torsdag 1 april 2010

Överavkastning

Alla investerare, och för all del spekulanter och spelare också, är intresserade av att få en överavkastning. Det som är så fascinerande är hur svårt det är att konsekvent och under lång tid nå överavkastning. När man pratar om överavkastning är det såklart viktigt att definiera mot vad man vill överavkasta.

Sprint-varianten - Aktie-SM
Att få till överavkastning på kort sikt, oavsett mot vad, ser jag som meningslöst. Om man tittar på Aktie-SM och liknande tävlingar handlar det bara om att välja ett fåtal väldigt volatila aktier och hoppas att just dina är de som tokrusar under tävlingens gång. Att välja säkra investeringar ger dig i bästa fall en hedersam plats i övre kvartilen, något som inte ger varken pris eller erkännande.

Att säga att en Aktie-SM-vinnare gjort något bra är som att klappa om en Lotto-vinnare och säga att han har en bra strategi.

Trading - överavkastning i enstaka värdepapper
Att överavkasta i enstaka värdepapper handlar om att få högre avkastning av värdepappret än dess inneboende värdestegring (där värde kan definieras som diskonterade framtida inkomster vid evigt innehav). Detta är nog den vanligaste formen av överavkastning som folk strävar efter.

Om du håller på med fundamental analys försöker du överavkasta genom att köpa aktier i bolag vars inneboende värden (intrinsic value) inte riktigt reflekteras i priset, och sälja dem när priset överstiger inneboende värden. En defensiv värdeinvesterare som jag själv är dessutom väldigt försiktig med att dra slutsatser om framtiden ifrån historien. Ett företag ska bevisa genom historisk tillväxt och lönsamhet att det finns skäl att försiktigt hoppas på framtida tillväxt och lönsamhet. Om denna försiktigt uppskattade värdestegring dessutom är billig finns en säkerhetsmarginal som gör att en någorlunda diversifierad portfölj med väldigt stor sannolikhet kommer att ge god avkastning.

De som håller på med teknisk analys ser istället värdepapprets pris som en "bottom line" som innefattar all information om företaget. Att överavkasta med TA handlar istället om att genom analys på historien försöka med rimlig säkerhet förutsäga framtida kursrörelser. Även här kan man se det som ett sannolikhetsspel. Jag har personligen lika svårt att acceptera några av TA-fundamenten som jag har lätt att acceptera värdeinvesteringsfundamenten, så jag avstår personligen från TA. Eftersom jag är ingenjör och matematiskt och statistiskt utbildad inser jag dock fascinationen.

Både för fundamental analys och TA kan tidshorisonten variera. Jag tror att det är få fundamentalanalytiker som daytradar (felbedömningar av bolagsvärden brukar inte rätta till sig på daglig basis), men både månads- och evighetsperspektiv existerar. TA är traditionellt daytraders hemmaplan, men många med fundamentalt perspektiv använder TA för att försöka finjustera sin tajming vid transaktionerna.

Överavkastning mot index genom företagsval
Många värdeinvesterare (men i princip inga TA-investerare) föredrar att helt avstå från överavkastning i enskilda värdepapper och aktier, och istället välja företag med hög tillväxt och behålla dem länge (buy and hold). Därigenom låter man företagen själva agera lokomotiv i portföljen.

De mest kända förespråkarna för detta är Buffett och Munger i Berkshire Hathaway. Det är självklart ganska få företag som uppfyller kriterierna för att på lång sikt bjuda på tillväxt. Tittar man i Sverige är det främst IKEA och H&M som utmärker sig. Utomlands finns det ett antal konsumentproduktmärken som brukar vara populära, Nestlé, Procter & Gamble, Coca-Cola etc.

De som inte är fullt så övertygade om denna taktik påtalar såklart att företagen inte kan växa snabbt för evigt. Men tillväxten är inte den enda fördelen ovanstående företag har. Det de har gemensamt är:
  • Låg kapitalbindning som ger billig expansion. Man kan växa utan vare sig emissioner, förvärv eller innehållande av vinster. Den raka motsatsen är fastighetsbolag eller råvarubolag där expansion är väldigt dyr och binder mycket kapital. Detta innebär att i stort sett allt de tjänar in är tillgängligt för ägarna.
  • Starka varumärken: att tjäna mycket pengar på litet kapital leder enligt skolboken till ny konkurrens (alla vill vara med och tjäna enkla pengar), så företagen måste skydda sig mot ny konkurrens. Det kan vara billig produktion men helst starka varumärken som gör att man håller konkurrenter borta utan att tulla på sina marginaler.
Överavkastning mot index genom makroanalys
Genom att titta på makrodata som inflation, ränteläge, arbetslöshet, bytesbalans, stora trender etc. kan man försöka dra slutsatser om olika branscher och företags förutsättningar. Detta ser jag som en oerhört svår, om än intressant, disciplin. Att förutse hur makroändringar slår igenom för olika enskilda bolag kan vara fantastiskt svårt.

Några misslyckade exempel: Internet skulle ju ändra världen (och har faktiskt gjort det) i slutet av 1990-talet. Makroanalysen var rätt, men slutsatsen att Framfab och Icon skulle tälja guld och att vilket pris som helst var motiverat blev likafullt helt och katastrofalt fel.

Och ett ganska slitet exempel till: I mitten av 1900-talet var flyget det nya stora, självklart skulle detta vara något alla gjorde. Ändå har flygindustrin kostat sina ägare enorma pengar i alla tider genom att politiska faktorer och nationell stolthet spelat in.

Hedging och överavkastning mot säker ränta
Till slut vill jag nämna hedging som ofta har som målsättning att ge absolut avkastning som överstiger säker ränta. Detta försöker man uppnå på alla möjliga sätt och variationen är väldigt stor. För den enskilde investeraren kan man själv ge sig in i detta och försöka parera börssvängningar med olika tillgångsslag - eller så kan man köpa andelar i en hedgefond.

Som jag ser det betalar man väldigt dyrt för den ganska bräckliga försäkring mot volatilitet som en hedgefond erbjuder och mystiken kring hur de fungerar verkar mest vara ett sätt att locka av investerarna enorma avgifter.

Slutsats
För mig är det överavkastning genom företagsval och fundamentalanalys inom enstaka bolag som gäller. Hur gör du?

4 kommentarer:

  1. Har du funderat på att investera i Nestlé, Procter & Gamble, Coca-Cola eller motsvarande utländskt bolag? Anders

    SvaraRadera
  2. Jodå, jag har tittat på dem ett antal gånger, det finns bl.a. en Coca-Cola-analys här någonstans. Men varje gång jag gjort det har det funnits något annat som lockat mer (=känts billigare)

    SvaraRadera
  3. Tycker det är helt rätt att fokusera på fundamental analys av enskilda bolag.

    Vad tror du om Clas Ohlson? Kan de vara Sveriges nästa tillväxt succé i klass med IKEA och H&M. Tycker själv de platsar rätt bra i din investeringsstrategi. Är bara kriteriet om att priset inte bör överstiga 150% av eget kapital det brister på. P/E är också aningen högt, men kan vara motiverat. Vad anser du?

    SvaraRadera
  4. H&M fixar inte kriteriet för eget kapital heller (och kommer nog aldrig att göra det), så det behöver inte vara avgörande om man har ett tydligt konkurrensskydd.
    Jag har inte tittat närmre på Clas Ohlson och har inte riktigt förstått vad som är deras skydd mot konkurrens och vad som talar för att deras koncept ska vara möjligt att exportera.

    SvaraRadera