Visar inlägg med etikett spiltan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spiltan. Visa alla inlägg

måndag 5 juni 2017

Konglomeratens återkomst

Redigering 22 juni 2017: pinsamt nog inser jag i efterhand att Jon Åslund ett halvår tidigare skrev en mycket bättre krönika på det här ämnet, läs gärna den. 

Under det glada 70-talet ville tjänstemannastyrda svenska storbolag i cykliska branscher minska sitt beroende av ägarnas plånböcker och började stuva om sina bolag till bredare konglomerat. Förebilden kom ofta från dåtidens oerhört framgångsrika japanska storbolag som kombinerade verksamheter helt utan synergier sinsemellan. Det mest kända konglomeratbygget i Sverige då var nog PG Gyllenhammars Volvo som ägde verksamheter inom byggnation och syltkokning. Perioden har aktualiserats med SVTs dokumentär om tjänstemannaaristokraten Gyllenhammar.

Konglomeratens gudfader

När jag började intressera mig för investeringar var konglomeraten snarast skällsord och väldigt få tog k-ordet i sin mun. Orsaken var den inneboende matematiken:
  • Rörelsedrivande konglomerat värderas på summan av sina vinster, bolag med negativ vinst drar ner totalsumman och gör att totala värdet minskar
  • Separat är inget bolag någonsin negativt värderat, hur värdeförstörande det än är för sina ägare (se Eniro, Anoto etc.)
  • För en brett diversifierad företagsgrupp med några förlustbringande verksamheter blir därmed delarna mer värda än summan
90- och 00-talen blev därmed renodlingarnas årtionden och värden skulle synliggöras. På rak arm kan jag bara minnas att Ratos vågade kalla sig konglomerat i Sverige. Men då hade också Arne Karlsson ett så grundmurat förtroende på marknaden att han kunde kalla bolaget för vad han ville.

På senare tid har det dock börjat dyka upp konglomerat igen. I dagens Börsveckan kan man läsa om Lifco som kombinerar tandvård med demolitionsrobotar. På Twitter kan man språka med Patrik Wahlén på Volati som säljer barnkläder och besiktar bilar. Investmentbolaget Spiltan har numera mycket noterat, men det är bara senaste året.

Vad kan då dagens konglomerat tänkas tillföra som balanserar upp matematiken som arbetar emot dem? Jag kan se några olika varianter i bolagens egna förklaringsmodeller:
  1. Finansiell hävstång på fondnivån (i ägarbolaget), här ser vi exempelvis Berkshire Hathaway som köper sina verksamheter med pengar som de lånar billigare än gratis från sina försäkringsverksamheter
  2. Värderingsarbitrage mellan onoterat och noterat, Volati och Spiltan kan köpa sina bolag från entreprenörer som blir rika utan att behöva jaga den sista multipelenheten, sedan värderas konglomeratet upp med börsfähiga multiplar
  3. Tillförande av skicklig management genom interna skolor etc.
Den sistnämnda har jag lite svårt att tro på, även specialiserade bolag ägda i andra konstellationer har historiskt kunnat hitta sina ledare. Punkt 1 kan i Berkshire Hathaways fall vara trovärdig, men finansiell hävstång kan ägarna skaffa sig genom att belåna sina aktier om man är lagd åt det hållet.

Följaktligen tror jag främst dagens konglomerat lever av punkt 2. Det är billigt att köpa relativt små onoterade bolag och lägga deras vinster till sina egna - varpå den egna börsmultipeln skickar upp den egna värderingen. Jag är däremot osäker på hur uthållig denna fördel är:
  • Börsen kommer falla, någon dag, och vi kommer åter få se fler avnoteringar än noteringar, arbitraget upphör
  • Bolagen som köper upp verksamhet efter verksamhet behöver finna större objekt för att få en reell inverkan och då minskar värderingsskillnaden
Min tes är helt enkelt att vi befinner oss i en konglomeratens guldålder just nu, och att när börsen vänder neråt igen får vi snarare se avnoteringar och uppstyckningar igen. Hur ser du på det?

torsdag 25 september 2014

Inköp Bonheur och Deere

Med Deeres intåg i portföljen och Bonheurs fortsatta kursnedgång tyckte jag mig denna månad se bra köplägen igen, och därför sålde jag hela innehavet i Spiltans Räntefond. Innehavet var så litet att jag valde att genomföra försäljningen på en gång, hade summan varit större så hade jag delat upp nedmonteringen i flera månader och därmed spritt inköpen av aktier mer i tiden. Räntefonden är såklart välkommen tillbaka nästa gång jag vill parkera investeringsbara pengar (och jag har andra medel i fonden).

Igår blev det inköp av 200 Bonheuraktier för 100 norska kronor, den norska kronan stod i 1,12 svenska kronor. Idag följde jag upp detta med 52 aktier i Deere & Co för 83,32 dollar per styck. Dollarn kostar idag 7,22 kronor och den förstärkta dollarn gör att månadens Deere-aktier blev dyrare än förra månadens, trots en nominell nedgång i aktiepriset.

Utanför dessa båda finns det inte mycket att hämta i min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget), även om nu Industrivärden C kommit ner i vettigt pris när framförallt Volvo fått en blygsammare värdering på börsen. Industrivärden är en utmärkt köpkandidat när Deere kommit upp i en rimlig portföljandel.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

25 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
11 %
Industrivärden C
3 305
9 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
AP Möller Maersk A
15
6 %
Bonheur
2 000
5 %
Castellum
1 810
4 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
2 %
Deere & Co
75
1 %

Marknadsvärdet för portföljen har stigit till 4,6 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 173 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

tisdag 29 juli 2014

Inköp Spiltan Räntefond

Idag var det dags för månadens inköp och återigen föll valet på Spiltans korta räntefond.

Precis som förra månaden hittar jag inget på min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget) som lockar, köpläge finns endast i Bonheur och dotterbolaget Ganger Rolf. Jag är dock nöjd med mina 5 procent i Bonheur och avvaktar mer positiv fundamental utveckling innan jag eventuellt köper mer.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

25 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
17 %
Swedbank
2 887
11 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Bonheur
1 800
5 %
Castellum
1 810
5 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %
Spiltan Räntefond
ca 346
1 %

Marknadsvärdet för portföljen ligger stadigt på 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 170 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

fredag 27 juni 2014

Utdelning Bonheur och inköp Spiltan Räntefond

Det gick snabbare än jag trott att få in Bonheurs utdelning och den kom in på kontot idag, 7 norska kronor per aktie blev till 7,68 svenska kronor. Yield on cost var 5,9 procent.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-06-26Bonheur1 8007,6813 824
14-06-13Johnson & Johnson954,69445
14-06-04Wal-Mart2803,20897
14-05-14Industrivärden3 3055,5018 178
14-05-14Investor1 3908,0011 120
14-05-07Sampo74014,9211 041
14-05-07H&M2 7409,5026 030
14-04-17Lundbergs4084,601 877
14-04-09Maersk31 680,575 042
14-04-07Wal-Mart2803,14879
14-04-03Handelsbanken A+B3 46516,5057 173
14-03-28Castellum1 8104,257 693
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa184 122

Nu kvarstår bara mindre kvartalsutdelningar från Walmart och Johnson & Johnson för resten av året om inga nya innehav letar sig in i portföljen.

Större delen av utdelningen placerade jag direkt i Spiltan Räntefond, hade jag trott pengarna skulle komma in så fort hade jag väntat med onsdagens köp. Fonder har dock inget courtage, så två köp är ingen egentlig nackdel. Jag noterar dock att Walmart kommit ner på köpbar nivå nu på kvällen så nästa månad kanske jag inte behöver köpa räntefond.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

25 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
11 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
Bonheur
1 800
5 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Castellum
1 810
5 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
2 %
Spiltan Räntefond
ca 224
1 %

Marknadsvärdet för portföljen är fortfarande 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis avrundas idag till 170 tusen kronor exklusive extrautdelningar, efter lite valutaförändringar.

onsdag 25 juni 2014

Inköp Spiltan Räntefond

För första gången i bloggens drygt fyraåriga historia hittar jag inga aktier att köpa. Jag är måttligt motiverad att hitta nya bolag till min bevakningslista och en titt på listan (för en förklaring är det bäst att läsa förklaringsinlägget) idag sa mig att köpläge bara finns i Bonheur och dotterbolaget Ganger Rolf.

Bonheur har bjudit på 11 procent avkastning över en kort tidsperiod (i form av kursstegring, norsk krona och en utdelning som kommer vilken dag som helst) och innehavet är numera av en meningsfull storlek. Därför vill jag avvakta fortsatt positiv fundamental utveckling trots att priset fortfarande är attraktivt.

Med andra ord hade jag idag, för första gången, investeringsbart kapital utan några aktier att placera dem i. Det finns såklart många alternativ till aktier, men mitt huvudsyfte är att parkera pengarna till det uppstår köptillfällen i aktier igen, genom att bolagens fundamenta stärks eller aktiepriserna sänks. Jag är inte intresserad att ta risken att köpa långa räntepapper i ett läge då ränteläget är lägre än någonsin och inget pekar på en höjning, därmed kvarstår korta räntepapper eller bankkonto med insättningsgaranti. Det senare alternativet är det säkraste som finns tillgängligt men lägger på en arbetsbörda att hålla rätt på högsta ränta, vilken har en tendens att flytta runt mellan olika aktörer.

Bland korta räntepapperfonder finns en bra sammanställning på Morningstar som jag tycker säger det mesta. Med lägst avgift och högst avkastning på både 1 och 5 år står Spiltan Räntefond Sverige ut i mängden. Jag har gjort samma konsumentundersökning flera gånger tidigare och konstaterar att den spelar i en egen division. Jag har använt den länge i premiepensionen och för parkering av andra icke investerbara pengar. Men kom ihåg: låg risk är inte noll risk, man bör överväga om 3 procent (historiskt) jämfört med 2 procent framåt för bankkonto gör det värt att gå från noll till låg risk.

Idag blev det då alltså ca 143 andelar i Spiltan Räntefond Sverige för 114,35. Det slutgiltiga priset dröjer till ikväll men det lär inte röra sig så mycket. Räntefonden tar två dagar att köpa och tre dagar att sälja. Om det är en fördel eller en nackdel är ju upp till det egna kynnet...

Ett problem som jag tagit upp i kommentarer tidigare är hur denna fondering ska aktiveras igen? Idealet är i mina ögon dollar cost averaging, dvs. att köpa aktier med jämna mellanrum hela tiden. När jag inte kan förmå mig att göra det uppstår ett nytt problem: när ska pengarna användas? Om vi antar att det hinner byggas upp ett mer betydande belopp, när ska det aktiveras igen? Ska man trycka in alltihop i samma ögonblick som det åter finns ett köptillfälle? Min tanke där är att återuppta ett månadssparande när den situationen uppstår, men att använda fonderingen till att dubbla månadsinköpen. På så sätt aktiveras likvida reserver över en längre tidsperiod snarare än precis när någon aktie halkat under 100 procent i min bevakningslista.

När det gäller mitt privata buffertsparande kan jag tillägga att det finns på ett bankkonto med insättningsgaranti. Är syftet tillgänglighet och säkerhet så ska man inte kompromissa. Nu får jag kanske kommentarer om att man bör ha det i madrassen, i guld etc. men det drar ju med sig andra problem istället...

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

25 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
11 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
Bonheur
1 800
5 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Castellum
1 810
5 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %
Spiltan Räntefond
ca 143
0 %

Marknadsvärdet för portföljen är 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis ligger på 169 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

måndag 27 januari 2014

Om ett fondbolag (för hästar?)

Idag kunde man på Twitter läsa att Spiltans Räntefond Sverige nått ett förvaltat kapital på aktningsvärda 5 miljarder kronor! Apropå Snåljåpens fråga till Erik Lidén häromveckan om hur det går till att starta ett fondbolag tog jag en titt på Spiltan Fonders historik.

För att få en snabb överblick tittade jag in på allabolag.se där men enkelt kan se historiken i sammandrag. Som synes har bolaget intäktsmässigt haft en mycket tjusig "hockey stick", men första vinsten dröjde i över tio år från grundandet 2001. Under 2011 började man så tjäna pengar och även om omsättningskurvan har fortsatt uppåt har lönsamheten de senaste åren varit stabil eftersom man anställt fler människor och sannolikt dragit på sig lite mer marknadsföringskostnader.

Med 0,1 procent förvaltningsavgift bör Räntefondens bidrag till omsättningen det kommande året ligga på 5 miljoner minus distributörernas andel. För 2012 (som är det senaste på allabolag.se) kanske det stod för 20-25 procent, gissningsvis. När det gäller det förvaltade kapitalet står fonden dock för en majoritet, i VD-brevet för Q3 2013 var det totala förvaltade kapitalet 6 miljarder kronor.

Jag har ju tidigare varit relativt skeptisk till moderbolaget Spiltan, men för Spiltan Fonder har jag stor respekt. Räntefonden under VD Brändströms förvaltning är en produkt jag länge använt och har ungefär 200 tkr där, den är såpass enkel och billig att jag också använder den för min premiepension. Tre dagars ledtid för insättningar och uttag är dock en pina, ska kanske nämnas.

Bolaget har uppvisat en hel del kreativitet med sin Investmentbolagsfond som fått mycket uppmärksamhet. Exakt vad de rökte när de hittade på regionfonderna för Dalarna och Småland lär vi aldrig få veta, men kreativt var det i alla fall.

Så för er bloggrannar där ute som drömmer om egna fonder:
  • Bered er på mycket pappersarbete
  • Var kreativa och skickliga
  • Härda ut i tio år
Jag drömmer ibland också om en fond, med en och samma förvaltare och kund, jag själv...

lördag 25 februari 2012

Ett besök i Spiltan

Ett företag som dyker upp på näthinnan då och då är Investment AB Spiltan. De har under de senaste åren byggt upp en närvaro i ett antal sammanhang av olika slag: deras förvaltare dyker upp i Börsrådet, deras VD skriver böcker, deras räntefond är mitt standardval för likvida medel i PPM, de har ett finger med i Milleniumfilmerna. Jag tänkte därför ta en titt på bolaget, det blir dock ingen traditionell Lundaluppenanalys, innehaven är alltför obskyra och Spiltans avkastning har inte varit hög nog för att acceptera en till synes slumpmässig mix av innehav.

Spiltor med innevånare
Spiltan startade som en aktiesparklubb på 80-talet och historien om hur man omvandlades till ett investmentbolag är något man ofta framför helt i linje med den storytelling som är populär i marknadsföringskretsar idag. Modern marknadsföringsteori är dock så långt från den framtoning företaget vill ha som man kan komma: jordnära, enkelt och nästan lite töntigt är närmare verkligheten.

Buffett, Berkshire Hathaway och Spiltan
Bolagets fascination för Buffett, hans bolag, hans historik, hans framtoning och allt annat kring honom går inte att ta miste på. VD Per Börjesson har skrivit en bok om Buffett. Bolaget äger A-aktier i Berkshire Hathaway vilket kvalificerar dem för att delta i bolagets legendariska stämmor i Omaha. Man citerar Buffett på ett flertal ställen i sina rapporter. Man uppger sig även inspireras av Buffett i sina investeringar. Det sjungs på stämmorna. VD har en blygsam lön och ett stort innehav. Bolaget har en ägarmanual. Jag skulle kunna hålla på...

På pluskontot har man ärvt Buffetts öppenhet i att deklarera sina misstag. På negativa kontot har man inte alls nått upp i Buffetts investeringsprestanda. Jag kan inte riktigt se att man har samma investeringstankegångar heller, men Buffett har såklart själv ändrat strategi ett antal gånger.

Spiltan Fonder
Det av Spiltans innehav jag kommer mest i kontakt med är Spiltan Fonder som med fyra anställda och en mycket blygsam förvaltad volym ändå lyckas synas ganska mycket. För mig är det Räntefond som är intressantast, i mina ögon Sveriges bästa korta räntefond och given i PPM. Jag har faktiskt en del likvida medel utanför PPM i den också. Förvaltaren Erik Brändström (VD i fondbolaget) gör ett styvt jobb där.

Aktiefonderna har jag inte studerat närmre, Pär Andersson som förvaltar dem syns dock ofta på Börsrådet. Jag kan tycka att han har ett kortare perspektiv i sina observationer än vad Spiltan själva vill hävda är deras värderingar, men det kanske kommer med rollen, han behöver slå index på korta intervall samtidigt som han vinner i långa loppet. 

Innehaven och historiken
Om man tittar vidare förbi Spiltan Fonder äger Spiltan... mycket. VDn och investment managern tycks ha en vid "circle of competence" för här ryms finansiella tjänster, brädspel, boendeenkäter, specialborrmaskiner, fastighetsmäkleri, hårvård, investmentbolag (inkl. Berkshire Hathaway och "fyndigt döpta" Berkway), fastigheter, riskkapital, filmproduktion, fjärrvärme, koldioxidsensorer, börs-IT, konsulting plus diverse annat. 

När jag läser igenom listan får jag lite samma känsla som när jag tittar på Hakon Invest: man gör inte detta för att hitta bra långsiktig avkastning, utan för att ledningen bestämt sig för att detta vore kul att testa. Så skulle Buffett inte agera, visst ömmar han för investeringarna när de väl är gjorda, men de vägs och mäts rejält innan de kommer in i värmen. Jag anser att Börjesson/Sjunnesson ska tänka efter noga innan man tar in ytterligare investeringar, och även överväga att göra sig av med några av de som de inte känner sig alltför bundna till.

När Buffett tagit in onoterade bolag har han alltid tagit in välfungerande och självgående bolag och en årlig granskning av räkenskaperna har varit hans managementinsats så länge allt rullar. Jag får inte känslan av att Spiltans innehav är på denna nivå av självgående. Därmed kommer ledningens kapacitet att till viss del gå åt till detaljer i befintliga innehav, snarare än att utvärdera ytterligare investeringar. 

Med detta sagt tycker jag att bolagets ganska tydligt annonserade nisch, och svenska touch, är rätt intressant. Fåmansbolagsreglerna (ofta kallade 3:12-reglerna) ger skattekomplikationer för bolag där ett fåtal personer kan kontrollera rösterna. Dessa gäller dock inte om en större extern ägare finns, jag tycker mig minnas att det räcker med 15 procent. Spiltan positionerar sig som kandidat för att vara denna ägare och därmed hitta in i bolag som egentligen inte söker nya ägare eller kapital - och där befintliga ägare är intresserade av ett framtida engagemang.

Avkastningen historiskt pekar tyvärr i samma riktning som min magkänsla kring innehaven, det har inte gått särskilt bra. Substansvärdet per aktie är idag lägre än det var år 2000, och ägarna har inte fått någon utdelning - med undantag för 5 kronor just år 2000. Volatiliteten har varit låg, visst, men jag anser nog att många nått bättre avkastning, inklusive jag själv.

Alternativa marknaden
Bolaget äger en stor minoritetspost i Alternativa aktiemarknaden, en rätt udda fågel bland handelsplatser. Bolagen räknas som onoterade, vilket bl.a. innebär att företag som äger Spiltanaktier kan räkna dem som näringsbetingade och skattebefriade. En egenhet med denna handelsplats är att handel endast sker en vecka i månaden. Detta är något som Buffettfans och jag själv kan sympatisera med. Kan man inte leva med att äga bolagen utan ständiga bud behöver man inte äga dem alls. Avkastning söks primärt i bolagens verksamhet, inte i prisvariation.

Men hur ideologisk man än blir så är det såklart en nackdel att det är svårt att få tag i aktier och kan vara ett problem att sälja dem.

Ett annat problem för Spiltan och andra bolag på listan är redovisningen som visst är hyggligt informativ, men med låg frekvens och i avsaknad av en del saker som bolag på de riktiga listorna alltid redovisar (flerårsjämförelser av resultaten?). Jag tycker även att ett bolag som så uttalat inspireras av Buffett också borde ta efter Buffetts stenhårda övertygelse att det behövs en måttstock för att mäta deras prestation, här saknas dock en sådan måttstock. Det tydligaste finansiella målet är att man ska dubblera substansvärdet vart fjärde år - ambitiöst javisst, men något man inte varit i närheten av.

Önskemål till VD Per Börjesson alltså (om han mot förmodan läser Lundaluppen): om ni inte vill följa IFRS så läs i alla fall igenom hur Buffett presenterar Berkshire Hathaway, med "look through earnings" och en klar och tydlig uppföljning av utfallet mot en på förhand vald måttstock.

Slutsats
Jag gillar Spiltan, man är ett fräscht inslag i branschen, har en förstklassig räntefond och basunerar ut budskapet om värdeinvestering mycket kraftfullare än enkla bloggare kan hoppas på.

Hög poäng för ambition, ansats och värderingar alltså. Utförande och prestanda däremot? Nej, jag står kvar vid sidlinjen och applåderar och nöjer mig med min roll som kund. Det känns ovanligt med ett finansföretag där man hellre är kund än ägare.

tisdag 16 mars 2010

Värdeinvesterarens guide till PPM - Balansering

Jag vill slå ett slag för att i PPM följa den enkla placeringsstrategi som Ben Graham föreslår i The Intelligent Investor.

Strategin går i korthet ut på att sätta en fast relation mellan ränte- och indexfonder (enligt rekommendationerna i de tidigare inläggen) och sedan bevaka denna relation.

Själv har jag 70 % i Avanza ZERO och 30 % i Spiltan Räntefond Sverige (Graham förespråkar 50/50). När relationen når 75/25 eller 65/35 gör jag en ombalansering. Denna enkla, nästan triviala strategi har ett antal betydande fördelar:
  • Inslaget av aktier ger ett inflationsskydd
  • Inslaget av räntepapper ger ett skydd mot marknadsfluktuationer
  • Ombalanseringen leder till köp av aktier vid nergång och försäljning vid uppgång, en i grunden sund mekanism
Med mina valda fonder får jag dessutom fördelarna
  • Hög transparens
  • Välkända underliggande värdepapper
  • Låga avgifter
Jag följde tidigare en tillväxtmarknadsstrategi där jag inte hade en aning om innehaven var övervärderade (eller ärligt talat knappt vilka de var), innehöll någon politisk risk etc. Nu sover jag bättre och är mer övertygad om sundheten i innehaven. Man får aldrig glömma att man är delägare i företag, även om det genom fonder kan kännas väldigt abstrakt.