Som de flesta läsare känner till har jag en bevakningslista, en lista med "kvalitetssäkrade" bolag som jag gärna köper om eller när priset är attraktivt. Ibland kan jag få vänta i många år innan det visar sig en öppning att köpa ett specifikt innehav, men i många fall kommer chansen.
När den väl kommer, som i H&M-fallet just nu, kan det ändå vara svårt att slå till. Marknaden är inte alltid effektiv, men oftast, så ett prisfall på ett bra bolag är alltid förknippat med välgrundad oro för bolagets eller branschens utsikter. Om man inte vågar tro på sin egen linje i de fallen har man ingen nytta av en bevakningslista.
Som många påpekat har bevakningslistan blivit bitvis inaktuell, många bedömningar av normal intjäningsförmåga har några år på nacken. Här är därför en kort uppdatering av de bolag vars NEPS saknat ursprungsdatum och därmed är äldre än februari 2017.
Castellum är fortfarande någorlunda aktuellt och NEPS avspeglar EPRA EPS, dvs. förvaltningsresultat efter nominell skatt. 8 kronor är lägre än jag förväntar mig framåt, men eftersom bolaget gjort så mycket ändringar låter jag värdet ligga kvar ett tag till och därmed innehålla lite säkerhetsmarginal.
Även Handelsbanken har ett någorlunda uppdaterat estimat på 8 kronor. Snittet de senaste tre åren är 8,32 kronor, men 8 får stå kvar som en liten säkerhetsmarginal.
Deere & Co har snittintjäning på 6,40 dollar de senaste tre åren, men jag har ett antagande på 6,50 eftersom jag tror jordbruken kommer behöva investera mer inom några år. Marknaden tycks hålla med mig eftersom aktien handlas på P/E 24 just nu.
AP Möller-Maersk har inte nått mitt NEPS på 800 DKK på några år nu men i en cyklisk bransch tror jag de ska kunna nå dit inom några år. Precis som för Deere verkar även marknaden tro det eftersom bolaget ändå är hyggligt värderat.
När jag analyserade Novo Nordisk tog jag lite höjd för att bolaget skulle visa fallande vinster och satte NEPS till 13,50 DKK. Detta har inte infriats utan bolagets vinst fortsätter växa. Jag tycker inte de politiska hoten är helt borta ännu och behåller min bedömning.
The Coca-Cola Co har ändrats mycket sedan jag analyserade bolaget. Vinsterna har inte utvecklats så väl och den strategiska förflyttningen från att bara sälja koncentrat till att även producera färdig produkt har gjort verksamheten mer kapitalintensiv. Därför sänker jag NEPS från 1,90 till 1,50 och sänker även motiverad P/E från 18 till 15. Detta skjuter giganten långt ner i bevakningslistan, men jag tycker det är motiverat.
Autoliv har jag haft i USD, men ändrar nu till SEK. Bilbranschen har gått väldigt bra de senaste åren och Autoliv har skördat frukterna. Jag är optimistisk för bolagets framtid men vågar inte sätta NEPS högre än 50 kronor, trots att man presterat bättre de senaste åren.
SKF har haft ett NEPS på 9 kronor i många år och det har stämt väldigt väl. Jag låter det stå kvar.
Johnson & Johnson är ju ett favoritbolag som åkte ur portföljen för ett tag sedan. Jag har dock hållit NEPS någorlunda up-to-date så 5,70 dollar få stå kvar.
Lunds börspärla Alfa Laval har stått och stampat i tio år när det gäller vinst per aktie även om omsättningen ökat. 8 kronor per aktie är klart över vad bolaget presterat de senaste åren men jag låter värdet stå kvar.
Procter & Gamble har liksom Coca-Cola stått och stampat länge och brottas med fallande omsättning i kampen mot egna märkesvaror som tar mark i dagligvarubranschen. Jag låter mitt NEPS stå kvar.
Unilever har klarat sig lite bättre än P&G men inte heller här finns någon påtaglig vinsttillväxt och jag låter normalnivån kvarstå på 2 dollar.
Anders Walls Beijer Alma förtjänar en liten höjning tycker jag och ökar på NEPS till 11 kronor, vilket är genomsnittet de senaste tre åren.
Skanska har tagit rejäla kliv och det var länge sedan man låg så lågt som mitt NEPS på 8 kronor. Det är många stjärnor rätt just nu för bolaget så jag är lite försiktig och höjer till 11,50 kronor, snittet de senaste tre åren är 11,64.
SCA är under omstöpning och Essity, hygienbolaget, ska delas ut till ägarna. Uppmärksamheten har dock vida överstigit bolagets vinstutveckling de senaste åren och mina 8,50 i normalintjäning nåddes inte 2016, men jag låter det stå kvar.
Avanza är ett bolag jag tycker är fantastiskt imponerande och fantastiskt övervärderat. Jag har ett NEPS på 10 kronor vilket kanske ändå är lite lågt. Jag höjer det till 11 kronor, men som jag ser det är hela branschen i prispress, något som Avanza själva bidragit till. Detta kommer sannolikt leda till lägre lönsamhet, men Avanza är ändå välpositionerat och redo för dagen när man kan ta mer betalt igen (om den kommer).
Atlas Copco förtjänar också en höjning efter att i många år överträffat mitt antagande som jag märkligt nog satt till 8,08 kronor. 10 kronor ligger mer i linje med vad de visat sig kunna prestera de senaste 6-7 åren som ändå knappast varit någon guldålder i branschen.
Vad ska man säga om Lundbergs? I linje med min enklare kassaflödesanalys höjer jag motiverad kurs till 370 kronor. När (om?) Lundbergföretagens värdering närmar sig solsystemet igen ska jag göra en lite noggrannare värdering.
Visar inlägg med etikett atlas copco. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett atlas copco. Visa alla inlägg
fredag 5 maj 2017
Översyn bevakningslistan
Etiketter:
alfa laval,
atlas copco,
autoliv,
avanza,
beijer alma,
castellum,
coca-cola,
deere,
handelsbanken,
jnj,
johnson and johnson,
lundberg,
maersk,
novo nordisk,
procter and gamble,
sca,
skanska,
skf,
unilever
lördag 21 januari 2012
Analys av Atlas Copco
Atlas Copco är ett favoritbolag som aldrig analyserats på bloggen eftersom priset inte sett så attraktivt ut de senaste åren, jag tänkte råda bot på det idag.
Atlas Copco ingår i Investors portfölj och är ett klassiskt Wallenbergföretag, ett bolag som Wallenbergarna faktiskt varit med och byggt från grunden. Bolaget delar i senaste årsredovisningen in sin verksamhet i tre delar: kompressorteknik (50 procent av omsättningen 2010), anläggnings- och gruvteknik (40 %) samt industriteknik (10 %). Bolaget är cykliskt men har en oerhört välutvecklad serviceverksamhet som visat sig ge stabil intjäningsförmåga även under de senare årens kriser, som ju i högsta grad drabbat kunderna i gruvnäringen.
Så här möter Atlas Copco mina kvalitativa investeringskriterier:
Två nej var lite svagt, men intjäningsstabiliteten är snart preskriberad och den finansiella ställningen är som sagt väldigt nära ett ja. Precis som förväntat är detta ett högkvalitativt bolag och investeringsobjekt. Kruxet brukar vara priset. Så här ser Atlas Copco ut kvantitativt:
För att motivera dagens värdering behöver man ha en årlig tillväxt på 6 procent, men det senaste decenniet har man snarare legat på 4 procent. Värderingen är alltså lite för dyr för min smak i nuläget. I slutet av 2008 kunde man snappa upp Atlas Copco för en femtilapp, synd att jag inte var vaken då (fast då fanns såklart andra investeringsmöjligheter också).
![]() |
| Stora maskiner |
Så här möter Atlas Copco mina kvalitativa investeringskriterier:
| Kriterium | Uppfyllt? | Kommentar |
| Tillräcklig storlek: | JA | Large Cap |
| Stark finansiell ställning: | NEJ | Mycket nära ett JA här, omsättningstillgångarna är 1,9 ggr kortfristiga skulder och överstiger de totala skulderna enligt Q3-rapporten 2011. |
| Intjäningsstabilitet: | NEJ | Förlust 2002 efter en kraftig nerskrivning av goodwill |
| Utdelningsstabilitet: | JA | Utdelning de senaste tio åren |
| Intjäningstillväxt: | JA | Intjäningsförmågan har vuxit från 4,90 kronor per aktie vid millenieskiftet till 7,20 kronor de senast åren |
| Trovärdig ledning: | JA | Vet inte så mycket om belgiske VD:n Ronnie Leten, men resultaten får tala för sig själva |
| Gynnsam ägarbild: | JA | Investor är den klart dominerande ägaren med 22 procent av rösterna, sedan följer institutioner på ca 2 procent. Bolaget har uppenbart trivts och utvecklats under detta ägande. |
Två nej var lite svagt, men intjäningsstabiliteten är snart preskriberad och den finansiella ställningen är som sagt väldigt nära ett ja. Precis som förväntat är detta ett högkvalitativt bolag och investeringsobjekt. Kruxet brukar vara priset. Så här ser Atlas Copco ut kvantitativt:
- P/E-tal: med en intjäningsförmåga på 7,20 kronor och ett pris på 142,50 (B-aktien, A-aktien är kroniskt övervärderad) är P/E idag nästan 20, EJ OK,.
- Börsvärdet är 197 miljarder, räntebärande skulder är 21 miljarder och kassan är 6,5 miljarder. Därmed är EV 211 miljarder. EBIT3 är 12,3 miljarder. EV/EBIT3 blir då 17, EJ OK
- Pris/eget kapital: eget kapital exklusive goodwill är ca 10,60 kronor per aktie, vilket ger en kvot på över 13, EJ OK
För att motivera dagens värdering behöver man ha en årlig tillväxt på 6 procent, men det senaste decenniet har man snarare legat på 4 procent. Värderingen är alltså lite för dyr för min smak i nuläget. I slutet av 2008 kunde man snappa upp Atlas Copco för en femtilapp, synd att jag inte var vaken då (fast då fanns såklart andra investeringsmöjligheter också).
lördag 1 maj 2010
Dumhetsarbitrage
På NASDAQ OMX Stockholm Large Cap finns inte mindre än 22 företag som är noterade med två aktieslag. Det märkliga med detta är hur ofta prissättningen är fundamentalt felaktig. Det innebär såklart inte att det saknas förklaringar för varför priserna ser ut som de göra, men i väldigt många fall är felprissättningen både uppenbar och orimlig.
I de allra flesta fall förekommer en A-aktie och en B/C-aktie med en tiondels rösträtt jämfört med A-aktien. I övrigt har aktieslagen samma rättighet till bolagets tillgångar, vinster och utdelningar. För >99 % av investerarna, de utan maktanspråk, finns det alltså ingen skillnad mellan aktieslagen. Självklart har rösträtten ett värde för någon, så en liten premie kan vara motiverad, men som jag ser det är en premie över 1-2 % helt omotiverad. Sannolikheten att det någon dag kommer ett differentierat bud på bolaget är så liten att förlusten i avkastning inte är motiverad (att betala ett högre pris för samma vinst innebär ju lägre avkastning).
På samma sätt är det orimligt när B/C-aktien värderas högre än A-aktien trots att den på alla sätt är fundamentalt underlägsen.
Den vanligaste ursäkten för felprissättning är skillnad i likviditet. Men den skillnaden ger inget entydigt över- eller undervärde. För en trader kan låg likviditet vara bra och ge högre spreadar, men för en långsiktig ägare är den neutral till dålig, eftersom man normalt sett förlorar på spreadar.
Enligt mitt sätt att se saken är alltså endast 7 av 22 bolag rätt prissatta inom sina aktieslag. Min slutsats är att många investerare alltså förlorar pengar på ren okunskap eller dumhet och att myten om effektiv prissättning får sig en rejäl törn av detta. Att köpa Volvo A ger samma diskonterade kassaflöden som Volvo B till ett lägre pris utan att ge avkall på några rättigheter, en ren dumhet.
Så om man tror att dumheten på aktiemarknaden skulle minska så skulle man kunna bedriva ett dumhetsarbitrage (köpa exempelvis Volvo A och blanka Volvo B). Jag är tyvärr så cynisk att jag inte tror på detta, så jag nöjer mig med att köpa rätt aktieslag vid varje köptillfälle.
I de allra flesta fall förekommer en A-aktie och en B/C-aktie med en tiondels rösträtt jämfört med A-aktien. I övrigt har aktieslagen samma rättighet till bolagets tillgångar, vinster och utdelningar. För >99 % av investerarna, de utan maktanspråk, finns det alltså ingen skillnad mellan aktieslagen. Självklart har rösträtten ett värde för någon, så en liten premie kan vara motiverad, men som jag ser det är en premie över 1-2 % helt omotiverad. Sannolikheten att det någon dag kommer ett differentierat bud på bolaget är så liten att förlusten i avkastning inte är motiverad (att betala ett högre pris för samma vinst innebär ju lägre avkastning).
På samma sätt är det orimligt när B/C-aktien värderas högre än A-aktien trots att den på alla sätt är fundamentalt underlägsen.
Den vanligaste ursäkten för felprissättning är skillnad i likviditet. Men den skillnaden ger inget entydigt över- eller undervärde. För en trader kan låg likviditet vara bra och ge högre spreadar, men för en långsiktig ägare är den neutral till dålig, eftersom man normalt sett förlorar på spreadar.
| Företag | Aktier | Senast A | Senast B/C/R/Pref | A-premie | Rimligt? | Kommentar |
| Atlas Copco | A/B | 117,75 kr | 106,20 kr | 10,9% | Nej | För hög premie för A |
| Electrolux | A/B | 190,00 kr | 187,50 kr | 1,3% | Ja | |
| Ericsson | A/B | 82,95 kr | 84,30 kr | -1,6% | Nej | A har högst röstetal och borde ha högst pris, det finns även onoterade C-aktier med en tusendels röst |
| Handelsbanken | A/B | 204,50 kr | 205,00 kr | -0,2% | Nej | A har högst röstetal och borde ha högst pris |
| Holmen | A/B | 194,00 kr | 184,00 kr | 5,4% | Nej | För hög premie för A |
| Hufvudstaden | A/C | 55,50 kr | 97,00 kr | -42,8% | Nej | Här råder ett ovanligt och omvänt förhållande: A har en röst medan C har 100. Premien för C är dock på tok för hög. |
| Husqvarna | A/B | 53,75 kr | 54,00 kr | -0,5% | Nej | |
| Industrivärden | A/C | 104,50 kr | 100,00 kr | 4,5% | Nej | A-aktiens premie är väldigt låg historiskt sett, men ändå för hög |
| Investor | A/B | 133,40 kr | 137,80 kr | -3,2% | Nej | A har högst röstetal och borde ha högst pris |
| Kinnevik | A/B | 138,75 kr | 134,00 kr | 3,5% | Nej | Lite för hög premie för A. Det finns även en onoterad serie C som inte berättigar till utdelning, samt möjlighet att ge ut preferensaktier i serie B. |
| MTG | A/B | 447,00 kr | 445,00 kr | 0,4% | Ja | Det finns även en onoterad serie C som inte berättigar till utdelning |
| NCC | A/B | 113,25 kr | 112,75 kr | 0,4% | Ja | |
| Ratos | A/B | 238,00 kr | 228,00 kr | 4,4% | Nej | För hög premie för A |
| SCA | A/B | 92,90 kr | 95,00 kr | -2,2% | Nej | A har högst röstetal och borde ha högst pris, det finns även onoterade C-aktier |
| Scania | A/B | 127,70 kr | 127,70 kr | 0,0% | Ja | |
| SEB | A/C | 49,98 kr | 50,40 kr | -0,8% | Nej | A har högst röstetal och borde ha högst pris |
| SKF | A/B | 147,10 kr | 145,90 kr | 0,8% | Ja | |
| SSAB | A/B | 128,50 kr | 113,90 kr | 12,8% | Nej | För hög premie för A |
| Stora Enso | A/R | 60,00 kr | 60,00 kr | 0,0% | Ja | |
| Swedbank | A/Pref | 79,30 kr | 80,80 kr | -1,9% | Ja | Har varit fel till alldeles nyligen, Pref har företräde till kapital och utdelning, ska värderas högre |
| Tele2 | A/B | 129,00 kr | 123,30 kr | 4,6% | Nej | För hög premie för A, det finns även en onoterad serie C som inte berättigar till utdelning |
| Volvo | A/B | 89,00 kr | 91,15 kr | -2,4% | Nej | A har högst röstetal och borde ha högst pris |
Enligt mitt sätt att se saken är alltså endast 7 av 22 bolag rätt prissatta inom sina aktieslag. Min slutsats är att många investerare alltså förlorar pengar på ren okunskap eller dumhet och att myten om effektiv prissättning får sig en rejäl törn av detta. Att köpa Volvo A ger samma diskonterade kassaflöden som Volvo B till ett lägre pris utan att ge avkall på några rättigheter, en ren dumhet.
Så om man tror att dumheten på aktiemarknaden skulle minska så skulle man kunna bedriva ett dumhetsarbitrage (köpa exempelvis Volvo A och blanka Volvo B). Jag är tyvärr så cynisk att jag inte tror på detta, så jag nöjer mig med att köpa rätt aktieslag vid varje köptillfälle.
måndag 5 april 2010
Analys av Investor
Nu är det dags att vända luppen mot ett av mina allra äldsta innehav: Investor. Wallenbergarnas investmentbolag behöver förmodligen ingen presentation men jag ger en liten i alla fall.
Investor är ett svenskt investmentbolag som till övervägande del placerar i stora börsnoterade bolag. Ca 75 % av tillgångarna utgörs av kärninvesteringarna som jag återkommer till senare. De övriga 25 procenten fördelas mellan operativa investeringar, relativt mogna bolag som omstrukturerats och där ägarandelen är hög, respektive private equity-investeringar som är en blandning av förhoppningsbolag och mer etablerade bolag som köpts tillsammans med EQT för att förbättra verksamheten, finansiering etc.
Investor får ofta, och ofta välförtjänt, kritik för att vara maktorienterade och agera främst för att sko Wallenbergklanen. Detta tycker jag att man som investerare måste väga in. I mina ögon har dock Investor under 2000-talet gjort en serie mycket lyckade större affärer. Man gick in och stödde ABB resolut under asbestskandalen. Man sålde Scania med en rejäl premie och utnyttjade (till en del mindre ägares förtret) sin stora röststarka post för att betinga ett högre pris. Slutligen stöttades SEB helhjärtat under bankkrisen härom året. Detta är alla bra exempel på hur en långsiktig och värdeinriktad aktör kan göra lysande affärer i extrema marknadssituationer. Dessutom tycker jag att nye VDn Börje Ekholm går från klarhet till klarhet och är duktig på att kommunicera (även om han har lite väl mycket Buffett-komplex).
Detta dubbla fokus på noterade och onoterade innehav gör Investor ganska krävande att analysera. Mitt sätt att se på investmentbolag har jag repeterat ett antal gångar, men jag gör det igen: ett investmentbolag bör värderas som:
Flera av bolagen är nära att nå kriteriet om stark finansiell ställning. Det som oroar mig mer är att hela tre innehav (Ericsson, Husqvarna och Saab) visar på tveksam tillväxt. I Husqvarnas fall beror det såklart på bolagets korta historia sedan avknoppningen från Electrolux, men att kompromissa på den punkten sänker helt klart säkerhetsmarginalen när man investerar i Investor. En titt på Investor självt visar följande:
Investor som investmentbolag är i grunden ett kvalitetsbolag. Innehaven håller hög kvalitet (även om jag personligen klassar Industivärdens portfölj som lite starkare). Hur ser då priset ut? Som nämnts tidigare kan 22 kr/aktie motiveras av de mindre innehaven. För att bedöma kärninvesteringarnas värde tar vi en titt på konsoliderad intjäningsförmåga och eget kapital exklusive goodwill:
Summerar man detta får man en intjäningsförmåga på ungefär 7,6 mdkr/år och ett eget kapital på 43 mdkr. Med 767 miljoner aktier blir detta ungefär 10 kr/år i intjäningsförmåga per aktie och 56 kr per aktie i eget kapital. Därmed kan vi titta på den kvantitativa kriterierna:
Investor är ett svenskt investmentbolag som till övervägande del placerar i stora börsnoterade bolag. Ca 75 % av tillgångarna utgörs av kärninvesteringarna som jag återkommer till senare. De övriga 25 procenten fördelas mellan operativa investeringar, relativt mogna bolag som omstrukturerats och där ägarandelen är hög, respektive private equity-investeringar som är en blandning av förhoppningsbolag och mer etablerade bolag som köpts tillsammans med EQT för att förbättra verksamheten, finansiering etc.
Investor får ofta, och ofta välförtjänt, kritik för att vara maktorienterade och agera främst för att sko Wallenbergklanen. Detta tycker jag att man som investerare måste väga in. I mina ögon har dock Investor under 2000-talet gjort en serie mycket lyckade större affärer. Man gick in och stödde ABB resolut under asbestskandalen. Man sålde Scania med en rejäl premie och utnyttjade (till en del mindre ägares förtret) sin stora röststarka post för att betinga ett högre pris. Slutligen stöttades SEB helhjärtat under bankkrisen härom året. Detta är alla bra exempel på hur en långsiktig och värdeinriktad aktör kan göra lysande affärer i extrema marknadssituationer. Dessutom tycker jag att nye VDn Börje Ekholm går från klarhet till klarhet och är duktig på att kommunicera (även om han har lite väl mycket Buffett-komplex).
Detta dubbla fokus på noterade och onoterade innehav gör Investor ganska krävande att analysera. Mitt sätt att se på investmentbolag har jag repeterat ett antal gångar, men jag gör det igen: ett investmentbolag bör värderas som:
- Summan av innehavens inneboende värde, enligt egen värdering (nej, inte heller här är det produktivt att lita på marknadsvärderingen)
- Minus skulder
- Minus den sämre avkastningen p.g.a. inre kostnader
- Minus värdet av den förlorade kontrollen och transparensen jämfört med direktinnehav
Investor innehåller väldigt många innehav, varav många svåranalyserade. Jag föreslår därför ett anpassat sätt att analysera Investor; en tvådelad värdering med en metod för kärninnehaven och en metod för operativa investeringar respektive private equity-investeringar.
Värdering av operativa investeringar och private equity-investeringar
Jag varken listar eller kommenterar individuella innehav i denna grupp, för mer info se Investors senaste årsredovisning.
Att värdera den fjärdedel av Investor som utgörs av onoterade innehav (Biovitrum är ett undantag) är väldigt svårt av ett antal anledningar:
- Dålig transparens, svårtillgänglig data och innehav som döljs i flera led av mellanhänder
- Omogna företag som en defensiv värdeinvesterare normalt sett skyr, och därmed egentligen saknar verktyg för att analysera
- Många innehav i svåra branscher: läkemedel, IT etc.
- Företag som genererar väldigt lite i dagsläget och som snarast är att se som handelsvaror
- Många av företagen är mycket hårt belånade
Kort sagt kan man säga att en defensiv värdeinvesterare i princip aldrig skulle kunna räkna hem ett köp av merparten av dessa bolag, utan att mer riskvilliga investerare skulle bjuda högre i de allra flesta fall.
Men sett som grupp och under Investors och EQTs ledning är det klart att dessa bolag har ett värde. Investor går heller aldrig in och ställer borgen för sina innehav, så de kan inte ses som en belastning. Det skulle dock vara väldigt arbetsamt och väldigt svårt att själv skapa sig en bild av bolagens värde. Det som underlättar är att de bara står för en mindre del av Investors värde. Därför föreslår jag en kraftigt förenklad värderingsmetod för dem: utgå ifrån Investors egen värdering.
Investor värderar sina operativa och private equity-investeringar till 34 mdkr, eller 45 kr/aktie per den 31 december 2009. Investor och EQT har ett hyggligt track record och värderingen är säkert rimlig, men för att vara trygg i att göra en konservativ värdering av bolaget väljer jag att lägga på en säkerhetsmarginal på 50 %. Värderingen blir alltså 22 kr/aktie.
Värdering av kärninvesteringar
Operativa och PE-investeringar är alltså värda 22 kr/aktie. Av dagens pris på 135 kr (A-aktien) återstår alltså 113 kr som ska motiveras av kärninnehaven och Investors centrala administration och tillgångar.
Investors kärninnehav är ABB, Atlas Copco, SEB, AstraZeneca, Ericsson, Electrolux, Husqvarna och Saab. Förutom de överlappande innehaven i Ericsson ser jag denna portfölj som ett väldigt bra komplement till Industrivärdens portfölj. En defensiv investerare som är vaksam på inköpspriset kan klara sig väldigt långt med att bara kombinera Investor och Industrivärden (eller kanske Lundbergföretagen om man vill ha en större andel realtillgångar). I mina ögon är den riktiga pärlan i samlingen Atlas Copco, men de andra innehaven är också hyggliga och man har i AstraZeneca och Saab ett par bolag som bör vara mer konjunkturokänsliga än börsen i helhet.
Dags att titta på hur kärninnehaven står sig mot mina kvalitativa investeringskriterier:
| Kriterium | ABB | Atlas Copco | SEB | Astra Zeneca | Ericsson | Electrolux | Husqvarna | Saab |
| Tillräcklig storlek: | JA | JA | JA | JA | JA | JA | JA | JA |
| Stark finansiell ställning: | NEJ | NEJ | JA | NEJ | JA | NEJ | NEJ | NEJ |
| Intjäningsstabilitet: | NEJ | JA | JA | JA | NEJ | NEJ | JA | NEJ |
| Utdelningsstabilitet: | NEJ | JA | NEJ | JA | NEJ | NEJ | NEJ | JA |
| Intjäningstillväxt: | JA | JA | JA | JA | NEJ | JA | NEJ | NEJ |
| Trovärdig ledning: | JA | JA | JA | JA | JA | JA | JA | JA |
| Gynnsam ägarbild: | JA | JA | JA | JA | JA | JA | JA | JA |
| Kriterium | Uppfyllt? | Kommentar |
| Tillräcklig storlek: | JA | |
| Stark finansiell ställning: | JA | Investor sitter på en rejäl nettokassa. Observera att koncernens balansräkning innehåller en del konsoliderade verksamheter (som ingår i investeringarna som vi analyserar separat ovan), man får en bättre bild av läget i Not 2, Rörelsesegment |
| Intjäningsstabilitet: | JA | Här avses intjäning exklusive orealiserade värdeförändringar, Investor har ett starkt och pålitligt kassaflöde genom utdelningarna från kärninnehaven. |
| Utdelningsstabilitet: | JA | Utmärkt utdelare |
| Intjäningstillväxt: | JA | utdelningarna från innehaven har stigit sedan millenieskiftet bortsett från en nedgång 2009 |
| Trovärdig ledning: | JA | En rad starka beslut under 2000-talet och en till synes verklighetsförankrad VD |
| Gynnsam ägarbild: | JA | Jag är faktiskt lite tveksam här, jag vet inte vilka muskler Wallenbergstiftelserna har utanför befintliga innehav |
Investor som investmentbolag är i grunden ett kvalitetsbolag. Innehaven håller hög kvalitet (även om jag personligen klassar Industivärdens portfölj som lite starkare). Hur ser då priset ut? Som nämnts tidigare kan 22 kr/aktie motiveras av de mindre innehaven. För att bedöma kärninvesteringarnas värde tar vi en titt på konsoliderad intjäningsförmåga och eget kapital exklusive goodwill:
| Bolag | Kapitalandel | Eget kapital (MSEK) | Viktat eget kapital (MSEK) | Intjänings-förmåga (MSEK) | Viktad intjänings-förmåga (MSEK) |
| ABB | 7,3 % | 82 020 | 6 000 | 21 500 | 1 570 |
| Atlas Copco | 16,6 % | 17 200 | 2 850 | 7 500 | 1 250 |
| SEB | 20,8 % | 89 000 | 18 500 | 10 000 | 2 080 |
| AstraZeneca | 3,6 % | 78 500 | 2 800 | 47 000 | 1 690 |
| Ericsson | 5,0 % | 114 000 | 5 700 | 12 000 | 600 |
| Electrolux | 12,7 % | 16 500 | 2 100 | 2 000 | 250 |
| Husqvarna | 15,6 % | 5 600 | 870 | 1 200 | 190 |
| Saab | 19,8 % | 10 700 | 2 100 | 1 000 | 200 |
| Investor centralt | 100 % | 2 200 | 2 200 | -200 | -200 |
Summerar man detta får man en intjäningsförmåga på ungefär 7,6 mdkr/år och ett eget kapital på 43 mdkr. Med 767 miljoner aktier blir detta ungefär 10 kr/år i intjäningsförmåga per aktie och 56 kr per aktie i eget kapital. Därmed kan vi titta på den kvantitativa kriterierna:
- Priset idag är 135 kr för en A-aktie. Av detta ska 113 kr motiveras av en intjäningsförmåga på 10 kr. P/E för denna del av verksamheten är alltså lite drygt 11, OK.
- Priset 113 kr per 56 kr eget kapital blir 2,0, EJ OK. Men här är det på sin plats att säga att de flesta av innehaven är marknadsdominanter eller agerar på marknader med starka inträdeshinder, så att betala en premie på eget kapital kan mycket väl vara motiverat.
Slutsummering
Det är ganska tungt att analysera en så komplex verksamhet som Investor och det är viktigt att vara försiktig med värderingen av de mindre innehaven eftersom de i många fall är väldigt svåranalyserade för en lekman.
Min slutsats är dock att ett pris på 135 kr erbjuder en tillräcklig säkerhetsmarginal för ett köp av Investor. Aktierna är enligt mitt sett att se det relativt dyrare än Industrivärden C idag, men har en starkare finansiell ställning och därmed en mindre risk för investeraren. En intressant poäng är att även om man värderar de mindre innehaven till noll är det inte omöjligt att räkna hem ett Investor-köp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

