Portfolio Policy for the Enterprising Investor: Negative Approach
Graham konstaterar att för en mer företagsam (min översättning av enterprising) investerare finns betydligt fler möjligheter och val än för en defensiv investerare. I detta kapitel går han därför igenom ett antal situationer och möjligheter som investeraren bör undvika baserat på tidigare erfarenhet.- Obligationer utan statligt understöd bör undvikas om de inte kan köpas till fyndpriser
- Preferensaktier bör undvikas om de inte kan köpas till fyndpriser. Här avses preferensaktier med normala villkor, villkoren kan dock skilja en hel del vilket jag skrivit om tidigare.
- Undvik obligationer till svagare länder, Grekland någon? Graham ser egentligen inga skäl att köpa icke-amerikanska obligationer, men det är såklart enklare för oss svenskar att finna sådana.
- Nya börsnoteringar (IPO:er) ska angripas med mycket stor försiktighet, om än kanske inte undvikas helt, Graham pekar på att den som tillhandahåller informationen också är säljare i dessa lägen vilket innebär en inbyggd risk
Med fyndpriser menas priser som ligger väsentligt under det nominella priset för obligationer och preferensaktier. Jag tycker att varningen för preferensaktier är särskilt intressant. Graham påpekar att de ofta köps av folk nära det nominella värdet för att de behöver utdelningen och att de i svåra tider ofta nervärderas rejält. I Sverige har antalet preferensaktier på sistone stigit rejält och deras säkerhet ifrågasätts sällan. Varför väljer bolagen att finansiera sig i denna form och acceptera så höga kuponger?
Zweig lyckas följa upp sin rekommendation av mortgage-backed securities i förra kapitlet med att slå ett slag för junk bonds här. I ljuset av finanskrisen kan man konstatera att Grahams skeptiska inställning är tidlösare än Zweigs moderna och mer optimistiska inställning.
Är vi svenskar naiva när det gäller preferensaktier, eller är allt grönt när bolagen väljer denna finansieringsform? Finns det några moderna värdepapper som du anser bör undvikas, som inte finns på Grahams lista? Brukar du teckna dig för nya börsnoteringar?
Är vi svenskar naiva när det gäller preferensaktier, eller är allt grönt när bolagen väljer denna finansieringsform? Finns det några moderna värdepapper som du anser bör undvikas, som inte finns på Grahams lista? Brukar du teckna dig för nya börsnoteringar?
Bra inlägg och bra blogg!
SvaraRaderaGällande värdepapper att undvika tycker jag nog att nästan alla former av strukturerade produkter bör undvikas. Oftast får man inte tillräckligt betalt i förhållande till risken man tar, utan där går arrangören i mellan och skär åt sig marginal.
Dock är jag osäker på vad jag tycker om råvarucertifikaten som t.ex. SHB tillhandahåller.Dessa är ju per definition en strukturerad produkt, men ska enligt information ge en samma avkastning som underliggande index. Dock har jag inte provat själv.
Nackdel: kreditrisk och risk för dålig likviditet.
Fördel: möjligt att få 1:1 exponering mot råvaror för mindre summor.
Ja, bara begreppet "strukturerade produkter" bör ge larmsignal, även om de såklart skiljer mycket åt. Även om jag inte köpt några så tycker jag räntebevis är ganska intressanta. Man får dock vara medveten om att man tar en risk som banken inte är beredd att ta mot samma ersättning.
RaderaOm man är intresserad av råvaruhandel känns certifikat och liknande som en praktisk nödvändighet.
Linus: Strukturerade produkter är inget annat än just strukturerade produkter dvs det finns bra och det finns dåliga. I exemplet med SHB specar de alltid hur mycket de maximalt tjänar på en produkt och det är i linje med eller mindre än jämförbara fonder.
SvaraRaderaSHBs Räntecertifikat(Räntebevis) kostar t.ex. 0,5% per år vilket väl får anses vara aggressivt.
SHB markmet mejkar alla produkter de skapar. Om det blir dålig likviditet är det sannolikt för att marknaden som sådan helt försvinner (ie samma effekt som om du köpt en tunna olja själv och vill sälja).
/Johan