För att kondensera meddelandet:
Obligationer är en investeringsform med begränsad avkastning, därför blir bedömningen av säkerheten helt central.
Anledningen att vissa bolag tvingas betala höga kuponger är helt enkelt att de bedöms osäkra av marknaden. När du väljer obligationer som avkastar 6 istället för 5 procent är det oerhört viktigt att du känner dig säker på att den 100-procentiga nersidan inte inträffar.
Nu kommer säkert de flesta privatpersoner att arbeta med diversifierade fonder, men det kan ändå vara viktigt att förstå de underliggande instrumenten.
ja Graham skriver mycket om företagsobligationer och blandformen preferensaktier. Är jag rätt informerad om att företagsobligationer (då tänker jag på fondsparande) har relativt långa löptider? Jag aktar mig för långa löptider när räntan är såhär rekordlåg.
SvaraRaderaHar jag missat något? Sökte på PPM på ordet "yield" och fick då upp flera av fonderna som DI listar. Men inte kan jag se att de gått så bra, snarare neråt för de flesta.
SvaraRadera/H
Företagsobligationer har inte varit populära på marknaden under hösten, vilket inte är så konstigt då benägenheten att låna ut pengar överhuvudtaget varit begränsad.
SvaraRaderaAtt de nu ger högre avkastning beror så klart på att risken ökat. Inget är ju gratis som bekant.
Men när allt fler talar om att välja stabila, högutdelande aktier för nästa år kan faktiskt företagsobligationer vara ett alternativ till dem. Eller, så resonerar jag åtminstone.
Det är väl så att dessa obligationer inte ens handlas till par, SAS kupong är väl 15% men handlas till ca 20% då under nominellt, SAS med negativ räntetäckningsgrad minst de senaste tre åren är en ren spekulation att staten inte släcker ljuset vilket övriga placerare inte verkar vara lika övertygande om.
SvaraRadera@ Graham, det finns väl olika typer av obligationer. FRN (floating rate notes) är väl vanligtvis, om svenska papper, Stibor 90 + margin, men då är det ca 350 punkter påslag för high yields ex Corem och inte de procentsatser som Di refererar till (det är väl den typ av obligationer (fast då investment grade FRN) som ex Spiltan räntefond eller AMF korträntefond har), high yields-fonder är nog som du säger längre duration.
SvaraRadera@defensiven: det finns väldigt olika löptider, allt från kortfristig upplåning till 10 år. I Grahams exempel från järnväg och andra långsiktiga investeringar nämner han löptider på 30 år, vet inte om de existerar längre dock.
SvaraRaderadefensiven,
SvaraRaderaFloating rate notes är räddningen när bolagen har långa löptider på sina obligationer. Då sätts räntan om efter STIBOR (motsvarande) varje kvartal. Mycket smidigt.
Den som inte är rädd för valutarisker (eller kan hedga dem) och dessutom har mycket pengar nog att titta på enskilda företagsobligationer kan titta lita närmare på det här pappret, som jag vid en ytlig titt tycker ser ganska attraktivt ut. Jag hittade pappret genom att läsa bolagets årsredovisning, då jag själv har aktier i sagda bolag. http://www.fredolsen-energy.no/?aid=9087304