Intjäningsstabiliteten är ett enkelt kriterium att kolla, resultatet efter skatt ska ha varit positivt de senaste 10 åren. Att ett företag levererat vinster varje år i tio år är ett kvalitetsmått som sorterar ut många företag, bl.a.
- Förhoppningsbolag
- Cykliska bolag med svag marknadsställning eller dyr produktion, low-cost-providers och marknadsledare har oftast en förmåga att parera sjunkande efterfrågan
- Allmänt usla bolag
- Bra bolag som råkat i tillfälliga problem
Den sista gruppen kan i vissa lägen erbjuda ett tillfälle för investeraren, men svårigheten att bedöma om problemen är tillfälliga ska inte underskattas. En defensiv investerare griper inte dessa tillfällen så ofta, men ibland kan en genomgripande analys ge investeraren tillräckligt självförtroende. Swedbank i Q1 2009 var ett sådant tillfälle, där man genom att hålla huvudet kallt kunde göra ett riktigt fynd.
Det finns företag som inte kan mätas med standardkriteriet, nämligen företag med stora marknadsvärderade tillgångar där orealiserade värdeförändringar påverkar resultaten. Paradexemplen på detta är investmentbolag och fastighetsbolag. Ett fastighetsbolag kan sitta på en permanent portfölj av fastigheter, ha fina positiva kassaflöden år för år, men ändå visa upp negativa resultat på grund av värdeändringar i fastigheter man inte har en tanke på att sälja.
På samma sätt kan investmentbolag innehålla otroligt välskötta publika bolag som i sig gör vinst rakt igenom en lågkonjunktur - men likafullt redovisar investmentbolaget förlust eftersom marknaden nedvärderat aktierna i innehaven.
För både fastighetsbolag och investmentbolag föreslår jag att man istället tittar på kassaflödet istället för resultatet. De ska uppvisa positiva kassaflöden från rörelsen varje år i tio år. För investmentbolag kompletterar man sedan detta med en analys av de enskilda innehaven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.