunga år (snart decennium) är det att det första stora köpet en investmentbolags-vd gör formar deras karriär och eftermäle. Susanne Campbells Aibel och Magnus Agervalds Plantasjen avskräcker, låt oss hoppas att Stjernholm får en bättre första investering.

Industrivärden höjer faktiskt sin utdelning till 5,75 kronor per aktie, från 5,50 kronor, ett undantag i Lundbergsfären alltså.

I samband med Sampos bokslutskommuniké riktades blickarna främst mot att man gör en större ledningsrockad där svensken Torbjörn Magnusson kommer ta en större roll som vd för Sampo och ordförande i Nordea. Själva rapporten fick inte lika mycket utrymme.

Vinsten per aktie föll från 3,96 euro till 3,04 euro, men förra årets vinst var rejält dopad av en engångseffekt när Topdanmark konsoliderades i räkenskaperna. Rensat för denna ökade vinsterna i samtliga affärsområden. Investeringsresultaten blev dock svagare än 2017 även för Sampo och resultat per aktie efter marknadsvärdering av tillgångar sjönk till 1,70 euro.

För If sjönk combined ratio till 85,2 % efter en stark avslutning i Q4. Nordeas fjärde kvartal var blekare men en marginellt höjd utdelning skapar fortsatt utrymme för investeringar i Sampo. Mandatum nästan dubblade sin vinst under året och Topdanmark hade ännu ett starkt år och fortsätter dela ut merparten av sina vinster.

Utdelningen från Sampo föreslås höjas till 2,85 euro, eller 94 % av resultatet exklusive värdeförändringar. Jag skulle gärna se att bolaget slog av lite på utdelningstakten, eller åtminstone höjningstakten. Det finns i mina ögon en investeringskompetens inom bolaget som bör tillföras lite kapital att arbeta med, vid sidan om bolagets float.

Jag väljer att lyfta normal intjäningsförmåga i min bevakningslista till 2,90 euro för Sampo. Gör mig inte besviken Wahlroos.