onsdag 30 april 2014

Rapport från Handelsbanken

Sist ut bland storbankerna att rapportera Q1 blev Handelsbanken som släppte sin rapport i morse. Totalt sett var det en mycket stark rapport i mina ögon:
  • Räntenettot steg med 2 procent och provisionsnettot med 10 procent (alla jämförelser mot Q1 2013)
  • Kostnaderna steg med 2 procent, K/I-talet för koncernen låg på 0,45 vilket tillsammans med Swedbank är bäst bland storbankerna
  • Resultatet per aktie steg med 12 procent till 6,08 kronor för total verksamhet efter utspädning
  • Kärnprimärkapitalrelationen är nu uppe i 19,5 procent
  • Intäkterna i Storbritannien växte med 37 procent och rörelseresultatet med 64 procent. Kvartalsjämförelser ska alltid tas med en nypa salt, men tillväxten är kraftig hur man än räknar. Storbritannien är nu på väg att växa förbi Norge och bli näst största hemmamarknad efter Sverige
Det negativa i rapporten var den svenska verksamheten som krympte med två procent i intäkter och fem procent i resultat. Utlåningen har dock ökat, både till hushåll och företag, och det är istället så att man tjänar mindre per utlånad krona. 

Till skillnad från Swedbank har SHB inga stora kreditåtervinningar att göra och sammantaget är det mycket starkt att öka vinsten med 12 procent per aktie. Det här får bokföras som ett mycket bra kvartal.

måndag 28 april 2014

Rapport från Swedbank

Efter SEB i förra veckan var det i morse Swedbanks tur att rapportera årets första kvartal. Swedbank har sedan man avvecklade Ryssland och Ukraina (lägligt!) varit en verksamhet i låg tillväxt vars vinster gått till aktieägarna samt att bygga det egna kapitalet. Detta kvartal fortsatte i samma spår (jämförelse Q1 2013):
  • Räntenettot ökade med 2 procent till 5,5 miljarder
  • Provisionsnettot ökade med 13 procent till 2,7 miljarder
  • Kostnaderna ökade med 5 procent till 4,2 miljarder och K/I-talet landade på 0,45 vilket placerar Swedbank i samma klass som Handelsbanken
  • Resultatet per aktie ökade med 12 procent till 3,57 kronor efter nettoåterföringar av kreditförluster. På rullande tolv månader är resultatet nu 14,32 kronor vilket ligger väl över mitt investeringsantagande på 11,50 kronor
Trots att jag varit nettosäljare av Swedbankaktier i 4-5 år är det fortfarande mitt tredje största innehav och det har utvecklat sig till en riktig kassako. Så länge ledningen kan undvika att ge sig ut i tillväxtjakt tror jag att vi ägare får leva med en tillväxttakt i närheten av Sveriges totala tillväxt, samtidigt bör verksamheten kunna bedrivas med dagens lönsamhet.

Felet Swedbank gjort historiskt är att man dragits med av omgivningens nycker; när man sett stor tillväxt omkring sig har man velat vara med på tåget och använt den fina svenska intjäningen för att bedriva smått huvudlös expansion på andra fronter. Dagens ledning har efter finanskrisen ett tydligt mandat att avstå från sådant, men se upp när man byter VD nästa gång.

fredag 25 april 2014

Inköp Bonheur

Det har varit lite dramatik i Bonheur under veckan efter en pressrelease i Fred. Olsen Energy som fick den aktien att falla med tio procent. Bonheur har fallit med ungefär 5 procent. Jag kan inte läsa nyheten på FOEs hemsida (länken verkar peka på fel domän), men motsvarande meddelande finns bl.a. på Business Wire. Pressmeddelandet innehöll två dåliga och en bra nyhet:
  1. Riggen Blackford Dolphin behöver uppgraderas mer än man väntat (dåligt), man behöver investera 70 miljoner USD mer än man tänkt tidigare. Detta innebär ett motsvarande negativt kassaflöde i år och en resultatpåverkan sannolikt genom avskrivningar över riggens kvarvarande livstid, dvs. ganska små detta år
  2. Borgholm Dolphin är nu färdigservad (bra) och återgår i tjänst hos Shell
  3. Petrobras och FOE avbryter uppdraget för Borgny Dolphin i maj istället för september (dåligt), resultatpåverkan anges inte men sannolikt måste Petrobras till viss del kompensera för intäktsbortfallet
Sammantaget tycker jag detta var negativa nyheter, men ganska små sådana. Att en borrning avbryts några månader innan väntat måste vara en del av verkligheten för en riggoperatör. Uppgraderingarna på 400 miljoner norska kronor kommer att spridas över många tjänsteår, Blackford hade 2012 en förväntad kvarvarande livslängd på 21 år, så det är heller ingen katastrof.

Jag noterar att Spartacus valde att köpa in sig i dotterbolaget Ganger Rolf. Jag anser att det är en fundamentalt sämre affär, men som jag kommenterat tidigare kan Ganger Rolfs högre utdelning vara av intresse.

Jag har i alla fall köpt 150 Bonheuraktier idag för 116 norska kronor styck. Den norska kronan kostar 1,10 svenska kronor idag.

Jag har uppdaterat bevakningslistan som visar just vilka bolag som var mest tänkbara för dagen, för en förklaring är det bäst att läsa förklaringsinlägget.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

26 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
11 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Castellum
1 810
5 %
Bonheur
1 550
5 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %

Marknadsvärdet för portföljen är 4,3 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis ligger på 167 tusen kronor exklusive extrautdelningar. Johnson & Johnson meddelade igår att man höjer kvartalsutdelningen med 6 procent från 66 till 70 cent per aktie.

onsdag 23 april 2014

Rapport från Investor

Idag var det Investors tur att släppa sin delårsredogörelse, alltså inte en komplett kvartalsrapport utan förenklad enligt börsens nya regler. Reglerna för upprättande av delårsredogörelse är lite mer flexibla än för kvartalsrapporter och får användas vid 3 och 9-månadersrapporterna. Bokslutskommuniké och halvårsrapport ska göras enligt normala reglerna. Jag har såklart inte läst Investors rapport i minutiös detalj ännu, men jag får erkänna att jag inte ser någon större skillnad mellan formaten.

Som vanligt med investmentbolagen är antalet stora nyheter litet, här är vad jag noterar:
  • Substansvärdet har stigit mer än SIXRX och låg den 31 mars på 299 kronor per aktie, substansrabatten ligger alltså i 20-procentsområdet
  • EQT och IGC har bidragit med 1,2 miljarder under kvartalet, vilket enligt Investors strategi investeras i andra affärsområden (en del återinvesteras dock i EQT och IGC). Värdet i både EQT och IGC har ökat, de största delarna har kommit från noteringen av ISS i Danmark och NS Focus i Kina
  • 1,5 miljoner ABB-aktier för 239 miljoner kronor har köpts in, totalt har man nu 188 miljoner ABB-aktier. Av någon anledning har man också skiftat ut en liten del av sina SEB A-aktier mot C-aktier och fått lite större kapitalandel men också något mindre röstandel. Utöver detta har man inte gjort några affärer i de noterade innehaven
  • Mölnlycke utvecklas väldigt väl och skuldsättningen fortsätter minska, Ekholm ser goda möjligheter att investera i Mölnlycke med hög avkastning på sysselsatt kapital, både organiskt och genom att titta på förvärvsmöjligheter. Substansvärdet är upptaget till 21 miljarder i Investor och EBITDA ligger på 3,1 miljarder på rullande 12 månader. Eftersom investeringstakten ligger på knappt 400 miljoner årligen finns det nog ett dolt värde i Mölnlycke
  • Aleris har haft det tufft men läget ser stabilt ut och man visar en liten tillväxt
I tider som dessa med inte alltför attraktiva börsvärderingar ur ett köpperspektiv är det en fördel för Investor att ha onoterade innehav. De flesta bolag levererar hyfsat höga utdelningar och inom de onoterade innehaven kan Investor sysselsätta kapital och bygga värde med högre avkastning än vad som kan uppnås med noterade innehav. Som investmentbolag delar Investor ut lejonparten av sina mottagna utdelningar för att inte få negativa skatteeffekter, men för exempelvis Mölnlycke kan man välja att inte genomföra utdelning och därmed återinvestera medel.

Ett kvartal är ingen tid men jag tycker Börje Ekholm och hans medarbetare fortsätter leverera bra resultat och fatta vettiga beslut, de kommer att få fortsätta förvalta mina pengar ett tag till.

tisdag 22 april 2014

Rapport från Castellum

Idag kom Castellum med sin rapport för årets tre första månader. Som vanligt med välskötta fastighetsbolag i goda tider är det få dramatiska händelser:
  • Hyresintäkterna för kvartalet ökade med 1 procent till 820 miljoner
  • Förvaltningsresultatet (den viktigaste siffran i mina ögon) steg med 8 procent till 1,97 kronor per aktie, eller 8,35 kronor per aktie på rullande 12 månader
  • EPRA EPS, dvs. förvaltningsresultat efter skatt hänförlig till detta resultat var 8,07 kronor per aktie på tolvmånadersbasis, detta ligger klart över mitt investeringsantagande på 7,00 kronor
  • Det förbättrade resultatet berodde både på sänkta driftkostnader och på sänkt räntenetto - räntenivån sjönk från 3,8 till 3,5 procent
  • Nettoinvesteringarna uppgick till 864 miljoner vilket är viktigt för fortsatt tillväxt
  • Belåningsgraden ligger efter utdelningen under kvartalet på 54 %, en nivå som alltså lär sjunka tillbaka till nästa års utdelning 
Det negativa jag fann i rapporten var att den ekonomiska uthyrningsgraden sjönk till 87,9 procent. För kommersiella lokaler är det inget anmärkningsvärt, men jag skulle gärna se en förbättring här.

torsdag 17 april 2014

Utdelning Lundbergföretagen

Idag kom Lundbergföretagen med sin utdelning, som sin vana trogen delar ut ganska magert. Fredrik bygger inre värde istället och gör det effektivt. Utdelningen var på 4,60 kronor per aktie. När jag började bloggen var det Lundbergs jag köpte mest av, men sedan dess har bolaget sett dyrt ut med min måttstock. Jag ser fram emot att kunna öka igen någon dag, men det kanske dröjer ytterligare fyra år?

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-04-17Lundbergs4084,601 877
14-04-09Maersk31 680,575 042
14-04-07Wal-Mart2803,14879
14-04-03Handelsbanken A+B3 46516,5057 173
14-03-28Castellum1 8104,257 693
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa102 588

Om ett par veckor kommer Sampo med sin utdelning.

tisdag 15 april 2014

Rapport från Johnson & Johnson

Idag släppte Johnson & Johnson sin rapport för Q1 och passade på att höja prognosen för 2014. Det har varit ett bra kvartal för JNJ och jag noterar följande (jämfört med Q1 2013):
  • Omsättningen har ökat 3,5 procent till 18,1 miljarder dollar
  • Konsumentförsäljningen har minskat med 3 procent medan läkemedel ökat med hela 11 procent. Medicinsk teknik har stått stilla sedan 2013
  • Kostnader, framförallt i produktion och försäljning har sjunkit vilket givit en ökning av resultat före skatt med 27 procent till 5,4 miljarder
  • Skattekostnaderna har också sjunkit medan antalet aktier ökat något, vinst per aktie har stigit 34 procent till 1,64 dollar
  • Bolaget ändrar nu sin prognos för årets (justerade) resultat till 5,80-5,90 dollar per aktie, det justerade resultatet är just nu lägre än GAAP-resultatet vilket är en trevlig omväxling
Enligt mitt sätt att se det har JNJ varit dyrt ganska länge, men jag har avvaktat med att sälja i hopp om att marknaden gjort en riktigare bedömning av framtiden. Det verkar som att jag belönas för att ha litat på marknaden den här gången.

Jag avvaktar med att justera min "normala intjäningsförmåga" som idag ligger på 4,50 dollar. Men nu när de omfattande rättsprocesserna verkar ebba ut ligger sannolikt normalnivån en bit högre. 

söndag 13 april 2014

Analys av Hafslund

Det är inte lätt att hitta prisvärda aktier idag. Jag söker helst bland Large Cap och helst i Sverige, i andra hand i Norden och i tredje hand i USA. Prisnivåerna på börsen den senaste tiden har drivit mig till Norge som kanske är den utvecklade världens "billigaste" börsland. Mest beror det på att oljesektorn och dess sidonäringar värderas lågt vilket trycker ner P/E på hela Oslobörsen. Men märkligt nog trycker detta även ner andra branscher på denna börs. P/E 15 är helt enkelt dyrt i Oslo men billigt i Stockholm, nästan oavsett bransch eller bolag.

Hafslund dök upp på radarn när jag tittade på Fortum och bolaget är också ett intressebolag i den finska giganten. Den gången valde jag att titta vidare på Fortum som framstod som det större, mer etablerade och billigare alternativet. Nu har jag ju värderat om Fortum och även sålt hela innehavet, därmed växte intresset för Hafslund igen. Det är alltså dags att provtrycka bolaget genom min nyligen uppdaterade analysmodell.

Hafslund etablerades redan 1898 med ambitionen att täcka Norges elbehov med vattenkraft. Att bygga vägar i fjordlandskapet är kanske inte så tacksamt men enligt Wikipediainlägget om Hafslund har landet nästan helt lyckats täcka sitt elbehov med egenproducerad kraft. Detta har tidvis lett till stora kassaflöden som frestat ägarna att investera i än det ena, än det andra. Genom åren har man haft affärsområden som varit verksamma inom solenergi (REC), läkemedelsindustri, säkerhetssystem (sålda till Securitas). Under 2011 avvecklade man den sista av dessa verksamheter och sedan dess är man renodlade mot energiförsörjning. Detta gör historiken svårtolkad och innehåller många jämförelsestörande poster.

Idag bedrivs verksamheten i fyra affärsområden: Produksjon äger vattenkraftanläggningar som genererar 3 100 GWh årligen. Det är svårt att se något makroscenario där vattenkraften blir irrelevant som kraftkälla, dessutom är produktionen billig. Under 2013 hade man 8 procent lägre produktion än normalt, men priserna steg till 28 norska öre/kWh. Pricing power är mycket måttlig och man säljer över Nord Pool. Omsättningen inom Produksjon var 859 miljoner norska kronor, och rörelseresultatet 568 miljoner. Det bekräftar tydligt bilden att man är lönsamma en bra bit ner i pris.

Varme bedriver fjärrvärmeanläggningar i Oslo och Akershus, samt levererar värme och ånga till industrier i Östfold. Intäkterna är 1 153 miljoner och rörelseresultatet 329 miljoner. Fjärrvärmeanläggningar är naturliga monopol och drivs mot regulatoriska krav, priserna sätts dock som en funktion av marknadspriser på energin. Man ska nog inte räkna med alltför stora marginalförbättringsmöjligheter här.

Nett äger Norges största elnät genom Hafslund Nett och Hafslund Driftssentral. I förra veckan meddelade man dessutom att man köper ett antal elnät från Fortum. Någon får gärna hjälpa mig med norskan, men jag tolkar pressmeddelandet som att man köper bolaget till ett pris som motsvarar eget kapital vilket låter attraktivt. En anledning att jag lämnade Fortum var att jag tyckte det var synd att de avvecklar elnätsverksamheten, Hafslund går motsatt väg och blir såklart därmed ännu mer intressant. Intäkterna inom Nett är styrda av lagstiftning eftersom näten är naturliga monopol. Nett omsatte 2013, före köpet alltså, 4 052 miljoner med ett driftsresultat på 619 miljoner.

Avskrivningarna är mycket omfattande på en halv miljard vilket är något mer än investeringarna. Fram till 2019 ska AMS, automatiska elmätare, installeras på hela nätet och dess 670 000 kunder (inklusive Fortum-förvärvet) vilket gör att bolaget flaggar för en något stigande investeringsnivå. Med dessa vaga indikationer får man anta att avskrivningsnivån är rimlig.

Marked är det sista affärsområdet och bedriver elhandel mot konsumenter och företag. Man köper upp el på Nord Pool och säljer det vidare till lite drygt 1 miljon elkunder. Under 2013 omsatte man 6,9 miljarder med ett rörelseresultat på 300 miljoner, området har alltså en väsentligt lägre marginal än de andra. 4,3 procent rörelsemarginal är ingen ovanlig nivå i branschen, men Fortum nådde exempelvis 7,5 procent under 2013.

Om man sammanfattar affärsområdena står alltså Marked och Nett för en mycket stor del av omsättningen, medan vinsterna till en tredjedel var kommer från Produksjon och Nett, medan Marked och Varme levererar den sista tredjedelen.

För ett bolag med så skakig vinsthistorik som Hafslund haft det senaste decenniet är det svårt att tala om en normal lönsamhetsnivå. Men jag tror ändå att 2013 kan fungera som en rimlig benchmark, då året saknade extraordinära händelser och energipriser ligger i ett lågt men inte extremt läge. ROE för 2013 var 10 procent och det finns förmodligen möjligheter att trimma det något, men en nivå på 10-15 procent får ändå anses som helt normalt. Det är alltså inte ett bolag med någon extrem avkastning, men det kan å andra sidan sannolikt sysselsätta även nytt kapital till denna nivå. Expansionsmöjligheterna är inte jättestora utan tillväxten får anses följa norsk tillväxt i stort.

Norges bäst säljande bil första kvartalet i år var Tesla S, vem vet, det kanske gör något avtryck i elförbrukningen?

Hafslund är marknadsledare på elnät i Norge och dominanta inom sin zon NO1. Produksjon säljer till Nord Pool och Marked handlar därifrån, de övriga har monopolställningar mot sina kunder. Inom Marked försöker Hafslund göra inbrytningar även i Sverige, Finland och Spanien (!) och menar att det finns tillväxtmöjligheter där.

En genomgång av de kvalitativa investeringskriterierna utgående från årsredovisningen 2013 ger följande:

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:JABörsvärdet är något över 1 miljard euro
Stark finansiell ställning:NEJSoliditet: 30 % mot kravet 40 %, räntetäckning: 3,3 mot kravet 3,0. Sannolikt kommer belåningen öka ytterligare med investeringarna i Fortums elnät
Intjäningsstabilitet:NEJResultaten har varit mycket skakiga och så sent som 2012 uppvisade Hafslund en förlust efter en större nedskrivning
Utdelningsstabilitet:JAUtdelning varje år sedan 2002
Intjäningstillväxt:NEJResultaten har varit mycket svajiga hela vägen från 2004 till 2013 och det går inte att tala om någon tydlig intjäningstillväxt
Gynnsam ägarbild:JAOslo kommun är majoritetsägare med 54 procent av rösterna, näst störst är Fortum med 34. Hittills har Oslo varit en långsiktig och tålmodig ägare, och då Hafslund ändå dras med regulatoriska risker ser jag ingen större nackdel i att huvudägaren är politiskt styrd.

Tre NEJ är definitivt i mesta laget, hur kommer det sig att jag intresserat mig för ett företag med så låg investeringskvalitet? Jag tycker egentligen att alla tre är en följd av den märkliga venture capital-historiken där diverse verksamheter med olika tung anknytning till kärnan utvecklats med blandat utfall. Sedan två år är man alltså ett väsentligt mer renodlat företag och det skulle inte förvåna mig om man på 5-10 års sikt vänder de flesta NEJ till JA. Men framtiden är som alltid oviss, jobbet ska göras.

Efter detta är det dags att jämföra aktiepriset med fundamenta, alla värden utom P/E i NOK per aktie:

Pris per aktie
47,30
Nettokassa
0,00
Upparbetad utdelning
-2,29
Justerat pris per aktie
45,01
EPS3, genomsnitt
1,92
Bedömd normal EPS
3,80
P/E högst 15
11,8

Jag väljer alltså att utgå från 2013 års resultat i bedömningen, snarare än genomsnittet från de senaste åren. Detta är ett riskabelt sätt att se på saken, men den bästa bedömning jag kunnat göra. P/E 11,8 innebär att bolaget klarar mitt krav på högst 15. För ett långsamväxande bolag som Hafslund är det dock mycket tveksamt om man ska köpa upp till P/E 15, ett tak på P/E 12 verkar mer rimligt, svarande mot en årlig reell tillväxt på kanske 2 procent.

Det egna kapitalet städat för immateriella tillgångar är 25,50 kronor per aktie, så priset innehåller en inte försumbar premie på 76 procent på eget kapital (P/B = 1,76). Just för verksamheter med låg avkastning på stort kapital, som Hafslund, kan det vara värt att ta med detta i bedömningen.

Sammanfattningsvis har Hafslund genom sin renodling de senaste åren utvecklats till ett bolag som är mycket mer tilltalande än Fortum och som därför intresserar mig. Bolaget kommer sannolikt att behöva stärka balansräkningen under några år och därmed kommer kanske inte utdelningen att skjuta i höjden, men dryga fem procent som den är idag är godkänt. Jag för upp Hafslund på min bevakningslista trots dess historiska brister. Förmodligen får det mogna ett tag på bevakningslistan innan det blir köp.

Till sist vill jag tipsa om att bloggosfären är begåvad med ett proffs som arbetat åtminstone fem år inom energisektorn enligt LinkedIn: Kenny Granath på Aktiefokus. Hans inlägg om Hafslund har några år på nacken nu, men samtliga är obligatorisk läsning för den som är intresserad av branschen.

lördag 12 april 2014

Dansk källskatt igen

Jag fick ett tips från en anonym läsare att en "KjellG" beskrivit processen att återkräva 12 procent källskatt från Danmark. Jag har saxat ut nyckelinlägget från kommentarfältet på Avanzabloggen, så att det inte tappas bort:

"Till dig som har danska aktier och aktieutdelning !! Danskarna drar 27 % och svenska skattemyndigheten godkänner endast 15 %. Mellanskillnaden kan du få tillbaka om sänder en ansökan till Danmark. Länk till blankett du behöver är: http://skat.dk/getFile.aspx?ld=70193 

Från Avanza behöver du uppgifter om dragen skatt i dansk valuta för att fylla i blanketten. Ifylld dansk blankett skickar du till Skatteverket i Östersund så intygar de att du har skattehemvist i Sverige. 

När du får till baka blanketten skickar du den till den danska adressen som finns på blanketten. När du får tillbaka pengarna är det draget 100 kr i bankkostnad. Det hela är invecklat och tålamodsprövande, men jag har genomlidit processen både 2013 och 2014 
KjellG"

Jag sitter själv och filar på en analys på norska Hafslund, men borde nog fixa deklaration samt dansk källskatt under morgondagen.

onsdag 9 april 2014

Utdelning från Maersk

Ibland går det snabbare än man tror och idag kom så utdelningen från A.P. Møller-Mærsk A/S. Det blev 1 400 danska kronor per gammal aktie (före fondemissionen), vilket växlades till 1 680,57 svenska kronor.

Som jag skrivit om tidigare så dras alltså 27 procent källskatt från den danska utdelningen, trots att skatteavtalet mellan Sverige och Danmark säger att 15 procent ska dras. De 12 procentenheterna emellan ska man alltså begära tillbaka från danska skattemyndigheten Skat. De går inte att dra av från ISK-beskattning. Det är trots allt gynnsammare att ha aktierna i ISK än i vanlig depå (där beskattningen är 30 procent).

Återkräver från danska staten gör man via en blankett som är tillgänglig på den här sidan. Det är blankett 06.003 EN som används (engelsk version). Jag tänkte faktiskt göra ett försök att återkräva skatt nu i år, jag får återkomma om hur det går. Tidigare år har jag struntat i det och värderat min tid högre. Om någon läsare gjort detta tidigare är jag väldigt tacksam för kommentarer om era erfarenheter.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-04-09Maersk31 680,575 042
14-04-07Wal-Mart2803,14879
14-04-03Handelsbanken A+B3 46516,5057 173
14-03-28Castellum1 8104,257 693
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa100 711

Nästa vecka är det Lundbergföretagens tur, inte den mest generösa utdelaren precis men en liten slant blir det.

tisdag 8 april 2014

Inköp Bonheur

Maersks utdelning ska tydligen dröja en vecka till så jag slog till och investerade idag igen, så får Maersk-utdelningen vänta till det ordinarie inköpet den 25:e. Det blev återigen Bonheur, den här gången 180 nya aktier för 120-120,50 norska kronor per aktie. Den norska kronan står i 1,09 svenska kronor.

Jag har på senare tid faktiskt övervägt att investera i dotterbolaget Ganger Rolf. Bolaget är inte lika attraktivt prissatt men direktavkastningen är högre (över sju procent) tack vare en mycket hög utdelningsandel och det finns en mer spekulativ tanke i att Bonheur kanske köper ut bolaget från börsen. Bonheurs balansräkning har stärkt rejält på sistone och utestående aktier i Ganger Rolf kostar inte mer än 1,5 miljarder norska kronor. Men som sagt, det är en spekulation och spekulationer har aldrig varit min starka sida.

Jag har uppdaterat bevakningslistan som visar just vilka bolag som var mest tänkbara för dagen, för en förklaring är det bäst att läsa förklaringsinlägget.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

26 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
12 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
7 %
Sampo
740
6 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Castellum
1 810
5 %
Bonheur
1 400
4 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %

Marknadsvärdet för portföljen ligger kvar på strax under 4,3 miljoner kronor. Börsen går sidledes i väntan på rapporterna verkar det.

Utdelning från Walmart

Det är synd att avbryta den intressanta diskussionen om nyhetsflöden för något så trivialt som en utdelning, men jag vill logga portföljhändelser annars faller en viktig del av bloggen...

Idag trillade Wal-Mart Stores utdelning in. Det är lite trist att det ska ta en vecka för Avanza att få dem till mitt konto, förbättringspotential? Nåja, den måttligt höjda utdelningen på 48 cent växlades idag till 3,14 (pi!) kronor per aktie. Eftersom jag ökat innehavet sedan senaste utdelningen blev det mer än dubbla beloppet totalt.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-04-07Wal-Mart2803,14879
14-04-03Handelsbanken A+B3 46516,5057 173
14-03-28Castellum1 8104,257 693
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa95 669

Jag väntar mig Maersks utdelning härnäst. Johnson & Johnson ska också deklarera sin nya utdelning snart, kanske kommer beskedet i samband med kvartalsrapporten den 15:e april?

måndag 7 april 2014

Nyhetsflöde, Twitter och annat störande...

Läsarna Storugglan och Lars hade en kort men intressant kommentarväxling här på bloggen häromdagen om nyhetsflöde och hur det påverkar investeraren. Jag måste bara citera Lars öppningskommentar, ibland får han till det rejält:

"Har sett på bloggarna att nu skall något som kallas snålmånad inledas. Man skall tydligen sitta och äta makrillkonserver med rödlök, och kommunens kranvatten därtill. Vill föreslå att man inte nöjer sig med att enbart späka köttet. Värdeinvesterarnas Ramadan behöver byggas ut med att omfatta även andlig späkning. Mitt förslag: All konsumtion av finansporr förbjuds."

För er som missat det har många bloggare inlett en snålmånad där de ska konsumera minimalt. Lars föreslår att detta kompletteras med att man avstår från finansnyheter. Detta att nyheter kan vara av ondo är något som bl.a. Buffett varit inne på många gånger, att det ständiga tickerflödet snarare är ett störande moment än något givande. Idag fick vi också ett bra exempel på hur en mycket skicklig investeringsbloggare kan tappa blicken på målflaggan när nyhetsflödet tillåts påverka.

Storugglan svarade upp med en länk till uppsatsen "Avoid News" av Robert Dobelli som jag genast läste igenom och den slår an många strängar hos mig måste jag säga, både gällande investeringsnyheter och andra nyheter. Många i min föräldrageneration använder nyheterna som sin enda informationskälla och det är för mig skrämmande att se vad det gör med världsbilden. För investerare kan det vara likadant: nyheterna fokuserar alltid på här och nu och på det som väcker uppmärksamhet. Industrivärden är uppstudsiga mot Svenska Dagbladet. Irriterande för Svenska Dagbladet, men är det viktigt i det långa loppet? Vad var egentligen sakfrågan, och vart tog den vägen?

Ett annat exempel är Twitter som är ett mycket roligt, men ganska svårhanterat medium för en värdeinvesterare. Förutom att det är ännu en nyhetskanal där man översköljs med nyheter är Twitter nämligen traders och TA-folks hemvist. Bloggmediet är ganska långsamt och hör till de långsiktiga investerarna i stor utsträckning, men Twitter är fullt av extremt framgångsrika traders och TA-människor (de misslyckade lämnar fältet eller ljuger). Jag har sett några exempel där medbloggare ryckts med och gjort affärer jag inte trodde de skulle göra för sex månader sedan.

Twitter är helt enkelt fullt med folk som gör 10 procent i månaden, eller 1000 procent på två månader. Då krävs det en åsnas psyke för att stanna kvar på den inslagna vägen och tro på värdeinvestering som i bästa fall ger någon procentenhet mer än index och kanske till lite lägre risk - om det görs rätt och disciplinerat, och utan hänsyn till kortsiktigt nyhetsflöde.

Rapport från Industrivärden

Industrivärden är som vanligt snabbt ute med kvartalsrapporten och rapporterar idag om en långsam förbättring i realekonomin. Eftersom Industrivärdens resultat i princip avspeglar kursrörelserna i innehavsbolagen är det som vanligt inte så mycket som inte var känt sedan tidigare. De intressantaste punkterna jag fann var:
  • Substansvärdet har stigit till 169 kronor per aktie, en ökning med 9 procent som inte reflekterats av aktiepriset. Substansrabatten har alltså ökat till 26 procent för C-aktien
  • Det korta handelsresultatet har ökat rejält till 84 miljoner under första kvartalet (24 miljoner första kvartalet 2013), alla tjänar pengar på börsen nu verkar det
  • Industrivärden har köpt ytterligare 10 miljoner A-aktier i Volvo och därmed stärkt både sitt ägande och sin röststyrka i bolaget. Detta var känt sedan tidigare och tycks vara ännu en maktkamp mot Cevian. Denna gång har de båda parterna dock enats om att Volvos resultat varit otillfredställande, så kanske de gör gemensam sak i vissa frågor nu?
  • Konverteringar har gjort att antalet C-aktier ökat och skuldsättningen minskat, från 22 till 19 procent. Eftersom konvertiblerna är "in the money" kommer sannolikt skuldsättningen att sjunka ytterligare. Vid full konvertering är skuldsättningsgraden 10 procent och substansvärdet 162 kronor per aktie
Industrivärden firar för övrigt 70-årsjubileum i år och när den där konjunkturförbättringen kommer så tror jag bolaget och dess innehav kan vara en utmärkt investering fram till 100-årsjubileet. Med hänsyn till att utdelningen på 5,50 kronor inte är avskild ännu är Industrivärden ett av få innehav i min portfölj som fortfarande är köpvärt enligt mitt långsiktiga sätt att se på saken.

För att avsluta kritiskt så kan substansrabattens ökning mycket väl vara en följd av Industrivärdens rätt oförsiktiga agerande kring Handelsbankens styrelsesammansättning och korsägandeaffären. Detta påverkar bolagets anseende på kort och medellång sikt, och jag tycker det är viktigt att bolaget uppvisar lite mer lyhördhet framöver.

Sexton Lundabolag

Tänkte bara kort följa upp fredagens inlägg om fikamöjligheter i Lund med att notera att jag nu har den kompletta samlingen av bolag baserade i Lunds kommun, noterade på Stockholmsbörsen eller First North.

Bolagen är Active Biotech, Agellis, Alfa Laval, Anoto, Axis, Bioinvent, Cellavision, Dignitana, Doro, Genovis, InXL, Neurovive, Nexam, Precise Biometrics, Probi och Skånska Energi. Sexton fikamöjligheter totalt alltså. Tack vare universitetet har Lund en ganska stor samling bolag för sin storlek.

Totala inköpen landade på 2 674 kronor exklusive courtage. Jag tänkte att det kan vara intressant att följa värdeutvecklingen framåt och se hur dessa bolag står sig mot börsindex och min egen portfölj. Varje bolag svarar för mellan 120-222 kronor av inköpssumman.

lördag 5 april 2014

Analysmodell version 1.1

Efter att ha läst igenom era kommentarer och även investeringskriterier och diskussioner om sådana hos grannbloggare har jag nu närmat mig något slags slutsats om hur jag vill att analyserna framåt ska vara utformade. 

Mina ursprungliga investeringskriterier har jag följt relativt disciplinerat sedan 2008 och de presenterades här på bloggen 2010. Jag presenterade några problem för några dagar sedan och skissade sedan på en ny modell i ett annat inlägg. Det senaste inlägget på ämnet var så klart ett aprilskämt, jag har aldrig varit bra på sådana... Men om du inte förstod att det var ett skämt förrän du kom till kommentarerna så finns det mycket att läsa här på bloggen ;-)

Analysmodell 1.1

Jag nöjer mig inte med nya investeringkriterier utan även "friformsdelen" av analysen formaliseras. Det blir alltså en hel analysmodell istället för bara investeringskriterier. Friformsdelen har genom åren blivit viktigare och viktigare. Om man läser mina första analyser var den oftast ett stycke eller två, numera kan den spridas i flera över flera inlägg som belyser bolaget ur olika aspekter.

Analysens första del ska belysa varför bolaget tilltalar mig och ska så långt det är relevant besvara följande frågor:
  • Hur ser bolagets marknadsposition ut? 
  • Hur ser marknaden för dess råvaror/insatsvaror ut?
  • Hur ser branschen och konkurrenterna ut?
  • Hur stor är bolagets ROE, och finns det bestående konkurrensfördelar som tillåter ROE att fortsätta vara på denna nivå?
  • Finns det något konkret att säga om bolagets ledning?
De här diskussionerna förs oftast redan idag i analyserna, men jag tycker det är värt att alltid ha med dem. Svaren på dessa frågor kommer oftast inte att leda till några definitiva slutsatser, men de är ändå väldigt viktiga för en långsiktig ägare.

De kvalitativa investeringskriterierna justeras enligt följande:
  • Tillräcklig storlek kvarstår som den är, när ett bolag är mindre än jag normalt befattar mig med ska diverse varningssignaler slå till och en motivering behövs
  • Stark finansiell ställning, orsaken till att funderandet tagit en vecka. Jag får inte till något bättre än jag redan har. Jag kommer att förtydliga några detaljer i dagens kriterium men det blir ingen egentlig skillnad. För handels- och industriföretag som inte uppfyller kraven ska EV/NOPAT3 beräknas och det ska vara lägre än 17. Övergången till NOPAT från EBIT är för att slippa ha med skattesatsen i gränsvärdet och stanna vid en tydlig gräns.
  • Intjäningsstabilitet lämnas oförändrad
  • Utdelningsstabilitet lämnas oförändrad
  • Intjäningstillväxt lämnas oförändrad
  • Trovärdig ledning tas bort som kvalitativt kriterium och ersätts med frågan i analysens första del. Jag har ägnat fyra år på bloggen åt att säga intetsägande saker här, dags att sluta slösa tid
  • Gynnsam ägarbild lämnas oförändrad
Sju kriterier bantas alltså ner till sex och jag kommer ännu närmare Graham här alltså genom att ta bort ett av de två kriterierna jag själv lagt till. För de kvantitativa kriterierna görs följande ändringar:
  • Begränsat P/E-tal justeras något och normalvärdet ska vara snittet för de tre senaste åren, P/E3. Vid betydande variationer eller vid engångseffekter görs justeringar för att nå en "normal intjäningsförmåga". Priset ska också justeras, dels för upparbetad utdelning (om en sådan är sannolik och kan uppskattas) och dels för nettokassa om en sådan finns. Enligt principen att en fågel i handen är bättre än tio i skogen bör nettokassan bara räknas med till 50 procent. Den bidrar också till ett finansnetto som är med i E och att ta full hänsyn till nettokassan skulle övervärdera den.
  • EV/EBIT3 ersätts med EV/NOPAT3 i de fall handels- och industriföretag inte uppfyller "stark finansiell ställning", det blir alltså ett komplement till det kvalitativa kriteriet, snarare än ett eget kriterium
  • Begränsad P/B stryks. Det är bara att inse att Grahams kriterium minskat i tillämplighet under decennierna. Avkastningen på eget kapital har ökat i de allra flesta branscher och i undantagen kan man hantera det med en separat diskussion
Summan av det hela blir att tre tidigare tydliga men svårimplementerade kriterier, som jag oftast ägnade ett antal meningar åt att förklara bort, stryks och ersätts med ett antal diskussionsfrågor i analysfasen. Det kan ibland vara en större konst att ta bort än att lägga till...

Kapitalstruktur och lönsamhet - EV/NOPAT

Detta är en beskrivning och motivatering till mitt användande av EV/NOPAT som prisbedömning för industri- och handelsföretag som inte möter mitt investeringskriterium om stark finansiell ställning, en sammanställning av samtliga investeringskriterier finns i huvudinlägget. De flesta är hämtade ur kapitel 14 i The Intelligent Investor av Benjamin Graham, men jag har modifierat, moderniserat och kompletterat dem något.

Detta inlägg behandlar behovet att ta fram ett mått på kapitalstrukturoberoende lönsamhet. Graham var en mycket klok man och föreslog ett kvalitativt kriterium och ett kvantitativt för att välja ut bolag med rimligt pris:
  • Stark finansiell ställning, dvs. att omsättningstillgångarna överstiger de totala skulderna (lång- och kortfristiga) lägger ett tak på belåningen, förutom att det också säger något om kassaflöde, något som inte redovisades lika bra på Grahams tid
  • P/E under 15 ger att avkastningen på priset förväntas vara 6,7 procent eller mer, vilket ger en viss säkerhetsmarginal mot den säkra räntan, om den säkra räntan stiger bör gränsen för P/E sänkas
Problemet är att dessa skyddar väldigt bra tillsammans, men om det första kriteriet inte följs är P/E inte tillräckligt för att bedöma bolagets avkastningsförmåga. Många bra bolag klarar inte det första kriteriet idag, eftersom de har en högre finansiell hävstång än Graham tyckte var sund. När de sedan har en sådan hävstång kan de skapa höga vinster till aktieägarna och därför tidvis ha förföriskt låga P/E-tal. 

Att inte kräva stark finansiell ställning är att ta en mycket stor risk eftersom den finansiella hävstången även snedvrider prissättningen. Det finns alltså en allvarlig risk att betala för mycket.

Mitt problem är att jag ibland accepterar en finansiell ställning som inte är tillräckligt stark, och då är inte P/E talet tillräckligt för att bedöma om det är ett bra köp. Vad händer om bolaget gör en nyemission för att minska belåningen, är det fortfarande intressant att äga då? Ett alternativ är såklart att aldrig tumma på kriterierna, men då utesluter man väldigt många bra bolag.

När jag först införde ett kapitalstrukturoberoende mått valde jag EV/EBIT3, och motiveringen till det finns i det inlägget. Den gången kommenterade jag att EV/EBI vore det bästa talet, men ville inte uppfinna ett värde som inte existerar. Nu kan jag konstatera att värdet blivit alltmer vanligt, men kallas istället EV/NOPAT, det är dock samma sak. NOPAT är EBIT med en schablonbeskattning. Fördelen med att välja EV/NOPAT3 (trean står för treårssnitt) istället för EV/EBIT3 är att gränsvärdet inte beror på landets skattesats.

Gränsvärdet
Liksom P/E är EV/NOPAT3 ett kvantitativt mått där det behövs sättas ett gränsvärde. Här har jag inte Grahams visdom att luta mig mot utan behöver sätta ett värde själv.

Om avkastningskravet på aktieägarnas kapital är 6,7 % bör avkastningskravet på totalt bolagsvärdet, som inkluderar fordringsägarnas kapital, vara lägre. Jag föreslår en nivå på 6 %, något som vid en räntenivå på 4,5 % implicerar en skuldsättningsgrad på 50 %. Inverterar man detta tal så får man alltså gränsvärdet för EV/NOPAT3 som blir 17, kriteriet blir alltså att EV/NOPAT3 ska vara lägre än 17.

Detta kriterium ska alltså uppfyllas för alla företag som jag är intresserad av som inte har en stark finansiell ställning.

fredag 4 april 2014

Licens att fika

I veckan har jag skrapat ihop några aktier i varje noterat Lundabolag på Stockholmsbörsens huvudlista och First North. Jag har "investerat" mellan 140 och 230 kronor i pärlor som Precise Biometrics och Genovis. Totalt pröjsade jag strax under 3 000 kronor varav knappt 10 procent var courtage.

Lund före Birgersson
Tolv bolag fick jag det till efter att Labs2 Group avnoterats då det verksamhetsdrivande dotterbolaget Labs2 försatts i konkurs. Är det någon som känner till fler noterade Lundabolag så tar jag gärna emot tips.

Jag tänkte det kunde vara intressant att få biljett till tolv stämmor så jag kan bedöma fikakvaliteten och se hur bolagen styrs. Detta är ingen investering så ni får inte se bolagen i portföljen och jag kommer inte att följa bolagen lika noga som portföljbolagen. Det är helt enkelt ett kul projekt för att komma lite närmare Lunds noterade näringsliv.

Eftersom marknaden är effektiv har denna "Lundaportfölj" samma utsikter att gå bra eller dåligt som mina övriga innehav. Min totala risk har sjunkit något eftersom jag äger fler bolag. Eller hur?

Efter tips från läsare inser jag att jag missat följande bolag (som jag köper några av nästa vecka):
  • Dignitana, First North
  • Neurovive, Small Cap
  • Nexam, First North
  • Skånska Energi, First North

Fondemission i Maersk

Idag avstämdes vilka som ska få "bonusaktier" i Maersk, vad vi i Sverige kallar en fondemission. Det ges ut nya aktier med samma kvotvärde som tidigare aktier, dvs. 1000 eller 500 danska kronor (det finns några hundra aktier, A och B, med lägre kvotvärde). Alla aktier man som vanlig dödlig kan komma över har kvotvärdet 1000 danska kronor. Vid en split delas kvotvärdet upp och totala aktiekapitalet i bolaget är oförändrat, vid en fondemission ökar aktiekapitalet.

I praktiken påverkar det ägarna precis som en split, för varje aktie får man fyra nya (totalt fem) och priset faller med 80 procent. Kring 12-13 000 danska kronor är ju aktien knappast lättköpt men nu går den i alla fall lite bättre att spara i för en vanlig dödlig, det ser jag som positivt för egen del.

Observera att de nya aktierna ännu inte syns på kontot men de kommer inom kort. Efter fondemissionen ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

26 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
12 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Castellum
1 810
5 %
Bonheur
1 220
4 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %

Marknadsvärdet för portföljen är 4,3 miljoner kronor.Troligtvis blir det inget köp idag, det verkar inte som att Maersks utdelning hinner in på kontot innan helgen.

En dag som denna är det tur att Maersk är danskt, annars hade vi väl fått läsa "Sjöfartsjätten vadar i bottenträsket" eller liknande rubriker i di.se apropå kursrörelsen...

torsdag 3 april 2014

Inköp Bonheur

Idag var det dags för ett inköp igen, och valet föll på Bonheur som fortsätter sin renodling av verksamheten. Det blev 390 nya aktier för 119,50 norska kronor styck. Den norska kronan har stigit i pris och kostar nu 1,09 kronor. Jag ökar mitt GAV med inköpet eftersom tidigare inköp visserligen gjorts vid högre aktiekurs, men till klart lägre NOK-kurs.

Jag har uppdaterat bevakningslistan som visar just vilka bolag som var mest tänkbara för dagen, för en förklaring är det bäst att läsa förklaringsinlägget. Valet stod mellan Industrivärden och Bonheur. Bonheur är fortfarande det mindre av innehaven och det jag tycker är billigast.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

26 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
12 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
AP Möller Maersk A
3
5 %
Castellum
1 810
5 %
Bonheur
1 220
4 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %

Marknadsvärdet för portföljen är nu 4,3 miljoner kronor. Det kommer att bli ytterligare köp imorgon.

Utdelning Handelsbanken

Medan jag sliter mitt hår med att försöka optimera mina investeringskriterier så passar största innehavet Handelsbanken på att dela ut, i år med en extrautdelning på 5 kronor för en total på 16,50 kronor per aktie.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-04-03Handelsbanken A+B3 46516,5057 173
14-03-28Castellum1 8104,257 693
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa94 790

Imorgon kommer Maersks utdelning som markerar slutet på de här intensiva utdelningsveckorna. Sedan kommer det att dröja ett antal veckor innan nästa utdelning kommer.

onsdag 2 april 2014

Bonheur säljer tanker

Bonheur fortsätter sin renodling och efter att under senaste året sålt GenoMar (fiskodling) och Fred. Olsen Production meddelar man idag att man sålt sin sista oljetanker, Knock Clune. Försäljningen ger en bokföringsvinst på 2,5 miljoner amerikanska dollar. Jag gissar att affärsområdet "Shipping/Offshore Wind" därmed blir "Offshore Wind" framöver.

Försäljningen var väntad efter att man sålt sin andra tanker förra året. Knock Clune har gått på spotmarknaden en längre tid och att äga en enda tanker är knappast bästa sättet att bedriva verksamheten. Försäljningsvinsten är blygsam men det är ändå trevligt att man får mer än det bokförda värdet. Bäst av allt är ändå att detta signalerar en fortsatt renodling av det relativt vildvuxna Bonheur/Ganger Rolf-konglomeratet. Nu har man alltså tre affärsområden mindre än man hade för två år sedan. Det är i mina ögon en positiv utveckling.

Hur man rundar vinstförbud

Det debatteras mycket om vinstförbud i vårdsektorn och det tycks bli en het valfråga. Bloggrannen Trygg Framtid twittrade om det och jag ägnade fem minuter åt problemet och lämnar här några förslag på hur man ändå kan tjäna bra med pengar:
  1. Köp fastigheterna i ett systerbolag och ta ut "marknadshyra"
  2. Köp allt material från ett systerbolag och ta ut lagom höga priser
  3. Anställ personal i ett bemanningsföretag och ta ut lagom timtaxa
  4. Anställ chefer/ägare i bolaget och ta ut rejäla löner (Postkodlotteriet-metoden)
OK, det var vad jag kom på under fem minuters tankepaus på jobbet. Jag undrar om inte de i branschen kan komma på fler? Personligen kan jag också tycka att det är märkligt att alla involverade bolag och högavlönade läkare ska kunna tjäna rejält med pengar på vården - utom omvårdande bolag.

tisdag 1 april 2014

Nya kriterier

De senaste dagarna har jag funderat mycket på mina investeringskriterier och vad som ska tas bort och läggas till. Mycket av kritiken här på bloggen har handlat om att jag inte tillräckligt tittat på framtiden så jag har beslutat att ta in två nya kriterier:
  1. P/E på framtida vinst: att titta på historien är enkelt men samtidigt fel, det är framtiden man köper. Jag kommer nu att titta på a) omsättningstrenden det senaste kvartalet och b) marginaltrenden det senaste kvartalet. Med dessa kan jag bedöma E för nästa år och kommer istället att använda det.
  2. Pristrenden ska beaktas, jag vill bara köpa aktier i stigande trend, priset bör ha stigit minst 20 procent senaste året och helst ska inga tekniskt negativa signaler triggats senaste 24 timmarna
De exakta gränserna kan definitivt diskuteras, men att kriterierna på ett bättre sätt bör reflektera framtiden är klart. Hur ser ni på översålda aktier?