måndag 6 januari 2014

Nålstick på Bonheur

Efter gårdagens analys har jag ägnat en stund åt att försöka få mer förståelse varför Bonheur tycks så billigt, vilka hot ser de andra för att motivera ett pris som i mina ögon ser mycket lågt ut?

Försäljningen av Fred. Olsen Production kan vid första anblicken synas som en förklaring. Bolaget såldes nämligen med en betydande förlust mot bokfört värde vilket alltså skapar en förlust under 2013 för Bonheur. Men blickar man framåt innebär detta att årets vinst underskattas med drygt 4 kronor per aktie och snarast ett argument för att bolagets intjäningsförmåga är större än redovisat. Om man tvättar senaste tolv månadernas resultat från detta har bolaget tjänat 22,5 NOK/aktie - ett P/E på 5,7.

Även försäljningen av GenoMar tycks vara en positiv influens - verksamheten har inte varit lönsam om jag tolkar segmentsredovisningen rätt.

Jag nämnde i analysen att jag gjort ett försök att sammanställa en substansvärdesberäkning för koncernen - dvs. att avkonsolidera de noterade innehaven och jämföra Bonheurs värdering med de marknadsvärderade döttrarna.

En titt i senaste kvartalsrapporten ger följande EK-beräkning för moderbolaget (se sid. 24):

Post
[MNOK]
Bokfört värde i dotterbolag
4 765
Övriga tillgångar
1 406
Totala skulder
-1 598
Eget kapital
4 573

Men om vi ersätter "Bokfört värde i dotterbolag" med marknadsvärden för Bonheurs ägande i Ganger Rolf och Fred. Olsen Energy (FOE) får vi följande beräkning (utgående från not 4 sidan 71 i senaste årsredovisningen) av substansvärdet:

Post
[MNOK]
Marknadsvärde Ganger Rolf
2 646
Marknadsvärde FOE
4 194
Bokfört värde i övriga dotterbolag
2 750
Övriga tillgångar
1 406
Totala skulder
-1 598
Substansvärde
9 398

Börsvärdet är nu enligt Avanza 5 241 MNOK, vilket innebär att Bonheur handlas med en substansrabatt på 44 % (jag har dubbelkollat så att GR:s korsägande inte är dubbelräknat). Nu kan siffran för "övriga dotterbolag" anses vara osäker, men även om denna sätts till noll är det en betydande rabatt.

Åter till varför värderingen skulle kunna tänkas vara låg. En titt på not 5, sidan 20 i senaste kvartalsrapporten visar åtminstone en sak som är impopulär: skattetvister:
  • En tvist för Barient NV handlar om att bolaget vill återvinna 40 MNOK från skattemyndigheterna
  • En annan tvist gäller också det Barient, där förlorar Bonheur & Ganger Rolf 136 miljoner. Kostnaden är redan tagen i räkenskaperna, utgiften är dock ännu inte gjord
  • En skattedom gäller inkomst 2006 där Bonheur & GR överklagat och försöker återvinna 233 MNOK
  • 2013 vann man en tvist och återvann 240 MNOK plus ränta
  • Flera dotterbolag försöker återvinna skatter som av norska högsta domstolen dömts som stridande mot grundlagen
  • Dotterbolaget Mopu har notifierats om en ökad skatt på 158 MNOK som överklagats men inte kostnadsförts
  • Norska statsbudgeten på 2014 innehåller ett förslag om regler för räntesättning mellan bolag inom en koncern som kan påverka koncernens avdragsmöjligheter framåt
Summerar man denna digra lista ser man tre case med en uppsida på mer än 270 MNOK och ett case med en nersida på 158 MNOK. Den sista punkten är mest svårtolkad och kan öka skattekostnaderna framåt för koncernen. Hur mycket kan inte jag bedöma.

Min sammantagna bedömning är dock att skattetvisterna är långtifrån tillräckliga för att förklara värderingen av Bonheur. Jag får söka vidare...

56 kommentarer:

  1. Det har ju talats en del om bubblor och överhettning i den Norska Off-shore branschen. Kanske väntar sig marknaden att den kyls ned?

    En annan tänkbar orsak till värderingen kanske är att investerarna väljer de bolag som mer direkt är riktade på respektive marknadsdel. Det finns ju en uppsjö rigg-bolag och liknande. Ett trist gammalt bolag som Bonheur kanske inte ger den spjutspetsexponering som man ganska lätt kan köpa i ett annat bolag.

    Själv tycker jag som du att det är trevligt med denna typ av bolagstruktur. Ganska många för min del ovana branscher att sätta sig in i dock. Ska bli kul att följa ditt grävande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, jag börjar också luta åt att den begravna hunden ligger på branschnivå snarare än bolagsnivå, men jag tycker nog isf att Bonheur har en omotiverad "branschrabatt". Känner du till någon konkurrent som verkar lägre värderad?

      Radera
    2. Nej, men jag tittade snabbt på några konkurrenter som faktiskt är ganska lågt värderade trots att de är våldsamt lönsamma.

      Radera
  2. Inom borrning efter olja kan det vara Awilco Drilling (AWDR)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utan att bedöma priset har Awilco bara funnits i fyra år är helt otänkbart för mig.

      Radera
  3. Hej Luppen. Följer dig noga här på bloggen. Bonheur verkar intressant. Ett annat bolag som är betydligt mer transparent och lätt att följa är Aker (akerasa.com). Liksom Industrivärden skriver man varje dags börskurs och "verdijustert egenkapital". Bolaget består av andra börsnoterade bolag och en stor kassa. Aktieägarvänlig utdelningspolicy och kraftigt ökad utdelningsökning senaste åren. Enkelt att analysera, stark ägare och bättre omsättning än Bonheur. Vad tror Du? Själv äger jag 1200 aktier i bolaget (GAV 192 NOK). Pressad norsk valuta talar också för köp.
    Rp

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aker känns lite för komplext för en snabbjämförelse, men kan säkert vara intressant.

      Radera
  4. Jämför gärna med Dolphin Group som också finns på Oslo-börsen. De pysslar med geoundersökningar mm för offshoreverksamhet, De har inte heller gått så bra på börsen.

    Avanza köprekommenderade dem för ett tag sedan och kursen har inte direkt gått i taket.

    https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/10/07/tre-kopvarda-aktier-inom-oljeservice.html

    Spontant tror jag att hela offshoremarknaden inte kommer att gå sådär jättebra framöver då jag tror att mycket av det är drivet av olje- och gasfyndigheter och nu när det börjar komma mer billig olja och gas från USA borde det rimligtvis vara mindre intressant att jobba med offshore som är dyrare.

    Vad tror du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skifferolja är som en liten hink med ett jättehål i. Vattnet, eller i det här fallet oljan, kan därmed rinna ut väldigt fort. Motsatsen är tjärsand, som är som en olympisk simbassäng full med olja, men som man bara kan tappa ur med ett sugrör. Skiffer=små reserver, stora flöden, medan tjärnsand=stora reserver, små flöden.

      Skifferoljebrunnar har väldigt hög decline-rate och kan tappa halva sina topproduktion på ett enda år eller tre efter att brunnen borrats, medan vanliga oljefält tappar några procent per år efter att fältproduktionen toppat, vilket i sin tur ofta sker först när ungefär hälften av fältets olja utvinnits, vilket tar mycket längre tid än bara något år.

      Detta gör skifferoljebranschen mycket borrintensiv. De brunnar du har nu kommer vara övergivna om något år, så du måste ständigt borra nya, särskilt som varje enskild skifferoljebrunn har rätt liten produktion. Du måste borra hela tiden. Det är som att springa upp för en nedåtgåend rulltrappa.

      Inte blir det bättre av att investeringarna är så stora. Skifferoljebranschen har större investeringar än vad den har kassaflöde från rörelsen. Man försörjer sig alltså på att löpande sälja tillgångar, genomföra nyemissioner och ta upp lån.

      Lägg till detta att de bästa skifferoljefälten redan exploaterats och att marginalkostnaden för nya skifferoljebrunnar är hög (50-100 dollar per fat kanske). Fallande oljepriser skulle ganska snabbt leda antingen till nedstängd produktion eller minskat borrande, vilket givet skifferoljefältens geologiska egenskaper, är ungefär samma sak.

      Summa summarum så kommer den amerikanska skifferoljeproduktionen antagligen att toppa rätt snart - 2017 säger pessimisterna, 2022 säger optimisterna. Oavsett vad ser jag det som otroligt att produktionen skulle bli så stor att USA skulle sluta vara en nettoimportör av olja, även om man kanske (eller kanske inte) kan få upp utvinningen med några miljoner fat om dagen till, vilket verkligen inte är småpotatis.

      I och med detta känner jag mig ganska trygg med tanken på ett fortsatt högt oljepris. Det enda som egentligen skulle kunna hota detta är om allmän fred bryter ut i Irak eller att Iran sluter fred och vänskap med väst, och de stora oljebolagen släpps in. Då kan utvinningen nog öka med ett antal miljoner fat per dag snabbare än man kan säga "kolväte".

      Radera
  5. Bokverdiene av øvrige investeringer er svært konservativt og reelle verdier er nok betydelig høyere. Det består av blandt annet 12% It Fornebu: Eiendom utleid på lange kontrakter til Statoil/Telenor/Accenture i Oslo. ca 30% NHST media group, som eier dagens næringsliv (tilsvarende dagens industri). Med andre ord svært sikre investeringer.

    Verdivurderingen til selskapet er rammet av en veldig høy likviditetspremie og lite mediainformasjon. Hovedeier ønsker ikke å gjøre noe med dette på grunn av formuesskatten i Norge. Dersom formuesskatten fjernes er det en reell mulighet at hovedeier tar aktive grep for at børsverdien i større grad skal reflektere virkelig verdi. Dette er mulig med ny borgerlig regjering i Norge.

    Min analyse tilsier at sum of the parts er ca 300 kr. Forventet inntjening de neste par årene er ca 25kr og en P/E på 5. Selskapets cruisevirksomhet har ca gått i null siden 2008. Dersom Bonheur selger unna cruisevirksomheten (som Fred O. Production) er det potensiale for ekstraordinære utbytter. Selskapet hadde utbytte på 20 kr i 2005-2006 pga salg av Tusenfryd utenfor Oslo.

    ValueSeeking Trønder

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Verdivurderingen til selskapet er rammet av en veldig høy likviditetspremie og lite mediainformasjon. Hovedeier ønsker ikke å gjøre noe med dette på grunn av formuesskatten i Norge."

      Detta låter som ganska rimliga förklaringar och talar för ett nertryckt pris över lång tid.

      Radera
    2. Nja, med tanke på att aktien handlas på Large Cap tycker jag illikviditetsrabatten bör vara marginell trots att likviditeten i handeln är låg.

      Att "lite mediainformation" skulle vara hänförbart till en rabatt ser jag endast som irrationellt. Och i sådana fall snarare talar för köp.

      /Neaster

      Radera
  6. Det kan vara värt att nämna på att norska börsen generellt handlas betydligt billigare jämfört med den svenska. Varför det är så vet jag inte, men jag antar att det har att göra med att olika branscher dominerar och att många norska företag är beroende av råvarupriser? Att några "-stanländer" med stor politiskt risk handlas billigt kan jag förstå men politisk risk borde inte göra Norge billigare iaf.

    Se länk:

    http://aswathdamodaran.blogspot.se/2013/07/market-multiples-global-comparison-and.html

    /Danne

    SvaraRadera
  7. Ålderskrämpor? Lejonparten av FOE riggar är byggda på 70talet om jag inte misstar mig. Hur länge håller dom? Jag är i shipping industrin och jag vet att på shuttle-tanker sidan så är båtar äldre än 20år otänkbara på norsk sida av nordsjön, oljebolagen säger blankt nej efter det. Både COSL och Odfjell drilling har nytt tonnage påväg in på marknaden. Om FOEs riggar bara håller i tio år till så kanske dom inte ska värderas med så väldigt högt?

    SvaraRadera
  8. En bra fråga! Jag har funderat på den själv. Jag vill minnas att den enda av FOE's riggar som inte är från 70- eller 80-talet är borrfartyget, som är från millenieskiftet. Men riggarna verkar trots detta vara efterfrågade på marknaden (även om de inte uppbär samma rigghyror som nyare riggar) och får de sin femårsservice på varv verkar de fungera utmärkt.

    Oavsett vad får man väl anta att förslitningen på riggarna ungefär motsvarar de betydande avskrivningar som FOE bokför varje år.

    SvaraRadera
  9. Ensco plc (ESV) är ett annat företag i samma bransch som också är lågt värderat och vars ekonomi är superb 😁 bolaget är dock inte Norskt

    SvaraRadera
    Svar
    1. En snabbtitt på Google Finance säger att det är rätt likt FOE (men större) i finansiering och resultatutveckling. Men Bonheur har fördelen att smälla på en substansrabatt ovanpå denna värdering.

      Radera
  10. Ett bolag som är så lågt värderat att till och med jag blir intresserad.

    Däremot känns det som en sektor där jag behöver fördjupa mig en hel del. Min känsla är att "Anonym 6 januari 2014 21:03" kan vara inne på rätt spår och jag tycker inte om okända risker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja man får ju se upp när man är i botten av fyndbingen ;-)

      Radera
  11. intressant och ett bolag jag aldrig skulle ha hittat själv. Skagen måste ha suttit länge på sitt innehav eftersom kursen nästan har dubblerats sedan de investerade. Men fortfarande klart intressant.

    Tycker det känns spännande och det lutar åt att det blir en investering. Avanza ligger redan på köpsidan idag - en "luppeneffekt"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det värsta är att handeln är så liten i aktien att det faktiskt skulle kunna existera en "luppeneffekt", vilket är något skrämmande. Priset har dock sjunkit nu när befintliga ägare hittat lite bloggläsare (?) att dumpa på ;-)

      Radera
  12. ja, vissa vill helt klart dumpa lite. Finns en hel del till salu på 127 strecket..

    SvaraRadera
  13. Luppen, angående Bonheur. Jag tänkte titta på några faktorer för egen räkning. Kommentera gärna om du redan har svaren:-)
    *vet du var man kan följa insiderrörelser i norska företag? Skulle vilja se hur styrelse och ledning agerat med sina ev aktieinnehav det senaste året. Hittar ingen insidertransaktionshistorik på deras site

    *Vad vet man om de tre största ägarna som äger 60% av bolaget?

    *Är det troligt att utdelningen på 7kr kan bibehållas de närmsta åren?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, insiderinformation kan du hitta på oslobors.no, insiderhandel för Bonheur hittade jag på den här länken.

      Huvudägare är Fred. Olsen & Co som är helägt av Anette S. Olsen, de ägs via två "fonder".

      Jag ser det som högst troligt att utdelningen kan bibehållas, men hänger inte upp en eventuell investering på utdelningsnivåer.

      Radera
    2. tack för input!

      Radera
  14. Stensrud anbefaler Bonheur under nyttårskonferansen til Stavanger næringsforening. Stensurd: "Bonheur - fjorårets skuffelse, men halvpris er halvpris".

    http://www.aftenbladet.no/nyheter/okonomi/article3327904.ece#.UsxvvLTNnrI

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan inte komma åt artikeln, vill du klistra in den här?

      Radera
    2. Nej tack, vill inte ha upphovsrättskyddat material här. Det finns en kort kommentar här istället.

      Radera
  15. Intressant bolag som du har fiskat fram! Låter som att det är en kombination av faktorer som leder till den låga värderingen. Konglomerat-rabatt kanske spelar in också, vem vet?

    Angående den norska börsens generellt låga värdering tror jag att en av anledningarna är de kraftiga subventionerna för bostäder (både att äga sin egen bostad men också som investeringsobjekt) som har gjort bostäder till en väldigt attraktiv investering i Norge.
    Sedan är råvaruberoende och en del cykliska branscher ett annat svar.

    Det verkar som en kompliceras process att värdera företaget, och ett bra exempel på varför jag ofta föredrar att analysera och investera i mindre bolag. Men jag kanske lurar mig själv, det kanske bara är en falsk trygghet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, Bonheur är inte helt enkelt att begripa sig på. Det vanliga när jag analyserar denna typ av bolag är att för varje fotnot jag läser så inser jag mer och mer varför priset ser ut som det gör. I Bonheur är det tvärtom, varenda värdering av tillgångar verkar konservativ, bolagsledningen har en bråkdel av lönerna jämfört med konkurrenter, skattetvisterna är snarare på plussidan än minussidan, ingen utspädning att göra, omstruktureringsvilja tycks finnas etc.

      Jag hade hoppats att någon kritisk läsare skulle komma med en riktig dräpare men det har inte kommit ännu. Det mest negativa jag funnit är att branschens kapacitet är under stark utveckling, men det är också efterfrågan och Bonheur värderas med en rejäl rabatt mot hela branschen.

      Jag läser vidare...

      Radera
    2. Jag har analyserat Bonheur i detalj. Min slutsats är att värderingen är låg nog för att motivera köp.

      En fundering jag haft är om FOE har för gamla riggar, men jag skulle vilja vända på resonemanget och säga att detta är vad som kännetecknar en stark huvudägare som vet hur man ska maximera avkastningen på kapitalet. Istället för att bygga nytt innan man behöver gör man förbättringar på befintliga tillgångar för att maximera utnyttjandet av dem. Dessutom har de enligt min mening intäktsströmmar och en balansräkning som gör att man har råd att beställa nytt när det behövs också.

      Jag tror att en anledning till rabatten i Bonheur jämfört med FOE kan vara att många investerare nu jagar utdelning och då väljer man FOE framför Bonheur trots att värdet är betydligt större i Bonheur. Sedan tor jag att en annan anledning kan vara att aktien fått en "reåkstämpel på grund av att den under många år inte gått upp. När den sedan får en upptrend tror jag uppvärderingen kan gå fort. Många investerare tittar ju på trenden i aktien och vill ha en bra trend innan de går in. Ytterligare en anledning kan vara att omsättningen är så låg att aktien blir ointressant för de större fonderna.

      Luppen, om jag hade varit dig hade jag tagit den fantastiska vinsten i ett fullvärderat Swedbank och köpt Bonheur för pengarna :)

      Tack för en fantastisk blogg!

      Radera
  16. tråkstämpel menar jag och inte reåkstämpel :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar Thomas, den var inte reåkig på något sätt ;-). Jag håller i princip med dig på alla punkter, jag kommer dock inte att sälja mina Swedbank-aktier. Deras fina utdelning är ju däremot tillgänglig om ett par månader.

      Radera
  17. Vad var det som gjord att börskursen var så låg (14 nkr som lägst) i slutet på 2002 och början på 2003 för att ca fyra år senare vara uppe i över 300 nkr, var substans värdet under denna tid också låg 2002/2003 och hög under 2007? Har det funnits extrautdelningar efter 2007?

    /Skrotnisse

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2002 gjorde man en rejäl förlust i bolaget, och 2003 inleddes med 5 riggar utan uppdrag. Det var riktigt tuffa tider med Irakkriget och andra oroligheter i oljevärlden, och förmodligen avspeglar dagens låga multipel till viss del minnet av denna period.

      Radera
  18. Ja de svänger fort i hockey;)

    Du nämde i analysen av FOE/Seadrill att ledningens löner är bra mycket högre i Seadrill än FOE. Hur ser de ut i Bonheur samt andra interna kostnader? Kan ha missat de om du redan tagit upp de.

    /Skrotnisse

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller Bonheur och Ganger Rolf är det inte så transparent. De har inga anställda utan all förvaltning sköts av moderbolaget Fred. Olsen & Co som fakturerar ungefär 57 miljoner för detta. Det onoterade moderbolaget har 43 anställda och 57 miljoner ska "tillåta en viss vinst", vilket är lite oroväckande. Närståendetransaktioner granskas dock rejält av revisorer i Sverige, man får hoppas det är samma sak i Norge.

      57 miljoner på 43 anställda låter inte alltför exceptionellt, och där ingår ersättning till VD Anette S. Olsen.

      Radera
    2. Som jämförelse kan nämnas att Seadrills VD tjänar 40 miljoner NOK per år.

      Radera
  19. spännande att följa era inlägg. På pappret gillar jag Bonheur och dess låga nyckeltal men har en inneboende motvilja (eller kanske är det okunskap:.) mot sektorn. Får se hur jag gör. Men visst lockar 125 strecket lite..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte helt lätt att sätta sin in i en helt ny bransch. Bonheur ser lockande ut men jag har inte köpt ännu.

      Radera
  20. Är det inte ovanligt lite kommentarer och information från ledande personer i bolaget? Det känns väldigt anonymt. Det finns inte bilder på människor på webbplatser eller i presentationer och rapporter. Helt sterilt. Är det någon som lyckats hitta en intervju eller kommentar med Anette s. Olsen?

    Vill skapa mig ett intryck av personerna och hur deras tankar går. Vad tycker ni?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, hon är väldigt "hemlighetsfull", har inte kunnat hitta någon intervju med henne. Visst är det intressant att försöka förstå ledande personer.

      Radera
  21. Jag stöter på Transocean ideligen när jag rotar i artiklar och annat när det gäller off-shore borrning. Slå ett getöga
    http://quotes.morningstar.com/stock/s?t=RIG
    Störst i världen, Ichan storägare, ser ut att vara lågt värderat, har ett positivt kassaflöde(!) och en bra direktavkastning.

    Dock inte lika billigt som Bonheur men kanske lite mer kvalitet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har tittat väldigt hastigt på dem. En större engångsförlust 2011 skämmer lite, men annars har de en ok balansräkning och ok resultat.

      Radera
  22. Tillbaka till Bonheur. Börjat få en bättre och mer positiv bild av bolaget efterhand som jag sätter mig in i verksamheten. FOE med rabatt är attraktivt den saken är klar. Efter att ha läst in mig på drilling-branschen så börjar jag känna mig ganska bekväm med framtidsutsikterna som ser helt ok ut. Självklart är det naivt att tro att min bedömning skulle vara mycket värd men så är det ju med investeringar.


    Tänkte lufta några funderingar här. Jag tänker att en olycka liknande Deepwater Horizon 2006 är en enorm och katastrofal risk, eller är det kunden, alltså oljebolaget som står för den risken?

    "Cruise" går inte bra för tillfället och enligt Bonheur beror det på överetablering på marknaden samt en svag konjunktur. Hur är utsikterna framöver? Är det så enkelt så att när konjunkturen vänder uppåt så rinner det till glada britter igen?

    Sen har vi "aktieporföljen" som bolaget besitter. Har väl gått sådär.. Är detta investeringar som är kandidater till uppköp eller en ren aktieplacering? Norwegian car carriers ASA och EOC Ltd är två bolag där posterna är stora och de ligger nära Bonheur verksamhetsmässigt. Intressant?

    Kommentarer och andra funderingar välkomnas. Kul bolag att grotta ner sig i =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wikipedia har en bra redogörelse för katastrofutredningen och om jag förstår det rätt slutade det - i det här fallet - med att BP tog hela ansvaret för händelsen. Transocean och Halliburton kom undan ansvar.

      Radera
    2. Troligtvis kommer ingen någonsin ta sådana risker som BP verkar gjort i detta fall. Läxa lärd?

      Är det ok att länka till PDF här? Har hittat en bra beskrivning av Kryssar-branschen.

      Radera
    3. Om läxan är lärd kan jag ju inte bedöma, bara hoppas ;-). Länka gärna, jag tar bara bort om det är något direkt olämpligt, vilket aldrig hänt utanför rena spam.

      Radera
  23. Från sida fyra ges information som man kan utgå från för vidare efterforskningar. Via en av länkarna i källhänvisningen finner man bland annat att FOC har 0,4% av världens passagerare.

    http://oikos-international.org/wp-content/uploads/2013/10/oikos_Cases_2013_Holland_America.pdf

    SvaraRadera
  24. http://www.marinelink.com/news/prospects-outlines357897.aspx
    Väldigt positiv, källans intressen är dock oklara.

    Luppen, var hittar du beräknad livslängd på FOE:s ombyggda riggar? Sparar mig lite tid att slippa leta, måste missat det i någon rapport.

    SvaraRadera
  25. Eierne utgjør ingen risiko. Olsenfamilien er langsiktige og profesjonelle. De har stor nok eierandel til at de har full kontroll, men har aldri forsøkt å berike seg selv på bekostning av småaksjonærene såvidt jeg vet. Grunnen til den lave prisen tror jeg er at Olsenfamilien har full kontroll (da er ikke de store investorene interessert), og at akjsen er litt kjedelig (da er ikke småspekulantene interessert). Det jeg synes er mest interessant nå, er at de har begynt å tjene penger på vindmøllene, og at de har planer om å bygge flere vindmølleparker. Jeg har selv hatt aksjer i BON/GRO i mange år, og har i øyeblikket 1450 aksjer i BON.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker som sagt att bolaget ser väldigt billigt ut, men självklart kan man få vänta (länge) på att det korrigeras i ett så bortglömt bolag som Bonheur. Under tiden kan man dock trösta sig med en hygglig direktavkastning som ser väldigt försiktig ut. Bolaget skulle kunna höja en bra bit.

      Radera
    2. Jeg tror aldri multiplene vil bli høye i BON/GRO. De to grunnene jeg nevnte vil nok alltid bestå. Men direkteavkastningen er bra. Og risikoen er svært liten, så lenge oljeprisen holder seg høy.

      Radera