lördag 4 januari 2014

Luppen mot indexinvestering

Innan jag blir schavotterad som en indexfondhatare tycker jag att det är dags att knyta ihop säcken kring min indexinvesteringsdiskussion som började med inlägget "Indexkramande" och fortsatte i något så udda som en satir i "Världens bästa investeringsstrategi?".

Som alla satirer innehöll min ett försök att berätta en sanning. Min åsikt är att en indexfond ger dig följande värden:
  • En mix mer eller mindre godtyckligt valda aktier över ett land, en region, en världsdel, en bransch. Inget annat än en basdiversifiering och ett makrobet. Knappast något som ger dig en reell edge överhuvudtaget eller skulle förklara indexfondernas överlägsenhet över aktiv förvaltning (som jag inte ifrågasätter). Att de största bolagen (som indexfonder ofta innehåller) skulle överavkasta hela marknaden är de facto rejält omtvistat. Däremot är de allra flesta indexfonder kapitalviktade vilket i praktiken innebär att...
  • ... handeln inom fonden är absolut minimal. Inga fonder gör lika få transaktioner som closed-end indexfonder, och även open-ended är väldigt sparsamma. Så sparsamma att Avanza kan bjuda på en och ta det på marknadskontot. Detta är en enorm fördel jämfört med aktiv handel, vilket jag bjöd på en julsaga om.
  • En relativt låg avgift vilket utgör den andra pusselbiten i överavkastningen mot aktiva fonder.
  • Ett självbedrägeri som håller investeraren lugn och stillasittande i båten. Jämför fonden mot sig själv så slipper du underavkastning. Nöjd kund! Relativ avkastning mot sig själv måste vara det lägsta åtagande någon rådgivare kan göra. Jämfört med den aktiva förvaltningen har detta dock visat sig oerhört ärligt.
  • En enkel ingång, du kan spara små belopp och få diversifieringen direkt
OK, så för att rekapitulera: du får en klump med stora aktier valda utan urskillning som förutom lite lägre avgift ger ett enda reellt övertag mot aktiv förvaltning; en mindre handel inom fonden.

Så vad händer när detta mäktiga vapen sätts i händerna på indexinvesterare? De börjar titta på trendföljningsstrategier, man vill ju inte följa med ner! Eller så börjar de vikta och skifta intelligent mellan olika index; jag tror på tillväxtländerna nu, men Europas banker kan ju gå åt pipan! Stock trading har ersatts med index trading. Stock picking har ersatts med index picking. Genast har i princip alla vinster med indexinvesteringen försvunnit.

Den som läser vad Malkiel, erkänd guru och pionjär inom indexinvestering säger (film finns här), märker att han aldrig nämner indexinvestering utan att nämna begreppen "buy and hold" och "dollar cost averaging". Han vet att större delen av vinsten med indexinvestering försvinner när fondägaren själv urholkar de värden som indexinvesteringen skapar!

Vi har i kommentarsfälten på denna blogg på sistone sett en ekvation stötas och blötas. Ekvationen har visat att om passiva investerare når samma avkastning som marknaden måste även aktiva investerare göra detta. Aktiva investerare drar då på sig extra kostnader och kan förvänta sig lägre avkastning - som kollektiv - än passiva investerare.

Problemet är att indexinvesterare som inte följer Malkiels medföljande råd inte är passiva. De är aktiva investerare och kommer säkert lyckas hoppa in och ut ur index på ett sätt som genererar förluster!

Min poäng, efter tre inlägg och hundratals kommentarer, är alltså att om du vill vara passiv och skörda frukterna av detta: var då passiv! Att missbruka indexfonderna ger inte de vinster den akademiska världen lovar. Det sanna värdet i indexinvestering är buy-and-hold, inte klumpen med aktier inuti fonderna.

Jag kan (med min vanliga hybris, jag ligger just nu 0,37 procentenheter över index 2014) lova att jag är passivare än 90 procent av alla "indexinvesterare" där ute. Jag försöker uppnå indexinvesteringens sanna fördelar, men, ehhmm, fuskar lite med diversifieringen...

117 kommentarer:

  1. Som du påpekar er det hur lätt som helst å "tweaka" och "market tima", oftast sämre resultat som följd.

    Den störste risken för min portfölj er mig själv!

    Själv försöker jag vara en buy-and-hold-and-rebalance investerare med hopp om att få samma avkastning som den globala marknaden i stort med hjälp av billiga indexfonder där risken reduceras med räntesparande.

    De senare år har har givet en fantastisk avkastning, speciellt för oss som var kvar i aktiemarknaden och fortsatte å köpa.

    /Tuppen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Denna modell är den som jag tror fungerar allra bäst för de allra flesta. Spännande? Kanske inte.

      Det var det jag menade när jag i en tidigare kommentarskonversation konstaterade: "Är man ute efter spänning är man inte längre investerare utan spelare." Såg att du, Lundaluppen, citerade detta senare i konversationen som ett exempel på "reductio ad absurdum". Huruvida det verkligen är ett sådant logiskt exempel lämnar jag därhän, men fortfarande kvarstår att alltför många prioriterar spänning i investeringarna och inte inser att de då samtidigt försvårar för sig att tjäna pengar. Samma gäller för den som köper en lott i stället för att investera i ett värdepapper.

      Det kan också handla om att man väljer bort en investeringsform för att den inte är tillräckligt spännande, trots att den vid en ordentlig genomgång av ens egna förutsättningar och förväntningar skulle visa sig vara den optimala. Åter mer av spel än investering.

      Det gäller även om man ägnar sig åt "indexpicking", som så tydligt klargjorts här på bloggen. Åter mer av spel än investering.

      Av egen erfarenhet har jag dragit slutsatsen att alltför mycket tid och möda ägnas åt market timing och val av aktie/fond. Hur många kan, handen på hjärtat, säga att de verkligen har en edge på dessa områden, som handlar om att besitta extraordinär (jo, annars löses du upp av marknaden) kunskap om yttervärlden? Inte så många, skulle jag tro.

      Alltför lite tid och möda ägnas tillgångsallokering, som till stor del handlar om att besitta kunskap om sig själv: vilken allokering av tillgångar passar din livssituation, ditt kynne, din skita på sig-nivå (när marknaden viker, då det gäller att inte sälja). Även detta vet jag av egen erfarenhet.

      Sorgligt nog är det mer spännande ägna sin möda åt market timing och/eller aktie/fond-val än åt tillgångsallokering. Mycket pengar försvinner på vägen. Men sådan är väl världens gång.

      Radera
    2. @Tuppen: buy-and-hold-and-rebalance är ju det jag använder i premiepensionen, till och med med indexfonder, så det har jag svårt att kritisera. Rebalancing är ju att sätta sin tilltro till "reversal to the mean".

      Radera
    3. @Storugglan: jag kan ha missförstått dig tidigare. Det du beskriver låter vettigt så länge du inte bara flyttar spelplanen och ägnar dig åt "asset picking" och "asset trading".

      Radera
    4. @Lundaluppen: Japp, rebalansering er en sådan tilltro till "reversal to mean" och det er inte riskfritt att vara "contrarian" (som även värdeinvestering er). Den Japanska börscrashen 1990 er ett talande exempel på när rebalansering mellan inhemske aktier och räntor kan gå illa.

      /Tuppen

      Radera
    5. @Lundaluppen: Nej, ingen asset picking eller trading. Tillgångsallokeringen ska ge diversifiering mellan tillgångsslagen och (så gott det går) garantera rätt risknivå så att man kan stå pall när börsen viker och aktieandelen plötsligt har tappat 50% i värde (samma kan ju även, men i mindre omfattning, drabba obligationer som detta år visat). Regelbunden rebalansering måste till för att bibehålla den rätta allokeringen.

      Radera
    6. Storugglan,

      "Sorgligt nog är det mer spännande ägna sin möda åt market timing och/eller aktie/fond-val än åt tillgångsallokering. Mycket pengar försvinner på vägen. Men sådan är väl världens gång."

      Så sant. En del av problemet (om det nu är ett problem) är förmodligen att det hela tiden kommer nya, oerfarna skaror till aktiemarknaden. Många säkert med gott självförtroende, hög utbildning och en kaxig attityd.

      De flesta människor investerar förmodligen inte likadant i sextioårsåldern som när de är under trettio. Förhoppningsvis har man lärt sig någonting på vägen, men lektionen är inte gratis...

      Hälsningar

      Carolus

      Radera
  2. Jag har faktiskt aldrig tänkt på index-kramande som en aktiv verksamhet.

    Däremot har jag en idé om ett experiment som jag måste fila lite mer på.

    SvaraRadera
  3. Jag har varit en Boglehead i flera år:

    Bogleheads® investment philosophy

    The Bogleheads® follow a small number of simple investment principles that have been shown over time to produce risk-adjusted returns far greater than those achieved by the average investor. Many of these ideas are distilled from Nobel prize-winning financial economics research on topics like Modern Portfolio Theory and the Capital Asset Pricing Model. But they are very easy to understand and to implement, and they work. In fact, the basis of all of these principles is the idea that successful investing is not a complicated process, and can be accomplished by anyone with a small amount of effort.

    These ideas come from the investing philosophy of Vanguard-founder Jack Bogle. They have been further distilled and explained in thousands of posts on the Bogleheads forums, starting with original contributors Taylor Larimore and Mel Lindauer. More advanced concepts were first widely introduced to the Bogleheads community by investing author Larry Swedroe, a tradition that has been carried on by Rick Ferri among many others.

    This wiki article provides many details about how to apply these principles, given constraints, such as the specific tax-advantaged accounts an investor has available.

    1. Develop a workable plan
    2. Invest early and often
    3. Never bear too much or too little risk
    4. Never try to time the market
    5. Use index funds when possible
    6. Keep costs low
    7. Diversify
    8. Minimize taxes
    9. Keep it simple
    10. Stay the course


    /Tuppen

    SvaraRadera
    Svar
    1. I grund och botten en väldigt sund lista, men jag måste ju komma med lite nålstick ;-)

      3. Never bear too much or too little risk
      Min världsbild är att de flesta inte är villiga att bära någon som helst risk, de är villiga att blunda för en viss risk. När risken konkretiseras till en förlust lämnar de hela spelplanen.

      Sedan är det oerhört svårt att kvantifiera risk, både innan och efter eventuella konsekvenser. Jag skulle tro att du och jag är oense om vilken risk jag tar t.ex.

      5. Use index funds when possible
      Kommer det från grundaren av Vanguard? Quelle surprise...

      Men trots dessa smärre mothugg är listan vettig.

      Radera
    2. @Lundaluppen: Håller med dig och har sätt folk "blunda" för risk, som hankman84 som postad nedanför om aktiebelåning.

      Radera
  4. Personligen så är jag positivt till avgiftsfria indexfonder. Det ger en investerare möjlighet till att vara passiv utan att gå miste om uppgångar (och självklart nedgångar). Sedan skall man väl säga att det också ger möjlighet till att haka på trender för den som aktivt följer börsen som köper och säljer vid rätt tillfälle. Även om tex. småbolagsfonderna gick bättre än index förra året så kan man säga att en person som säljer indexfonden vid slutet av året och parkerar medlen i en räntefond under nästa nedgång kan fördelaktigt dra nytta av indexet som följer trenden. Det här är såklart bara en aspekt av frågan du har väckt i dina inlägg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Även om tex. småbolagsfonderna gick bättre än index förra året så kan man säga att en person som säljer indexfonden vid slutet av året och parkerar medlen i en räntefond under nästa nedgång kan fördelaktigt dra nytta av indexet som följer trenden."

      Det skulle jag kalla index trading och jag är liksom andra värdeinvesterare och EMH-are tveksam till att man kan lyckas med detta över tid.

      Radera
  5. Hej Luppen och ni andra, detta med indexfonder är ett vanligt råd som många "experter" ger.

    Jag tycker det är vettigt som denna Malkiel är inne på "buy and hold".

    Men nu skulle jag vilja höra vad ni säger om taktiken att låna pengar via vanligt lån eller genom att belåna och köpa mer aktier, vid en rejäl börsnedgång som 2008.

    Jag har skrivit ett inlägg om detta nu, att man kan göra stora klipp, inte bara genom att investera i högrisk bolag som ofta är småbolag som kan mångdubblas eller gå i konkurs, utan genom att låna pengar och investera i kvalitetsbolag vid börsnedgångar.

    se inlägget: http://hankman-pme.blogspot.se/2014/01/en-metod-att-gora-de-stora-klippen-pa.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att fånga den fallande kniven med lånade pengar är nog väldigt påfrestande.

      /J

      Radera
    2. @hankman84: jag tror J är inne på rätt spår, jag har inte sett någon i bloggosfären (om man kan betrakta den som gemene man) som påbörjade en belåning eller lyckades öka den vid botten.

      Sedan gör man sig (för att låna Storugglans tjusiga fras) inte bara beroende av sin egen skita på sig-nivå, utan även av bankens. Om dippen fortsätter 50 procent till?

      Mina Swedbank är inhandlade för 36 kronor i snitt. Kursen var nere i 18. Med denna metod skulle jag alltså kunnat tvingas till försäljning av en del beroende på belåningsgrad, trots att jag handlade relativt nära botten. Fråga Sparbanksstiftelserna hur det känns...

      Radera
    3. @hankman84: Det er mycket riskfylld. I 1990 crashade den Japanske börsen och har ännu inte återhämtad sig.

      På Bogleheads er det en användare "Market Timer" som dokumenterade sin aktiebelåning i realtid under crashen 2007/2008, och det gick illa. Nedan er det länk till en mycket lång forumtråd som jag rekommenderar dig att läsa.

      A different approach to asset allocation

      Market timer's margin call


      "Summary: Econ grad student applies Mortgage Your Retirement theory at the top of the last bull market, starting around 2x leverage, loses $210K of borrowed money, and is forced is to sell what's left of his portfolio at S&P 821 in November 2008. The complete wipeout results in a reflective period where he recollects the circumstances that led him to adopt this strategy, some of which will be included in a book. He spends five weeks in Asia and begins writing about how risk and progress can be framed. Returning to the US, he slashes his expenses, finds several ways to increase income, earns 914% on the IRBLTG Fund, and pays off all his high interest credit card debt. Net worth tracker continues to be updated.

      Current equity exposure target: N/A
      Net worth: -$2K "


      /Tuppen

      Radera
    4. @Tuppen: vilken fantastisk tråd! Ett stort tack, och otroligt intressant att Market Timer lyckas hålla ihop och beskriva upplevelsen.

      "One has to wonder whether the popularity of indexing is driven in some part by its absolute lack of culpability in times of loss, from financial advisor to investor."

      ... var ju en observation i linje med min om självbedrägeri.

      Radera
    5. @Lundaluppen: Tackar! Det er några år sedan jag följde den tråden och hankman84 påminde mig om den.

      Investeringar görs av människor med många "behavioral traits" vars "traits" er till skada när man investerar och ska välja/följa en strategi.

      Saxad från 2008.08.16 i tråden "A different approach to asset allocation":

      Market Timer:"It's an excellent question. The fundamental problem I've had in implementing this strategy is behavioral. Ironically, I have not been able to commit to a strategy that keeps exposure constant. It's been a gradual process of ratcheting up exposure as the market falls, and failing to reduce exposure when it rises, that has caused me, mostly in increments of $10-15K at a time, to grow from $200K exposure to $450K during a period of falling prices."

      smeg02:"This point regarding the fundamental problem being behavioral is quite interesting. I found myself doing the same thing by increasing equity exposure back in the dot com bust until I was ultimately flushed out."

      Market Timer:"This process clearly results from a common flaw in investor psychology that even an MIT grad cannot outsmart (guessing you're from MIT based on your avatar), and has been repeated by many investors and gamblers. It's a combination of naive optimism, arrogance, and obsessiveness that breeds these reckless pursuits. This entire thread reeks of a Martingale strategy gone awry that has been festering for a year. Rationally, I should reduce leverage, realize some losses, and come back with more capital as soon as it is feasible. At this time, I almost feel like Ahab, having lost a leg and seeking revenge against my white whale. That's idiotic. Even more idiotic is that the same exact scenario was played out in January."

      Alex Frakt:"You've stumbled over one of the most compelling reasons for the mainstream advice on this forum of setting an asset allocation plan based on broad market asset classes and fixed rebalancing rules. Such a strategy is an excellent trade-off between expected returns and behavior proofing the portfolio. Even if we could determine a strategy with higher expected risk-adjusted returns, with every increase in complexity over a TSM or simple-tilt portfolio comes a much larger risk of introducing negative behavioral activities. People who can dispassionately run a unusual strategy are apparently few and far between and we would do more harm than good if we were to assume that someone asking for advice fits into that select group."

      Radera
    6. Hej,

      Det mesta är redan sagt ovan, men...

      Nej, inte för min del.

      Hälsningar

      Carolus

      Radera
    7. Det mesta som sägs om belåning tycker jag är väldigt svart eller vitt och angränsar många gånger till hyckleri. Antingen ska man köra med hävstång på flera hundra procent eller så ska man absolut inte vad som än händer absolut aldrig någonsin belåna sig det minsta (hemska tanke!). Sedan sitter man likt förbannat med ett huslån på flera miljoner.

      Med ett värdeperspektiv är Japan som exempel ganska dåligt eftersom P/E-talet var sisådär 40? 50? 60? när det begav sig uppe på toppen. Nedgången som sedan skedde under 20 år var bara en korrigering till normalt P/E-tal.

      Att köra med hundratals procent hävstång är livsfarligt eftersom minsta rörelse gör att man sitter i skiten.

      Det jag funderar på att göra vid nästa börsnedgång är att använda en relativt modest belåning för att få en hävstång. Vi snackar inte 350 % hävstång utan kanske 25 %.

      Via en enkel kombination av värdering (P/E-tal) och något annat ("börsen har gått ned minst xyz %") undviker man både Japanproblemet och megahävstångsproblemet. Kanske uppstår inte sådana klockrena lägen som 2001-2002 och 2008-2009 någonsin mer under min livstid men då får det väl vara, då.

      Vi talar alltså inte tajming här, för det förstår jag mig inte på, utan pricing.

      Hm, riskjusterad avkastning tänker säkert någon. Risken att köra modest belåning för att köpa riktiga kvalitetsbolag till låga priser ser jag själv i alla fall som mycket låg. När den stora börskraschen inträffar 2036 ska jag vara beredd!

      Radera
    8. @Kenny
      Du pratar om klockrena lägen 2001-2002, och 2008-2009. Det tråkiga är att det är först EFTERÅT som de framstår som klockrena. När dessa klockrena tillfälle var aktuella så var Spiltans räntefond det stora numret. Jag-är-30%-likvid dominerade kommentarerna. Jag kan återigen påminna om min HM handel här på bloggen från den 26 september 2013. Kommentatorfältet var fullt av synpunkter av typ Graham rullar sig i sin grav. En skribent sålde omedelbart sin HM aktier, och gick ut i det fina vädret, och skrattade hela vägen ner till glasskiosken åt Mr Market. Hur ser det ut nu när HM nosar på 300kronorsvallen? Nu är det ingen som släpper en HM aktie ifrån sig inte ens under pistolhot det kan jag lova. Man är så långsiktiga investerare att de flesta har svurit heliga eder i duschen på morgonen att aldrig släppa en HM aktie ifrån sig.
      Med vänlig hälsning
      Lars
      P.s Stängde min Maerskposition, och gjorde en vinsthemtagning för de som följt min två kortaffärer. Det tycks bara vara jag som säljer aktier:-))

      Radera
    9. @Lars: jag försökte förklara min syn på frekvent/infrekvent handel i inlägget om att sälja övervärderade bolag

      Att aldrig under några omständigheter sälja kan knappast vara klokt, men att "ta hem vinster" som du nu gör i Maersk kan visa sig lika olyckligt som den HM-säljare du nämner i kommentaren.

      Radera
    10. Precis som det är lätt att se något i efterhand så är det lätt att i efterhand säga att något är lätt att se i efterhand...

      Jag har mycket svårt att se att man i ett 2001-2002- eller 2008-2009-läge inte skulle se att det handlar om klockrena köplägen. Vilka kommentarer, likvid eller inte, som dominerade då kan inte jag stå till svars för.

      Man kan identifiera sådana situationer med både fundamentala och tekniska indikatorer utan större problem och om inte annat kan man titta på tidningarnas löpsedlar för att känna av stämningen.

      - P/E-talet på en normal vinst (säg 7- eller 10-årsmedel) kommer vara lågt
      - Börsen kommer att ha gått ned under en längre tid vilket man kan mäta med ögat, med något glidande medelvärde, dödskors MA50/MA200 eller valfritt sätt
      - Tidningarna talar om jordens undergång och bolag går i konkurs på löpande band

      Varför dessa är så lätta att se i efterhand men inte i stundens hetta kan jag inte förstå. Jag tror snarare förklaringen är panik och att folk säljer för att "rädda det som räddas kan". Värdeinvesterarens svar på en sådan situation måste vara att hålla sig kall och om möjligt gräva i ladorna efter ännu mer pengar att stoppa in medan grova fyndlägen finns varstans man letar.

      På samma sätt kan man mäta att det knappast är rätt läge att gå in med belåning i nuläget. Börsen har gått upp länge, värderingarna är höga mätt med t.ex. P/E10 och mängder med nya bolag strömmar in på börsen. Man kan säkert vara efterklok om det om några år om man vill också om börsen börjar sjunka. Börsen tenderar ju att röra sig i cykler.

      Jag själv var inte med på banan 2008-2009 (studerade, klent med kapital (CSN), hade precis börjat intressera mig för fonder/aktier men visste inte riktigt vad jag pysslade med) men nästa gång en sådan börskrasch inträffar så lär det ju visa sig om det blir "30 % likvid" eller "30 % belånad" som det skrivs om på Aktiefokus. Det viktigaste är att man inte sätter sig i en situation där man tvingas sälja aktier, så det kapital som finns på börsen får inte ha några andra behov så som framtida husköp eller annat. Då kan man råka ut för trubbel och säljer alla Swedbank på 18 kronor.

      Jag ska gå i fällan själv innan jag tror på det, är väl egentligen det jag säger här... men så länge man inte kör nån extrem hävstång tror jag inte det är några problem.

      Radera
    11. http://miljonar.blogspot.dk/ lånte så vidt jeg husker penge i 2008, men jeg ved ikke om den blog kvalificerer sig til at være en aktieblog - det er vel mere end FIRE blog.

      Radera
    12. @Kenny:

      "Jag själv var inte med på banan 2008-2009 (studerade, klent med kapital (CSN), hade precis börjat intressera mig för fonder/aktier men visste inte riktigt vad jag pysslade med)"

      Jag var med då och ökade mina köp i aktiefonder, och för mig var det rätt svårt att göra så i den värsta finanskrisen sedan Depressionen med familj, arbete och en god del sparande.

      Det er svårt att veta hur man agerar innan man er i den situationen och innan man vet bör man vara mera på den säkra siden med sitt sparande. Jag lovade mig själva att öka mitt räntesparande samt betala av våra lån när/om aktiemarknaden går upp igen. Det har jag gjord över flera år. Exempelvis, av vårt nysparande ifjol var över 60% i räntesparande men ändå har vi enbart ca 20% i räntesparande.

      I Bernsteins "The Four Pillars of Investing" i första kapitel "No Guts, No Glory" er det ett strålande citat från en äldre bok av Fred Schwed "Where Are the Customers' Yachts?". Fred var en professionell trader under börscrashen 1929/1930:

      There are certain things that cannot be adequately explained to a virgin either by words or pictures. Nor can any description that I might offer here even approximate what it feels like to lose a real chunk of money that you used to own.

      Radera
    13. @Anonym
      Gläder mig att du läst Fred Schwed. Hans bok är den roligaste , och mest begåvade jag någonsin läst. Har inte velat ta upp den för det är en volym för de yttersta finsmakarna.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    14. #Kenny
      Jag var med 2008-2009. Dom åren gjorde mig ekonomiskt oberoende men jag överlevde dom av endast en lycklig tillfällighet. Jag hade stora fasta obelånade tillgångar utanför börsen som gjorde att jag kunde ta bort min belåning i marknade när det var som hetast. Stundtals hade jag ett sjusiffrigt negativt eget kapital. Jag kommer aldrig att belåna mig med mitt aktieinnehav som säkerhet i framtiden. Varken med 5% eller 10%. Ser man bara till att ha en urstark balansräkning i tider som dessa, finns det alltid möjligheter att låna utanför aktiemarknaden vid kriser.
      Kalle56

      Radera
    15. @Kalle56: Intressant att höra om, de flesta med denna typ av erfarenheter tycks försvinna.

      Jag var också med 2008-2009 och hade likviditet som jag stoppade in i Swedbank. En oförskämt stor del av dagens portfölj härstammar därifrån. Jag vågade inte belåna mig då och skulle aldrig göra det idag.

      Radera
    16. #Luppen
      :-)
      Men vad jag också gjorde våren 09, när det hade börjat vända och mitt möjliga förlustavdrag snabbt närmade sig maxbeloppet, var att jag sålde av allt i den vanliga depån och återköpte dom i en ny skinande kapitalförsäkring. Då fick man ju avkastningsskatten gratis i början.

      Tror att du ska sätta dig ner med exel och räkna lite noggrannare på om det inte lönar sig för dig att sälja dina Swedbank och återköpa dom i din ISK.
      Kalle56

      Radera
    17. Det är säkert svårare att agera rationellt när det verkligen hettar till men om man har sitt på det torra så bör det underlätta rejält. Pengarna man har på börsen ska alltså inte behövas någon annanstans. Att vara mentalt förberedd lär inte heller skada. Om bolagets underliggande verksamhet inte går åt helvete så kommer börskursen återhämta sig med tiden och inga pengar är då förlorade annat än att det lyser rött när man loggar in på aktiedepån. Det är med andra ord viktigt att äga bolag man är trygg med i vått och torrt vilket är lätt att glömma i goda tider.

      Jag ligger 10-15 år efter Luppen och 30 år efter Kalle56 så det är klart att jag är lite fjunigare och våtare bakom öronen, men sådana spektakulära börskrascher som 2001-2002 och 2008-2009 kan vi mycket väl få vänta på 10-20 år eller mer innan de inträffar igen. Det har i alla fall inte varit några fler än dessa två sedan 1970-talet om jag avläser en graf över DJIA korrekt (vid IT-kraschen var det framförallt NASDAQ som megakraschade). Ännu en krasch ska väl vara 1987 då när börsen gick ned ca 40 %.

      Så när det väl inträffar en större börskrasch igen har nog också jag hunnit komma till ett läge i livet med en riktigt gubbig och bra balansräkning och oavsett om det blir belåning eller ej så tror jag vi är överens om att köp vid rea är bättre än köp vid normalpris.

      Radera
    18. @Kalle56: det tar såklart bara ett antal år att räkna hem en flytt med dagens förutsättningar. Det finns dock en liten politisk risk med ISK, att den är för gynnsam och att någon väljer att ändra spelreglerna, så jag är lite skeptisk till en up-front-beskattning.

      @Kenny: självklart är det bättre att handla när det är rea. Gäller bara att inse att det inte är det nya normala och ha rätt...

      Radera
    19. Hej,

      Finsmakare eller ej, men även jag tycker Fred Schweds bok är bra och riktigt rolig.

      Minst lika bra, kanske snäppet bättre, är Edwin Lefèvres "Reminiscences of a Stock Operator". Fiktion, men bygger på författarens intervjuer med legendariske tradern Jesse Livermore. Denne tjänade och förlorade ett antal förmögenheter och begick till slut självmord.

      Trots att boken utspelar sig för ungefär 100 år sedan är den relevant idag. Det är så mycket jag känner igen mig i... Rekommenderas varmt! Även hans novellsamling "Wall Street Stories" är läsvärd.

      Kenny,

      Jag har en del att skriva gällande belåning och finanskrisen 2007-2009... Hinner tyvärr inte utveckla så mycket just nu, men jag tror det är något som verkligen bör undvikas. Ska se om jag kan återkomma med faktiska aktiekurser till dig för en rad stora företag, så att du kan få en uppfattning om hur hög volatiliteten faktiskt var. Absolut ingen miljö man vill vara belånad i...

      Mvh

      Carolus

      Radera
    20. #Carolus
      Ett exempel. Svedbank hade ett eget kapital på 115 kr innan första emissionen vid kurs 90kr kunde man tycka att man hade en hyfsad mos. Gick man in med 25%% belåning då utan att kunna fylla på med kapital, var man borta. Många hade kanske 10% belåning 2007 när kursen var 230 kr. Borta.

      Radera
    21. Jepp, ett bra exempel.

      Kenny och hankman84,

      Jag postar några ytterligare exempel längst ner i tråden (bredare utrymme då).

      Mvh

      Carolus

      Radera
  6. Vad har Nordnet för avgiftsfria indexfonder? Eller indexfonder med låg kostnad.
    Kanske Avanza har bättre urval?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      Det måste vara något missförstånd. Att indexera är inte att "tweaka", fatta en rad aktiva beslut samt hoppa mellan olika index. Så har åtminsone inte jag förstått det... Då är vi inne på någonting annat (trading?)...

      Hälsningar

      Carolus

      Radera
    2. Hamnade fel. Ej tänkt som ett svar till Anonym.

      Carolus

      Radera
    3. @Carolus: den långsiktigare aspekten av indexering har gått förlorad i min mening. Begreppet betyder idag huvudsakligen: köp indexfonder istället för aktivt förvaltade fonder.

      Radera
  7. @Luppen Jag tror att du har rätt i att många ser indexering som ett alternativ till SK "aktivt förvaltade" fonder och för de allra flesta så är det väl ett bra alternativ till dessa? Sedan kan man vara mer eller mindre aktiv när man köper och säljer aktier eller fonder men är inte det egentligen en annan fråga än när man väljer mellan tex fond eller aktier? Det känns som att begreppen i de senaste dagarnas diskussioner ibland är ganska oklara.//stavros

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aktivt förvaltade fonder är inte bättre. Men köp vilken diversifierad grupp med aktier som helst och behåll dem, så har du något med lägre avgift än indexfonder och som förmodligen avkastar lika bra. Är det osmidigt så köp investmentbolag.

      Om själva innehållet i indexfonderna på något magiskt sätt skulle bidra till bra avkastning är det bara att sätta indexkontruktörerna som förvaltare så har du en bra fond...

      Radera
  8. Kul och nyttig serie du kör!

    En lite lätt off-topic fråga: Hur resonerar du med överlappande portföljbolag. Spontant överlappar väl Swedbank och Handelsbanken varandra? Varför har du inte bara en - den du tror mest på? Är det riskspridning eller helt enkelt undvika transaktionskostnader och att du köpt på dig i omgångar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte råd att sälja Swedbank ;-). Jag skulle skatta bort 20 procent av kapitalet och få svårt att finna något som med säkerhet gav 25 procent bättre avkastning än Swedbankaktierna kommer ge.

      Radera
    2. En rejäl hypotetisk fråga i samma ämne: Om du inte hade något tidigare innehav i dem... skulle du då köpa båda idag?

      Jag funderar själv på om det är dumt med bolag som överlappar varandra, konkret så är Belgiska posten intressant (!) men jag har redan Österrikiska posten. Då lika bra att avstå eftersom jag har liknande verksamhet?

      Får även effekt på diskussionen om "Indexkramandet": Ett skäl till att ha två eller flera banker är att man kanske vill ha högre andel än index har.

      Radera
    3. Sannolikt skulle jag bara välja Handelsbanken.

      Radera
    4. Tack, då förstår jag!

      Radera
    5. Lundaluppen: varför sparar du inte i KF eller ISK , så slipper du skatta bort 20 %kapitalet i Swedbankaktien ?
      Hur nysparar du ? Vanlig depå eller ISK ?
      du behöver ju bara få en avkastning motsvarande statslåneräntan för att det ska löna sig , och jag antar att du inte avser göra förlustaffärer som du vill kvitta bort ;-)

      Radera
    6. @Anonym: ISK existerade inte när jag köpte Swedbank. KF har jag alltid varit skeptisk till pga att man inte äger aktierna. Där finns en mikroskopisk risk kring försäkringsbolagets hälsa. Jag gillar inte onödiga mikroskopiska risker.

      Radera
  9. Jag tycker en aspekt har missats ang indexinvestering och det är; vad har den genomsnittliga fondspararen att välja på? Jo, man har:

    1. En enorm mängd falska "aktiva" fonder som är svåra att identifiera för någon som inte är intresserad av fonder och ekonomi. En sådan presterar över tid sämre än index eftersom den följer index men tar ut hyfsat stora avgifter.

    2. Man har aktiva fonder med duktiga förvaltare men med höga avgifter. Jag tror det är fullt möjligt att vissa personer överpresterar över tid, att alla skulle vara exakt lika bra på investeringar är absurt. Jag tror heller inte att vissa som presterar bättre eller sämre enbart gör det pga slumpen/normalfördelningen (för mer om detta kan man läsa Buffetts "Superinvestors"-tal.) Men med detta sagt, även en duktig förvaltare kommer bara prestera någon procentenhet/år bättre över tiden och har man höga avgifter så krävs det ganska mycket enbart för att komma ifatt index. I denna kategori kan man då med lite tur hitta en bra fond.

    3. Man har billiga (gratis) indexfonder som man vet hur de kommer prestera.

    Indexinvestering har definitivt sina brister men vad ska den genomsnittliga spararen som tycker ekonomi är tråkigt och jobbigt välja? Kategori nummer 3 låter som ett väldigt bra val tycker jag.

    /Danne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att en portfölj med 50 % Industrivärden och 50 % Investor kunde vara ett alldeles utmärkt alternativ till billiga indexfonder. De har tänkt ett steg längre på vilka aktier de äger än att bara klumpa ihop de största bolagen på en delmarknad.

      Radera
    2. Så din "fond" har två aktier och en avgift i form av courtage, som för en småsparare näppeligen blir försumbar om denne vill spara kontinuerligt.
      Visserligen uppnår du en diversifiering när du lägger dina ägg i två investment-bolag, men som förvaltare bringar dessa två bolag, om än stabila, en större risk jämfört med en indexfond som AZ.

      /JLecart

      Radera
    3. @JLecart: Avanza Zero är svårslagen, och var och en har sina storlekar på investeringar.

      Radera
    4. 50-50 investor och industrivärlden, är inte det ett ganska kraftigt bet på sverige, svensk industri och bank i två bolag med tydliga maktambitoner? Tror nog de flesta sover bättre med tex avanza zero, men den är ju naturligtvis inte lika intresssnt att sitta hemma vid skrivbordet och analysera som bolagen är.//Stavros

      Radera
    5. @Stavros: att "rekommendera" en sådan portfölj var ett misstag. Jag körde själv en sådan portfölj på nittiotalet vilket var stabilt och säkert under en period där vi mig veterligen inte hade några indexfonder i Sverige.

      Jag får backa och inse att det säkert inte passar alla. Avanza ZERO eller Spiltans investmentbolagsfond är säkert bättre och smidigare alternativ för många.

      Radera
    6. @ Luppen, jag hoppas och tror inte att någon uppfattade det som en rekommendation från din sida, men ett antal väl valda investmentbolag kan definitivt vara ett bra alternativ. Även om jag själv till stor del indexerar så har jag själv innehav i investmentbolag i "hobbyportföljen". Tycker att den här debatten är både nyttig och intressant även om det ibland känns som att många försöker att få andra att ändra ståndpunkt snarare än att se det som en del i en lärande process. En sak jag har lärt mig så är det att när man gör investeringar är det mkt viktigt att man är öppen för nya intryck och att man lyssnar på vad andra har att säga, detta särskilt när det gäller sådana vars uppfattning man inte delar. Gör man inte det så kommer man förr eller senare att lära sig det den hårda/dyra vägen//stavros

      Radera
    7. @Stavros: Kloka ord. Jag tror att investeringar till stor del handlar om att lära känna sig själv bättre med hjälp av andra. Det är därför en blogg som denna, tillsammans med alla kommentatorer, framstår som en veritabel guldgruva.

      Radera
    8. @Stavros
      Precis som jag skriver till Kenny har jag en del tråkiga nyheter att komma med. Du pratar om ett antal väl valda investmentbolag. Det är först EFTERÅT som man vet vilka bolag det är. Det räcker väl att ta Kinnevik som exempel. Det var det bolag man inte skulle ha det var de flesta rörande eniga om. En uppburen bloggare meddelade att hon sa adjö till Kinnevik när aktien gick genom 200 kronorsvallen. Det blev en rolig resa för den som sa god dag till Kinnevik för aktien ligger nu över 300 kronorstrecket. Vill i all välmening ge dig ett investeringsråd: Ju mindre pengar du sätter av till hobbyportföljen desto bättre tror jag det kommer att gå. Bra inlägg annars.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    9. Det här är ett av skälen till att jag lägger en del av min portfölj i indexfonder. Jag förstår själv inte alls Kinneviks värdering (gjorde själv en analys som finns på bloggen och tyckte de var rimligt värderade kring 130 kr men jag gillar inte alls onlineinvesteringarna som de gör) men när jag köper indexfonden där de ingår behöver jag inte förstå. Jag förstår inte heller Elektas P/E 30-värdering men kanske växer de ifatt den. H&M till P/E 30 förstår jag inte heller. Köp i tid och otid med dollar cost averaging blir nog bra.

      Men min hobbyportfölj står fortfarande för majoriteten av mina innehav tills jag är överbevisad om att något annat är det bästa.

      Radera
    10. @Kenny/Lars: jag tycker det finns ett inte så litet mått av jantelag i dessa eviga råd att kapitulera inför den allsmäktiga marknaden. Men självklart ska man inte ersätta detta med självbedrägeri och hitta på olika metoder för att förklara sin underprestation mot en tydlig måttstock.

      Så länge man överpresterar så tycker jag man har förtjänat självförtroendet att åtminstone fortsätta. Självklart kan det vara nybörjartur, så man får inte sluta mäta.

      Radera
    11. @Lars, du har som vanligt kloka ord att komma med, jag köpte själv kinnevik hösten 2008 men då som ett komplement till den övriga portföljen då bolaget fyllde en lucka där, jag är i dag mycket nöjd med affären men jag kan inte påstå att den gjordes utifrån någon annan analys än att min portfölj behövde ett bolag med kinneviks profil. Men som sagt var, det är min hobby portfölj där jag gör mina "korta" affärer och även använder till att tex balansera den indexerade delen av portföljen. I backspegeln blev det helt rätt men å andra sidan kunde jag antagligen lika gärna ha kastat pil och ändå tjänat en bra slant. För övrigt så ligger kinnevik på min överväger att sälja lista.//Stavros

      Radera
    12. I sådana fall har jag en strategi som består av en del jante och en del hybris, på samma gång.

      Jag ser det mer som att jag vill ta del av stora bolags utveckling utan att behöva lägga min tid på att analysera dem för att jag tror att den "allsmäktiga" marknaden faktiskt sköter det rätt bra. Oftast men inte alltid och när domedagen närmar sig nästa gång kommer jag börja kika mer mot stora kvalitetsbolag om de blir lågt värderade.

      Tiden lägger jag istället på hybrisdelen av min portfölj men då fokuserar jag på mindre bolag där jag tror att marknaden inte är lika allsmäktig. Det finns lite mer skräp att sålla bort men visst finns det några guldkorn också i den högen.

      Jag har samma inställning som du att så länge man överpresterar över tid så är det motiverat att fortsätta. Mätning pågår...

      Radera
  10. Hej,

    En helt annan fråga. Vad tror du om Guldet inför 2014?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte en susning, jag har aldrig köpt guld annat än i smyckesform.

      Radera
    2. Tror inte man "sparar klokt" genom att försöka förutspå guldets rörelser på kort sikt...

      Däremot köper jag fysiskt guld (ibland silver) för ett par tusenlappar (2-3 st) i september varje år. Dessa förvaras i bankfacket och när börsen har gått ner kan man ta fram och spegla sig i dess glans. Det börjar bli en liten samling nu och värdet är inte längre helt obetydligt, dock ser jag det som en "krydda"... Lite som vissa andra ser spel på småbolag som sin "krydda". Det är den enda krydda jag tillåter mig själv att ha och jag motiverar dess existens med att mynten jag köper är utomordentligt fina att titta på.

      Dr Je

      Radera
    3. SparaKlokt,

      Din fråga avslöjar att du inte tillhör Lundaluppens mest fanatiska följe! ;-)

      Mvh

      Carolus

      Radera
  11. Vi kan nog med säkerhet slå fast att en billig indexfond, typ Avanza zero, troligtvis är det bästa alternativet för det stora antalet som saknar ett gediget intresse och därmed saknar en förutsättning för att skaffa sig egen kunskap. Storbankernas fonder är ju indexsmygare, men med mycket höga avgifter, så om det är alternativet så är valet enkelt.
    Samtidigt kan jag inte låta bli att reflektera över hur tramsig debatten är mellan de som förespråkar index respektive aktiv förvaltning! Det tycks i många fall handla om att man vill övertyga sig själv om hur rätt man själv har, snarare än något annat. Dvs de har i grunden ett svagt självförtroenden som investerare.
    Jag vill hävda att det är ett faktum att det finns många helt olika investeringsstrategier som fungerar (index, fundamental, statistisk/kvantitativ mm). Så debatten om detta är en kvasidebatt, inte värd att föra. Ägna istället energin åt att finna något som passar din personlighet, och håll fast vid detta,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan alla debatter mellan vuxna blir kvasidebatter eftersom förtvivlat få är beredda att verkligen ompröva sin åsikt.

      Det bästa man kan hoppas få ut är en respektfull diskussion där man får sortera sina egna tankar och provtrycka dem. Det har jag fått :-)

      Radera
  12. Om jag har uppfattat dig korrekt så tycker jag att det finns några brister i resonemanget.

    Som jag ser det har du två huvudsakliga poänger:
    1. Somliga förvanskar den huvudsakliga fördelen med indexfonder genom att byta fonder som man byter kalsingar.
    2. Aktierna i en indexfond är godtyckligt utvalda.

    Punkt 1 är enligt mig inte en nackdel med indexfonder, utan med handhavandet av dom. Det är lite som att säga att aktier är dåligt för att det finns människor som placerar hela sitt sparkapital i valfritt hypat prospekteringsbolag eller dylikt. Att avhjälpa detta problem genom att helt enkelt ge fan i att "trejda" är enligt mig betydligt lättare än att gå från en dålig aktie-investeringsstrategi till en bra aktie-investeringsstrategi.

    Vad det gäller punkt 2 finns det enligt mig en motsättning i att å ena sidan rata indexfonder, men å andra sidan även rata allt som har med aktivt förvaltade fonder att göra. Om godtyckligt utvalda aktier faktiskt skulle vara så katastrofalt borde det vara lättare att hitta aktivt förvaltade fonder som faktiskt lyckas göra ett bättre jobb. Faktum är dock det ÄR svårt att hitta aktivt förvaltade fonder som slår index, vilket är något som mycket forskning även stödjer. Detta är ett starkt argument mot ditt ursprungliga påstående att godtyckligt utvalda aktier är någonting dåligt.

    När det gäller övervikten mot stora bolag är även det något som går att råda bot på eftersom indexfonder inte bara inkluderar fonder som är fokuserade mot den aktuella marknadens storbolagslista. Det finns gott om småbolagsfonder vilket är något jag själv använder mig av just för att små bolag över tid ofta har visats prestera bättre. Även din egen strategi är ju helt inriktad mot stora bolag ;)

    Jag tycker du har en lite väl avig inställning till indexfonder om du propsar på att rekommendera en investering i två investmentbolag istället för en indexfond. Som jag ser det består dina argument mot indexfonder främst av att folk använder detta instrument på ett inkorrekt sätt.

    Hoppas jag inte låter för bister, det är inte min mening i så fall. Keep up the good work!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "När det gäller övervikten mot stora bolag är även det något som går att råda bot på eftersom indexfonder inte bara inkluderar fonder som är fokuserade mot den aktuella marknadens storbolagslista. "

      Då hamnar man istället i index picking - mer diversifiering men ett aktivt beslut.

      "Jag tycker du har en lite väl avig inställning till indexfonder om du propsar på att rekommendera en investering i två investmentbolag istället för en indexfond."

      Det var ett stort misstag av mig i diskussionen, jag ville peka på en metod jag själv använt innan det fanns några svenska indexfonder. Är i själva verket osäker på hur användbart det är.

      Radera
    2. "Vad det gäller punkt 2 finns det enligt mig en motsättning i att å ena sidan rata indexfonder, men å andra sidan även rata allt som har med aktivt förvaltade fonder att göra."

      Jag tror jag skulle vilja skilja mellan "selektiv" och "aktiv", där selektiv i mina ögon är något positivt som förvaltare gör. Aktiviteten är däremot hoppandet, upp- och nerviktandet av olika bolag, vilket jag är lika skeptisk till som indexeringsförespråkarna.

      Radera
  13. Jag tycker den länk som Kalle56 postade i ditt förra inlägg var riktigt bra.
    För den gemene investeraren är det svårt att över tid sikt slå index, har man inte kunskapen eller tiden är indexfonder ett bra alternativ.
    Men då är det ju "buy and hold" som gäller, inte indextrading osv.

    Frågan jag brottas med är om man alltid ska vara fullinvesterad?
    Börsen är ganska högt värderad nu, därför funderar jag på om det är smartare att istället för att fortsätta fylla på portföljen med aktier varje månad övergå till räntesparande och invänta mer attraktiva nivåer?

    För eller senare kommer ju en dipp, och fortsätter börsen uppåt har man ju sitt innehav som tickar på. Men som sagt timing är svårt! Frågan är vad som är bäst in the long run?

    Hur gör ni andra? Alltid mer eller mindre fullt investerade?


    //JoeThePlumber

    SvaraRadera
    Svar
    1. Timing äs svårt, om inte omöjligt. Vad tror du om att investera dubbelt så mycket som du är beredd att förlora vid en nedgång utan att sälja aktierna/fonderna? En halvering av börsen kan man alltid räkna med. När uppgången slutar vet man aldrig.

      Radera
    2. @JoeThePlumber: den helautomatiska metod som alla från Graham till Malkiel förespråkat och som är relativt enkel att hantera psykologiskt är "rebalancing".

      Radera
    3. Hur gör man "rebalancing" rent praktiskt? Bestämmer sig för en procentandel aktier och en procentandel räntor (50-50 eller 80-20 exempelvis) och sedan säljer av procentuellt vid en minskning uppåt eller nedåt med, säg, 5 procentenheter?!

      Radera
    4. Rebalancing. Det bär mig emot att sälja aktier för att fylla på i räntor eller bankkonto eftersom jag inte har en susning om framtiden på börsen. (Att jag har lång sparhorisont vet jag dock, 20 år ca.) Känns lättare att köra buy-and-hold och försöka att inte stirra på dagskurserna. Nåja, lätt är det kanske inte heller om det blir en 50% reducering...

      Radera
    5. Rebalancing är intressant! Det är något jag delvis använder i min aktieportfölj.
      Men frågan är väl hur det funkar när man kör aktier/räntesparande? Ska man dra det till sin yttersta spets (om jag tänker rätt en sen lördagkväll) är ju att man kan bli sittande med väldigt få aktier och väldigt mycket på sparkontot.
      Finns det några studier på detta?

      //JoeThePlumber

      Radera
  14. Ombalansering är svårt att göra på en portfölj med ett månadssparande. Det bygger ju på att man inte ständigt ombalanserar (dvs. köper endera tillgångsslaget och balanserar lite varje månad), utan att man ombalanserar när aktierna gått upp eller gått ner. Vid ett månadssparande måste man ju då köpa exempelvis 60% aktier och 40% ränta, för att sedan ombalansera en gång om året eller när andelen aktier har stigit eller sjunkit till en viss nivå.

    För det första krävs det ett ganska gediget månadssparande för att inte courtagen ska bli ansenliga om man bara köper aktier för motsvarande 60% av summan. Jag sparar 5000 kr i månaden utöver amortering och känner att det är en smärtgräns vad gäller aktieköp. Att köpa aktier för 60% av den summan hade inneburit ett månadsköp på 3000 kr, då blir courtaget relativt högt.

    För det andra kommer man att tvingas sälja aktier i princip samtidigt som man köper. Exempel: Andelen aktier i portföljen har nått 80% och enligt ombalanseringsstrategin är det dags att sälja och flytta till räntor. Man tvingas välja VILKA aktier som ska säljas (svårt.. man vill ju sälja "övervärderade" aktier, men vilka aktier är det? Och om man vet det, varför kan man inte sälja dem utan en ombalanseringsstrategi?) och sälja dessa. Månaden efter är portföljen balanserad och det är alltså dags att köpa 60% aktier och 40% räntor för månadsbeloppet igen. Att skippa ett månadsköp hade ju varit samma sak som att hävda att man kan tajma marknaden och varför ska man då ha en ombalanseringsstrategi?

    ....och där kom jag på att det kanske inte var ombalansering vid stockpicking ni diskuterade. Retirerar. Faktum kvarstår dock att man kommer att köpa andelar i index direkt efter att ombalanseringsstrategin konstaterat att det är dags att sälja index. Gör man inte detta är det samma sak som att hävda att man kan tajma marknaden och då torde det vara bättre att göra det än att låta andelen ränta i portföljen bestämma.

    Dr Je

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som du skriver blir rebalancing jobbigare ju fler tillgångar du balanserar. Jag diskuterade också, som du skriver, med utgångspunkt från mitt ppm där det är indexfond som gäller.

      Om jag skulle använda rebalancing med min LL-portfölj skulle jag sannolikt fylla på antingen med en aktie varje månad eller med en kort räntefond varje månad. Jag skulle nog inte balansera om i portföljen. Vid försäljning skulle jag välja den mest övervärderade enligt min egen bedömning.

      Radera
    2. ... men innan Lars kommenterar kan detta leda till att man klipper ner rosorna och vattnar ogräset. H&M skulle säljas ut och Fortum/Industruvärden skulle sannolikt öka. Det finns en risk att kvaliteten i portföljen skulle sjunka.

      Radera
    3. Eller så tar du helt enkelt och sparar hela månadbeloppet på räntekonto om det saknas någon procent på den sidan och tvärtom annars? :-)

      Radera
    4. @LT: Nej! Då balanserar man ju varje månad, vilket inte är önskvärt. Tanken är ju att man efter en längre tids uppgång automatiskt ska sälja och efter en längre tids nedgång automatiskt ska köpa.

      @Lundaluppen: Precis så, ja.

      Dr Je

      Radera
    5. @Dr Je: jag tycker LT:s förslag är rimligt. Det ger kanske inte lika stor effekt om sparandet är stort i jämförelse med kapitalet, men det är mycket mer praktiskt...

      Radera
    6. De finns olika åsikter om hur detta med rebalansering ska gå till (som så mycket annat, puh!). Jag ska inte uttala några kungsord själv men däremot bjuda på några länkar för den som vill fördjupa sig:

      The Capital Spectator
      Rebalancing "Mistakes"

      Morningstar.com
      Rebalance, but Not to Excess

      Can I Retire Yet?
      Rebalancing for the Real World

      Is Rebalancing the Achilles’ Heel of Passive Investing?

      When and How to Rebalance Your Portfolio

      Rebalancing: Should You Bother?

      How I Rebalanced Through Perilous Times

      Blueprint: Rebalancing

      Radera
  15. @Lundaluppen: Måste väl bli tvärtom? Exempel: Månadsspar 5000 kr. Portföljvärde 1 miljon. 60% aktier, 40% räntor. Börsen stiger 10% på ett halvår (i sig sällan en anledning att sluta köpa aktier). Portfölj nu: 660' aktier, ca 404' ränta: totalt 1064'. De kommande sju månaderna (under förutsättning att börsen går i sidled.... hm) kommer man få sätta in sitt månadsspar i räntor. Ännu mer om börsen går upp ytterligare... Istället för att köpa aktier i en uppgångsfas.

    Dr Je

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förlåt, är kass på att svara i rätt tråd.

      Radera
    2. Det bästa om man ska köra rebalanceing och månadssparar är väl egentligen att då köra mot t.ex en indexfond för smidigheten och man slipper courtage.
      Om du då månadssparar 5000kr och kör 60/40 blir det ju 3000kr fond och 2000kr ränta varje månad.

      Ombalancerar gör man ju inte varje månad kanske utan en gång per kvartal/halvår/helår eller vad man nu väljer.


      /JoeThePlumber

      Radera
  16. @Lundaluppen
    Jag har tidigare varit rätt så kritisk till din portföljkonstruktion. Det berodde på att jag inte hade hela bilden klar för mig. Vad jag förstår så skall inte portföljen säljas, utan föras vidare till barnen. Du skall tydligen ta del av utdelningarna om jag uppfattat dig rätt. Då talar vi om en placeringshorisont på kanske femton år, eller till och med mer . Då ser jag ingen anledning att sälja HM. Antar vi att vi förseglar din portfölj, och öppnar den om femton år är det högst osannolikt att den visar en förlust. De allra flesta har dock inte den möjligheten. De allra flesta har inte din intjäningsförmåga eller en portfölj av din storlek. Mina inlägg riktar sig främst till dessa små Pinnebergare. Det är deras pengar jag försöker spara. För denna kategori sparare är indexfonder ett utmärkt sätt att investera på. De allra flesta förstår att portföljen måste vara individuell. En 60- åring, och en 30- åring kan ju inte ha samma långsiktiga portfölj. Då jag ofta är kritisk kan jag passa på att ge lite beröm. Jag är imponerad av din investeringsdisciplin. En mycket viktigare egenskap än att vara smart, och begåvad för det är det så otroligt många som är på aktiemarknaden. Får vi en utveckling liknande den vi haft de sista årtiondena kan du se framtiden an med största tillförsikt. Det är dock viktigt att läsarna har klart för sig att det är dessa tidsaspekter vi talar om för vara någorlunda säker på att få en bra avkastning på aktier. Fondbolagen brukar tala om en placeringshorisont på fem år. Det är inte sant. Någon som vet var siffran fem kommer ifrån?
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för både beröm och kritik. Du verkar ha uppfattat min tidshorisont rätt. Min portföljhorisont är förhoppningsvis längre än mitt liv och jag menar det verkligen att jag inte behöver dessa pengar i vardagen. Det gör det enkelt att vara disciplinerad.

      Jag skriver alltid till mina läsare som jämlikar, även om jag är fullt medveten om att få av er är i samma ekonomiska situation i livet. Därför tror jag dina brasklappar och mothugg är precis så värdefulla som många läsare ofta påpekar.

      Fem år från fondbolagen tolkar jag mest som en "håll oss inte ansvariga förrän tidigast om fem år"-friskrivning.

      Radera
    2. @Lars: Vågar en 60-åring, därtill kvinna i församlingen yttra sig? (Detta med Pinnebergare bortser jag från). Jag skulle bli väldigt ledsen om jag tvingades investera i index-fonder. Betänk att man i min ålder kankse har 30 år och mer kvar att leva. Många pensionärer har aktier för att först dryga ut pensionen med utdelningarna och senare sälja av aktierna. Kan en pilkastande apa hantera aktier, kan väl också de som är 60+ göra det. Betänk också att aktiestinsen blev miljonär först när han var i pensionsåldern (utan all jämförelse i övrigt).
      @Luppen: vad skulle vi som var med i PPM från början haft om vi satsat på buy-and-hold på det billigaste och mest indexnära som väl fanns - t.ex. SPP Sverige? Ingen lysande utveckling, misstänker jag. Ombalansering har jag inte provat, däremot "fonder-som-går-bra-picking". Antagligen med bättre resultat (om man hållt sig från Robur Contura förstås). De som lyckats bäst har nog följt denna strategi, lyckligt ovetande om teorier om indexfonder.
      //Vanna

      Radera
    3. @Vanna: jag var med i PPM från början och följde en tjänst som hette "PPM-doktorn". Några år i medvind och nerförsbacke gick det bra. När det blev lite motvind gick det inte så bra. Jag tror att merparten av vad som vanns försvann, jag har inte kvar siffrorna.

      Sedan jag gick över till enklare indexering har det gått en bra bit bättre. Men det kan vara tur, eller PPM-doktorn hade kanske otur? Jag har tittat tillbaka fem år i PPM på snittet och det har inte varit upplyftande, men som sagt, det betyder ju inte att inte någon har lyckats väl.

      Radera
  17. @Vanna
    Det är för dig jag skriver mina inlägg här på bloggen.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
  18. @Lundaluppen:
    Skulle uppskatta din åsikt om detta. Jag lägger ner ganska mycket tid på aktier men jag ska vara ärlig och säga att jag presterar inte bättre än index utan ligger runt det eller lite under. Blickar jag framåt kommer jag ha mindre tid över pga, bilda familj, hus osv. Därför vill jag bli mer passiv i mina investeringar.
    Vad ser du för fördelar med aktier istället för indexfonder i detta upplägg, i en portfölj där jag månadssparar och använder mig av rebalancing (1-2gång per år)?

    Upplägg1 indexfonder:
    50% Avanza Zero
    30% Danske Invest Global

    20% Ränta

    eller

    Upplägg2 Aktier:
    10% H&M
    10% Investor
    10% Industrivärden
    10% Latour
    10% Nordea
    10% Lundbersföretagen

    20% Ränta

    När det gäller upplägget med fonderna är blir ju månadssparandet fördelat enligt ovan, när det gäller aktierna är det ju 6st vilket innebär att jag ökar i varje aktie 2 ggr per år för att hålla nere courtage. (varje månad 80% i en aktie och 20% ränta)

    Mvh
    JoeThePlumber

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avanza ZERO är mer diversifierad (över aktier du inte väljer) och du slipper courtage. Danske Invest antar jag har en avgift men ger en global diversifiering.

      Aktierna kommer att skapa courtagekostnader, men du har valt dem. Om det senare är en fördel måste du bedöma själv.

      Radera
  19. Ett citat av självaste Warren E. Buffett tycks vara på sin plats:
    "In their finest form index portfolios-mutal funds can require virtually no monitoring or maintenance whatsoever. Index funds are a kind of Rip Van Winkle investment that is highly unlikely to cause any suffering or surprises even if, like Washington Irving's lazy farmer, you fell asleep for 20 years. They are a defensive investor's dream come true"

    /Sten

    SvaraRadera
  20. Hej,

    Måste dela upp inlägget i två (max 4096 tecken verkar tillåtas...).

    Jag var med under finanskrisen med egna pengar. Det är en sak att i efterhand gotta sig åt ”köptillfällen” med en kopp varm te i handen; en helt annan när man har riktiga pengar investerade och marknader rör sig som jag listar nedan.

    Hösten 2008 gällde det att vara stryktålig. Investerare med glaskäkar behövde icke göra sig besvär… ;-)

    Vi håller i minnet att Dow bottnade (för den här gången?) på 6443.27 den sjätte mars 2009. Detta som en referenspunkt för hur lång kvar det var till botten de dagar jag listar nedan.

    Notera att inga andra dagar under 2008 (eller 2009 än den 23/3) kvalar in på listan över de 20 dagar med störst ökning eller minskning i DJIA. Detta oavsett om vi mäter procentuellt eller i hur många punkter DJIA rörde sig.

    Den 23/3 2009 kvalar precis in på en tjugondeplats om vi mäter störst procentuella ökningar under en dag (+ 6.84 procent); på en femteplats om vi räknar punkter (+ 497.48 under en dag)…

    Många dagar svängde med tre, fyra procent men de kvalar alltså inte in på topp 20... Så även om det stormade som mest hösten 2008 sett till svängningar i DJIA och sedan verkade ”lugna ner sig”, fortsatte vi mer förrädisk stilla ner längs det sluttande planet ända till mars 2009…

    Som synes finns det många tillfällen nedan att ropa att faran är över och att marknaden nu sticker uppåt (vad sägs om den 13/10; kanske den 20/10 eller varför inte den 28/10?). Den 13/10 respektive den 28/10 är för övrigt de två dagar med störst ökning genom alla tider, mätt i antal punkter: Dow steg 936.42 respektive 889.35 punkter dessa dagar…

    Uppgångar och nergångar i kronologisk ordning.

    Datum: Daglig procentuell förändring. Inom parentes står vad Dow stängde på datumet ifråga.

    15/9 2008: -4.42 % (10917.51, dvs 41 procent kvar ner till botten i mars 2009…)

    17/9 2008: -4.06 % (10609.66, vänligen räkna själv hur långt det är kvar till botten…)

    18/9 2008: +3.86 % (11019.69)

    29/9 2008: -6.98 % (10365.45)

    30/9 2008: +4.68 % (10850.66)

    7/10 2008: -5.11 % (9447.11)

    9/10 2008: -7.33 % (8579.19)

    13/10 2008: +11.08 % (9387.61)

    15/10 2008: -7.87 % (8577.91)

    16/10 2008: +4.68 % (8979.26)

    20/10 2008: +4.67 % (9265.43)

    22/10 2008: -5.69 % (8519.21)

    28/10 2008: + 10.88 % (9065.12)

    5/11 2008: -5.05 % (9139.27)

    6/11 2008: -4.85 % (8695.79)

    13/11 2008: +6.67 % (8835.25)

    20/11 2008: -5.56 % (7552.29)

    21/11 2008: +6.54 % (8046.42)

    1/12 2008: -7.70 % (8149.09, dvs 21 procent kvar till botten…)

    23/3 2009: +6.84 % (7775.86)

    Som sagt, att delta under sådana marknadsförhållanden och hålla sig kvar utan belåning är svårt nog. Med belåning? Ingenting för mig, men jag önskar alla som försöker ett innerligt lycka till!

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra återblick, Swedbank svängde inte mindre vad jag kan minnas.

      Radera
  21. Del två...

    Vidare: Detta är alltså bara förändringar i DJIA, dvs för ett genomsnitt av 30 storbolag… Enskilda aktier svängde betydligt mer (och inte bara dessa dagar). Jag ska ge ett enda exempel, men återkommer i mån av tid med flera.

    Wells Fargo (Warren Buffetts favoritbank) såg länge ut att vara stark. Den 16/7 2008 deklarerade styrelsen en höjning av den kvartalsvisa utdelningen från 0.31 dollar till 0.34 dollar per aktie (knappt 10 procent upp). Kursen steg samma dag med 33 procent (från stängningskursen på 20.51 dollar den 15/7 till 27.23 dollar den 16/7).

    Tänk er det: 33 procent på en dag för en av USAs största banker! Den 19/9 2008, i efterdyningarna till Lehmans fall, nosade aktien på 40 dollar (upp ytterligare ca 46 procent sedan den 16/7!). Nu måste väl ändå vattnet vara säkert?

    Kurs den 21/11 2008 (en fredag): strax under 22 dollar (45 procent ner från strax under 40 dollar per aktie).

    Kurs den 24/11 2008 (en måndag): strax över 26 dollar (+18 procent på en handelsdag...).

    Notera att dessa dagar inte är med bland de ”värsta” indexförändringarna ovan…

    Så här håller det på… Aktien bottnade den 5/3 2009 på drygt 8 dollar. Tappade alltså 80 procent av värdet från noteringen i september 2008!

    Hur länge håll utdelningslöftet? Två utdelningar till. Den sista på 0.34 dollar per aktie deklarerades av styrelsen i januari 2009 (!) och erhölls i mars samma år... Den 28/4 2009 (efter att botten passerats) deklarerade man att utdelningen skulle sänkas till 0.05 dollar per aktie (en sänkning med 85 procent)...

    Ni kan själva göra samma undersökning av vilken nordamerikansk bank som helst (exempelvis USB, C eller BAC) eller varför inte General Electric, MMM eller Colgate-Palmolive? De två sista fortsatte höja utdelningarna krisen igenom, men handlades ändå ner (och svängde) rejält…

    Poängen med att lyfta ut WFC är att illustrera att en del enskilda, riktigt stora bolag svängde betydligt mer än genomsnittet (vissa måste således svänga mindre) och att detta inte nödvändigtvis behöver samanfalla med de dagar när indexen svängde som mest...

    Allt för nu. Med reservation för felskrivningar.

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett förtydligande: Den 24/11 2008 är alltså inte med som en dag med störst uppgång (vare sig procentuellt eller i punkter), men WFC steg 18 procent den dagen...

      Carolus

      Radera
  22. Vill man vara lite elak (det är väl tillåtet med glimten i ögat!) kan man säga att marknadens uppgift är att separera dårarna från deras pengar och se till att de hamnar hos dem som kan förvalta dem bättre.

    Jag undrar om inte belåning är ett av marknadens fiffigare instrument för att uppnå detta syfte... ;-)

    Förresten: I vanliga fall brukar jag vara mer generös med bokstaven "m" när jag stavar "Samanfalla"... ;-)

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tråkiga med diskussioner om belåning är att dom blir så låsta. Det är ungefär som när en del påstår att marknaden är ond.

      Tycker nog att man behöver skilja på olika typer av belåning. Många av oss som inte kan tänka oss att belåna våra aktieinnehav köper typ snustillverkare med negativt eget kapital utan att blinka.

      Belåning är ett farligt vapen men bortsätt från att sätta sina aktier i pant, så tror jag det kan vara ett mycket effektivt vapen om det används på rätt sätt vid rätt tillfällen.
      Kalle56

      Radera
    2. Jag var med 2009 men som tidigare nämnts inte med särskilt mycket riktiga pengar och jag minns att det var helt galet med 10 % upp den ena dagen (det talades väl om största börsuppgången någonsin på en enskild dag?) och 10 % ned den andra. Om man ska ha belånade värdepapper i ett sådant läge kan man åtminstone dra några slutsatser:

      - Ja, det är farligt och man får absolut inte vara belånad på toppen! Det jag funderar kring är att först vänta tills index har sjunkit ca 40-50 % för att därefter gå in med belåning.

      - Ta hänsyn till att börskurserna kan sjunka mycket lågt. Med 2008-2009 eller annan rejäl kris som utgångspunkt borde man kunna bedöma hur illa det kan gå. Om en rejäl kris slår till igen, kommer Swedbank av idag gå ned till 16 kr då? Knappast, då det är ett starkare bolag nu än då. 32 kr? Vem vet... Man måste göra något antagande med marginal som i sin tur styr belåningsgraden och jag tror inte man hamnar särskilt högt.

      - Det är kanske inte lämpligt att ligga för tungt i enskilda volatila aktier. En aktie kan sjunka 80-90 % men det gör knappast index. Om man har många bolag i portföljen är det inte troligt att alla sjunker till botten samtidigt vilket exemplet med WFC visar.

      Gränsen mellan ett geni och en dåre är nog hårfin och i kristider får man se var gränsen går. Belåning av annat än värdepapper eller medel på sidan av är förstås mycket bättre men genom att tillämpa försiktighet och rejält med is i magen tror jag nog att det går att belåna värdepapper också, när nästa enorma börskrasch (oljekrisen? tredje världskriget?) inträffar om 20 år.

      Den stora volatiliteten och de enormt (omotiverat) låga börskurserna är ju en situation som verkligen borde locka till att skrapa fram allt kapital som går att få tag i.

      Precis som kalle56 tror jag också att belåning är ett mycket potent vapen och det är dessutom något som nästan varenda företag där ute och husgudar som Buffett använder/använt sig av så den stora aversionen och låsningen kan jag inte förstå även om jag förstår riskerna med att införa ännu en risk i sina investeringar...

      Det finns många typer av belåning:
      - obelånad investerare som bara investerar i obelånade företag
      - obelånad investerare som investerar i belånade företag
      - investerare med belånade tillgångar som investerar i obelånade/belånade företag
      - ...
      - investerade med högt belånade tillgångar och högt belånade värdepapper som investerar i belånade företag.

      Det finns många grader av belåning där den sista i listan ovan är värst, men det är inte så svart eller vitt som många vill få det att framstå som. Jag tror inte att det finns någon i den första kategorin.

      Slutsatser: Ja, det är farligt med belåning och speciellt av värdepapper men jag tror inte att det är ohanterbart om det sköts på rätt sätt. Kanske är vinsten inte så stor i ett sådant läge, men det blir i alla fall en vinst.

      Radera
    3. #Kenny
      Du skriver" Kanske är vinsten inte så stor i ett sådant läge, men det blir i alla fall en vinst."

      Det är just det, ska du vara helt säker så blir vinsten marginell. Med tanke på hur lågfrekventa händelser vi pratar om är det ingen vidare taktik.

      Om vi tar ett tänkt kassaflöde på tex 20000kr i månaden för mig, och det går 4år mellan varje gång jag lyckas hitta ett företag att köpa som uppfyller mina avkastningskrav och krav på begränsad nedsida mm. Då har jag 960000kr att köpa för. Jag kan då mycket väl tänka mig att ta ett lån på säg 500000kr blanco eller på någon fastighet, att öka köpet med och sedan betala av dom kommande åren. Tror den typ av scenario är så mycket vanligare förekommande att det ger mer i slutändan.
      kalle56

      Radera
    4. Nej, man ska ju inte ha det som kärnan i sin investeringsstrategi men om tillfälle ges att få någon extra procent, varför inte utnyttja det, är snarare min tanke? Har man en stor portfölj jämfört med kassaflödet in kan en belåning på några få procent bli en ganska stor belåning i kronor.

      Ja, visst dyker någon enskild aktie betydligt oftare än vad index gör det, det är ju sådana aktier som man är på jakt efter, men när hela index dyker blir det också på många sätt "enklare" för då följer allt med på samma gång.

      Jag funderar vidare och ska se till att skaffa mig en fastighet med tiden ;-)

      Radera
    5. :-)
      Är övertygad om att du kommer ha mera fasta tillgångar än mig när du når min ålder.

      Men är man bara skuldfri och har ett hyfsat kassaflöde är det sällan några problem att ta stora blancolån om tillfället skulle dyka upp.
      Kalle56

      Radera
    6. Som Luppen påpekade ovan blir diskussioner vuxna emellan kvasidiskussioner eftersom alla parter redan har bestämt sig för sina åsikter i förväg och ingen vill omvärdera. En aspekt på det är att när man redan är igång måste man väl passa på att försöka dra alla argument till sin spets? Därefter, när diskussionen är färdig, kan man sätta sig på sin kammare och kontemplera för att därefter göra eventuella omtag. Jag sitter på kammaren just nu så får vi se vart det leder :-)

      Radera
    7. Haha, det uppstår alltid diskussion kring belåning hos luppen :)

      Jag undrar om inte detta har en del med ålder och göra; jag är också väldigt ung och kan definitivt tänka mig en moderat belåning efter ett kraftigt börsfall. Lätt att säga efteråt - svårt att genomföra, ja säkert.

      Kanske är jag bara naiv. Men som Kenny säger så kommer dessa tillfällena så extremt sällan att det gäller att vara så opportunistisk som möjligt. Med belåning hade jag dessutom blivit extra selektiv och bara investerat i mycket stabila bolag med de lånade pengarna.

      Men det beror ju såklart på livssituation. Luppen har väl inte så mycket att vinna, men desto mer att förlora och därför förstår jag honom och hade förmodligen aldrig belånat en så stor portfölj. Men möjligheten att öka huslånet för att investera i aktier vore såklart lockande.
      När man är ung och bygger upp en portfölj så är nysparandet dessutom en relativt hög andel av portföljen.

      Radera
    8. @Finansnovis: som Buffett sa "Att gifta sig med någon för att den har pengar är alltid tveksamt. Att göra det när man själv redan är rik är idioti"

      Man är helt klart riskvilligare när man har mindre att förlora, om det sedan är klokt eller inte kan ju diskuteras ;-)

      Radera
  23. Det blev en lång tråd detta om både indexfonder och rebalansering.

    Jag valde nyligen att sälja mina indexfonder eftersom jag i slutändan inte tycker formen passar mig. De flesta bolag jag äger är flera gånger äldre än mig själv och jag planerar att behålla dem väldigt, väldigt länge. Jag får ingen rösträtt och inga utdelningar om jag äger dem via en indexfond. Fondernas strukturer och fondbolagens villkor kommer antagligen att se ganska annorlunda ut i framtiden, medan delägande i företag känns mer tidlöst. Jag tycker det är en märkligt att förespråka buy-n-hold på en värdepapperstyp som i det stora perspektivet är helt nytt.

    Angående rebalansering så är det alldeles för komplicerat i mitt fall då jag avsätter en fast summa för investering varje månad. Det jag gör om jag inte hittar något köpvärt och allt känns dyrt är helt enkelt att stoppa in pengarna i en räntefond, och där får de ligga kvar. Än så länge har andelen korta räntor i portföljen alltid legat mellan 10 och 20 %.

    Detta passar mig väldigt bra eftersom jag inte är det minsta intresserad av att slå index. Om jag om 30 år har genererat i snitt 1% årlig avkastning ovanpå inflation och säkra räntan skulle jag vara helnöjd.

    Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Erik: Faktum är att du i viss mån förmodligen redan rebalanserar eftersom du endast skyfflar in pengarna i aktier om de är billiga. Det relativt korta spannet för räntedelen tyder också på det. Har detta fallit väl ut talar det för rebalansering. Mest uppmuntrande var att den nöjdhet med strategin du uttrycker. Hoppas själv vara där om några år när portföljen är på plats och har fått verka i några år.

      Radera
    2. @Erik: Fonder får utdelningar men Sverigeregistrerade fonder har i stort slopad utdelning till andelsägare.

      /Tuppen

      Radera
    3. @Storugglan
      Jag vet inte om jag rebalanserar, det är väll en definitionsfråga. För mig handlar det mest om att köpa räntor när jag inte vet vad jag ska köpa annars. Min gissning är att jag kommer kunna hitta aktier till rimligt pris större delen av tiden och det är det som styr fördelningen.

      Dollar-cost-averaging gör något viktigt som inte har med dollars att göra, det sprider riskerna i mitt eget omdöme på en mängd microbeslut. Jag räknar dessutom med att blir bättre och bättre på att välja ut de mest prisvärda aktierna som passar min portfölj. Jag skulle aldrig investera några stora klumpsummor i bolag på börsen av samma anledning. Isåfall skulle jag hellre investera pengarna i ett eget bolag jag driver själv, eller i bostad, skog, mark etc. Rebalansering vid vissa bestämda tidpunkter skulle generera sådana klumpsummor.

      Jag gillar min "modell". Jag förstår precis vad jag gör och varför. Jag tycker om att vara småägare i mina bolag. Precis därför sluta jag upp med mina inköp av indexfonder. Jag vill inspirera mig själv att vara passiv. Men att vara nöjd är nog mest en fråga om inställning. Jag anser att de viktigaste investeringarna är mina egna kunskaper och erfarenheter, för vem vet, snart kanske spricker kanske superbubblan som aldrig återhämtar sig. :)

      Erik

      Radera
  24. Hej,

    DI har de senaste dagarna nagelfarit storbankernas aktivt förvaltade fonder. Föga förvånande får de stryk av index (11 av 12 fonder har jag för mig; taget ur minnet som är dåligt...)

    I helgens upplaga uppmanade finansmarknadsminister Peter Norman därför "svenska folket" att köpa indexfonder. Det som är riktigt rolig läsning är två av storbankernas förklaringar.

    Så här säger Maria Rengefors, vd på Nordea Fonder:

    "Att fonder vissa år slår index och andra inte ligger i sakens natur med aktivt förvaltande fonder" (Här kom jag att tänka på den uppenbart sanna ekvationen med nollsummespelet mellan aktiva förvaltare)

    Hon fortsätter:

    "Därför kan man inte enbart titta på ett enstaka år" (Hm, det gjorde ju inte heller DI?!)

    "Problemet är när en fond inte slår index över många år" (Hm, efter halva svaret har hon alltså kommit fram till och återger DIs ursprungliga fråga...)

    "Därför har vi just för de här fonderna gjort stora förändringar. Från och med i höstas är också ett helt nytt förvaltarteam på plats, och vi har infört en helt ny förvaltningsprocess, som vi är övertygade om ska ge bättre resultat" (Hm, jag slår vad om att en sänkning av avgifterna inte är en del av den nya "förvaltningsprocessen". Dessutom kan ju ett "bättre resultat" innebära att man fortfarande inte slår index, men har närmat sig...)

    Gäsp...

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore intressant om någon införde en selektiv passiv fond. En fond där förvaltaren valde ett antal bolag den trodde på över en tioårsperiod och sedan höll proportionerna någorlunda fast. Kanske en omöjlig produkt att sälja? Äsch, för mig skulle de enda intressanta fonderna vara en-aktiefonder. Index of one :-)

      Radera
  25. Att läsa A Random Walk av Malkiel samt detta inlägg inklusive kommentarer är antagligen den bästa skolan för en nybörjare.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.