Det kom ett brev

… från Skat idag.

Brev från Skat

Trogna läsare (verkligt trogna) minns att jag ansökte om återbetalning av dansk källskatt för snart tre år sedan. För drygt ett år sedan fick jag brev att det skulle dröja upp till tolv månader till innan de kunde pröva min ansökan. Idag fick jag alltså ett nytt brev, budet är nu att det kan dröja upp till arton månader till innan de prövar min sak.

Jag flyttade för några år sedan alla mina danska innehav till kapitalförsäkringar och har därigenom överlåtit denna process för kommande utdelningar till Avanza. Varsågod Avanza, lycka till.

Om du väljer att köpa danska börsbolag i en vanlig depå är mitt tips att räkna bort 12 procent av utdelningarna som förlorade. Eller i alla fall lägga på en diskontering för 3-5 års väntetid. Jag kanske är optimistisk där.

Något om blogg och portfölj

Ryktet om bloggens död är betydligt överdrivet. Sedan återkomsten för några år sedan skriver jag inte längre om utdelningar utan de rena dokumentationsinläggen handlar bara om inköp och försäljning av likvida aktier. Eftersom jag inte gjort några sådana köp eller försäljningar och inte heller haft någon skrivlust så har det inte blivit några inlägg sedan i september. När jag köper något (likvitt) lovar jag att skriva.

Jag har ett Google Doc-kalkylark där jag räknar ihop avkastningen på mina olika delportföljer som ligger spridda över privat ägo och bolag, i ISK, depå och KF i flera banker. Jag tittade på arket häromdagen för första gången på två och en halv månad. Bolagen tycks leva utan att jag tittar på dem. Jag tror till och med utdelningarna kommit trots att jag saknar plingande appar.

Livet leker, barnen växer, verksamheterna växer, portföljen växer väldigt bra i absoluta termer, magert i relativa termer. Luppen lever och skrivlusten kommer säkerligen tillbaka, vi hörs!

Dansk källskatt, 18 månader senare

Jag har många gånger lovat uppföljning på mina inlägg om dansk källskatt. För någon månad sedan fick jag faktiskt brev från SKAT (danska motsvarigheten till Skatteverket) med följande lydelse:

Jag fick ett brev privat och ett till firman

SKAT bekräftar alltså för första gången att de mottagit min ansökan. Men de skriver att de varit utsatta för ett förmodat bedrägeri och behöver upp till 12 månader ytterligare för att bedöma min ansökan.

Vidare står det att det kommer utgå ränta på beloppet, om min ansökan beviljas.

Men jag vet alltså fortfarande inte om jag gjort allt "by the book". Tack och lov är detta inga jättebelopp men att flytta aktierna till KF och överlåta till Avanza att inhämta källskatten känns rätt skönt måste jag säga.

Som en parentes kan nämnas att enda gången i min karriär jag känt att jag gått vinnande ur en förhandling med en dansk var med ett större statligt bolag. Givetvis var detta högst övergående och affären krympte något år senare ihop till ingenting. Men en kort period tjänade vi bra pengar. Jag älskar verkligen Danmark och har bott där, men de har aldrig älskat mig tillbaka...

Dansk källskatt, steg för steg

Jag har talat mycket om dansk källskatt och har sett en del bloggare skriva om det. Idag har jag begärt återbetalning från Skat, danska skatteverket och tänkte dokumentera detta omedelbart innan det glöms bort.

De flesta jag sett som skrivit om detta har pekat på en specifik blankett. Jag använde istället Skats elektroniska tjänst som visade sig vara relativt enkel att använda.

VARNING: detta är första gången jag gör detta och jag har inte hunnit få respons från Skat, så det finns ingen garanti att jag fyllt i detta på rätt sätt. Jag uppdaterar inlägget om jag får feedback från dem.

När du startar tjänsten ser det ut så här:

Välj "Shareholder" om du hanterar dina egna eller ditt företags aktier. Klicka Next. Om du väljer "a person" längst upp ser du följande:

Välj att identifiera dig via TIN, som för oss svenskar innebär det vanliga personnumret. Fyll sedan i dina uppgifter. Telefonnumret försökte jag fylla i med +46, men då det inte fungerade blev det 0046 istället.

Om du valde "a company etc." istället så ser du följande. Detta gäller för dig som äger aktierna via bolag.

Här betyder TIN istället organisationsnumret. Återigen är uppgifterna relativt enkla att fylla i.

När du klickat på Next ser du följande:

Nu behöver du en del information för att fylla i detta. Välj "Double taxation" vilket är det som gäller för Sverige. Välj att identifiera aktien via ISIN. Denna kan du hitta hos din bank. På Avanza finns den på aktiesidan under rubriken "Aktiedata" en bit ner på sidan. För Maersk-A är identifieraren DK0010244425. B-aktien har en annan och Novo eller andra aktier självklart andra identifierare.

Du behöver också ange när beslutet om utdelningen fattades, normalt sett årsstämman. Jag sökte helt enkelt på "Annual General Meeting" för Maersk. I exemplet är det utdelningen för 1 Maersk-aktie som visas, dvs. 1 971 DKK för år 2015. Skat tar ut 27 % när de borde ta ut 15 % (hela anledningen att vi gör den här övningen). De övriga 15 procenten begär din bank in om du har en KF. Refundbeloppet räknas ut automatiskt om du fyllt i rätt.

Klicka på "Select file" och ladda upp ett dokument som bevisar att du ägt aktierna och tagit emot utdelning. Jag använde Avanzas månadsrapport som man når via menyvalet "Mina sidor -> Deklaration & Kontobesked -> Kontobesked -> Månadsbesked". Detta ger åtminstone beloppen i SEK och visar att man betalat skatt. För andra banker behöver du hitta någon motsvarande rapport.

Om du vill söka för fler aktier, eller fler år för samma aktie kan du bocka i "Claim refund of dividend tax for more shares".

Klicka på Next för att komma till:

Här ska du bevisa att du är svensk och skatteskyldig i Sverige. För privatpersoner behöver du fylla i denna blankett medan bolag fyller i denna istället. Jag fyllde endast i de översta fyra raderna i respektive blankett. Återigen är TIN = personnummer eller organisationsnummer, övrigt är relativt enkelt att förstå. Jag antar att danskarna tar kontakt med svenska myndigheter för att fylla i de andra raderna i dokumentet.

När du fyllt i blanketten så kan du ladda upp den. Jag lämnade inga ytterligare dokument eller kommentarer.

Ett klick på Next leder till sista sidan:

Här vill Skat ha ett konto att betala ut till. Jag utgick ifrån informationen på Avanzas hemsida för utlandsinbetalningar. Numret i "Reference" är ditt kontonummer på Avanza.

När du klickar på "Send" kommer du till en kvittosida som jag rekommenderar att du skriver ut eller sparar, där finns ett referensnummer och ett telefonnummer att kontakta Skat på.

Nu är det bara att vänta och se vad våra kära grannar svarar...

Äga aktier via bolag

Något jag kommit tillbaka till ett par gånger här på bloggen är om det är värt att starta eget investmentbolag. Anders Ölwe bad mig skriva om det igen på Twitter, men det här är ett inlägg som tilltalar kanske 1 % av er läsare. (Om du tillhör de andra 99 procenten rekommenderar jag de lite mer filosofiska julinläggen om långsiktighet eller hur åldrande påverkar investerandet.)

(Inlägget justerades 4 januari 2016: la till avsnitt om KF i årsredovisning)

Diverse beloppsgränser har justerat men ingenting grundläggande har egentligen förändrats sedan jag senast skrev om detta, skattereglerna är fortfarande sådana att det i princip saknas skäl att flytta privata pengar in i ett bolag för att investera därifrån.

Men, om du hamnar i ett läge där du äger ett bolag som är lönsamt men inte vill ta ut pengarna av någon anledning (oftast skatteskäl), hur ska du hantera investeringarna? I detta inlägg antar jag att ditt företag är ett aktiebolag som klassas som fåmansbolag. Om det har så många ägare att det inte klassas som ett sådant är det bäst att dela ut vinsterna och låta ägarna investera dem privat utan bolag.

Från min erfarenhet skulle jag vilja ge några allmänna rekommendationer. Innan du tar dessa råd rakt upp och ner rekommenderar jag att du talar med din revisor eller någon annan rådgivare du har, så att det passar med din situation.

Först tycker jag att du ska se till att isolera investeringsverksamheten från din rörelse. Om du har en restaurang, en byggfirma, ett konsultbolag eller någon annan rörelse (jag kallar det rörelsedrivande bolaget RAB) skulle jag rekommendera att du skaffar ett nytt holdingbolag (HAB) och överlåter dina RAB-aktier till det bolaget. Överskotten från RAB kan sedan delas ut till HAB där börsinvesteringar sker.

Detta är ännu viktigare om du har partners i RAB. Att dessa personer är förträffliga att driva rörelsen med behöver inte betyda att ni är eniga om hur investeringar ska göras eller skötas, eller att ni vill ha samma tidshorisont på investeringarna. Då är det bättre att ni har varsitt HAB där investeringar kan skötas utifrån mer individuella behov.

Använd de fördelar som finns med bolagsformen. Om du nu känner dig tvungen att ha ett bolag så utnyttja avdragsrätten för kontorsutrustning, tidningsprenumerationer, investeringstjänster etc. så att du åtminstone åtnjuter de fördelar som faktiskt finns. Ren investeringsverksamhet är inte momsbelagd, så räkna inte med att kunna dra av momsen.

Ta gärna tillfället i akt och sköt bokföringen själv i ditt HAB. Det är inte svårt, antalet verifikationer blir sannolikt inte så högt och att läsa andras årsredovisningar blir en aning enklare när du har vana av att göra din egen. Jag menar inte att man behöver sköta detta för all framtid, men att testa det i några år kan vara lärorikt.

Skaffa en företagsägd kapitalförsäkring hos en bank som erbjuder avgiftsfri sådan. Mitt eget HAB har en KF på Avanza och det fungerar utmärkt, Nordnet fungerar säkert lika bra. Storbankerna har en tendens att ta ut avgifter för KF, vilket gör att de faller bort.

Bolagsskatten är 22 procent och kostnader kan som vanligt dras från vinsterna från aktier, så incitamentet att använda KF är mindre i ett bolag än för en privatperson. Förluster från aktier i aktiedepå får bara kvittas mot aktievinster, så de kan inte användas för att kvitta andra typer av vinster.

Investeringssparkonto är inte tillgängligt för företag, så KF är den enda kontoformen med kapitalbaserad beskattning. Eftersom det tekniskt sett är en försäkring kan du sätta dig själv som den försäkrade.

Två stora fördelar, förutom den lägre skattenivån, finns med KF: 1) för utländska aktier hanterar försäkringsbolaget dina källskatter samt 2) du behöver inte bokföra transaktioner. Nummer två kan spara en hel del jobb, ditt bolag får inte alls samma stöd i redovisningen som du som privatperson får, som förifyllda kontrolluppgifter etc.

Skatten i en företagsägd KF fungerar precis likadant som för en privat, den dras löpande ifrån medlen inuti KF. Det enda som du behöver redovisa är insättningar och uttag ur KF samt att årligen göra en prövning om värdet behöver skrivas ner. Din KF medför med andra ord inget som helst extra arbete i deklarationen.

KF introducerar en motpartsrisk i att försäkringsbolaget äger aktierna. Det innebär även att du inte kan delta på stämmor och rösta för aktierna. Så om du tänker dig att bli näste Fredrik Lundberg tvingas du sälja KF-aktierna i något läge och köpa dem i en aktiedepå istället.

En vanlig aktiedepå kan vara ett alternativ för svenska aktier, i synnerhet om du har löpande kostnader i bolaget som räcker för att eliminera vinsterna från utdelningarna. Och om du har aktivistambitioner är det alltså helt nödvändigt för att bli registrerad ägare.

När det kommer till det rent praktiska är aktiehandel via bolag väldigt lik privat handel. Transaktionerna sker precis som vanligt i bankens användargränssnitt eller via telefon till mäklare. Användargränssnitten hos bankerna och nätmäklarna är exakt desamma som för privatpersoner. Jag har dock inte provat alla banker så det kan finnas undantag.

Avräkningsnotorna (om du handlar i depå) blir verifikationer i bokföringen, för KF bokförs endast utsättningar och uttag från försäkringen. Depån eller KF blir en tillgång i balansräkningen och ska tas upp till det lägsta av aktuellt värde och inköpt/insatt värde. Om du är framgångsrik i investeringarna innebär detta efterhand att tillgångarna kommer att underskattas i balansräkningen.

Hur mycket skatt du i praktiken får betala beror på ett antal parametrar, men jag ska försöka ge några enkla exempel.

Exempel 1: ditt HAB äger 5000 SAS Pref i en aktiedepå.

• Vid kvartalsutdelningarna (12,50 kr/aktie) dras ingen skatt, du får bruttobeloppet 62.500 kr insatt, totalt 250.000 kronor under året
• När du deklarerar bolaget uppstår en skatteskuld (om du inte har någon kostnad att dra av) på 22 %, dvs. 55.000 kronor
• På bolagsstämman i HAB 2017 beslutar du att dela ut hela återstoden, 195.000 kronor, till dig själv
• På de första 163.075 kronorna (schablonmetoden) betalar du 20 % skatt, dvs 32615 kronor. De överskjutande 31.925 kronorna ska du betala skatt för inkomst av tjänst. I detta exempel är du lyckligt lottad och har 55 % marginalskatt, så det blir ytterligare 17.559 kronor i skatt
• I handen har du till slut 144.826 kronor att köpa smör och blöjor för. Din effektiva skatt här blir då 42,1 procent, mycket sämre än att äga aktierna själv

Exempel 2: ditt HAB äger 5000 SAS Pref i en KF, aktiepriset låg på 500 kronor den 1 januari.

• Vid kvartalsutdelningarna dras ingen skatt, du får bruttobeloppet 62.500 kronor insatt, totalt 250.000 kronor under året
• Du gör inga insättningar under året så avkastningsskatten baseras på värdet den 1 januari, 2.500.000 kronor, skatten blir 0,375 % av detta, 9.375 kronor
• Bolagsstämman beslutar dela ut resten, 240.925 kronor
• På de första 163.075 kronorna (schablonmetoden) betalar du 20 % skatt, dvs 32.615 kronor. På de överskjutande 77.550 kronorna betalar du 42.653 kronor
• Ut får du 165.657 kronor att köpa ekologiskt smör och svanenmärkta blöjor för. Din effektiva skatt är 33,7 %, återigen mycket sämre än att äga aktierna själv

För att minimera skatten bör du alltså använda KF och dela ut det exakta schablonbeloppet varje år. Av någon anledning är dessa exakta belopp de allra vanligaste bland svenska aktiebolag, år efter år...

Att bokföra en företagsägd KF är inte speciellt komplicerat och beskrivs väl på sajten Bokföringstips. Vad som inte framgår lika tydligt är hur man tar upp det i en årsredovisning. Om du bokför enligt K2 syns KF i balansräkningen så här, förutsatt att du har en långsiktig avsikt med innehavet:

Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav, not X, belopp

I noten ska redovisas: ingående anskaffningsvärde, inköp, försäljning, utgående anskaffningsvärde samt ingående nedskrivningar, nya nedskrivningar eller återföringar och utgående nedskrivningar. Genom att summera dessa få du beloppet i balansräkningen. Helt analogt med andra värdepapper med andra ord och snarlikt materiella anläggningstillgångar.

I resultaträkningen syns ingenting om du inte gör någon nedskrivning eller återföring. Om det finns någon sådan post ser den ut enligt nedan:

Finansiella poster
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar, belopp

Beloppet är negativt vid nedskrivning, positivt vid återföring.

Är det något mer jag borde ta upp om egna investmentbolag? Jag fyller gärna på artikeln med mer information i så fall...

Dansk källskatt igen

Jag fick ett tips från en anonym läsare att en "KjellG" beskrivit processen att återkräva 12 procent källskatt från Danmark. Jag har saxat ut nyckelinlägget från kommentarfältet på Avanzabloggen, så att det inte tappas bort:

"Till dig som har danska aktier och aktieutdelning !! Danskarna drar 27 % och svenska skattemyndigheten godkänner endast 15 %. Mellanskillnaden kan du få tillbaka om sänder en ansökan till Danmark. Länk till blankett du behöver är: http://skat.dk/getFile.aspx?ld=70193 

Från Avanza behöver du uppgifter om dragen skatt i dansk valuta för att fylla i blanketten. Ifylld dansk blankett skickar du till Skatteverket i Östersund så intygar de att du har skattehemvist i Sverige. 

När du får till baka blanketten skickar du den till den danska adressen som finns på blanketten. När du får tillbaka pengarna är det draget 100 kr i bankkostnad. Det hela är invecklat och tålamodsprövande, men jag har genomlidit processen både 2013 och 2014 
KjellG"

Jag sitter själv och filar på en analys på norska Hafslund, men borde nog fixa deklaration samt dansk källskatt under morgondagen.

Dansk källskatt forts.

Igår fick jag mina deklarationsblanketter och nu har jag lusläst beräkningarna och noteringarna för avräkningen av mina utländska källskatter, något jag (pinsamt nog) aldrig gjort förut.

Som jag skrev i förra inlägget om danska källskatter får jag inte fullt ut avräkning för dem i den svenska deklarationen, utan endast upp till de 15 procent som Danmark har rätt att ta ut i källskatt. Övrig skatt, (och det verkar vara 12 procentenheter, totalt 27 procent och inte 28 procent som jag skrev i föregående inlägg) ska jag be Danmark om. Är det någon läsare som försökt sig på detta?

Detta är för aktier i traditionell depå, jag hade inga utdelningar i ISK förra året. Totalt betalar jag därmed 42 procent i skatt på utdelningarna från Maersk om jag inte tar tag i saken och kontaktar Skat. Nu har inte Maersk utmärkt sig som en storutdelare tidigare, men de senaste åren har man höjt rejält och det svider att betala dessa pengar i onödan.

Cypriotiska skatter

Inte bara sol & vänstertrafik

Jag kan tyvärr inte hålla mig utan måste göra en kort utsvävning i den politiska världen. Ingen kan ha undgått att Cypern för att lösa statsfinansiella problem och blidka IMF lagt fram ett förslag som i korthet innebär att alla som har medel i cypriotiska banker ska betala en engångsskatt på 5-10 procent. I avvaktan på beslutet låses i princip alla bankmedel så att folk inte kan ta ut pengar.

Motiven som jag uppfattat dem är:

1. "Alla" och framförallt "de rika" ska hjälpa till
2. Cypriotiska banker misstänks vara ett centrum för penningtvätt och därmed skulle "bovarna" betala

Det är motiv som kan låta tilltalande och appellera till människors rättvisepatos. Men de går också att angripa ganska enkelt:

1. Bankmedel är bara en tillgång i alla företags och privatpersoners balansräkningar. Om du dagarna innan bankmedeln frös köpte fastigheter för någon miljard så slapp du helt undan en skatt på 100 miljoner. Personer som jag själv som har merparten av mina tillgångar i hus och aktier skulle betala mycket blygsam skatt jämfört med vår finansiella ställning
2. Brottsligt beteende måste angripas med rättsåtgärder, knappast genom kollektiv bestraffning. Lek med tanken att man kunde räkna ut att 10 procent av alla bankmedel i Sverige var produkter från kriminell eller svart verksamhet: vore det ok att konfiskera 10 procent från alla?

Som lök på den redan rätt lökiga laxen får man då ställa frågan kring hur detta påverkar banksystemet. Vad händer när skatten dragits och kontona öppnas? Bank run. Vad händer om man drar tillbaka förslaget helt och öppnar bankerna? Bank run. Banker bedriver en förtroendeverksamhet. Man stoppar in sina pengar i förvissningen att de är minst lika säkra där som i madrassen. Bara det att förslaget överhuvudtaget lagts fram har skadat cypriotiska banker på ett sätt som vi får beskåda när de öppnas igen. Att dessutom IMF och EU haft ett finger med i spelet väcker frågan vad som kan hända med spanska och italienska banker. Det är en fråga ingen vill se väckt.

Cypern har också de senaste åren profilerats som ett inomeuropeiskt skatteparadis där exempelvis småföretagare effektivt kan likvidera sina bolag och låsa upp förmögenheter som fortfarande är svåråtkomliga i exempelvis Sverige. Även om rådgivarna i Cypern gör allt för att tona ner problemen lär detta vara dödsstöten för den verksamheten. Malta m.fl. står beredda att ta över den affären.

Jag har ägnat några dagar åt att försöka smälta det här förslaget, men det måste vara ett av de farligaste förslagen jag har skådat sedan jag började följa bankväsendet närmre. Sedan ser jag ingen anledning att idiotförklara Cypern eller dess politiker som vissa har gjort, man försöker rädda sitt lands ekonomi och sin politiska framtid och desperata åtgärder är en naturlig följd i en sådan miljö.

Danska källskatter

Inför deklarationen har jag börjat gräva lite extra kring utländska källskatter på aktieutdelningar eftersom detta kommer att drabba mig och alla andra som använder investeringssparkonto (ISK) alltmer.

Utländska aktier i depå som har varit min dominerande modell hittills bjuder inte på några problem, den svenska skatten är generellt högre än den utländska källskatten, och allt preliminärskattas och rapporteras snyggt av kontoförande bank.

Utländska aktier i ISK är lite lurigare. Man kan kvitta utländsk källskatt mot den svenska skatt man betalt på intäkten. Det betyder att man kan kvitta källskattebeloppet mot den schablonintäkt man deklarerar för utländska aktier. Kvittningen kan inte överstiga den del av schablonintäkten som kommer från utländska aktier (det är alltså inte hela schablonintäkten för ISK, endast den del som kommer från utländska aktier). Det är fortfarande så att källskatten generellt är lägre än de 30 procent man betalar i depå och det utgår såklart ingen skatt vid försäljning med reavinst, så det är fortfarande överlägset att ha aktierna i ISK jämfört med depå så länge schablonintäkten är så låg som den är idag.

Jag har tidigare skrivit en del om privata investmentbolag och här är det ännu värre. För bolag beräknar man vilken andel av intäkter och utgifter som härrör till utländsk verksamhet, sedan beräknar man nettot och den deklarerade bolagsskatten proportioneras sedan mot hur stor andel av nettot som kommer från Sverige och hur stor andel som kommer från utlandet. Med mycket stor säkerhet innebär detta att du får avräkna den utländska källskatten mot en skattesats på 22 procent (den nya bolagsskatten) eller lägre. Det här blir ett riktigt problem om den utländska källskatten är högre än så.

OK, nu till inläggets rubrik: varför heter det danska källskatter? Jag vill först förklara tydligt att jag älskar Danmark; jag gillar smörrebröd, öl, broar, danskar, slättlandskap, Köpenhamn, språket, cyklar och deras hygge eller brist på detsamma. Men skatter? Danmark är inte särskilt trevliga på det området och inte så trevliga mot oss svenskar. Det finns några grundproblem:

1. Källskatten som dras innan pengarna trillar in hos kontot är 28 procent, vilket innebär att hur mycket man än kvittar kommer skatten på utdelning hamna nära den svenska i en normal depå, om man inte vidtar åtgärd 2:
2. Enligt det nordiska skatteavtalet ska de dra 15 procent, vilket innebär att endast 15 procent får kvittas - de övriga ska man enligt Skatteverket begära tillbaka av... Danmark! 

Det här innebär att för att komma ner till de 15 procent man ska betala för nordiska utdelningar måste man både få till en kvittning samt fäktas med ett andra skatteverk, det danska. Om jag någon gång provar på detta ska jag rapportera på bloggen hur det går till...

Sänkt bolagsskatt 2013

I år sänks bolagsskatten för svenska bolag, dvs. den skatt bolagen betalar på redovisade vinster, från 26,3 procent till 22 procent. För bolag med brutet räkenskapsåret gäller det först det räkenskapsår som börjar tidigast den 1 januari 2013. Jag har tidigare diskuterat hur detta påverkar privata investmentbolag, men det har naturligtvis även en direkt inverkan på alla svenska bolag. Sänkningen är påtaglig för de bolag som betalar mycket bolagsskatt i Sverige, skattekostnaden sänks med 16,3 procent. Den behållna vinsten ökar då med 5,8 procent.

Nu är verkligt betalda skatter och nominella skatter två ganska olika saker. Internationella företag har möjlighet att flytta bolagsskatt mellan länder och bolag i vissa branscher (exempelvis skog och fastigheter) har möjligheter att planera sin skatt i ganska stor omfattning.

Jag har dock gått igenom bolagen i min egen portfölj och för de svenska företagen har jag fått fram följande grova estimat för 2013:

• Handelsbankens intjäning per aktie ökar med 1 krona och man får en engångsvinst på ytterligare cirka 3 kronor per aktie för uppskjutna skatteskulder, fyra kronor netto 2013 alltså!
• H&M är svårare att uppskatta än Handelsbanken och med sin internationella verksamhet har man en mer komplex skattebild. Jag skulle ändå tro att man kan komma ner i skattekostnad kanske 40-50 öre per aktie (2014, pga brutet räkenskapsår), men det blir inga andra engångseffekter att tala om
• Swedbanks intjäning kan öka med kanske 60 öre per aktie plus en engångseffekt på 50 öre per aktie
• Investor och Industrivärden får i sig själva ingen förändring i sin skattesituationen, men deras innehav får naturligtvis ta del av sänkningen. Innehaven är dock i stor utsträckning internationella och det är svårt att uppskatta, men jag drar till med en gissning på 30-40 öre per aktie för båda bolagen. Att Investor drar relativt mindre nytta av sänkningen beror på deras mer internationella innehav 
• Lundbergs verkar inte dra så mycket nytta av sänkningen som jag hade trott, kanske 10 öre per aktie centralt och ytterligare 50 öre från innehaven. Till det kommer en engångseffekt på kanske 2 kronor under 2013
• Beijer Alma ökar sin intjäningsförmåga med kanske 50 öre per aktie

Fortum och Sampo betalar en del svensk skatt för sina dotterbolag misstänker jag, men jag har inte lyckats utläsa hur mycket och det kan säkert tänkas öka nu när Sverige får en relativt låg skattesats. För Maersk och de amerikanska bolagen räknar jag inte med någon påverkan.

Multiplicerar man siffrorna ovan med mina innehav så ökar intjäningsförmågan i portföljen med ungefär 6 600 kronor per år plus en extra engångseffekt under 2013 på 12 000 kronor. Gissningsvis innebär detta en extra utdelningshöjning under 2014 på kanske 3-4 000 kronor. Bolagsskatten är inte betydelselös för svenska företagsägare alltså. 

Kort om GAV

I kommentarerna till mitt förra inlägg dök det upp en lite infekterad diskussion om GAV (där fredspipa nu tycks rökt) som inspirerade mig att skriva en kort snutt om detta.

GAV, det genomsnittliga anskaffningsvärdet för en aktie (eller en tillgång i allmänhet) är alltså det viktade genomsnittspriset du betalat för aktien. Köper du 1 aktie för 100 kronor och ytterligare 3 för 50 kronor får du ett GAV på (1*100+3*50)/(1+3) = 62,50 kronor. Jag tror att alla mina läsare är välbekanta med upplägget :-)

Men vad ska man ha GAV till? Jag använder själv GAV väldigt sällan och som jag ser det finns det bara ett faktiskt tillämpningsområde: skatteberäkning.

Som värdeinvesterare bör man vara mycket försiktig med att använda GAV som beslutsunderlag. En värdeinvesterare köper aktier när dagens bedömda värde med tillräcklig säkerhet är högre än dagens pris. En värdeinvesterare säljer aktier när dagens bedömda värde med tillräcklig säkerhet är lägre än dagens pris*). Olika värdeinvesterare skiljer såklart mycket mellan vad "tillräcklig säkerhet" är för något och hur man kommer fram till dagens värde, men grundprincipen är densamma. Observera att ingenstans i principen står det vad priset har varit och ännu mindre vad du betalat för tillgången.

*) En värdeinvesterare kan dock liksom alla andra också sälja för att man funnit ett ännu bättre ställe att placera sina pengar, men låt oss hålla det enkelt här

Det finns några scenarier där fokus på GAV kan ställa till det för investeraren:

1. Du har en låg, tjusig GAV och tvekar att öka på ett innehav för då höjs din GAV - FEL: kan göra att du missar bra investeringstillfällen
2. Du har en låg GAV och köper mer aktier till horribla priser eftersom din totala GAV fortfarande är ok - FEL: varje köp är en ny affär, bra affärer ursäktar inte dåliga
3. Du har en hög, hemsk GAV och bolaget sjunker i pris, du köper för att "snitta ner dig" - FEL: bolaget kan vara en värdefälla och på väg mot bankrutt
4. Du har en hög GAV och behåller bolaget tills det kommer upp i samma nivå för att sedan sälja - FEL: säljbeslut ska fattas på grund av förhållandet värde/pris idag
5. Du säljer av bolag i portföljen med hög GAV och håller fast vid dem med låg GAV för att ditt track record ska se snyggare ut för bloggläsarna, aktieklubben eller den du är kär i - FEL: värdeinvesteringar ska göras på bas av principerna i kursivt en bit upp, inte på grund av portföljfrisering

Självklart finns det i flera av scenarierna möjligheten att råka göra samma sak av sunda skäl, men här antar jag att du påverkas just av GAV:et. Det går säkert att hitta några andra GAV-misstag.

Men innan jag är alltför självgod måste jag medge att jag lider av ett GAV-problem idag: mina Swedbank-aktier. Jag har andra bolag jag hellre skulle äga på sikt än Swedbank men mitt låga GAV på under 38 kronor gör att en försäljning skulle ge mig 20 procent skatt på hela likviden, vilket ger en rejäl uppförbacke för alternativa placeringar att tjäna tillbaka.

Ny bolagsskatt gör privat investmentbolag intressant?

För ett par år sedan skrev jag ett inlägg om att bilda ett privat aktiebolag för investeringar, och diskuterade drivkraften att minska skatten genom skillnaden mellan privat kapitalbeskattning (30 procent) och bolagsskatt (26,3 procent). Detta förutsätter såklart att man inte väljer ISK eller kapitalförsäkring.

Räcker 22 procent?

Nu när det blivit tal om att sänka bolagsskatten till 22 procent så växer såklart den drivkraften. Därför spenderade jag en stund med Excel idag för att se om det är vettigt att kapsla in sitt ägande i ett bolag.

Jag har funderat på följande scenario:

• Som startpunkt sätter du in 50 tkr i ett aktiebolag (minsta möjliga aktiekapital idag)
• Du avstår revisor och använder en gratisdepå som ditt huvudkonto, därigenom blir dina årliga omkostnader i princip noll
• Du använder (som sagt) inte investeringssparkonto eller kapitalförsäkring
• Du tar inte ut några utdelningar förrän i samband med bolagets likvidation
• Du är kvar i Sverige vid likvidationen

Det sista är viktigt. Flyttar du utomlands till väl valt land så kan du säkerligen uppnå en positiv skatteeffekt, men här antar jag att du inte är sugen på att bli skatteflykting på gamla dagar.

Sedan måste man göra några antagande om avkastningen, och här får det bli en vanlig rak ränta om X procent som kapitaliseras varje år. Därmed blir du skattepliktig för räntan varje år, 22 procent i bolag mot 30 procent om du hade gjort investeringen privat.

Det finns i praktiken två steg i en exit för att göra medlen privata igen:

1. Du delar ut ackumulerade vinstmedel på högst det sparade schablonbeloppet (i år drygt 140 tkr) under perioden. För det här syftet är schablonbeloppet relativt högt och med 50 tkr i startkapital kommer det definitivt att räcka för hela vinsten, du behöver starta med miljonbelopp innan detta blir ett problem
2. Du likviderar bolaget, de ursprungliga 50 tkr får du tillbaka utan beskattning

Skatten på vinsterna du får ut under (1) är 20 procent. Observera att denna skatt kommer ovanpå de 22 procent du betalar varje år. Om återstående belopp är över 50 tkr i punkt (2) så skattar du 25 procent på överskottet. Det senare räknar jag inte med att det sker.

Om man stoppar in detta scenario i ett Excel-ark ser man att vid 10 procent ränta dröjer det 25 år innan du når break-even på upplägget. För att du ska kunna räkna hem lösningen på 10 år krävs en ränta på astronomiska 29 procent. Om du med något slags säkerhet kan nå den typen av räntor är ändå ISK eller kapitalförsäkring en klart bättre lösning.

Så nej, den nya bolagsskatten gör inte privata investmentbolag till ett effektivt alternativ för svenskar som tänker sig förbli svenskar, åtminstone inte ur ett rent skatteperspektiv. Det kommer inte att poppa upp privata investmentbolag i villakvarteren.

Vad är din arbetsförmåga värd?

När vi går i pension övergår alla svenskar till att åtminstone delvis försörja sig på kapital istället för tjänsteinkomst, och en del gör det tidigare än så. Men hur stort kapital behöver du för att sluta knega och sätta dig i fåtöljen? Vad är din arbetsförmåga värd?

Lockar hängmattan?

Jag roade mig (jag har kanske lite märkliga sätt att roa mig) med att beräkna hur mycket kapital man behöver för att få samma nettoinkomst som man får ut vid olika lönenivåer. I tabellen nedan visas i de tre sista kolumnerna hur stort kapital du behöver vid olika förväntad avkastning för att ersätta månadslönerna till vänster.

För att inte få en alltför komplicerad tabell gjorde jag några antaganden:

• Skattetabell 32 används (Lund)
• Kapitalskatten är 30 procent
• Lönen antas utvecklas enligt inflationen
• Angivna avkastningar är reella avkastningar
• I beräkningen sattes inflationen till 2 %, ökar den så ökar också kapitalbehovet eftersom skatten äter upp mer av realavkastningen, tack Daniel för påpekandet 
• Man rör inte kapitalet, och återinvesterar den delen av avkastningen som täcker inflationen, därmed elimineras inflationen och kapitalet räcker livet ut (inget behov för pensionssparande etc.)
• Ingen hänsyn är tagen till att man får minskade kostnader om man slutar arbeta, samt möjligheter till alternativintäkter etc.

Med dessa antaganden får man fram följande bild:

Inkomst	Skatt (tab 32)	Eff skatt	Nettolön (år)	Kapital (4% avkastn)	Kapital (6%)	Kapital (10%)
10 000	1 515	15 %	101 820	4,6 mkr	2,8 mkr	1,6 mkr
15 000	2 973	20 %	144 324	6,6 mkr	4,0 mkr	2,3 mkr
20 000	4 433	22 %	186 804	8,5 mkr	5,2 mkr	2,9 mkr
25 000	5 892	24 %	229 296	10,4 mkr	6,4 mkr	3,6 mkr
30 000	7 477	25 %	270 276	12,3 mkr	7,5 mkr	4,2 mkr
40 000	11 777	29 %	338 676	15,4 mkr	9,4 mkr	5,3 mkr
50 000	17 030	34 %	395 640	18,0 mkr	11,0 mkr	6,2 mkr
60 000	22 730	38 %	447 240	20,3 mkr	12,4 mkr	7,0 mkr
100 000	46 000	46 %	648 000	29,5 mkr	18,0 mkr	10,1 mkr

En titt i tabellen visar att för att ersätta en månadslön på 30 tkr behöver du 12,3 miljoner kronor med en realränta på 4 procent. Din arbetsförmåga är i detta fall värd 12,3 miljoner alltså. Sköt om dig!

Jag lade också in den effektiva skatten. För alla er som förfasar er över de höga svenska skatterna kan jag iaf rapportera att när jag fick mitt första fasta jobb tjänade jag lite drygt 16 tkr per månad, på den tiden skattade jag 41 procent på det beloppet.

Hur äga aktier 2012? Depå, VP-konto, investeringssparkonto eller kapitalförsäkring?

Jag är långt ifrån den förste att göra en jämförelse mellan ägande i depå/VP-konto, kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK), men jag känner att jag behöver en sammanställning så varför inte publicera den här på bloggen?

Peter Norman till vänster :-)

Lundaluppens historiska avkastning är ca 10,5 procent årligen från 1 januari 2005 till idag, vad den kommer att vara framöver är självklart osäkert, men även om den halveras kan kapitalförsäkringen och investeringssparkontot ge skattesänkning. Det är bakgrunden till att ofta tänker på det här trots att jag egentligen ogillar att skatta okopplat till kassaflödet.

När det gäller kostnader och avgifter har jag utgått ifrån Avanza där jag har konton. Jag är övertygad om att Nordnet och andra kommer att ha konkurrenskraftiga upplägg också. Jag utgår ifrån de förhållande som är kända inför 2012, inte dagens villkor.

	Depå/VP-konto	KF	ISK
Starta	Kostnadsfritt att starta	Kostnadsfritt att starta	Okänt idag, men jag utgår ifrån att det blir kostnadsfritt
Sätta in pengar	Depåer och VP-konton är i praktiken alltid knutna till bankkonton, men det finns egentligen inga pengar i depån/VP-kontot	Insättningar (eller försäkringspremier som de egentligen benämns) under året ingår i underlaget för avkastningsskatten. Detta innebär i klartext att man betalar motsvarande ett års skatt på insättningarna under första halvåret och hälften så mycket för insättningarna under andra halvåret.	Insättningar beskattas liksom kapital. Man betalar motsvarande 1/4 års skatt på insättningarna
Sätta in värde-papper	Värdepapper kan överföras från andra depåer eller VP-konton	Inte möjligt	Möjligt att överföra värdepapper till kontot, dock beskattas det omedelbart som en försäljning utanför kontot, men man slipper courtage och spread-förluster.
Köpa aktier	Mot courtage	Mot courtage, samma nivå som för depå	Antagligen samma courtage som i depå
Äga aktier	På VP-konto är man direktregistrerad ägare. För depåer är aktierna förvaltarregistrerade och man behöver då själv be depåinstitutet att anmäla ägandet. Avanza gör dock detta automatiskt.	Försäkringsbolaget äger aktierna. Själv äger man endast en försäkring som är kopplad till värdeutveckling och utdelning från aktierna. Går inte att rösta för sina aktier, insynspersoner behöver inte anmäla (annat än etiskt).	Direktägande, förmodligen i samma form som aktiedepåer.
Utdel-ningar	Beskattas med kapitalskatt 30 % eller bolagsskatt 26,3 % om man äger genom bolag. För privatpersoner dras preliminärskatt direkt.	Utländsk utdelningsskatt på 15 % dras för utländska aktier. Ingen skatt för svenska aktier. Det finns möjlighet att i efterhand få avdragsrätt, men det   verkar krångligt och tidsödande.	Ingen skatt för svenska aktier. Utländsk utdelningsskatt på 15% dras för utdelningar på utländska aktier, men är avdragsgill i samband med deklarationen.
Sälja aktier	Samma courtage som vid köp. Reavinster ger upphov till reavinstbeskattning. Förluster ger avdragsrätt mot reavinster.	Samma courtage som vid köp. Utlöser ingen beskattning.	Förmodligen samma courtage som vid köp. Utlöser ingen beskattning.
Räntor	Det finns inga pengar i VP-konton/depåer, men ränta på anslutna bankkonton beskattas med kapitalskatt (30 %) eller bolagsskatt (26,3 %) beroende på form.	Insatta pengar är del av kapitalbasen som beskattas. Om räntan på försäkringens insatta medel är lägre än statslåneräntan är det dyrt att låta pengar stå på kontot.	Insatta pengar är en del av kapitalbasen som beskattas. Om räntan på kontots likvida medel är lägre än statslåneräntan är det dyrt att låta pengar stå på kontot.
Andra värde-papper	Alla upptänkliga värdepapper stöds	Begränsat stöd för derivat, men aktier och fonder går bra	Stöd för olika derivatformer, samt aktier och fonder
Deklar-ation	Försäljningar och utdelningar (automatrapporteras dock) tas upp i deklarationen. Tidsödande vid många transaktioner.	Endast avkastningsskatten tas upp, något som automatrapporteras	Schablonintäkten tas upp som en inkomst av kapital, kommer säkert att automatrapporteras
Skatt	Reavinst från försäljningar samt utdelningar beskattas	Inbetalda premier under året plus kapitalets totala storlek vid årets början blir grund för avkastningsskatten. Skatten är 30 % av statslåneräntan på beskattningsunderlaget. Avkastningsskatten kan inte kvittas mot kapitalförluster.	Kapitalets storlek mäts fyra gånger per år, i början av varje kvartal, och totala insättningarna adderas till detta. Summan dividerad med fyra, multiplicerad med statslåneräntan  kallas för schablonintäkt. Denna beskattas sedan som inkomst av kapital. Om man har kapitalförluster kan dessa dras av.
Avdrag	Reaförluster vid försäljningar ger avdragsrätt	Ingen avdragsrätt för någonting, utom utländsk aktieutdelningsskatt vilken lär vara krånglig	Avdragsrätt för utländsk utdelningsskatt och möjlighet att kvitta den totala skatten mot kapitalförluster
Övriga avgifter och villkor	Inga andra än bankens eventuella depåavgifter, noll hos Avanza	Vid dödsfall får efterlevande (gäller Avanza) 101 % av kapitalet, för denna försäkring som säkert var det ursprungliga syftet med KF betalar man en symbolisk avgift som för 99 % av försäkringsägarna understiger 1 krona per år. Till det tillkommer eventuella bankavgifter, noll hos Avanza	Inga andra än bankens eventuella avgifter, förmodligen noll hos nätmäklarna
Ta ut pengar	Man sätter egentligen aldrig in pengar och detsamma gäller såklart uttag	I praktiken fria uttag (med en mindre begränsning första året)	Fria uttag
Ta ut värde-papper	Kan flyttas till annan depå eller VP-konto	Inte möjligt	Inte möjligt
Avsluta	Efter kontot är tömt är det normalt kostnadsfritt att avsluta.	Normalt kostnadsfritt att avsluta	Normalt kostnadsfritt att avsluta

Mina slutsatser från detta är att ISK i princip är bättre än KF på varje punkt i mina ögon, så kapitalförsäkringen jag redan har (som är tom) kommer förmodligen att stängas om det inte dyker upp några nya fakta eller förändringar.

I mina ögon är investeringssparkontot högintressant för nya, vettigt direktavkastande, svenska innehav. Jag har oftast en mångårig investeringshorisont så att undvika reavinstskatt vid försäljningar kommer i många fall ha den främsta effekten att jag kan göra omviktningar i portföljen utan att ta skattehänsyn. För utländska aktier är utdelningsskatten ogynnsam även om den kan kvittas.

Att det har så små konsekvenser att dra sig ur ISK (liksom KF) är också en bidragande orsak till att sparformen är attraktiv. Om man exempelvis åter hamnar i en bubbla som IT-bubblan med P/E-tal kring 30 och direktutdelningar omkring 1-2 procent så kommer ISK och KF att vara väldigt tveksamma affärer. Då är det värdefullt att kunna sälja av och lämna formen utan att utlösa reavinstskatter.

Källor och vidare läsning:

• Regeringens pressmeddelande den 10 september 2011 om ändrad skatt i förslaget
• Regeringens första förslag från den 5 maj om investeringssparkontot
• Regeringens PM från december 2010
• Stockmans jämförelse mellan KF och ISK
• Finanstankar som kompletterar Stockmans artikel
• 4020.se om lönsamheten

Eget investmentbolag

Idag skriver bloggaren Zed's Dead om sina ambitioner och drömmar att bilda ett eget investmentbolag. Faktum är att en sorts privata investmentbolag är ganska vanliga i Sverige: fåmansbolag med aktieplaceringar antingen som huvudsyssla eller som bisyssla.

Den här typen av bolag uppstår oftast när en inkråmsförsäljning gjorts så att bolaget står utan verksamhet. Skattereglerna hindrar då ägarna ifrån att ta ut pengarna genom att tvinga fram en beskattning som tjänsteinkomst. Det finns ett storlekssegment där pengarna är för stora för att skatta bort och för små för att lättnader ska inträda, över ett visst belopp blir det nämligen kapitalbeskattning igen.

Vad jag tänkte diskutera i det här inlägget är om det är lönt att skapa ett privat investmentbolag genom att stoppa in pengar i ett aktiebolag och investera inom aktiebolaget. Det som inträder i svensk skattelagstiftning när förtjänster görs inom ett företag är dubbelbeskattning, dvs. att bolaget skattar för vinst och att ägaren sedan skattar vid utdelningen. Frågan blir alltså när, om någonsin, den skatteeffekten kan kompenseras av andra fördelar.

Att skapa ett eget investmentbolag måste naturligtvis vägas mot de båda privata alternativen, att direktäga eller att äga via kapitalförsäkring.

Kostnader för att driva bolag
Det finns ett antal fasta kostnader man drar på sig när man startar ett bolag, och dessa måste naturligtvis tas med i beräkningen:

• Administration kan man göra själv, men även din tid är värdefull
• Revision är inget krav för de minsta bolagen längre, men kan vara till hjälp
• Kostnad för banktjänster, bankerna verkar ta lite mer betalt av företag

Förutom dessa kostnader är den stora nackdelen dubbelbeskattningen. Bolagsskatten är 26,3 %, vilket är lägre än kapitalbeskattningen för privatpersoner (30 %), men vid utdelning betalar ägarna till ett fåmansbolag skatt en gång till. Den skattesatsen är 20 % upp till ett schablonbelopp, 127 500 kr i år, och sedan inkomst av tjänst, dvs. 28-59 % beroende på inkomst och kommun. Den effektiva skattesatsen för att vidarebefordra en utdelning från ett portföljbolag till ägarna är alltså minst 41 %.

Vinster med att ha ägandet i bolag

Så länge ingen värdeöverföring sker till ägarna är det relativt effektivt att äga aktier inom ett bolag:

• Skattesatsen är som nämnt 3,7 procentenheter lägre, vilket naturligtvis i längden ger en stor ränta-på-ränta-effekt
• Kostnader för bolaget är avdragsgilla: datorutrustning och förbrukningsmaterial är enkelt att dra av, eventuellt kontor likaså om det inte kan användas privat. Observera att värdepappershandel inte är momspliktig, så det går inte att dra moms heller.
• Skatten kan helt elimineras för innehav som är näringsbetingade, vilket de är om ett av två villkor är uppfyllda: a) företaget är onoterat eller b) företaget är noterat, men ägande bolag kontrollerar 10 % av rösterna eller mer sedan minst ett år.
• Om man vill kan man betala lön och därmed dra nytta av de sociala skyddsnäten i Sverige. Lönen är avdragsgill, men att betala över brytpunkten för statlig skatt är ineffektivt.
• Man kan i teorin ta större risker eftersom ägarnas ansvar vid förlust är begränsad. Här ska man dock vara medveten om att man i kristider måste vara aktiv som styrelsemedlem för att inte dra på sig ett personligt ansvar.

Även företag kan äga kapitalförsäkringar, men då går man miste om de fördelar som finns i att äga i bolag.

Slutsatser

Det är vid väldigt få tillfällen som det lönar sig att flytta aktieägande från en privatperson till ett privatägt (fåmansägt) aktiebolag. Det främsta scenariot jag skulle kunna se är om man behåller alla pengar inom bolaget ända tills man emigrerar till något land med generösare lagstiftning och tar bolaget med sig. I det fallet skulle den lägre interna skattesatsen kunna bidra till en större total avkastning.

Även fortsättningsvis kommer nog dessa bolag vara skapade för att minimera skatt vid företagsförsäljningar, snarare än genom initiativ att skapa investmentbolag. 

Kapitalförsäkring eller direktägande?

Jag tror inte att det är sunt att i någon typ av verksamhet låta beskattningen styra ens beslut alltför mycket. Generera så mycket vinst som möjligt och betala den skatt det blir. Men självklart ställs man ibland inför beslut som huvudsakligen har effekt på skatten.

Kapitalförsäkring eller direktägande är ett sådant beslut. Om man inte ger sig in på att tömma försäkringen varje avstämningsdag så innebär det ingen förändring i investeringsbeteendet, bara förenklingar (enkel deklaration) och en annan skattestruktur.

Om du missat kapitalförsäkringar helt så innebär de i korthet att du betalar en skatt (0,84 % för 2010) på kapitalets storlek men slipper helt beskattning för realisationsvinster och utdelningar. I symmetrins namn mister du även avdragsrätten vid realisationsförluster. Utöver skatten tillkommer vissa, mycket små hos nätmäklarna, avgifter. En mer genomgripande beskrivning hittar du hos 40 % 20 år.

Skattesatsen 0,84 % kan vid första anblicken tyckas märkligt låg, men den är satt av Skatteverket för att vara skatteneutral. Av det kan man utläsa att folk inte tjänar så mycket på sina aktieaffärer som de tror ;-).

För mig som huvudsakligen har en buy-and-hold-strategi innebär detta att 30 % skatt på utdelning byts mot 0,84 % beskattning på kapitalet. En enkel räkneövning visar att vid en direktavkastning på 2,8 % eller mer under 2010 är det lönsamt att ha aktierna i en kapitalförsäkring. Jag räknar med att ha en direktavkastning på ca 2,7 % förutsatt att inget drastiskt händer med kurserna, bättre att inte ha kapitalförsäkring alltså.

Just där ligger mina största problem med kapitalförsäkringar:

• Man binder en utgift till börskursen och gör sig alltså beroende av kursvariationer. Under perioder av kraftigt överdriven börsoptimism riskerar man alltså att betala större delen av utdelningarna i skatt därför att någon annan värderar dina aktier överdrivet högt!
• Man kopplar loss kostnaden från intäkten, minskade intäkter minskar inte dina kostnader. För att tala företagarspråk byter man en rörlig kostnad mot en fast kostnad, och detta är Något Man Bara Inte Gör. 

För en defensiv värdeinvesterare kan man även konstatera att

• Kapitalförsäkringar är lönsammast för dem som konsekvent gör lönsamma aktietransaktioner, något som skatteneutraliteten visar att innehavarna faktiskt inte gör. Goda aktieaffärer ger dessutom en evig skattekredit så länge man behåller aktierna, och på denna skattekredit får man avkastning i form av utdelningar.

Slutligen finns det den inte så lilla teknikaliteten att man inte äger aktierna själv och att konkurs i försäkringsbolaget kan leda till trubbel. Trots allt detta funderar jag ofta på kapitalförsäkringar. Att utan skattekonsekvens kunna balansera om sin portfölj när som helst kan vara oerhört värdefullt, bara man inte lockas att göra det alltför ofta...