Varför aktier?

Jag får ibland frågor av slaget "Varför bara aktier?", "Bör du inte jämföra dig med guldets utveckling?". Dessutom läser jag ibland tvärsäkra uttalanden som att "aktier är alltid bästa investeringen på sikt". Jag tänkte bemöta allt detta genom att skriva om de investeringsslag som jag ser som tillgängliga för mig själv.

Alla som läst bloggen vet att den fokuserar på bolagsanalys och aktier i bolag som jag bedömer som kvalitativa. Men självklart finns det fler tillgångsslag tillgängliga. De här bedömer jag som tillgängliga för mig:

• Ränta
• Aktier
• Guld
• Råvaror
• Fonder, mixar, bankprodukter
• Fastigheter
• Skog
• Jordbruk
• Samlarföremål (tack Anonym)

Är det någon ni saknar så kommentera gärna artikeln. Om man tittar på vad jag egentligen har så är det naturligtvis aktier, men jag har faktiskt en del räntebärande investeringar också, eftersom jag har några åtaganden inom några år där jag inte vill sälja aktier. Jag betraktar inte mitt boende som en investering, och har därför inga fastighetsinvesteringar. I pensionssparandet äger jag fonder eftersom det inte finns möjlighet att direktäga.

Låt oss gå igenom investeringsslagen ett och ett, var beredd på ett långt inlägg...

Ränta

Ränteinvesteringar finns i lite olika smaker. Beroende på tidshorisonten och motparten är det stor skillnad på förutsättningarna. 

• Bankkonto: låg avkastning, kan bli bättre vid bindning, ingen marknadskorrelation, säkrat kapital upp till insättningsgarantin
• Korta statspapper (i en stabil stat bör kanske tilläggas): låg avkastning, marginell och ibland omvänd marknadskorrelation, marginell kapitalrisk
• Långa statspapper: lite bättre avkastning, viss marknadskorrelation, kapitalrisk under löptiden
• Korta företagsobligationer: ganska låg avkastning, viss marknadskorrelation, viss kapitalrisk kopplad både till räntan och företagets verksamhet
• Långa företagsobligationer: skaplig avkastning, marknadskorrelation, kapitalrisk kopplad både till ränta och verksamhet

Företagsobligationerna är huvudsakligen tillgängliga via fonder eller räntebevis.

Ränteinvesteringar är något jag liksom de allra flesta gör, dels för att få något med låg korrelation till aktiepriser (pensionssparande), dels för att få en investering där kapitalet är säkrat och inte varierar i värde, vilket är viktigt när man har kommande åtaganden. Om man exempelvis ska lösa ett lån om ett år anser jag att man ska spara beloppet räntebärande för att inte ha ett marknadsberoende. Likviditetsreserver som familjebuffert ska också sparas utan risk för kapitalets värde.

Aktier

Det finns ett slitet påstående att "aktier alltid är bäst på sikt" och en teoretisk förklaring brukar vara att företagande är förenat med risk och på en effektiv och rationell marknad skulle investerare inte köpa aktier om inte avkastningen är hög och därmed motiverar risken. Jag tror för det första inte att marknaden alltid är effektiv eller rationell, jag tror inte att alla bolag och därmed aktier har samma utsikter (det gör inte folk som utgår från effektiva marknader heller, hög beta ger hög avkastning), däremot tror jag att likväl som det finns bolag som kombinerar låg risk och bra avkastning så finns det bolag vars aktier garanterat kommer att göra dig olycklig. 

Jag tycker faktiskt att "aktier alltid är bäst på sikt" är ett ointressant påstående, som bara kan bevisas genom att titta historiskt och välja sina data väl. Aktier lockar mig av ett helt annat skäl: jag tror mig ha hyfsad förståelse för företagande genom egen erfarenhet, och jag tror att företag med vissa egenskaper kan ge hög avkastning. Det finns vissa bolag som jag tror mig kunna förutse framtiden för, inom vissa ramar. Att sedan köpa dem till ett pris som ligger en bit under denna framtids avkastning bör ge mig en avkastning väl över den säkra räntan.  

Om man skulle sammanfatta mina investeringskriterier i en mening skulle den vara: "För stabila växande utdelande bolag med starka finanser är jag beredd att köpa med en initial årlig avkastning på minst 6,67 % före skatt". Siffran beror såklart på ränteläget, men om bolaget uppfyller alla kritierna ger detta en tydlig säkerhetsmarginal mot den säkra räntan. Bolag som inte uppfyller alla kriterierna eller som uppvisar väldigt stark tillväxt kan siffran justeras.

Här tänkte jag göra en liten paus för att diskutera den effektiva marknadshypotesen; den effektiva marknadshypotesen gör antagandet att all känd information redan är inprisad i det rådande tillgångspriset och därmed per definition är korrekt och den bästa värderingen av tillgången. Om världen från och med nu skulle fungera precis som den gör nu skulle alla tillgångar utvecklas enligt säkra räntan med en premie för risken i tillgången. Den enda poängen med att byta tillgångar är att få annan risk och därmed avkastningsnivå. Det är ny fakta och information som gör att priset imorgon ändras och då fortfarande är det bästa gällande priset.

Även om den effektiva marknadshypotesen har vissa fatala brister, som att den inte lyckats producera en bra riskdefinition (den matematiskt väldefinierade volatiliteten används som närmevärde för risk, vilket alla värdeinvesterare brukar raljera över), så är den intressant. Marknader är ofta någorlunda effektiva. Att förstå hypotesens grunder är som jag ser det intressant och nyttigt. Att tro att aktiemarknaden verkligen är effektiv och att därmed alla hypotesens följdhypoteser skulle stämma är däremot farligt och gör dig hjälplös mot exempelvis prisbubblor.

Guld

Låt mig börja med att vara ärlig här: guldpriset har stigit betydligt mer än mina aktievärderingar gjort de senaste sju åren. Drygt 20 procent per år (mätt i svenska kronor) har priset stigit, medan min portfölj avkastat drygt 12 procent. Det är en mycket stor skillnad.

Men vad som hänt kan man bara glädja eller gräma sig över, jag har ingen aning om vart guldpriset är på väg framöver. Om marknaden är effektiv (se ovan) bör priset utvecklas i närheten av säkra räntan framöver. Guldpriset beror såklart på tillgång och efterfrågan och efterfrågan är väldigt driven av makronyheter. Jag har verkligen inget att bidra med i en sådan diskussion och sannolikheten att jag skulle överavkasta i en guldinvestering är obefintlig. 

Jag delar Buffetts allmänna skepticism till guldet som investeringsform, och i valet mellan en investeringsform som avkastar jämfört med en som inte gör det kommer jag sannolikt alltid att välja den avkastande formen. Detta innebär såklart att jag avstår från eventuell fortsatt värdeutveckling i guld, jag tror det är klokast för mig. Denna typ av ställningstagande gör såklart att jag (liksom Buffett) kommer att idiotförklaras av några personer, men det är ju också en del av livet. 

Råvaror

Till skillnad från guld har råvaror en industriell användning. Annars är det mycket som förenar dem: båda saknar avkastning (i själva verket negativ, lagerkostnader etc.), båda prissätts till stor del genom makrospekulation. Därmed faller även råvaror för mig: jag har ingen aning om vart priset är på väg, jag kan inte göra en intelligent analys om förväntad avkastning framåt och därför kan jag inte investera i det.

Fonder, mixar, bankprodukter

Bankerna i världen är uppfinningsrika och det gäller även i Sverige. Det finns gott om strukturerade produkter, certifikat, hävstångsprodukter m.m. Dessa investeringsslag baseras på de ovanstående, oftast med tillägg av motpartsrisker och alltid med avgifter och omkostnader. Det går som svensk inte att undvika fonder, men resten avstår jag ifrån konsekvent.

Fastigheter

Många investerare går från aktier till fastigheter. Fastigheter ger ett relativt jämnt kassaflöde om uthyrningsgraden är jämn och hög och eftersom de inte är marknadsprissatta från dag till dag är de enklare att belåna och därigenom skapas en hävstång. Det är intressant att det kan vara en fördel att inte veta dagspriset på en tillgång.

Fastigheter är dock förknippade med arbete, och som småinvesterare får man finna sig i att göra en hel del av jobbet själv. Jag har själv erfarenhet från bostadsrättsföreningar och hyresgäster kan vara en pina. Jag tror att kommersiella hyresgäster är något enklare, men då blir man istället mer beroende av varje gäst.

Driften av fastighetsbolag har skalfördelar för större bolag, små bolag har alltså generellt sett lägre avkastning på grund av att driftskostnader och administration äter upp en större del av fastigheternas avkastning. Dessutom kan de större bolagen odla starkare bankkontakter och banken är oerhört väsentlig för fastighetsverksamhet.

Jag tycker att dessa egenskaper talar för att man ska försöka köpa aktier i fastighetsbolag över börsen när priset ligger nära eller under eget kapital, snarare än att ge sig in i direktägande. I mitt fall kan jag inte heller kombinera mitt arbete med de extra arbetsuppgifter fastighetsägande innebär.

Skog

Skogsägande har utvecklats till att bli en prestigefråga, men skogsägande är faktiskt väldigt utbrett i Sverige, det finns även i liten skala i min släkt. Skog är inte bara en investering utan ger även livskvaliteter som jag skulle uppskatta. Om man vill ta del av dessa kvaliteter bör ju dock skogen ligga i närheten av boendet.

Skog producerar en förnyelsebar råvara och arbetar i ett tempo jag uppskattar. Det finns saker man måste sköta, men man kan ta sabbatsår utan att förstöra sin avkastning och man kan leja ut väldigt mycket av arbetet vilket naturligtvis minskar avkastningen.

Jag ser skog som en tänkbar investering för mig men det måste vara kommersiellt motiverbart. Avkastningen på skånsk skog om man köper den idag är dock inte särskilt lovande, priserna är uppdrivna av annat än avkastningskrav.

Jordbruk

Att direktäga jordbruk är inte bara en investering utan en livsstil. Det är dessutom en livsstil där man är väldigt bunden till dagliga och säsongsbundna rutiner. Detta är fullständigt otänkbart för mig att syssla med och lockar inte alls. Jag är en kontorsråtta som gärna traskar ut i naturen lite då och då, men helst då i fint väder.

Man skulle såklart kunna äga jordbruksmark och arrendera ut, men jag känner inte att jag har tillräcklig kunskap eller intresse för att göra bra affärer på detta. Det är dock intressantare än guld eller råvaruinvesteringar.

Samlarföremål
Här är ytterligare en kategori av tillgångar som oftast inte har någon avkastning. Det kan röra sig om frimärken, konst, antikviteter, bilar, modelltåg eller vad som helst. Om man har en hobby och det finns en trend att fler och fler intresserar sig för samma föremål kan det ge en god avkastning att sitta på dessa tillgångar över tid. Ett annat alternativ är att man letar bland lekmän och säljer till proffs och därigenom finner guldkorn.

För min egen del är det enkelt att avfärda denna kategori: jag har inget sådant intresse och ärligt talat tror jag att det är väldigt hälsosamt för den egna ekonomin. Även om man efter 10-20 år i en hobby kan börja tjäna pengar har man förmodligen spenderat en hel del först.

Slutsats

Det kommer såklart inte som en överraskning att jag föredrar att köpa andelar i bra bolag. Jag tror mig kunna identifiera ett litet antal bolag med en rimlig avkastning långt över säkra räntan under överskådlig framtid. Jag tycker att själva letandet och analysen är rolig, och det passar mig att jag kan kombinera det med en heltidstjänst.