lördag 25 januari 2014

Analys av Ratos

En av de absolut vanligaste kommentarerna på bloggen är frågan "hur ser du på Ratos nu vid priset X kronor?", vilket är en väldigt jobbig fråga att svara på. Dels behöver man ha en uppfattning om ett av börsens spretigaste konglomerat, och dels en värdering av en koncern som har två överlappande och värdeskapande affärsprocesser:
  • De ingående bolagen drivs och deras resultat tillfaller ägaren Ratos
  • Ratos handlar med bolagen som "lagervaror" och säljer bolagen dyrare än man köper dem
När jag värderar investmentbolag är det den första processen jag värderar, hur en "going concern" fungerar och summan av innehaven avkastar. 

Den andra processen kan intuitivt ses som mer händelsestyrd - ett bolag dyker upp på radarn, förvärvas, optimeras, en köpare dyker upp och exit genomförs. Detta är inte riktigt hur Ratos beskriver det. I senaste årsredovisningen kan man läsa att värdeökningen mellan förvärv och exit kan brytas upp i tre komponenter:
  • Industriell utveckling står för 72 procent av avkastningen, ökad omsättning och lönsamhet
  • Kassaflöden och kapitaltillväxt står för 32 procent avkastningen, optimerade kassaflöden och kapitalbindning i varulager, kundfordringar
  • Multipelarbitrage står för -4 (!) procent av avkastningen, man säljer alltså i allmänhet bolagen till lägre multiplar än man köper in dem
Det är alltså inte som listiga affärsmän man ser sig utan som kompetenta affärsutvecklare. När Ratos kommer till dig och vill köpa ditt bolag ska du alltså inte vara orolig för att de skörtar upp dig, de anser bara att du är inkompetent på att leda ditt bolag. Nåja, det kan finnas skäl till att Ratos kan ta ditt bolag till nästa nivå bättre än du, så riktigt så illa behöver det ju inte vara. Intressant nog kombinerar man detta med att vara branschgeneralister, man kan alltså effektivisera och utveckla bolag i samtliga branscher.

Det är omöjligt att analysera Ratos utan att titta på innehaven. Vad varje innehav gör har jag tyvärr inte riktigt tid och plats att beskriva utan måste hänvisa till Ratos hemsida. Med tabellen nedan försöker jag grovt belysa bolagens värde och storlek i portföljen:

Bolag
Andel
Oms -12
EBITA -12
Ratos EK
Inv.år
Ber.värde
AH Industries
69 %
1 062
-45
343
2007
1 017
Aibel
32 %
12 709
892
1 574
2013
1 838
Arcus-Gruppen
83 %
2 278
5
486
2005
1 966
Biolin
100 %
235
23
347
2010
646
Bisnode
70 %
3 935
339
1 186
2005
4 798
DIAB
96 %
1 003
-217
850
2001
 6 400
Euromaint
100 %
2 484
60
622
2007
1 845
GS-Hydro
100 %
1 352
123
16
2001
120
Hafa Bathroom
100 %
268
7
150
2001
1 129
HENT
73 %
3 360
113
338
2013
395
HL Display
99 %
1 657
104
1 097
2013
8 260
Inwido
97 %
4 476
328
2 381
2004
11 251
Jötul
93 %
913
-52
237
2006
821
KVD
100 %
287
41
262
2010
488
MCC
100 %
1 250
108
859
2007
2 547
Nebula
72 %
211
70
294
2013
343
Nordic Cinema
58 %
2 577
324
613
2011
977
SB Seating
85 %
1 176
164
1 120
2007
3 321
Övriga tillg.
100 %


1 005

1 005
Summa

41 233
2 387
13 780

49 168

Tabellen visar alla innehaven, Ratos ägarandel, bolagens nettoomsättning, deras EBITA (resultat före finansiella poster, skatt och av/nedskrivningar av immateriella rättigheter) och deras andel av Ratos egna kapital. Jag återkommer till de sista två kolumnerna.

Jag och många andra säger ofta att "Ratos handlas med en substanspremie" och då avses börsvärdet mot det egna kapitalet. Det egna kapitalet i Ratos speglar i huvudsak vad Ratos har betalat för sina innehav plus övriga tillgångar. Detta är en ganska hård bedömning av bolagets tillgångar då man i många fall ägt dem i ett antal år och historiskt sett lyckats öka sina innehav i värde rejält över tid.

Ratos målsättning är en IRR på 20 procent för varje innehav och man har historiskt lyckats nå hela 25 procent. Om man tar hänsyn till vad bolaget själv skriver om avkastningens uppbyggnad så står kassaflöden och kapitaloptimering för 32 procent av avkastningen, och bolagens löpande kassaflöden för hälften av det - 16 procent. Omvänt måste alltså 84 procent av avkastningen komma från värdeökning i innehaven.

För att nå sitt mål på 20 procent IRR måste alltså bolagen öka i värde motsvarande 84 procent av detta, årligen. Varje innehav måste alltså öka i värde 16,8 procent årligen (och ge ett tillgängligt kassaflöde på 3,2 procent) för att nå målet. När Ratos gör en exit är det försäljningspriset jämfört med EK som ger reavinsten. Alltså har jag i den högra kolumnen räknat ut vad priset måste vara för att EK ska ha givit 16,8 procent årligen, och Ratos därmed ska vara on-schedule i sina investeringar. Detta är återigen en förenkling och stämmer inte om man gjort tilläggsinvesteringar eller rekapitaliseringar under ägandeperioden vilket man gjort i flera fall.

Om man sedan tar de beräknade värdena och jämför dem med omsättning och EBITA finner man några helt orimliga fall: DIAB, Hafa, HL Display, Inwido, MCC och SB Seating lär få väldigt svårt att leva upp till kravet om IRR 20 procent, medan framförallt GS-Hydro ser rejält undervärderat ut. Totalt sett ser dagens portfölj ut att ligga efter jämfört med det finansiella målet. Om jag justerar ner de tydligt undervärderade och justerar upp GS-Hydro hamnar jag på en värdering omkring 28 miljarder på substansen.

Ärvde en del ogräs?
Jag anser att Ratos fina historiska avkastning till viss del beror på att man klippt av rosorna och vattnat ogräset som Peter Lynch uttryckte det, och tabellen ovan tycker jag styrker detta till viss del. Man har sålt av guldkornen, och många av de lite äldre innehaven kommer inte att avkasta i närheten av 20 procent IRR.

Jag har nu landat i två värderingar, det egna kapitalet på 13,7 miljarder och en substansvärdering på 28 miljarder. Från dessa ska dras 1,5 miljarder för preferenskapitalet. Jag menar att Ratosaktiernas rätta värde finns mellan dessa, dvs. mellan 38 och 82 kronor per aktie. Aktievärdering i min tappning är inte särskilt exakt...

Mycket diskussion om värdering, hur ser de kvalitativa investeringskriterierna ut?

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:JASom investmentbolag är Ratos betydande och Large Cap-noterat. Innehaven är ofta betydligt mindre men har ändå ofta en stark marknadsställning inom sina respektive nischer.
Stark finansiell ställning:NEJRatos är inte i närheten av att uppfylla kriteriet. Investeringarna är i stor utsträckning lånefinansierade så den konsoliderade balansräkningen är svag. Det ska noteras att Ratos inte står som garant för sina innehavs lån och centralorganisationen är obelånad. Man kan alltså i teorin låta ett innehav gå i konkurs utan att skada resten av verksamheten. Detta lär dock leda till omfattande relationsproblem med berörda banker samt svårigheter för framtida upplåning.
Intjäningsstabilitet:JAPositiva resultat hela 2000-talet
Utdelningsstabilitet:JAUtdelning hela 2000-talet, och ganska frikostig sådan fram till för något år sedan då en sänkning retade upp många ägare som i alltför stor utsträckning sett utdelningen som garanterad
Intjäningstillväxt:JAPå tio års sikt, ja, men de senaste åren har inte varit imponerande på denna front.
Trovärdig ledning:JAJag var orolig att alltför mycket skulle hänga på Arne Karlsson men jag tycker att det har gjorts mycket och klart godkända affärer under Susanna Campbells ledning.
Gynnsam ägarbild:JAStörsta ägare är familjen Söderberg och Söderberg-stiftelserna. Jag tror de är hyggligt starka finansiellt, och Ratos är definitivt viktigt för dem.


Om man applicerar mina normala värderingsmått på Ratos blir det ingen rolig historia: P/E för de senaste tre åren ligger på över 30, INTE OK. Det egna kapitalet justerat för goodwill är negativt, INTE OK. Vanliga värderingsmetoder - koncernen som en permanent koncern - kan inte motivera ett pris i närheten av dagens på drygt 62 kronor per aktie.

När jag analyserade bolaget senast, för fyra år sedan, skrev jag att det inte är något för defensiva investerare, och jag står fast vid den slutsatsen. I detta inlägg har jag föreslagit ett alternativt sätt att värdera bolaget och hittat något slags "rimligt intervall" på 38-83 kronor, där aktien idag ligger ganska exakt mittemellan. Om man tror på bolagets förmåga att skapa värde i sina bolag och att den tuffare konkurrensen om objekt inte påverkar framtida lönsamhet är bolaget billigt idag. Min lite försiktigare syn är att det är högst rimligt värderat idag. Jag kommer inte att köpa bolaget på dessa nivåer.

Bolagets ambition är att avkasta 20 procent årligen på detta kapital, dvs. 7,60-16,60 kronor. Tror du Ratos klarar detta och vilka avkastningskrav har du? Med svaret på de frågorna har du ditt eget intrinsic value.

47 kommentarer:

  1. Tack för den genomgången. Kul att du fick ett sådant spann på värderingen. Visar på svårigheten. Själv har jag, då jag senast gjorde ett försök tagit EK x 1,45 som någon slags schablonmetod och förhoppning om att man klarar av att förränta det egna kapitalet med ca 15% årligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ett intervall på 38-83 är nästan oanvändbart. Priset lär ligga däremellan under ganska lång tid.

      Radera
  2. Poängen är att du nu är sugen på företaget igen, men vill in så lågt som möjligt. Ser fram emot när du köper vid mitt gav på 54 kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym. Varför skulle luppen köpa vid 54kr? Han har inte skrivit något som skulle kunna tolkas på det sättet! Att priset dessutom är ditt gav är ju helt irrelevant eftersom du är anonym.

      Radera
  3. Hur kom du fram till substansvärdet på 28 miljarder?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gjorde följande justeringar - mycket grova ska medges:

      DIAB - 1000 MSEK
      GS-Hydro - 1200 MSEK
      Hafa - 250 MSEK
      HL Display - 2000 MSEK
      Inwido - 5000 MSEK
      MCC - 1300 MSEK
      SB Seating - 1500 MSEK

      Radera
  4. Skulle gärna se ev analys av Latour på motsvarande sätt ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och där hade vi det näst mest efterfrågade ;-)

      Radera
  5. Anonym2: Då ställer jag (inte samma anonym) varför du är skeptisk mot Latour? Är det Securitas, ASSA och Loomis du inte gillar eller är det industriportföljen? ELLER, är det kanske så att du inte behöver/ser nyttan med/vill ha ytterligare ett svenskt investmentbolag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar i allmänhet inte de balansräkningar som Schörling håller sig med i sina bolag. I finanskrisen var de flesta av hans bolag mot repen och aktiepriserna rasade. Nu är bolagen och dess VD:ar hjältar eftersom de återhämtat sig - hög hävstång gör det för bolagen.

      Att i goda tider köpa in sig i sådana bolag är inte lämpligt. De skulle köpts under krisen. Men då var bankerna mer attraktiva i mina ögon.

      Radera
    2. Vad har Schörling med Latour att göra ? Det är ju Gustaf Douglas bolag som är största ägare, knappt 30%,i Assa och Securitas och Loomis ! Så Melker har väl inte så mycket med deras balansräkningar att göra, även om han är näst största ägare. Annat med MelkerSchörling Ab och AAK ,Hexagon och Hexpool som Melker AB är största ägare i.

      Radera
    3. ASSA, Loomis och Securitas är samägda och jag analyserade därför dessa i samband med min genomgång av MS.

      Radera
    4. Då får du vara tydligare i dina kommentarer, för jag tolkade det som ditt svara på frågan " ...varför du är skeptisk mot Latour?", och som du inte svarade på ... Sedan vet jag inte om man ska kalla de för "samägda" då Latour har knappt 30% av rösterna och styr bolagen medan MS har ca 10-12%.

      Radera
    5. Kommentarerna skrivs ofta på flygande fot, så ibland får jag ägna ett antal kommentarer åt att förklara tidigare kommentarer ;-). Just nu lagar jag mat exempelvis...

      Radera
  6. Lundaluppen, vi har haft en stor uppgång den senaste tiden på börsen med mycket optimism. Man kan inte se i framtiden, men det känns ganska ohållbart. Tror du vi står inför en korrektion snart, eller är allt så bra att det kommer fortsätta ett tag (+1år) till?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ingen aning, jag försöker köpa när bolagen ser fundamentalt billiga ut - och allt färre gör det - och eventuellt sälja om bolagen ser rejält överprisade ut - vilket de flesta ändå inte gör. Jag tycker att de flesta bolag jag tittar på mest ser rimligt och ganska tråkigt prissatta ut nu.

      Om det kommer ett prisfall härifrån öppnar det för fler köp, stiger det ännu mer behöver jag kanske sälja några innehav.

      Radera
    2. 10 000 kronorsfrågan:
      Vad säger strategin att du ska göra med likvider som uppstår om du säljer ett innehav vid en generellt högt värderad börs? :)

      Radera
    3. Det finns en rätt intressant diskussion på ämnet i det här inlägget, kommentarerna är minst lika intressanta som själva inlägget.

      Radera
  7. Ratos är ett bolag jag tror haft sina glansdagar. Jag har tittat på innehaven flera gånger och anser att de inte är bolag med stabil tillväxt, utan är mera cykliska/inte kan växa så mycket mer. Därför har jag inte köpt, och gör inte det om man skall behålla länge. Kan givetvis vara bra på kort sikt, då det spekuleras mycket att de skall visa vinst. Jag är osäker, men jag har blivit förvånad förr, och kommer bli det igen.

    //Sky

    SvaraRadera
  8. Tusen tack för en mkt intressant analys! Bolaget är som du skriver definitivt svårvärderat. För att få en helhetsbild av och det krävs nästan att man analyserar de enskilda innehaven var för sig något som inte underlättas av att det är en ganska spretig portfölj som i sig nästan kräver att man är ett team som gör analysen, alternativt att man har mycket goda kontakter och ännu mer tid. Man behöver som du skriver även fundera på bolagets affärsmodell och finansiella ställning. I vilken mån odlar man tex ogräs och vilka möjligheter har man att stötta innehaven under en större kris? Personligen ogillar jag den här typen av bolag då man som "amatörinvesterare" har ett större informations underläge än i många andra bolag.

    Jag undrar vad det är så många kommentatorer här i bloggen ser som så lockande med bolaget? Är det bolagets struktur som tillåter att man låter sina föhoppningar få stort genomslag i analysen? Är det bristen på andra tydliga investeringsuppslag? Jag passar definitivt på Ratos som det ser ut i dag. //Stavros

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att Ratos köp/sälj-strategi tilltalar många, liksom hoppet att man ska återgå till fornstora nivåer.

      Det som håller mig intresserad är att de är en kompetent brygga till lite mindre företag, som jag normalt sett undviker. De agerar också på en marknad som åtminstone tidigare varit rejält ineffektiv.

      Men jag är inte heller i köptagen.

      Radera
    2. Ja som brygga till småbolag kan Ratos definitivt vara intressant, jag är dock inte säker på att Ratos är bäst lämpat att fånga upp guldklimparna då det finns många andra aktörer i branschen. Jag är dock rädd att det stora flertalet av private equtiy bolagen är långt bortom min räckvidd.//stavros

      Radera
    3. Det som är skönt i investering är att om man är det minsta osäker, tycker något ser fel ut, eller magkänslan bara säger nej, så är det bara att avstå :-).

      Jag tror många har svårt att se någon annan tjäna pengar på bolaget X och själv stå vid sidan. Men kan man undvika sådant tänkande, gratulera ägarna till X och fortsätta avstå bolag man inte riktigt tror på så tror jag man har allt att vinna.

      Radera
    4. Kloka ord!
      Att avstå en affär är aldrig fel, en förmögenhet (ett relativt begrepp) kan ta generationer att bygga och det kan räcka med ett riktigt dåligt beslut för att rasera allt och mer därtill.

      Att stå brevid och kunna gratulera andra som gör goda affärer är definitivt en vinnande egenskap, likväl som att stå brevid och se när andra gör dåliga affärer. Tack för att du upprätthåller en god standard bland ekonomi bloggarna.//stavros

      Radera
    5. Titta gärna på NAXS som ett alternativ om man vill åt en rabatterad mogen portfölj med ca 80 mindre private equitybolag (buy-outs). Liten omsättning dock.

      Radera
  9. Men att Ratos balansräkning skulle vara påverkad av lån till förvärv är fel då eventuell belåning skett i förvärvade bolag. Moderbolaget har inga lån av tradition sedan 1930-talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är sant, den konsoliderade balansräkningen ljuger där. Men även om Ratos inte har någon kontraktuell skyldighet att täcka sina innehavs lån, dvs. de kan låta innehav gå i konkurs, så skulle det förstöra deras chanser att få finansiering på sikt. Deras rykte kan vara minst lika bindande som kontrakt.

      Radera
    2. Ditt svar är lite långsökt! Såvitt jag känner till åtnjuter Ratos stort förtroende bland bankerna och har i flera år haft outnyttjade kreditlinor. Att då lättvindigt skriva i en analys att "balansräkningen är skör" är synnerligen missvisande! /Gunilla

      Radera
    3. @Gunilla: det kan du ha rätt i, men min bild av banker är att om du låtit ett bolag gå i konkurs med stora förluster för kreditgivarna så är dina bankrelationer inte längre goda, oavsett tidigare historik.

      Jag uppdaterar dock analysen med fakta här så att läsaren kan skapa sin egen uppfattning.

      Radera
    4. @Gunilla Jag jobbar varken på bank eller Ratos vilket betyder att jag har noll koll på hur Ratos bankrelationer egentligen ser ut. Det skulle vara intressant att höra vad du baserar din uppfattning om Ratos bankrekationer på?//Stavros

      Radera
    5. I vanlig ordning vill bankerna gärna låna ut i goda tider när bolagen inte behöver lån och vill inte alls låna ut i dåliga tider då bolen verkligen behöver lån....

      Otroligt att Ratos har lyckats att lägga alla lån i dotterbolagen utan någon form av moderbolagsborgen. Det förvånade mig oerhört.

      Tillbaka till frågan, om något dotterbolag börjar gå dåligt och behöver kapitaltillskott måste ju Ratos ordna fram kapital (dvs lån) för att stötta bolaget. Då lär de goda bankrelationerna behövas. Troligen lär det här hända i lågkonjunktur och då är det större sannolikhet att det är fler av portföljbolagen som går dåligt. Kontentan är att jag delar Lundaluppens åsikt att ryktet är viktigt.

      Radera
    6. @ Stavros, Jag grundar min uppfattning på bolagsstämmor (VDs anförande), delårsrapporter (VDs kommentarer) samt några kapitalmarknadsdagar (VDs kommentarer) under flera år fram till hösten 2013. /Gunilla

      Radera
    7. @Gunilla, tack för ett tydligt svar. //Stavros

      Radera
  10. tycker alla ska sälja så jag kan köpa under 60 kr...tack på förhand...hoppas Avanza tar upp att Lundaluppen inte vill ha Ratos i portföljen.

    SvaraRadera
  11. Så här ser jag på Ratos bolag.
    Abiel, som Ratos gick in i 2013 (32%) kommer sannolikt att växa och visa fina vinster.
    Bisnode, 2005, 70%. Här tappar man det mycket lönsamma SPAR.
    Inwido, 2004, 97%. Svag marknad nu ett tag men jag tror på dom.
    Euromaint, 2007, 100% Underliggande marknad ger fortsatt utrymme för låga marginaler.
    GS-Hydro, 2001, 100%, Fina förutsättningar, kommer sannolikt att växa med fortsatta fina marginaler.
    Arcus-Gruppen, 2005, 85%. Fin utveckling, bra affärer.
    DIAB, 2001, 96%, svårbedömt, förlusterna fortsätter, ingen vändning än. kapitaltillskott :-(
    AH Industries 2007, 69% som DIAB, svag marknad. Kapitaltillskott :-(
    HENT 2013, 73% Bra marknad, växer och ger fortsatt vinst.
    HL Display 2001,2010, 99% Växer och har ambitioner.
    SB Seating 2007, 85% Växer, fortsatt fina marginaler, bra skött.
    Nordic Cinema Group. 2011/2013 60%. BIO ihop med Bonnier.
    Mobile Climate Control 2007, 100% Svårbedömt, ger fortsatt vinst är tipset.
    Jötul 2006, 93% Kan braskaminer växa på sikt?
    Dom "små"
    Biolin Scientific, 2010, 100% Det här blir nog bra
    Hafa Bathroom Group 2001, 100% Litet nischföretag, Kan utvecklas bra
    KVD 2010, 100% Etableringen i Norge. Sverige är väl sas "mättat"
    Nebula 2013, 72% IT-infrastruktur, Finland, ja, varför inte

    /Arne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bisnode har varit lite väl brett, så jag tycker det är rätt att dela upp det och eventuellt sälja av vissa bitar.

      Biosatsningen är jag inte så säker på. Filmkonsumtionen flyttar från salongerna, men det går kanske att vända?

      Radera
    2. Ja, renodlingen av Bisnode låter spontant rätt.

      Jag trodde att BIO var på väg ner, men vem vet, det kanske kommer nya tekniker och kringförsäljning och koncept runt omkring kanske utvecklas. Ratos och Bonnier ser något i detta så visst, kör på ett tag till.

      SB Seating låter för bra för att vara sant, in med 747 Mkr 2007 (85%), får tillbaka 303 Mkr 2011 och nu 400 Mkr och har netto satsat 44 Mkr och det fortsätter tydligen att gå bra.

      Jag skulle gärna se att man gick ur Euromaint, att underhålla järnvägsspår tror jag inte är eller kommer att vara något man blir fet på.


      /Arne

      Radera
    3. Jag är inte så säker på Euromaint, det är knappast en bransch som drar till sig ny konkurrens, det borde i teorin (men tydligen inte i praktiken) gå att operera med ganska höga marginaler. Om marginalen ligger kvar där den är idag har du rätt, men jag tycker det verkar märkligt.

      Radera
    4. Euromaint har sitt urpsrung i Statens Järnvägar. Innan det såldes var det, i mitt tycke, ett riktigt uselt bolag som inte var i närheten av att kunna operera på en konkurrensutsatt marknad.

      Nu är det mer än 10 år sedan staten sålde ut det så det är kanske fel att ta upp detta. Förhoppningsvis har man lyckats stöpa om företaget sedan dess.

      Radera
    5. Ökad miljöhänsyn talar för järnvägstransporter och i proppen 2012/13:25 luktar det mer pengar till sektorn som Euromaint är i, det är bara lilla Hafa som hade lägre kvot operativ EBITA/Oms förutom AH och DIAB som gick back 2012.
      Jag är tveksam till att Ratos lyckas få Euromaint att göra 20% IRR ens ett år. I snitt känns som en för svår uppgift men osvuret är alltid bäst ;-)

      Den 20e' nästa månad kommer årsredovisning för 2013.
      /Arne

      Radera
  12. Det som talar för Ratos idag är väl att både M&A-marknaden och antalet IPO börjar ta fart. Det är i år de har möjlighet att sälja/notera några av sina gamla innehav. Köpare bör det ju finnas i och med att PE-branschen har gott om pengar, och börskollektivet är sugna på nya bolag.

    Jag tror att en försäljning/notering av något Ratosbolag skulle kunna trigga aktien ganska mycket. Då borde det dock vara läge att kliva av. På någon/några månaders sikt tror jag Ratos kan vara en bra affär och nuvarande rekyl borde vara ett bra tillfälle att ta in den.

    Slutsats alltså: Inget för Luppen eftersom han har längre placeringshorisont. För en swingtrader med 1-3 månaders placeringshorisont bör det dock vara intressant.

    /Fredrik

    SvaraRadera
  13. Tack för en trevlig blogg och ett bra inlägg!

    Ratos är verkligen ett svåranalyserat bolag och det gäller verkligen att analysera deras innehav. Jag tycker att du stirrar dig lite blind på deras målsättning om 20 % IRR då du menar att två fina och välskötta bolag som Inwido och SB Seating skulle vara problematiska utifrån den aspekten.

    Båda dessa bolag har under åren i Ratos bidragit till ett positivt resultat och därmed bidragit till att Ratos kunnat ha en hög direktavkastning.

    Inwido är Ratos största innehav sett till det bokförda värdet. Du menar i ditt inlägg att Ratos skulle behöva sälja detta bolag för 11 251 för att uppnå 20% IRR. Min första fråga: Har du enbart tagit hänsyn till Ratos bokvärda värde och utgått från investeringstidpunkten 2004?

    Under tiden Ratos ägt Inwido har omsättningen mer än fördubblats, resultatet höjts väsentligt, 36 tilläggsförvärv, strategiska avyttringar, bolaget har blivit nordens ledande aktör inom branschen och tagit steg in på den europeiska marknaden. Dessutom har det gått från att mestadels leverera till byggbolag till att ha 75 % av omsättningen riktad mot konsumentmarknaden.

    Är ovannämnda parametrar inte viktiga att ha i åtanke?

    Dessutom, även om Ratos inte skulle uppnå 20% IRR i investeringen Inwido så skulle en exit med en realisationsvinst på 1 miljard ändå skapa otroligt mycket värde i Ratos.

    Jag skulle kunna dra liknande historia i SB Seating...

    Sen tycker jag att Arcus Gruppen, Kvarndammen och Noric Cinnema group är tre riktiga fina och välskötta bolag. För att inte tala om exitvinsten som väntar i GS Hydro.

    De mörka sidorna är väl Diab, AH Industries, Hafa och Jötul.

    Sammantaget tycker jag att Ratos på nivån 54-56 kr som den legat på under stora delar av hösten 2013 gör bolaget till synnerligen intressant. Gick själv in på dessa nivåer och har riktkurs 90 kr. Tills dess hämtar jag hem lite fina utdelningar och följer med spänning utvecklingen i portföljbolagen. Hoppas för övrigt på ett notering av Inwido under 2014.

    Tack för en bra blogg, bemöt gärna synpunkterna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har rätt på alla punkter jag kan bedöma. Anledningen att jag tittar på Ratos eget mål är att det ger en bekväm modell för att bedöma hela kollektivet av företag.

      Att nå dessa mål handlar som du skriver om att göra en serie ingrepp i bolagen för att skapa en stark operativ helhet, stärka marknadspositioner, justera affärsmodell etc. Hade min analys handlat om ett enskilt bolag hade jag inte tittat så mycket på ett internt finansiellt mål utan värderat mer kvalitativt vad man verkligen gör inom verksamheten.

      Ratos kan vara väldigt köpvärt idag eller inte, jag tycker det är ovisst och vill att det ska ner till en nivå där jag är bekväm. Tills dess väljer jag att avvakta.

      Radera
  14. Angående innehav i euromaint så tycker jag det är ett otroligt starkt företag i portföljen. Dels så kommer järnvägen att behöva rustas upp minimalt som det i dag görs och skulle det sedan ske någon form av "katastrof"som ökar det politiska trycket att på allvar göra något åt järnvägen

    SvaraRadera
  15. Så finns det 2 alternativt. Ett mindre bra och ett mycket bra finansiellt. Sedan finns miljö politiska aspekter också såklart. Frågan är därför inte om euromines är bra eller dåligt innehav utan snarare hur euromines står sig bland konkurrenterna på järnvägs marknaden?

    SvaraRadera
  16. Vad tror du om RATOS idag? 52kr/aktie i skrivande stund...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs gärna Trygg Framtids blogginlägg (länk finns till höger), vi räknade på det där tillsammans.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.