 |
| Järnvägsobligation |
För privatpersoner har länge saknats praktisk möjlighet att investera i företagsobligationer, i synnerhet med längre löptid. För obligationer med kortare löptid fungerar exempelvis Spiltans Räntefond ganska väl eftersom värderingen på korta obligationer inte fluktuerar mycket. Att hoppa in och ut ur en sådan fond fungerar minst lika bra som att själv hantera obligationerna. Långa obligationsfonder är däremot väldigt luriga att investera i. Valet att behålla en obligation hela löptiden eller att realisera eventuella marknadsvinster eller -förluster är ett väldigt kritiskt beslut i obligationsinvestering - ett beslut som man överlåter till fondförvaltaren i obligationsfonder och som förvaltaren ibland tvingas göra på grund av insättningar eller uttag ur fonden. Jag äger inga långa obligationsfonder och skulle aldrig investera i dem på dagens historiskt låga räntenivåer.
Grunderna
Räntebevis köps över börsen (courtagefritt på Avanza) och handlas med en spread som idag ligger på omkring en procent. Ett räntebevis har ett normalvärde på 10 000 kronor och handlas däromkring beroende på marknadens avkastningskrav på beviset. Om man behåller räntebeviset tills det upphör får man tillbaka de 10 000 kronorna, förutsett att inget hemskt inträffat, jag återkommer till det.
Räntebevisen på marknaden idag ges ut av Nordea och är kopplade till företagsobligationer från namngivna bolag (exempelvis Volvo). Räntebeviset berättigar sin ägare till en kupongränta som betalas varje kvartal. Räntan är konstruerad som STIBOR 3-månadersränta (vilken varierar) plus en konstant. I skrivande stund finns sex räntebevis på marknaden med kommande kupongräntor på mellan 4,0 och 7,4 procent, beroende på vilket bolag de är knutna till.
Räntebevisen ger så hög ränta genom att Nordea byggt in en hävstång som dessutom möjliggör för dem att ta ut en osynlig administrativ avgift som tas ut i samband med utgivningen av beviset (syns aldrig för ägaren).
Likheter med företagsobligationer
Om vi börjar titta på gemensamma egenskaper mellan företagsobligationer och räntebevis så ger de ägaren en kontraktuell rätt till kupongränta, en rätt som går före aktieägares och preferensaktieägares rätt till utdelning. För att räntan inte ska betalas ut måste företaget gå i konkurs, rekonstrueras eller omförhandla sina fordringar - samtliga mycket allvarliga händelser som påverkar företagens möjligheter till framtida lånefinansiering.
Liksom företagsobligationer varierar räntebevisens värde med avkastningskraven på bolaget. Om bolagets finanser försämras ökar avkastningskraven och värdet sjunker. Om den säkra räntan stiger ökar avkastningskraven och värdet sjunker. Självklart gäller även det motsatta. I en miljö där den säkra räntan sjunker och bolagens finanser förbättras ökar värdet på räntebevisen över normalvärdet (som är 10 000 kronor).
Skillnaderna
Ingenting är perfekt och räntebevisen kommer med några egenheter som investeraren måste vara medveten om.
- Nordea är emittent av räntebevisen och man löper alltså två kreditrisker till skillnad mot företagsobligationer, både Nordeas hälsa och hälsan på underliggande bolag är viktiga att bedöma vid investering
- Nordea är market maker, men det finns ingen garanti att räntebevisen är likvida, man kan alltså bli sittande med räntebevis ända tills de löper ut (dagens räntebevis löper ut 2017)
- Spreaden är relativt stor idag
- När man köper räntebevis måste man, förutom säljkursen, betala upplupen ränta från föregående utbetalningspunkt. Priset kommer alltså inte att öka mellan utbetalningspunkterna, utan denna upplupna ränta blir en "osynlig" merkostnad vid inköp. Inget egentligt problem, men lite stökigt.
Det är viktigt att inte underskatta dessa risker. Om räntebevisen blir en flopp kommer likviditetsrisken gå från risk till faktum mycket fort. Att ha två kreditrisker kan ge enorma prissvängningar vid kriser där investerarna tvivlar på både Nordea och exempelvis Volvo. Ett sådant räntebevis hade inte varit i närheten av sitt normalvärde 2008. Dock klarade sig båda bolagen och en investerare som höll huvudet kallt hade fått sin kupong och värdet hade säkerligen återhämtat sig.
Mer läsning
På Avanza finns det mesta man behöver för att bedöma om räntebevisen är intressanta. Dessutom har mina bloggrannar Cornucopia? och Högre Inkomst Nu hunnit före mig och skrivit i ämnet.
Mina tankar
Jag anser att räntebevisen är ett intressant tillskott på investeringsmarknaden. Jag tror investeringsformen har potential att bli en succé för Nordea och kan få efterföljare hos de andra bankerna.
Precis som för företagsobligationer bör man diversifiera sitt innehav i räntebevis. Jag tror dock att många amatörinvesterare, liksom jag, behöver läsa på en hel del om området för att inte göra bort sig. För alla investeringar med begränsad avkastning är det oerhört viktigt att skydda kapitalet. Att köpa en procentenhet högre avkastning genom att välja ett bolag med problem är sällan en bra affär.
Om investeringsslaget blir en succé och håller ut till nästa kris kommer det att finnas en helt ny kanal för "distressed investing" som är oerhört intressant för oss värdeinvesterare.
Om aktievärderingarna fortsätter norrut är det inte omöjligt att jag tar en närmre titt på några av räntebevisen framöver. Jag ser personligen dem som intressantare än börsens preferensaktier. Även för räntebevis ser jag Security Analysis av Graham & Dodd som obligatorisk läsning. En seriös investering måste baseras på en riskanalys där bolagets belåning och räntetäckning tas med i kalkylen.
