Kommentarfältet

... i förra inlägget var inte alls fullt, bara svårnavigerat (klicka på "Läs in mer" för att se mer än 200 inlägg, tack @mikekm).

Packar ihop

Var sak har sin tid och efter nästan fem år är det dags för Lundaluppen att packa ihop väskorna. När jag startade bloggen för fem år sedan hade jag ett annat jobb, små barn och inga läsare. I det läget var det inga problem att lägga ut sina tankar öppet och anonymt, idag är det lite annorlunda.

Detta blir därför bloggens sista inlägg. Jag kommer att hålla kommentarfälten öppna en vecka till, men stänger sedan dem också och diskussionen får fortsätta i andra forum. Även Twitterkontot kommer att vara aktivt i en vecka till, sedan får det vila. Jag har just nu inte för avsikt att ta bort bloggen från nätet, jag tycker den kan fungera som ett tidsdokument.

För dig som är ny på bloggen rekommenderar jag länkarna under "Börja här" i kolumnen till höger, det kan ge en bra ingång till vad den här bloggen är och var.

Tillbakablick

När jag startade den här bloggen såg aktiebloggarna i Sverige väldigt annorlunda ut och jag skulle vilja ta åt mig åtminstone en del av äran för några saker som jag tycker har förbättrats:

• Analyssystematiken har höjts, bloggare har numera investeringskriterier som är olika sofistikerade men i alla fall konsekventa
• Kommentarnivån på bloggarna har höjts rejält och här tycker jag Lundaluppen legat i framkant
• Bevakningslistor finns numera som ett standardbegrepp på nästan alla bloggar
• Öppenhet kring sponsorskap och annat har ökat i bloggarna, man vill ge läsarna inblick i vilka intressekonflikter som finns eller skulle kunna uppstå
• Årsbokslut med avkastning är något många arbetar med. Många har tagit det vidare till kvartals- och månadsbokslut också, men det kan jag tycka är lite överdrivet om man har en värdeinvesteringsfilosofi

En sak som gör det lite enklare att sluta är att det kommit fram så många nya och riktigt bra bloggar, med väldigt detaljerade och utförliga analyser av bolag och med väldigt intressanta insikter i investeringsfilosofi. De bloggar jag talar om finns i mina blogglistor i högerkolumnen.

Portföljutvecklingen under åren har varit god. Om man städar bort de år där spårbarhet saknas och bara tittar på bloggåren så har portföljutvecklingen sett ut så här (utvecklingen för 2014 är fram till den 3 oktober):

År	Lundaluppen	SIXRX	Differens
2010	26,2 %	26,7 %	-0,5 %
2011	-4,7 %	-13,5 %	8,8 %
2012	22,5 %	16,5 %	6,0 %
2013	35,6 %	28,0 %	7,7 %
2014	8,3 %	6,6 %	1,7 %
Ack	116,3 %	74,1 %	42,2 %
Snitt	16,7 %	11,7 %	5,0 %

Jag använder en förenklad beräkningsmodell, som jag bedömer underskattar avkastningen något. Jämförelse sker före skatter, men courtagekostnader ingår i mina siffror vilket talar något till min nackdel.

Som synes har det varit väldigt bra år att äga aktier, vilket är en del av förklaringen till att aktiebloggarnas popularitet ökat så starkt. Fem procent årlig överavkastning är inte något jag tror jag kan upprätthålla i framtiden, men det ger ju självförtroendet att försöka fortsätta enligt samma strategi.

Några tack

Det kan ju vara på sin plats att dela ut några tack. Först skulle jag vilja tacka mina inspirationskällor från 2010: Cristoffer Stockman, numera politiker och inte så frekvent skribent, 40 % 20 år som fortsatt i ungefär samma stil även om inläggsfrekvensen sjunkit och slutligen Fundamentalanalysbloggen. Lou/Magnus är en ruskigt vass skribent och alltid läsvärd trots en viss Apple-bias ;-)

Jag vill också tacka dem som jag haft kommersiella samarbeten med. Google och Blogger läser såklart inte detta, men tack ändå, ni tillhandahåller fantastiska tjänster! Avanza Bank har varit en mycket trevlig bekantskap; banken jag hellre är kund i än äger, vilket säger en del.

Störst tack vill jag ju dock rikta till mina läsare. Läsekretsen har varit stor och varierande men det är svårt att inte nämna Lars, Kenny och Carolus som stått för fördjupning, mothugg och levande debatt. Tack till er och alla andra, jag hoppas ni fortsätter i andra kommentarfält!

Framtiden

Jag kommer att fortsätta investera i samma stil och kommer även att fortsätta dokumentera mina inköp. Jag har lärt mig mycket från bloggen som jag kommer att ha mycket nytta av i andra sammanhang. Erfarenheten att bygga Sveriges mest besökta aktieblogg kommer alltid att finnas med mig. Vem vet, Lundaluppen kanske återuppstår i någon annan form?

Lycka till med era investeringar!
Lundaluppen

Rapport från H&M

Hennes & Mauritz är en nationalklenod som väcker många känslor. Dagens industri blev så uppspelta av dagens rapport och efterföljande kursfall att de på Twitter basunerade att "H&M:s kursfall slår hårt mot ägarfamiljen Perssons kassakistor". Att en orealiserad värdeförändring inte är kassaflödespåverkande påverkar tydligen inte rubriksättningen.

Dagens rapport är ett kvitto på att H&M:s investeringar de senaste åren i onlineförsäljning och nya erbjudanden börjar bära frukt. För en gångs skull växer sista raden mer än den första:

• Antalet butiker har ökat med 13 procent sedan samma tidpunkt förra året, till 3 341
• Omsättningen ökade med 18 procent för årets första nio månader, till 109 miljarder
• Resultatet efter skatt ökade med 19 procent till 14 miljarder, vilket gav en vinst per aktie på 8,31 kronor
• Vinst per aktie är nu 11,67 kronor på rullande 12 månader, äntligen över mitt investeringsantagande på 11 kronor
• Varulagret ökade med 17 procent

Bruttomarginalen är fortfarande inte upp i fornstora nivåer men samtidigt "köper" man marknadsandelar i tuffa marknader, detta kan ge utväxling framöver när marknaderna vänder. 

När man som H&M ökar med nya erbjudanden (nya butikskoncept, Home, sportkollektion, herrbutiker etc.) och nya säljkanaler (online, nya butiker) tvingas man ofta till högre lagerhållning temporärt på grund av en högre lagerfragmentering. Att då öka sitt varulager mindre än omsättningen är imponerande. Online med sina större centrallager kan på sikt sänka lagerhållningen, men det kommer inte ske förrän den försäljningen är mer betydande jämfört med de fysiska butikerna. H&M är tyvärr mycket förtegna kring siffrorna, men jag misstänker att försäljningen online är betydande redan.

Att börskursen faller på en sådan rapport beror såklart på att segern (och förmodligen några segrar till framöver) var uttagen i förskott. Det är inget konstigt egentligen, men rubrikerna kan bli lite lustiga. Vi som äger bolaget på lång sikt kan dock glädjas över rapporten, och någon kanske till och med ser det som ett köpläge?

Inköp Bonheur och Deere

Med Deeres intåg i portföljen och Bonheurs fortsatta kursnedgång tyckte jag mig denna månad se bra köplägen igen, och därför sålde jag hela innehavet i Spiltans Räntefond. Innehavet var så litet att jag valde att genomföra försäljningen på en gång, hade summan varit större så hade jag delat upp nedmonteringen i flera månader och därmed spritt inköpen av aktier mer i tiden. Räntefonden är såklart välkommen tillbaka nästa gång jag vill parkera investeringsbara pengar (och jag har andra medel i fonden).

Igår blev det inköp av 200 Bonheuraktier för 100 norska kronor, den norska kronan stod i 1,12 svenska kronor. Idag följde jag upp detta med 52 aktier i Deere & Co för 83,32 dollar per styck. Dollarn kostar idag 7,22 kronor och den förstärkta dollarn gör att månadens Deere-aktier blev dyrare än förra månadens, trots en nominell nedgång i aktiepriset.

Utanför dessa båda finns det inte mycket att hämta i min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget), även om nu Industrivärden C kommit ner i vettigt pris när framförallt Volvo fått en blygsammare värdering på börsen. Industrivärden är en utmärkt köpkandidat när Deere kommit upp i en rimlig portföljandel.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	18 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	9 %
Investor A	1 390	8 %
Sampo	740	6 %
AP Möller Maersk A	15	6 %
Bonheur	2 000	5 %
Castellum	1 810	4 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Deere & Co	75	1 %

Marknadsvärdet för portföljen har stigit till 4,6 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 173 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

Alibaba mot Amazon

På fredag är det dags för kinesiska Alibaba att genomföra en av tidernas största börsnoteringar när deras aktier börjar handlas på NYSE. Vad kan då passa bättre än att ställa Kinas e-handelsjätte mot USA:s dito, Amazon?

Vad är då Alibaba? Till att börja med kan man konstatera att det verksamhetsmässigt finns väldigt stora olikheter med Amazon, även om det kanske är det närmaste man kan komma idag. Alibaba är mindre spretigt än Amazon som utvecklar och säljer hårdvara i tillägg till sina webbsajter, men Alibaba sprider sin verksamhet på flera sajter.

Skiss över Alibabas sajter, ur prospektet

Taobao är en kinesisk eBay-variant där konsumenter kan sälja till andra konsumenter. Ett av nyckelproblemen man löst är betalningen, vilket är en stor utmaning i princip i alla länder utanför västvärlden. Med Alipay har man ett system som är pålitligt och som säkerställer att betalning inte sker förrän varan mottagits.

Tmall är istället en kinesisk motsvarighet till Amazon, med försäljning från handlare till konsumenter. I Tmall kan handlarna skapa egna butiker med egen design och layout och blir därmed en onlinegalleria som blivit oerhört dominant på kinesiska marknaden. Till och med Apple har sin Apple Store i Tmall, vilket är något slags bevis på att man måste vara där.

Juhuasuan är en gruppköpssajt där man köper rabatterade varor under givna tidsfönster. Jag har inte grävt djupare och vet inte riktigt hur den fungerar om jag ska vara ärlig.

Aliexpress är den mest Amazonlika sajten med försäljning från främst kinesiska handlare till globala konsumenter. Den är också på engelska så det är den enklaste sajten för en svensk att ta till sig och jämföra med andra webbsajter. Om man tittar på den och jämför den med västerländska sajter slås man av ett par saker:

• Grundlayouten är ganska lik Amazon men saknar mycket merförsäljningsfunktioner (andra som köpte gillar även... etc.)
• Mycket nästan-kopior och förmodligen en del piratkopior bland produkterna
• Dålig kvalitet på innehåll; bilder, texter etc. 
• En del visuella skönhetsfel

Jag har inte handlat på sajten så jag kan inte bedöma köpflödet, leveransen och smidigheten där, men av det man kan se ligger man ett antal år efter Amazon (vilket väldigt många gör om man ska vara ärlig).

1688 och Alibaba är business to business-sajter för den kinesiska respektive internationella marknaden. Att gå in på Alibaba.com är en intressant upplevelse: köp eldrivna mopeder i 72-pack! Om du vill starta en importfirma så är detta platsen att börja, affärsmöjligheterna är oändliga och om någon produkt slår hemma i Svedala så är det ju bara att skapa kontakt med grossisten i andra änden så kanske du kan få ett ännu bättre pris.

Alibabas marknad är primärt den kinesiska, även om den globala marknaden växer för dem. Kinesisk e-handel står för 85 procent av intäkterna och den kinesiska marknaden är mycket speciell. På många platser i Kina har den fysiska handeln varit kraftigt underutvecklad och Taobao/Tmall har helt enkelt öppnat en första möjlighet för många konsumenter att kunna få ett större sortiment tillgängligt. Man har i någon mening hoppat över ett steg i utvecklingen. Detta, att man erbjudit kinesiska konsumenter något de inte kan få på annat sätt, tillsammans med facilitering av betalning etc. har lett till en explosionsartad utveckling på hemmamarknaden.

B2B-sidan är den jag egentligen tycker har störst internationell potential, åtminstone på kort sikt. Här öppnas hela den enorma kinesiska produktionsapparaten på vid gavel för världen. Maersk lär få köra många Alibaba-containers det kommande decenniet. Aliexpress lär å andra sidan möta en tuffare konkurrens än de kinesiska konsumentsajterna, så i mina ögon blir det i alla fall svårare där än i andra delar av verksamheten.

Man ska vara medveten om att den kinesiska marknaden är i stor förändring. Många av Tmall-butikerna drivs som hobbyverksamheter hemma hos folk och skalmöjligheterna är i mångt och mycket outtömda. Vad händer när de inhemska handlarna växer, kommer Tmall att utmanas etc.?

Sök som navigationssätt på Internet är också eftersatt i Kina jämfört med västvärlden, vilket är något som skapar en tendens att stora sajter behåller sin trafik, är detta något som kommer att ändras? För er som är gamla nog att minnas Yahoo! på 90-talet så förstår ni vad jag menar, man navigerar sig i större utsträckning fram genom länkkataloger än vi gör i väst.

När det gäller risker så finns det såklart massor; och prospektet listar en lång rad av dem. Jag tycker personligen att Kina bär med sig ett antal stora politiska risker som är svåra att överblicka, samt att redovisningsreglerna också är luriga. När man köper Alibaba-ADR:er så köper man registrerade aktier i ett bolag i Caymanöarna som har kontraktuell rätt till alla vinster i det kinesiska Alibaba - men som inte äger verksamheten. Det är osäkert om jag skulle vilja ett bolag på de premisserna i Sverige, ännu mindre i Kina. (tack till Christian Hall som pekade ut inlägget)

Som ett tecken på kinesiska spelreglers flyktighet så ägs Alipay, betallösningen, numera av Jack Ma, företagets grundare, efter att den kinesiska staten 2011 bestämt att icke-banker inte får äga betallösningar utan särskilda tillstånd som Alibaba tydligen inte kunde få. Alipay är i sig en otroligt värdefull verksamhet som med några snabba beslut berövades Alibabas ägare.

Hur blir då värderingen av Alibaba, är det värt att köpa? Börsintroduktionens övre prisgräns värderar bolaget till smånätta 170 miljarder dollar. Under kalenderåret 2013 (prospektet innehåller inga färskare siffror) omsatte man 49,2 miljarder RMB och tjänade smått otroliga 21,7 miljarder RMB. I och med att man primärt förmedlar varor så blir det helt andra marginaler än vad någon e-handlare kan uppvisa. Vinsten i amerikanska dollar blir då 3,5 miljarder och P/E blir knappt 50 och P/S 21.

Enligt Google Finance är Amazons P/E idag 850 (!) så i den jämförelsen framstår ju Alibaba som ett klipp, men P/S är å andra sidan snarare 2 i Amazons fall. Man har mycket lägre marginaler alltså.

Aktien är förstås inget för Lundaluppen och svårigheten att blicka in i framtiden är extra stor i en så snabbrörlig bransch. Om man tror att Alibaba kan fortsätta växa i den takt man gjort de senaste åren är priset faktiskt inte så avskräckande. Men om man blir omkörd av någon ännu snabbare inhemsk konkurrent eller någon internationell bjässe om 5 år kan priset visa sig vara väldigt högt.

Maersks återköp

A.P. Møller - Mærsk A/S inledde under september sitt återköpsprogram som med dagens värdering lär eliminera drygt 1,5 procent av de utestående aktierna. I sitt pressmeddelande skriver man (precis som Swedbank gjorde för några år sedan) hur många aktier man köpt per dag och vad man betalat, vilket ger viss detaljinblick i hur dessa operationer går till.

Precis som jag tyckte med Swedbank tycker jag att man köper vid ett ganska dyrt och därmed oförmånligt tillfälle. När det gäller Swedbank var det vid ungefär 115 kronor, så låt oss hoppas jag har lika fel nu.

Jämfört med utdelning är återköp ett bättre sätt att återföra medel till aktieägarna när det gäller just danska aktier på grund av trasslet med källskatter. Så för all del får Maersk gärna fortsätta vara blygsamma med utdelning och generösa med återköp.

Sverige har valt

Svenska folket har gjort sitt val och även om alla i valvakan på SVT allvarsamt sa att "det inte finns några vinnare" så tror jag Stefan Löfvén hade en lite annan syn på det när han sänkte en stor stark på småtimmarna.

Som icke-fanatisk liberal får jag ju inse att min världsåskådning knappast firade några triumfer igår. Å andra sidan så är jag ju vit svenskfödd heterosexuell medelålders man, inte helt utan medel och makt, så de som helst vill gå bärsärk på mig nådde ju inte heller ända fram.

Som småföretagare tror jag inte den nya regeringen, vilken det nu blir, betyder så stor förändring på kort sikt. Kronans värde hit eller dit över några dagar kan kvitta. Med S i förarsätet får man anta att offentlig sektor och fackföreningar flyttar fram sina positioner något vilket innebär både lite affärsmöjligheter och kanske något utökad byråkrati. Men inget en medelålders svensk inte är van vid.

Som investerare får man inse (och hoppas!) att vi vart fjärde år får lite förändrade spelregler efter demokratiska val. Om ens investeringar har en så hög politisk risk att detta är ett problem så bör man se över sin portfölj. Skiftande regeringar är business as usual, och det är bara att lära sig leva med det.

Jag brukar undvika utflykter i det politiska eftersom kommentarfältet lätt spårar ur: håll det respektfullt och gärna investeringsrelaterat tack!

Trendtankar och stop-loss i olika tidsperspektiv

För några veckor sedan debatterades det rätt friskt här i kommentarfältet om stop-loss-funktion och huruvida det är en bra idé eller inte för att skydda sig mot sina egna missbedömningar. Det väckte idén till detta inlägg som dock snabbt halkar in på det större området trender.

En stop-loss-funktions värde vilar på idén att en kursnedgång förebådar vidare svag kursutveckling. Det finns intressant nog även spekulanter som säljer efter att ett bolag nått en viss nivå av uppgång (riktkurs eller liknande) men där måste logiken vara den omvända; efter kursuppgång följer en sämre utveckling. Notera att det är svårt att se att båda dessa beslut samtidigt kan vara effektiva rent logiskt.

Stop-loss bygger alltså på pristrender. Existerar pristrender för aktier? En ganska talande analogi är det tilltagande användandet av det engelska ordet momentum. Varje ingenjör vet att det på svenska heter rörelsemängd och kan beräknas som massa gånger hastighet, och för att förändra kroppens hastighet eller riktning måste det tillföras en aktiv kraft vars storlek är proportionell mot massan. För att man ska kunna tala om en hållbar trend måste det finnas något slags rörelsemängd - där det behövs en aktiv kraft för att förändra hastighetens storlek eller riktning. Att aktiepriser momentant har en hastighet kan nog de flesta hålla med om, men har de en massa?

Om man tittar på en intradagsgraf eller twitterinlägg från en trader kan man se att de kan byta åsikt om en aktie flera gånger per dag, optimism förbyts till pessimism till synes utan mellanlägen. Kan man då tala om något slags massa, något slags rörelsemängd? Jag är mycket tveksam.

Om vi rådfrågar profeterna då? Den gode Graham (jag kan höra halva läsekretsen sucka: inte Graham igen) sa ju följande: "in the short term, the stock market behaves like a voting machine, but in the long term it acts like a weighing machine", dvs. fritt översatt att på kort sikt styr psykologi men på lång sikt styr bolagens resultat och fundamenta.

Jag skrev ovan att jag var tveksam till om man kan tala om trender i det korta loppet, men hur är det i det långa loppet? Existerar fundamentala företagstrender som över tid avspeglar sig i aktiekursen? Ja det är jag och förmodligen alla andra som någonsin drivit företag helt övertygad om. Företag som påbörjat en positiv utveckling har en mycket högre sannolikhet att fortsätta den än företag som påbörjat en negativ utveckling har att vända den. Fundamentala trender existerar och mår väl även 2014. Då borde man väl kunna - i det långa loppet - genom weighing machine-logiken kunna följa dem? Ja och det är väl ungefär vad all fundamental investering handlar om.

Här gäller det dock att särskilja företagsutveckling och marknadsutveckling. Många marknader är cykliska och där kommer även bolag som är i en långsiktigt positiv utveckling att stöta på problem när marknaden faller.

Tillbaka till utgångspunkten då: kan man skapa långsiktig stop-loss för att reagera på långa fundamentala trender? Tyvärr är det nog så att den kortsiktiga volatiliteten skulle tvinga en långsiktig stop-loss att kanske ligga på -40% eller liknande för att inte bara fånga upp flash-crashes, Ukraina-kriser etc. Med andra ord kan den kanske fungera men skulle då bli oerhört tandlös. Den kanske kan få någon investerare som har svårt att medge en missbedömning att lämna i bättre tid, men sannolikt kan man med bättre metoder reagera långt snabbare.

Min slutsats blir då, föga förvånande, att kortsiktiga stop-losses baseras på tankefelet att det finns kortsiktiga trender att följa medan långsiktiga stop-losses saknar praktisk funktion. Inga stop-loss-order för Lundaluppen alltså.

Utdelning Johnson & Johnson

Liksom för Walmart fick Johnson & Johnsons utdelning en skjuts i svenska kronor på grund av den stärkta dollarn. 70 cent per aktie blev 4,98 kronor.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-09-10	Johnson & Johnson	95	4,98	473
14-09-04	Walmart	280	3,38	946
14-06-26	Bonheur	1 800	7,68	13 824
14-06-13	Johnson & Johnson	95	4,69	445
14-06-04	Walmart	280	3,20	897
14-05-14	Industrivärden	3 305	5,50	18 178
14-05-14	Investor	1 390	8,00	11 120
14-05-07	Sampo	740	14,92	11 041
14-05-07	H&M	2 740	9,50	26 030
14-04-17	Lundbergs	408	4,60	1 877
14-04-09	Maersk	3	1 680,57	5 042
14-04-07	Walmart	280	3,14	879
14-04-03	Handelsbanken A+B	3 465	16,50	57 173
14-03-28	Castellum	1 810	4,25	7 693
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Walmart	120	3,07	369
Summa				185 541

Nästa utdelning lär komma från Deere & Co.

Utdelning Walmart

Häromdagen kom Walmarts utdelning in på kontot och med dollarns förstärkning mot kronan hade den stigit en bit. 48 cent per aktie blev denna gång 3,38 kronor.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-09-04	Walmart	280	3,38	946
14-06-26	Bonheur	1 800	7,68	13 824
14-06-13	Johnson & Johnson	95	4,69	445
14-06-04	Walmart	280	3,20	897
14-05-14	Industrivärden	3 305	5,50	18 178
14-05-14	Investor	1 390	8,00	11 120
14-05-07	Sampo	740	14,92	11 041
14-05-07	H&M	2 740	9,50	26 030
14-04-17	Lundbergs	408	4,60	1 877
14-04-09	Maersk	3	1 680,57	5 042
14-04-07	Walmart	280	3,14	879
14-04-03	Handelsbanken A+B	3 465	16,50	57 173
14-03-28	Castellum	1 810	4,25	7 693
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Walmart	120	3,07	369
Summa				185 069

Jag har inte kollat upp om det blir Deere eller Johnson & Johnson som kommer härnäst, den som håller ögonen på den här bloggen får veta...

Rapporter

Det har trillat in ett antal rapporter senaste veckorna som jag lämnat okommenterade, och i flera fall har det ärligt talat inte funnits mycket att säga. Men någon kort reflektion per rapport kan jag ju tycka de är värda.

Maersks rapport var kanske den mest dramatiska om man bara tittar på summeringen. Två engångseffekter dominerar första halvåret, nedskrivningen av oljetillgångarna (-1,7 miljarder dollar) i Brasilien samt engångsvinsten från försäljningen av Dansk Supermarked (+2,8 miljarder dollar). Städar man bort dessa båda så var det en stark rapport där egentligen alla segment utom Fred. Olsen Energy-konkurrenten Drilling uppvisar små men konkreta framsteg.

Lundbergs bjöd inte på någon dramatik den här gången heller. Företaget har förvaltat sina innehav, tagit emot utdelningar och återinvesterat dem systematiskt. Så skulle jag vilja bli ihågkommen...

Deere & Co och Walmart visade båda prov på varför den amerikanska aktiemarknaden kallas världens mest effektiva. Kräftgång på börsen följs av relativt svaga rapporter med svaga utsikter framåt på kort sikt. Prognoserna framåt ligger med en precision som ingen svensk VD skulle våga sig på och träffsäkerheten för åtminstone Walmart brukar vara mycket bra. Däremot tycker jag ju att bolagens utveckling på längre sikt reflekteras dåligt i kurserna.

Deeres vinster ser ut att vara på väg söderut som alla sagt och det blir intressant att se hur lågt de går. Mitt investeringsantagande är att en normal intjäning ska kunna ligga kring 7,80 dollar per aktie och år.

Walmarts vinster faller något trots ökad omsättning. E-handeln växer väldigt snabbt och man flaggar nu för stora investeringar de kommande kvartalen, får vi samma utveckling här som vi sett i H&M tidigare?

Om jag fick hundratusen kronor

Jag och några andra bloggare fick frågan från Avanza: vad skulle du göra om du fick 100 000 kronor att investera idag? Jag funderade ett ögonblick på att svara "FAQ, fråga #3", men det vore kanske inte att sköta en uppskattad relation så bra ;-)

Tyvärr är inte svaret på frågan särskilt spännande. Jag tjänar femsiffriga summor i månadslön som de flesta här i landet, så 100 000 är mycket pengar som kan försörja min familj en period. Men jämfört med min befintliga aktieportfölj är det en ganska blygsam summa och därmed skulle jag behandla den som ett månadssparande, vilket också har hänt några gånger under bloggens historia. Jag skulle alltså a) titta i min bevakningslista och titta på bolagen i toppen och b) titta på min portfölj vilket av dessa bolag det vore lämpligt att öka i. Idag skulle det bli ett antal aktier i Deere & Co, precis som det blev i förrgår.

Om vi däremot skalar upp frågan lite så blir det intressantare: vad skulle jag göra om jag fick 10 miljoner att investera idag? Jag skulle inte köpa Deere & Co för 10 miljoner, det är ett som är säkert.

Jag skulle självklart kunna öka upp de innehav som ligger under motiverat pris en aning, dvs. Deere upp till kanske 10 procent av portföljen och Bonheur upp så de ligger mellan 5 och 10 procent igen. Men detta skulle kanske allokera 500 tusen kronor, det finns mycket kvar att investera. Skulle resten gå in i Spiltan Räntefond? Det skulle i så fall innebära att jag vore "65 procent likvid" vilket väcker nya frågor:

a) har marknaden verkligen helt fel eller finns det en chans att jag är för försiktig och att det kommer så breda vinstuppgångar som är inprisat?

b) hur stor är risken att stå utanför aktiemarknaden jämfört med att vara investerad?

Dessa frågor utmanar genast min investeringsstrategi som är ganska tydlig här: köp inte om inte priset är vad jag kallar ett motiverat pris. Hur skulle jag agera?

Sannolikt skulle jag investera halva summan i den del av min portfölj som vore "minst övervärderad" enligt bevakningslistan. H&M och J&J skulle då underviktas i det nya inköpet medan Bonheur, Deere, Handelsbanken, Walmart och Industrivärden skulle få en större del av allokeringen. Jag har inte tänkt ut den exakta fördelningen och viktningen men poängen är att jag skulle göra avsteg från min investeringsmetod. Den är helt enkelt inte byggd för denna typ av situationer och att agera så här skulle vara en hybrid jag skulle känna mig bekväm med.

Den kvarvarande summan skulle jag gradvis investera genom att öka upp mitt månadssparande, och därmed skulle jag (om prisbilden var attraktiv) vara fullinvesterad efter kanske tio år.

Vad säger bloggens läsare? Några av er har ställt frågan till mig redan, men ni andra: om ni fick ett belopp som var minst dubbelt så stort som ert tidigare sparande, vad skulle ni göra?

Inköp Deere & Co

När det är ont om tid är det skönt att ha en enkel investeringsmetod: a) upprätthåll en lista på ett antal förkvalificerade aktier med en bild av vad som är ett rimligt pris och b) invänta kassaflödet och utläs sedan vad som är tillräckligt attraktivt i pris för att köpa.

Min plan var att om jag hittade något jag ville köpa i aktieväg skulle jag sälja av min nyinköpta räntefond så att jag kunde dubbla upp den månatliga summan jag sparar. Nu har jag dock lyckats missa att göra denna försäljning i den allmänna postsemesterstressen, så månadens inköp blev utan dopning. Om Deere fortfarande är attraktivt nästa månad så får jag kompensera.

Valet denna månad föll alltså på amerikanska Deere & Co som jag kikade på för några veckor sedan och det blev därför ett köp på 23 aktier för 85,13 dollar per styck, dollarn står i 6,94 kronor. Alla tycks rörande eniga om att bolagets vinster kommer att falla under kommande år, min bedömning är dock att detta är inprisat med lite råge och jag är därför intresserad av att köpa.

För några veckor sedan kom det faktiskt upp en del köplägen på min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget), men nu var det återigen bara Bonheur och Ganger Rolf som gjorde Deere sällskap under 100 procent av vad jag ser som ett motiverat köppris.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	18 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	9 %
Investor A	1 390	8 %
AP Möller Maersk A	15	6 %
Sampo	740	6 %
Bonheur	1 800	5 %
Castellum	1 810	5 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Spiltan Räntefond	ca 346	1 %
Deere & Co	23	0 %

Marknadsvärdet för portföljen ligger efter en svacka återigen på 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 170 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

Sampos halvårsrapport 2014

I veckan kom Sampo med sin halvårsrapport och återigen var det positiva tongångar från den finska försäkringskoncernen. Det var dock inga dramatiska förändringar:

• If tappade två procent i premieintäkter men ökade lönsamheten med två procent genom att skära lite på personalen
• Nordea, varav man äger 21,2 procent, tappade 1 procent i intäkter och även en cent i vinst per aktie
• Mandatum livförsäkringar som varit det svagaste området de senaste åren ökade premieintäkterna med 6 procent liksom vinsten, vilket är glädjande
• Gruppens solvens har ökat fem procenter till 189 procent
• Vinst per aktie för halvåret steg med 6 procent till 1,34 euro, rullande tolv månader har man tjänat 2,67 euro per aktie vilket överträffar mitt investeringsantagande om 2,30 euro

Jag tror det var Rodney Alfvén som sa någon gång att bank- och försäkringsindustri är ingen tillväxtindustri. När bolag försöker ta marknadsandelar aggressivt har de historiskt blivit väldigt hårt straffade. Det handlar mer om att göra rätt affärer än att aktivt söka många affärer. Sampo tuffar på med god lönsamhet och jag bekymrar mig inte så mycket för de minskande premieintäkterna även om jag i ärlighetens namn hellre sett plus två än minus två.

Sveriges bolånemarknad

Ett kärt debattämne i Sverige är bolånemarknaden och dess hälsa eller ohälsa. För den som är intresserad vill jag tipsa om Svenska Bankföreningens rapport "Bolånemarknaden i Sverige" som kom ut idag. Som ägare i Handelsbanken och Swedbank, våra två största spelare på bolånemarknaden, tycker jag det är intressant läsning.

Riskbegreppet - lika centralt som svårgreppbart

Jag har tillräckligt med kunskap för att veta att jag mycket lite vet, men jag kan i alla fall ta upp en fråga som förbryllar mig mer ju mer jag lär mig om den. Kanske har vi tillräckligt med kunskap bland läsarna för att vi ska kunna reda ut den? Naturligtvis handlar det om den effektiva marknadshypotesen (EMH) och modern portföljteori (MPT) som alla vi som väljer våra egna aktier, oavsett tidshorisont, har problem med.

En av grundpelarna i MPT är att rationella investerare kräver högre avkastning för att ta en högre risker, och därmed ger högriskplaceringar högre avkastning på den effektiva marknaden. Detta hör man överallt, från #sparpodden, via Hemberg till politiska makthavare oavsett färg. Men för att sätta priset måste därmed marknadens aktörer kunna uppskatta risken, och där börjar sakerna krackelera.

För att kunna beräkna rätt pris måste marknadens deltagare kunna bedöma risken, och därmed var det den kanske första nöten att knäcka i den mångfalt Nobelprisade forskningen. Lösningen på detta blev att approximera risken. Man beräknar standardavvikelsen på prishistoriken för ett instrument jämfört med dess marknadsindex. Risken ansätts sedan vara proportionell med denna standardavvikelse. De flesta som angriper MPT ger sig på detta, men angreppen är sällan så koncisa. Jag tycker följande punkter är de som bäst belyser svagheten i antagandet:

1. I ena andetaget säger man att historiska priser saknar betydelse för framtida priser, i det nästa att framtida risken kan bedömas som standardavvikelsen av historiska priser
2. Som Alf Riple skrev i sin bok: prisutvecklingen har historiskt inte visat sig vara normalfördelad, och därför är själva beräkningen av standardavvikelsen felaktig rent matematiskt
3. Buffetts klassiska exempel: om ett bolag har en jämn utveckling över lång tid och sedan åker på ett problem och faller 50 procent i pris. Är risken större före eller efter att problemet blivit känt och priset fallit? Enligt modellen med standardavvikelse: efter, enligt sunt förnuft: före (då priset var högt och något negativt alltså var på väg att ske). Exemplet pekar både på "abnorma" händelser (besläktat med punkt 2) och tilliten till historiska prisrörelser (punkt 1).

Jag håller med om att investerare kräver högre avkastning för att ta högre risk. Men innan risken kan bedömas på ett korrekt och enhetligt sätt, något jag faktiskt betvivlar att den någonsin kan, kommer marknaden aldrig att vara effektiv. Den kommer att framstå som effektiv under perioder där få överraskningar sker, men detta kan enligt min mening inte sägas vara en sann effektivitet eftersom den kan omkullkastas närsomhelst.

Eftersom marknaden under långa perioder kan ses som effektiv är det viktigt att känna till EMH, men som grund för en livstid av investeringar har den stora brister. Dess förespråkare hävdar "men det är den bästa modellen vi har". Som värdeinvesterare tycker jag annorlunda, men kan ändå inte helt förkasta indexinvesteringen för den som vill ha ett enkelt sparande. Men även den har sina brister.

Om några läsare har bättre förankring i den akademiska världen än jag har så skulle jag uppskatta länkar till forskningsartiklar i ämnet. Helst sådana som förstärker eller förkastar mina punkter #1 och #2 ovan, det kunde bli en intressant uppföljning av det (åtminstone intressant för mig).

Läst Lögn, förbannad lögn & prognoser

Av en slump kom jag i helgen över svenske fondförvaltaren Alf Riples (@alfriple på Twitter) bok "Lögn, förbannad lögn & prognoser - en bok om finansmarknadens självbedrägerier". Om jag ska vara helt ärlig strök inte titeln mig medhårs och förhoppningarna var ganska låga. Ett par timmar senare märkte jag till min förvåning att jag var halvvägs genom boken och försjunken i den.

Titeln till trots är boken inte bara en kommentar till senare tiders finanskris och prognosmakares tillkortakommanden, nej det är istället en bok som täcker väldigt mycket mark trots att den bara är 235 sidor lång. Här avhandlas modern portföljteori, behavioral finance, teknisk analys och värdeinvestering, samtliga med en klar blick. Kortsiktighet kritiseras, långsiktighet kritiseras, att sälja vinnare kritiseras, att sälja förlorare kritiseras, buy-and-hold kritiseras. Kort sagt skjuter Riple åt alla möjliga håll - men identifierar också självmotsägelserna och kommer till väldigt balanserade och i mina ögon kloka "slutsatser" i denna verklighet som inte innehåller särskilt många enkla lösningar.

Utöver förvaltning och strategier avhandlas också finansmarknadens egenheter, dess masspsykologi och en stor del viks även till Riksbanken och dess funktion.

Det är en fröjd att läsa en bok skriven av en svensk fackman på svenska. Språket är bra och det är skillnad på översättningar och originaltext. När man läser böcker inom området som är översatta tappar man ofta tempo när termer är felanvända, det slipper man här.

Mot slutet visar det sig att Riple trots allt förespråkar värdeinvestering - en absolut syn på en investerings värde som en motpol till dess pris - som det sundaste sättet att nå en rimlig riskjusterad avkastning, i begreppet risks sanna mening. Detta är såklart helt i min smak, men jag var fast i den här boken långt innan dess.

Wallenstam vs. Castellum

Jag skrev några tweets om det men tycker det är så intressant att det får ett kort blogginlägg - prissättningen på Castellum jämfört med Wallenstam. Det är två börsnoterade svenska fastighetsbolag, båda fokuserade på tillväxtregioner i södra Sverige, båda med huvudkontor i Göteborg.

Det finns några stora olikheter också: Wallenstam har en vindkraftverksamhet som är ganska blygsam och åtminstone på sistone förlustbringande. Castellum fokuserar på kommersiella fastigheter vilket är mer konjunkturberoende än Wallenstams bostadstunga bestånd. Båda bolagen är aktiva inom fastighetsutveckling.

En enkel tabell belyser vad jag är ute efter, och alla siffror är per aktie:

	Castellum	Wallenstam
Aktiepris	111,00	108,00
Förvaltningsresultat 12 mån	8,63	3,15
Utdelning	4,25	2,00
Nyinvestering 12 mån	8,70	17,06
Eget kapital	76,40	75,40

Tycker ni prissättningen är rimlig? Eftersom fastigheterna värderas baklänges (via avkastningskrav) är alltså Wallenstams avkastningskrav mindre än hälften av Castellums. Uthyrningsgraderna ligger omkring 98 procent för Wallenstam och 89 procent för Castellum.

Varför inte Berkshire Hathaway?

Bloggrannen Spartacus och läsaren Lars verkar i kommentarfältet i förra inlägget eniga om att Berkshire Hathaway skulle passa i Lundaluppen-portföljen och jag tänkte kommentera det i ett separat inlägg istället för i kommentarerna.

Berkshire Hathaway är ett konglomerat med en extremt stark och tydlig huvudägare, Warren Buffett. Den allra mest framträdande verksamheten är en försäkringsverksamhet som står ut som ett unikum i världen. Bolaget har en evig vinsthistorik, investerar sitt kapital på ett beundransvärt sätt, men delar inte ut pengar. Och som jag nämnt tidigare: vill man ha Buffetts fenomenala avkastning så ska man äga Berkshire. Allt verkar ju perfekt, är det då utdelningen jag hänger upp mig på?

Nej mitt problem är Warren Buffetts ålder. I mina ögon är hans roll som investerare ersättningsbar, Todd och Ted kommer säkert att lösa det utmärkt. Men om hans betydelse som investerare är något överskattad är hans betydelse som företagsledare kraftigt underskattad.

Buffett har byggt upp ett konglomerat av mycket modernt snitt, med starkt delegerade ansvar och mandat där enskilda företagsledare driver sina bolag extremt självständigt. Det som knyter ihop detta konglomerat och motiverar och skapar lojalitet hos dess ledare - som nästan aldrig träffat varandra - är Warren Buffett själv. Hans person, utstrålning och kändisskap gör honom till en frontfigur de kan ställa sig bakom. Han är därmed en single point of failure, nästan vem som än efterträder honom kommer att mista lojaliteten från åtminstone en minoritet av ledarskapet. Dessutom blir själva händelsen att han avgår en väckarklocka för alla; de får en ny vardag, det är kanske dags att se över sin karriär?

Till slut begår Buffett själv en dödssynd i mina ögon när han bäddar för sin efterträdare. Succession är något mycket svårt och jag har aldrig i min karriär sett någon som lyckats utse sin egen efterträdare på ett bra sätt, hur bra koll på verksamheten denne företrädare än haft. Som huvudägare är Buffett tvungen att engagera sig i frågan, men när kaptenen lämnar skutan ändras alla sociala regler - den nya kaptenen måste utses ifrån den nya verkligheten, inte den gamla.

Så nej, Berkshire Hathaway kommer jag att avstå ifrån, trots att i princip alla parametrar stämmer.

Deeres balansräkning och annat

Nuförtiden behöver jag bara göra en ganska enkel analys här på bloggen så väller det in information och kloka synpunkter, något som jag tackar för och något som underlättar mitt arbete enormt. Analysen av Deere & Co häromdagen var inget undantag, en del av kommentarerna är klart intressantare än min egen text.

Först nämnde jag att Deere var omtyckt bland bloggare, så det kan vara på sin plats med lite länkar:

• Trygg Framtid har både analyserat och köpt Deere-aktier, i hans inlägg finns också en del matnyttiga länkar till andra media
• Investeringsinspektören har gjort en analys med rätt mycket sammanställande statistik, han brukar inte vara så tydlig med sin portfölj, så jag vet inte om han äger. Han kommer fram till en normal intjäningsförmåga på 7,83 dollar per aktie vilket är nära min på 7,80 (nej, jag sneglar aldrig på andra när jag gör mina bedömningar)
• Spartacus har också köpt och analyserat Deere, även här många kloka tankar

Balansräkningen är för många (och för mig) det största frågetecknet i Deeres räkenskaper. Vad passar bättre än en djupdykning där? Till att börja med utgår jag från årsredovisningen 2013 för att få tillgång till alla noterna. Jag gör en egen uppställning som ersätter deras ganska röriga variant, först tillgångarna, totalt 59 521 miljoner dollar:

Anläggningstillgångar	MUSD	Kommentar
Materiella tillgångar	5 467	Byggnader, mark, maskiner
Intresseföretag	221	Investeringar i intresseföretag
Goodwill & immateriellt	922	Blygsam post
Uppskjuten skatt	2 325
Övriga tillgångar	1 826	"Other assets" kan jag bara gissa är anläggningstillgångar, jag lägger även in "retirement benefits" här.
Omsättningstillgångar	MUSD	Kommentar
Kassa & bank	5 129	"Cash and cash equivalents" + "marketable securities"
Kundfordringar	3 789	Både mot externa kunder och mot intresseföretag
Finansieringsfordringar	29 786	Fordringar mot finansieringskunder, som synes en mycket omfattande del av balansräkningen. En del av detta är securitized, dvs. paketerade i värdepapper och använda som säkerhet vid upplåning
Utleasad utrustning	3 152	Ännu ett sätt att finansiera kunderna är att leasa ut maskiner
Varulager	4 935
Andra kortfristiga fordringar	1 464
Tillgångar till salu	505	Tillgångar i verksamhetsgrenar man avser avyttra

... och sedan skulderna, totalt 49 254 miljoner dollar:

Långfristiga skulder	MUSD	Kommentar
Räntebärande lån	21 578
Övriga skulder	5 577	Uppskjutna skatter, pensionsskulder och övrigt
Kortfristiga skulder	MUSD	Kommentar
Räntebärande lån	12 898	Cirka en tredjedel är lån i värdepappersform
Leverantörsskulder	9 080	Skulder till leverantörer och till intresseföretag
Skulder till salu	120	Skulder i verksamhetsgrenar som man avser avyttra

Det egna kapitalet blir då 10 268 miljoner dollar, vilket ger en lövtunn soliditet på 17 procent. Om man tittar igenom tillgångar och skulder ser man dock några saker:

• En stor del av balansräkningen är från Financial Services, mer än halva balansomslutningen. Enligt deras SVA-uträkning är 4 073 miljoner dollar eget kapital allokerat till finanseringen. Eliminerar man detta blir soliditeten 6 195/26 583 = 23 %, fortfarande magert!
• Kortfristig utlåning är till stor del finansierad med långfristig upplåning. Jag vet inte exakt hur kontrakten med kunderna ser ut, men detta förhållande är väldigt gynnsamt jämfört med de flesta bankers vardag. Detta innebär att likviditetsrisken ur ett löptidsperspektiv är minimal
• Varulagret är hälsosamt litet

När nu soliditeten är så låg även med eliminerad Financial Services kan det vara värt att göra en EV/NOPAT3-beräkning också. Börsvärdet är 31,7 miljarder dollar enligt Google Finance och nettoskulden är 29 miljarder. Men då räknar man in hela finansieringslånen utan att ta med något av fordringarna, vilket är konservativt. Låt oss fortsätta så dock, då blir EV 60,7 miljarder dollar. EBIT i genomsnitt under åren 2011-2013 var 5,6 miljarder. Skattesatsen under dessa år var 35 procent (tips till Deere: Sverige har 22 procent, dags för flytt?) och NOPAT3 därmed 3,6 miljarder dollar. EV/NOPAT3 landar därmed på 16,7 vilket är strax under mitt gränsvärde på 17. Men som sagt, det är väldigt konservativt att räkna med hela finansieringsskulden men inget av motsvarande tillgångar.

Sist tänkte jag diskutera Shareholder Value Added, SVA, ett begrepp Deere själva använder för att beskriva hur mycket värde de skapar för sina aktieägare. Till att börja med ska man vara otroligt skeptiskt när bolag uppfinner egna mätetal för att bedöma sin verksamhet. Det finns mycket goda anledningar till att redovisningsregler uppkommit och standarduppställningar blivit obligatoriska. När ett bolag uppfinner ett eget mått så ligger bevisbördan för det måttets värde och grad av rättvisande helt på bolaget.

Med det sagt är SVA ett mått på hur mycket Deeres verksamhetsgrenar avkastat jämfört med kostnaden för kapital, dvs. en normal avkastning på investerat kapital. Man har i ledningen ansatt en kostnad för materiella tillgångar i produktionen till 12 procent av normalt värde och i finansieringen 15 procent av riskerat eget kapital. Denna kostnad drar man sedan från rörelseresultatet för att komma fram till det mervärde bolaget skapat, dess SVA.

För mig är det helt naturligt att en styrelse har denna typ av mått internt i sina diskussioner men för mig som ägare tycker jag det är helt värdelöst. Det finns vedertagna mått på avkastning på eget kapital eller investerat kapital som resten av världen använder - använd dem. Och ansätt inte en (eller två) interna kostnader för eget kapital och kommunicera dem som något slags fakta. Era finansieringkostnader är inte mina, era avkastningskrav är inte mina. Nåja, det är inte svårare än att jag struntar i deras SVA och tittar direkt i räkenskaperna istället.

Sammanfattning av ett långt inlägg: a) läs de andra bloggarnas inlägg samt kommentarerna till förra inlägget, de håller hög kvalitet, b) balansräkningen är inte stark men ok enligt mina kriterier och c) strunta i SVA.

Analys av Deere & Co

Det var länge sedan jag analyserade något nytt företag här på bloggen, senast var det Hafslund i april. En favorit bland bloggrannar är Deere & Co, alltsedan bolaget kom in i Berkshire Hathaways portfölj 2012. Börskursen har legat rätt platt sedan dess medan resultaten ökat, kanske bör man överväga bolaget? Jag som är uppvuxen på landsbygden förknippar alltid bolaget med de tjusiga gröna traktorerna och skördetröskorna, som var så mycket snyggare än röda Volvo, Valmet och Massey Ferguson eller blåa Ford. Nu tänkte jag testa bolaget med mina investeringskriterier.

Bolagets hemsida samt Wikipedia ger en bra helhetsbild av företaget och dess historia. Jag rekommenderar som alltid att åtminstone läsa de senaste årsredovisningarna.

Deere har två huvudsakliga affärsområden: jordbruksutrustning och bygg/skogsmaskiner med en ungefärlig omsättningsfördelning 80/20 till jordbruksutrustningens fördel. Till detta kommer en inte oväsentlig finansieringsverksamhet. Den stora målgruppen är alltså världens bönder. Känner jag dem rätt så är alltid skörden och intäkterna åt h-e, så det är snarare finansiering och slitage som styr investeringarna. Enligt bolaget förutspås marknaden krympa något detta år, men detta lär fluktuera och den långa trenden bör stå i relation till konsumtionen av jordbruksprodukter.

Det är svårt att se att Deere har några exceptionella konkurrensfördelar, samtliga konkurrenter lär ha bra servicenätverk etc. Varumärket är gott och marknadspositionen stark, men det är inget som garanterar framtida framgång och marginaler.

En genomgång av de kvalitativa investeringskriterierna utgående från Q2-rapporten (bolaget har brutet räkenskapsår och Q2 slutade den 30 april) ger följande:

Kriterium	Uppfyllt?	Kommentar
Tillräcklig storlek:	JA	Börsvärdet är 32 miljarder dollar
Stark finansiell ställning:	JA	Google Finance har en helt horribel uppställning här - och Deeres 10-Q är inte mycket bättre - med en mix av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna är dock 50 miljarder dollar med hälften i finansieringsfordringar, totala skulderna är också 50 miljarder medan kortfristiga skulder är 21 miljarder. Faktum är att jag hade en bild av en urusel balansräkning, men hittade något helt annat. Soliditeten är dock mycket låg, nästan banklik på 18 procent, tack vare finansieringslösningarna.
Intjäningsstabilitet:	JA	Vinst varje år de senaste tio åren
Utdelningsstabilitet:	JA	Utdelning varje år de senaste tio åren
Intjäningstillväxt:	JA	Resultat per aktie har ökat med 230 procent från 2004 till 2013
Gynnsam ägarbild:	JA	Största ägare är Cascade Investment, Bill Gates investmentbolag med 8,3 procent av aktierna. Att Berkshire Hathaway finns med på ägarlistan med 1 procent är positivt, men knappast någon garanti för ett aktivt engagemang. Tillsammans utgör dessa båda dock en positiv ägarbild i mina ögon.

För mig är detta en stor överraskning, jag har alltid dömt ut Deere på grund av balansräkningen men har inte riktigt borrat i vad den innehåller. Visst är det riskabelt att låna ut pengar till bönder, men antalet gäldenärer torde vara stort och i ägarbilden finns djupa fickor som säkert kan vara med vid en bred jordbrukskris.

Efter detta är det dags att jämföra aktiepriset med fundamenta, alla värden utom P/E i dollar per aktie:

Pris per aktie	84,80
Nettokassa	0,00
Upparbetad utdelning (försumbart här)	0,00
Justerat pris per aktie	84,80
EPS3, genomsnitt	7,78
Bedömd normal EPS	7,80
P/E högst 15	10,9

Bolaget har haft en mycket stark vinstutveckling sedan finanskrisen och tycks i år backa jämfört med 2013, dock bör resultatet kunna ligga över de 7,80 som jag räknar med ovan.

Vad vi har här är alltså något nästintill unikt idag: ett marknadsledande bolag med bra investeringskvalitet till ett lågt pris, högintressant i min bok alltså. Jag får tacka Vilhelm Nord för att påminna mig om detta bolag vid ett tillfälle när jag råkade ha ork att titta lite extra.

Nu till 10000-kronorsfrågan: varför är detta bolag så "billigt"? Någon som har bra länkar till negativa skriverier, framtidsutsikter etc.?

Bonheurs första halvår

När jag kommenterade Bonheurs halvårsrapport senast var det efter en hastig genomläsning. Nu har jag grävt lite mer i rapporten och det ser inte så illa ut som jag först tyckte. Alla siffror nedan gäller första halvåret jämfört med motsvarande halvår 2013 om inget annat nämns.

När det gäller Offshore Drilling (dvs. 51,9 procent av Fred. Olsen Energy) har intäkterna fallit med sex procent, främst eftersom två riggar varit på varv längre period, vilket dock delvis kompenserats av det nya borrskepp som tagits i produktion. Tittar man för resten av 2014 samt för 2015 så är det betydligt mindre varvsarbete inplanerat, två samtidiga och ganska långvariga vistelser är alltså något onormalt. Däremot är Borgny numera obelagd vilket motsvarar ett konstant inkomstbortfall, men lägre kostnader än varvsvistelse.

Samtliga riggar utom Borgny är kontrakterade hela första halvåret 2015. Även 2016 är till mer än hälften fullbelagt. Att det inte tecknas nya kontrakt just nu är dock bekymmersamt, och det gäller för hela branschen. Här behöver operatörerna få lite framtidstro för att förändra bilden.

Tittar man djupare i resultaträkningen så ökade kostnaderna med det nya borrskeppet samt de ökade kostnaderna för varvsvistelser. Till detta kom ökade avskrivningar på grund av nya skeppet samt extra avskrivningar för utrustning som behövde bytas ut (man lyckades förstöra saker under varvsvistelsen som lök på laxen). Med andra ord har man fått ganska rejäla och troligtvis extraordinära kostnader under halvåret.

Sannolikt kan alltså resultatet stiga under andra halvåret, trots Borgnys torrperiod. Det största frågetecknet långsiktigt är de gamla riggarnas kvalitet och om de avskrivningar som görs motsvarar värdetappet. Att mista ett kontrakt på grund av kundens omständigheter är en sak, att mista det för att riggen inte håller måttet är betydligt värre.

För Renewable Energy har utvecklingen i grunden varit mycket positiv, med en 33-procentig omsättningsökning tack vare utökad kapacitet. Ökade avskrivningar och finansiella kostnader gjorde dock att resultatet på sista raden minskade, vilket är en besvikelse. Den nya kapaciteten har ännu inte varit lönsam alltså.

Även Shipping/Offshore Wind uppvisar kraftig omsättningstillväxt, här med 56 %. Resultatet har dock minskat på grund av en engångseffekt på skatten i jämförelsekvartalet 2013. Generellt verkar affärsområdet gå som tåget och efterfrågan på tjänsterna vara hög.

Cruise har länge varit sorgebarnet och fortsätter generera ett blygsamt positivt EBITDA men negativt på sista raden. Jag läste igenom Skagen fonders månadsrapport och man förutspår en förbättring på kryssningsmarknaden framöver, dock främst i Asien där FOCL inte är verksamt. Jag vet dock inte hur bra makro- och marknadsbedömningar Skagen gör, man påstår sig inte göra sådant...

Balansen i gruppen om man tittar på omsättning/EBITDA per segment är att Drilling står för 1728/654 MNOK (51,9%*3331/1261) och resten för 2287/458 MNOK. Med andra ord är det ganska balanserat mellan Drilling och resten och min bild är att FOE-innehavet står för lite drygt halva värdet av koncernen. Bryter man ner resten så står segmentet Renewable för 396/288, Offshore Wind för 705/215, Cruise för 795/7 och resten för 391/-52.

Observera att man får ca 0,8 FOE-aktier i varje Bonheur-aktie och om FOE är rätt prissatt på 144 kronor motsvarar det 114 kronor FOE per Bonheur-aktie - ganska exakt dess nuvarande aktiepris. Resten av koncernen är "gratis".

Kassaflödet i gruppen är, och måste i en så investeringstung verksamhet vara urstarkt. Rörelsen drar trots kraftigt fallande vinster in 22 procent mer i kassaflöde i år än föregående år. Eftersom man betalt 4,6 miljarder norska kronor för borrskeppet och en miljard i utdelning så har man dock behövt öka belåningen under halvåret med ungefär 4 miljarder, och den nya djuphavsriggen nästa år lär visa samma mönster. Slutsatsen av detta är att utdelningen inte bör vara hotad på ett tag även om redovisade vinster skulle fortsätta ligga lågt.

Av- och nerskrivningar är viktiga approximeringar av värdefallet på tillgångarna i denna tillgångsintensiva industri. Det väsentliga för ägarna på lång sikt är dock avkastningen på de nya investeringar som görs. Gruppen verkar fokusera sina investeringar på andra områden än FOE när det gäller alla nya beslut som fattas, och förmodligen är det klokt på kort till medellång sikt.

Om man slutligen isolerar moderbolaget och investmentbolaget Bonheur från dess innehav så har soliditeten ökat från 63 till 78 procent det senaste året genom att skulderna amorterats ner kraftigt medan kassan varit i stort oförändrad, trots utdelning och inköp av Ganger Rolf-aktier.

På en kassaflödesnivå ser koncernen alltså extremt välmående ut, men över tid behöver resultaten i framförallt Fred. Olsen Energy förstärkas för att min investering ska bli så bra som jag hoppas.

Lundberg och aktieköp

En av svensk industris förgrundsfigurer, Fredrik Lundberg, och hans investmentbolag Lundbergföretagen förekommer ofta i media angående inköp, men betydligt mer sällan försäljningar. Nu senast rapporteras om nya inköp i Skanska, Industrivärden och Indutrade. Efter att ha ägt Lundbergföretagen i ett antal år märker man ett mönster - Lundbergs köper hela tiden. Det är svårt att förutse exakt när och exakt i vilka företag, men Lundbergs fortsätter öka sina positioner.

Jag misstänker att både företagen och timingen i mångt och mycket hänger ihop med insynsregler, det finns förmodligen väldigt få tillfällen när Lundbergs kan handla, med hänsyn till kommande rapporter, pågående affärer etc. där Fredrik Lundberg och hans kollegor har insyn. Därför blir det inköp i de bolag som precis rapporterat och inte har något riktigt stort på gång i affärsväg. Räkna inte med någon kioskvältande information den närmaste tiden från Skanska, Industrivärden eller Indutrade alltså.

Inköp Spiltan Räntefond

Idag var det dags för månadens inköp och återigen föll valet på Spiltans korta räntefond.

Precis som förra månaden hittar jag inget på min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget) som lockar, köpläge finns endast i Bonheur och dotterbolaget Ganger Rolf. Jag är dock nöjd med mina 5 procent i Bonheur och avvaktar mer positiv fundamental utveckling innan jag eventuellt köper mer.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	17 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	10 %
Investor A	1 390	8 %
Sampo	740	6 %
AP Möller Maersk A	15	5 %
Bonheur	1 800	5 %
Castellum	1 810	5 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	1 %
Spiltan Räntefond	ca 346	1 %

Marknadsvärdet för portföljen ligger stadigt på 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 170 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

Rapport och återköp från Johnson & Johnson

För den som läser bloggen Långsiktig investering är detta kanske pinsamt sent, men jag får skylla på sommarvärmen. Häromveckan kom alltså Johnson & Johnson med sin halvårsrapport för 2014 där man uppvisar en nioprocentig försäljningstillväxt driven främst av läkemedelsförsäljningen i USA. För den som prenumererar på bolagets nyhetsbrev är det skönt att floden av nyheter om nya godkända läkemedel med obegripliga namn (och funktioner?) nu även leder till finansiella framsteg.

För halvåret har vinsten per aktie ökat med 24 procent till 3,15 dollar, helårsresultatet spås landa på 5,90 dollar före "special items". Eftersom dessa special items har varit återkommande så länge jag ägt bolaget, det rör sig främst om stämningar i USA, så vill jag eliminera dem och gissar att helåret då landar på omkring 5,50 dollar per aktie. Detta är en hel dollar mer än jag räknar med som normal intjäningsförmåga och lyckas man får jag nog revidera upp den siffran en bit.

Vidare meddelade bolaget i förrgår att man startar ett återköpsprogram av egna aktier i storleksordningen 5 miljarder dollar, vilket till dagens kurs skulle kunna eliminera 1,7-1,8 procent av utestående aktier - inte så dramatiskt alltså. Ett återköpsprogram är för kvarvarande ägare som vilken investering som helst och jag utgår från att ett så förvärvsaktivt bolag som JNJ väger värdet mot andra möjliga investeringar för bolaget. Annars föredrar jag Walmarts typ av återköpsprogram som alltid rullar på, det eliminerar risken för att ledningen köper enbart på toppar - en inte helt obefintlig risk för JNJ:s nya program.

Rapportflod för döva öron

Som många nog märkt har jag haft en liten paus från bloggandet, men läsarna har hållit igång med en intressant diskussion om skosmak jämfört med investeringar (missa inte kommentarmaraton i förra inlägget).

Bolagen har dock jobbat vidare till min stora glädje. Jag har snabbt skummat igenom rapporterna och vill bara ge en kort kommentar om hur jag ser på dem.

Castellum går väldigt bra just nu. Den ekonomiska uthyrningsgraden ligger dock fortfarande på under 90 % vilket i mina ögon tyder på att allt inte är högkonjunktur i verksamheten. Förvaltningsresultatet steg med 11 procent och det är svårt att önska sig mer som ägare. Den sänkta styrräntan ger såklart alla fastighetsbolag en ytterligare skjuts både i resultatet och värderingen.

Utvecklingen i Bonheur är mer av en blandad påse sura karameller. Rapporten upprepar till stor del Fred. Olsen Energys problem, och även kryssningsverksamheten fortsätter sin kräftgång, dock med ökade intäkter. Sänkta elpriser och "lägre vindhastighet" sänkte Renewable Energys vinst till en förlust under kvartalet. Fortfarande är det dock en kraftig omsättningsökning samt tydlig vinst för halvåret. Shipping/Offshore Wind har också en sänkt vinst jämfört med samma kvartal föregående år trots kraftigt ökad omsättning. Senaste tolv månaderna har Bonheurs vinst varit 8,30 NOK per aktie vilket är långt under mitt investeringsantagande på 14 NOK.

Handelsbankens halvårsrapport var då mer upplyftande. Resultatet per aktie ökade 11 procent till 12,50 kronor. Intäkterna steg, K/I-talet sjönk och kreditförlusterna var stabila. Närmre 40-procentig vinsttillväxt i Nederländerna och Storbritannien jämfört med förra året är glädjande. Det finns såklart skönhetsfläckar också, men i denna korta sammanställning förtjänar de inte nämnas.

Börje Ekholms Investor fortsätter att tuffa på vilket syns i rapporten. Budcirkus med mera har drivit en del av innehaven högt så bolaget ser knappast billigt ut men mycket stämmer för Investor nu. Den enda aktiviteten i moderbolaget just nu är att EQT och IGC fortsätter tuktas på miljoner som sedan placeras i ABB där Ekholm ser starka drivkrafter i form av tillväxtländers elutbyggnadsbehov. Jag är inte helt säker på att jag läser fotnoten på sidan 6 rätt, men man tycks se ett marknadsvärde i Mölnlycke som är minst dubbelt så stort som bokfört värde - jag räknar istället med hälften i mitt investeringsantagande.

Sist ut under veckan var Swedbank med en "rökare i krysset" till rapport. Om det inte vore för förvärvet av skånska Sparbanken Öresund skulle det vara riktiga rekordsiffror över hela linjen, nu var de bara lysande. För att få reda på ojusterade siffror får man bläddra till sidan 53 (!) men resultatet per aktie steg rejält till 3,73 kronor och på rullande tolv månader är resultatet 16,45 kronor om jag räknar rätt i Swedbanks snåriga resultat per aktie-redovisning.

Mycket kortfattat var det fyra bra och en dålig rapport. Det blir intressant att följa om Bonheur kan kämpa sig tillbaka till vad jag ser som en normal intjäningsnivå för företaget.

Dåliga oljenyheter

Jag har alltid sett mig som en person som undviker att investera i oljebranschen men ändå sitter jag på innehav i två konglomerat med en betydande del av verksamheten i oljeindustrin. Den senaste veckan har dessa båda bjudit på dåliga nyheter vilket påmint lite om varför råvaruutvinning kan vara svårinvesterat och handlas på låga multiplar.

Först tog Maersk en smäll i Brasilien och skrev ner sina oljetillgångar med 1,7 miljarder dollar till 0,6 miljarder, en nedskrivning med hela 74 procent. Bakgrunden är att fälten Wahoo och Itaipu visat sig ha mindre reserver än väntat, kostnaderna har ökat för utvinning samt oljepriset har sjunkit sedan investeringen gjordes. 74 procent är en katastrofal nedskrivning som visar osäkerheten i branschen.

Sedan miste Bonheurs största innehav, Fred. Olsen Energy, ett borrkontrakt i förtid enligt Hegnar.no efter att man levererat för dålig driftsäkerhet *). FOE själva har ännu inte kommenterat det och nämnde inget om det i dagens rapport eller medföljande presentation. Att åka ut för att man har för låg driftsäkerhet är naturligtvis mycket illa för en riggoperatör, och säkert till stor del beroende på att merparten av flottan är ålderstigen.

Fred. Olsen Energy följde upp detta med en relativt svag kvartalsrapport, som precis som i Q1 innehöll nedskrivningar, reparationer och driftstopp. FOE har fått igång det nya borrskeppet bra, men de gamla riggarna ställer till det.

Det "låga" oljepriset är ett problem för både Maersk och Bonheur idag, branschen och dess underbranscher är lite i brygga. Är det köptillfälle eller skäl att hålla sig borta?

*) Det rör sig om kontrakt nummer 4 för Blackford Dolphin i det här diagrammet

Rapport från Industrivärden 2014-Q2

I förra veckan var Industrivärden som vanligt tidigt ute med sin halvårsrapport för 2014. Som vanligt är det mesta känt innan rapporten och väldigt lite handlar om vad Industrivärden själva aktivt gjort under perioden. VD-kommentarerna handlar mer om makro eller korta ord om innehavens utveckling. Framgångsrik förvaltning kan ju dock till stor del handla om sittfläsk så det är kanske onödigt att vara kritisk mot detta.

Följande snappar jag upp i rapporten:

• Totalavkastningen för ägarna av C-aktier har varit 12 procent, mot endast 4 procent för substansen, med andra ord har substansrabatten minskat. Index har stigit med drygt 9 procent (Industrivärden jämför sig, precis som jag själv, med SIXRX)
• Konvertibellånet från 2010 är nu konverterat till C-aktier, skuldsättningsgraden har därmed minskats till 17 procent (när skulder blir eget kapital) och om återstående konvertibler konverteras fullt ut är skuldsättningsgraden 11 procent vilket får anses vara ok tycker jag
• Man har emitterat en "exchangeable" som kopplad till ICA-innehavet, som jag kommenterat tidigare
• Den korta aktiehandeln har genererat 130 miljoner i vinster under första halvåret. Jag har inte borrat särskilt djupt i denna handel, men det finns kritiker som menar att vinsterna lyfts fram men att eventuella förluster döljs i aktieportföljen då påtvingade försäljningar till underpris inte redovisas som en förlust i handeln. Hur sant detta påstående är har jag inte kunnat belägga ännu
• Årets enda riktigt stora inköp är 1,3 miljarder kronor som investerats i nya Volvo-aktier
• Förvaltningskostnaderna under halvåret låg på 74 miljoner kronor, vilket är 0,18 procent av förvaltat kapital

Med andra ord har det varit ett ganska starkt kvartal för Industrivärden där de dyrbara hjärnorna i bolagets främst använts till finansieringsfrågor, att döma av de faktiska händelserna. Men som sagt, låg aktivitet och hög avkastning går ofta hand i hand.

Halvtid 2014

En tröst till alla sparande ungdomar där ute: ränta-på-ränta-effekten går fortare när man blir äldre för tiden formligen flyger fram. Nu har halva 2014 passerat och som vanligt tänkte jag titta lite kort på portföljutvecklingen hittills.

Portföljens avkastning under första halvåret har varit 9,2 procent inklusive utdelningar, att jämföra med det index jag mäter mig mot, SIXRX som stigit 9,5 procent. Portföljavkastningen och index har följt varandra ganska nära hela året hittills. I portföljen har samtliga innehav givit positiv avkastning där Castellum toppat listan med 22 procent. Lägst avkastning har H&M givit med negativ kursutveckling, men utdelning som knuffar upp avkastningen till omkring 1 procent. Årets nykomling i portföljen Bonheur har avkastat i linje med index, ca 9 procent, men dock på kortare tid.

OK, lägre än index, då är det ju bara att sälja av och köpa Avanza ZERO istället? Här blev jag dock lite överraskad av att se att ZERO bara stigit med 7,3 procent sedan årsskiftet. Förklaringen är att ZERO följer SIX30RX, dvs. bara de trettio största företagen, medan SIXRX följer hela börsen. Det har varit ett småbolagens år hittills med massor av rallyn, därmed har SIXRX överträffat SIX30RX.

Lundaportföljen med sjutton stora och små noterade bolag baserade i Lund har givit ungefär 3 procent avkastning, dock under mindre än ett kvartal. Intressant här är att se spridningen, från -34 procent för Dignitana till +79 procent för Neurovive, man får ha ett gamblerpsyke för att hantera den typen av företag i en portfölj.

Jag fick en relevant fråga på Twitter från Kenny på Aktiefokus: det var priset, men värdet då? Det är alltid svårare att svara på, men generellt har jag inte höjt motiverade aktiepris jättemycket det senaste halvåret vilket för mig tyder på att prisökningen varit större än värdeökningen i bolagen. Det är den ekvationen som gör att jag har svårt att finna investeringsobjekt idag.

Utdelning Bonheur och inköp Spiltan Räntefond

Det gick snabbare än jag trott att få in Bonheurs utdelning och den kom in på kontot idag, 7 norska kronor per aktie blev till 7,68 svenska kronor. Yield on cost var 5,9 procent.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
14-06-26	Bonheur	1 800	7,68	13 824
14-06-13	Johnson & Johnson	95	4,69	445
14-06-04	Wal-Mart	280	3,20	897
14-05-14	Industrivärden	3 305	5,50	18 178
14-05-14	Investor	1 390	8,00	11 120
14-05-07	Sampo	740	14,92	11 041
14-05-07	H&M	2 740	9,50	26 030
14-04-17	Lundbergs	408	4,60	1 877
14-04-09	Maersk	3	1 680,57	5 042
14-04-07	Wal-Mart	280	3,14	879
14-04-03	Handelsbanken A+B	3 465	16,50	57 173
14-03-28	Castellum	1 810	4,25	7 693
14-03-27	Swedbank	2 887	10,10	29 159
14-03-19	Johnson & Johnson	95	4,19	398
14-01-08	Wal-Mart	120	3,07	369
Summa				184 122

Nu kvarstår bara mindre kvartalsutdelningar från Walmart och Johnson & Johnson för resten av året om inga nya innehav letar sig in i portföljen.

Större delen av utdelningen placerade jag direkt i Spiltan Räntefond, hade jag trott pengarna skulle komma in så fort hade jag väntat med onsdagens köp. Fonder har dock inget courtage, så två köp är ingen egentlig nackdel. Jag noterar dock att Walmart kommit ner på köpbar nivå nu på kvällen så nästa månad kanske jag inte behöver köpa räntefond.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	18 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	10 %
Investor A	1 390	8 %
Sampo	740	6 %
Bonheur	1 800	5 %
AP Möller Maersk A	15	5 %
Castellum	1 810	5 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Spiltan Räntefond	ca 224	1 %

Marknadsvärdet för portföljen är fortfarande 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis avrundas idag till 170 tusen kronor exklusive extrautdelningar, efter lite valutaförändringar.

Inköp Spiltan Räntefond

För första gången i bloggens drygt fyraåriga historia hittar jag inga aktier att köpa. Jag är måttligt motiverad att hitta nya bolag till min bevakningslista och en titt på listan (för en förklaring är det bäst att läsa förklaringsinlägget) idag sa mig att köpläge bara finns i Bonheur och dotterbolaget Ganger Rolf.

Bonheur har bjudit på 11 procent avkastning över en kort tidsperiod (i form av kursstegring, norsk krona och en utdelning som kommer vilken dag som helst) och innehavet är numera av en meningsfull storlek. Därför vill jag avvakta fortsatt positiv fundamental utveckling trots att priset fortfarande är attraktivt.

Med andra ord hade jag idag, för första gången, investeringsbart kapital utan några aktier att placera dem i. Det finns såklart många alternativ till aktier, men mitt huvudsyfte är att parkera pengarna till det uppstår köptillfällen i aktier igen, genom att bolagens fundamenta stärks eller aktiepriserna sänks. Jag är inte intresserad att ta risken att köpa långa räntepapper i ett läge då ränteläget är lägre än någonsin och inget pekar på en höjning, därmed kvarstår korta räntepapper eller bankkonto med insättningsgaranti. Det senare alternativet är det säkraste som finns tillgängligt men lägger på en arbetsbörda att hålla rätt på högsta ränta, vilken har en tendens att flytta runt mellan olika aktörer.

Bland korta räntepapperfonder finns en bra sammanställning på Morningstar som jag tycker säger det mesta. Med lägst avgift och högst avkastning på både 1 och 5 år står Spiltan Räntefond Sverige ut i mängden. Jag har gjort samma konsumentundersökning flera gånger tidigare och konstaterar att den spelar i en egen division. Jag har använt den länge i premiepensionen och för parkering av andra icke investerbara pengar. Men kom ihåg: låg risk är inte noll risk, man bör överväga om 3 procent (historiskt) jämfört med 2 procent framåt för bankkonto gör det värt att gå från noll till låg risk.

Idag blev det då alltså ca 143 andelar i Spiltan Räntefond Sverige för 114,35. Det slutgiltiga priset dröjer till ikväll men det lär inte röra sig så mycket. Räntefonden tar två dagar att köpa och tre dagar att sälja. Om det är en fördel eller en nackdel är ju upp till det egna kynnet...

Ett problem som jag tagit upp i kommentarer tidigare är hur denna fondering ska aktiveras igen? Idealet är i mina ögon dollar cost averaging, dvs. att köpa aktier med jämna mellanrum hela tiden. När jag inte kan förmå mig att göra det uppstår ett nytt problem: när ska pengarna användas? Om vi antar att det hinner byggas upp ett mer betydande belopp, när ska det aktiveras igen? Ska man trycka in alltihop i samma ögonblick som det åter finns ett köptillfälle? Min tanke där är att återuppta ett månadssparande när den situationen uppstår, men att använda fonderingen till att dubbla månadsinköpen. På så sätt aktiveras likvida reserver över en längre tidsperiod snarare än precis när någon aktie halkat under 100 procent i min bevakningslista.

När det gäller mitt privata buffertsparande kan jag tillägga att det finns på ett bankkonto med insättningsgaranti. Är syftet tillgänglighet och säkerhet så ska man inte kompromissa. Nu får jag kanske kommentarer om att man bör ha det i madrassen, i guld etc. men det drar ju med sig andra problem istället...

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	18 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	10 %
Investor A	1 390	8 %
Sampo	740	6 %
Bonheur	1 800	5 %
AP Möller Maersk A	15	5 %
Castellum	1 810	5 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	1 %
Spiltan Räntefond	ca 143	0 %

Marknadsvärdet för portföljen är 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis ligger på 169 tusen kronor exklusive extrautdelningar.