onsdag 28 september 2011

Utländska aktier

Jag kan inte påminna mig att jag någon gång förklarat varför jag huvudsakligen har svenska aktier i portföljen - och jag har inte heller skrivit varför jag i vissa fall valt att gå utanför landets gränser. Här kommer ett försök att förklara det kort och koncist :-)

Varför ska man huvudsakligen investera i svenska bolag?
Det finns ett antal ganska enkla anledningar att man först ska titta inom Sveriges gränser efter investeringsmöjligheter. De viktigaste för mig är:
  • Kännedom om regelverket: svenska bolag följer svensk lag, svensk redovisningsstandard (eller iaf svensk tillämpning av IFRS) vilket gör att jämförelser blir enkla, nyckeltal blir definierade som man är van etc. En annan aspekt är nivån av korruption inom och utom organisationerna. Korruption existerar på en viss nivå i Sverige, jag förväntar mig en del vänskapskorruption på styrelse- och ledningsnivå exempelvis. Korruption ser ut på ett annat sätt i andra länder.
  • Kännedom om bolagen: svenska bolag är mer välkända, och framförallt bevakas de i större utsträckning i svenska media
  • Begriplig information: jag har alltid haft högsta betyg i engelska, men jag inbillar mig inte att min engelska är lika bra som mitt modersmål, att läsa på andra språk betyder en liten informationsförlust. Om avsändarens modersmål dessutom är något annat än engelska sker informationsförlusten i två led.
  • Enklast möjliga valuta- och skattesituation för mig som svensk medborgare och innevånare. Jag är inte intresserad av valutaspekulation, och växlingskostnader blir som ett extra courtage. I kapitalförsäkringar, bolagsform och det kommande investeringssparkontot ställer utländsk utdelningsbeskattning till det en del  .
Det är ingen slump att nästan alla företag och verksamheter först växer lokalt och sedan, när alla möjligheter är uttömda, väljer att ta steget utomlands. Att kunna spelreglerna är nödvändigt i alla affärssammanhang.

Varför gör jag undantag?
Ett vanligt argument, inte minst från fondförsäljare, är att man ska exponera sig mot andra marknader (oftast tillväxtmarknader), men jag anser att de bolag jag främst tittar på, Large Cap-bolag, är globaliserade idag och har inom sig en exponering mot tillväxtmarknader. Därmed är detta argument inte så starkt i mina ögon, men jag ser några andra:
  • Tillgång till branscher: Stockholmsbörsen har ett ok sortiment, men det finns ett antal branscher som saknar representation helt eller delvis. Detta är en huvudsaklig orsak att jag sökt upp utländska bolag. Sampo är ett försäkringsbolag, Maersk bedriver containerfrakt m.m. Även olja och energi är bristfälliga branscher i Stockholm i mina ögon.
  • Tillgång till spetsföretag: återigen saknas lite på Stockholmsbörsen, i vissa branscher finns inga riktigt starka alternativ. JNJ har en konsumentproduktdel jag saknar bland svenska hälsosektorsbolag, Wal-Mart har ett alternativ i Axfood, men jag tycker inte de kan jämföras på samma dag. Inom konsumentprodukter är för övrigt USA helt outstanding, visst finns Unilever och Nestlé, men Coca-Cola, Pepsico, P&G, Kraft etc. ger en rejäl slagsida åt andra sidan Atlanten.
Några andra orsaker till att gå utomlands och investera ser jag personligen inte. Ett vanligt skäl att andra går utomlands kan nog vara att det finns bra pristillfällen någonstans för stunden. Billiga banker i Frankrike idag t.ex. Jag själv har dock alltför stor respekt för trösklarna (regelverk etc.) för att söka exempelvis banker utanför Sverige, även om priserna tillfälligt skulle vara bättre. Detsamma gäller industri, telekommunikation, byggsektorn och fastighetssektorn, där det finns utmärkta bolag i Sverige.

Om man ska göra undantag och ge sig ut utanför landet tycker jag att man gör klokt i att hålla nere antalet länder man engagerar sig i. Jag själv har aktier i danska, finska och amerikanska bolag. Jag försöker undvika att gå in i flera länder. Jag kommer absolut aldrig köpa aktier i icke-demokratiska länder eller instabila länder. Välutvecklade kontrollorgan och välimplementerade regelverk ser jag som ett absolut måste.

11 kommentarer:

  1. Har Fortum i min portfölj och har tidigare haft Carlsberg som såldes med god avkastning. Nu har jag börjat fundera på att krydda portföljen med ett amerikanskt bolag.

    Har funderat på Coca-cola. Som jag förstår det delar amerikanska bolag ut fyra gånger per år?

    Du har ju J&J och Wal-mart, har de en fin direktavkastning?

    Handlar via Avanza och får betala 14$ per affär, tänkte köpa runt 20-25 till att börja med.

    SvaraRadera
  2. @Thomas
    Inte för att vara bitchig, men svaret på alla dina frågor finns i bloggen. Annars har jag hört att det finns något som heter google eller i dagligt tal att googla.. ..

    SvaraRadera
  3. har en liten fundering.

    hur ser du på växlingskostnader som jag antar att bankerna och nätmäklare tar ut?

    är det en faktor som är så liten att man kan bortse från den på lång sikt. <10 år

    tex sampo. har stor intjäning i SEK (if och nordea) sedan växlas till euro som sedan delas ut och växlas till dig i kronor? eller behåller du pengarna i urspungsvalutan?

    de kanske växlar via nordea och får en bra deal:)

    SvaraRadera
  4. @ ovan

    Jag har ett knippe eur och usd-aktier som komplement till sek-aktier och har med anledning av växlingsavgifter lagt upp depåvalutakonton så att jag i onödan slipper få växling på utdelningarna. Samtidigt slipper man ju allt vad valutaexponering heter vid återinvestering av utdelningar (nom).

    Växlingsavgifter är generellt inget som folk tänker på vid aktieaffärer så spreadarna är därefter. Hittar man någon med mindre spread än 30bps får man nog vara riktigt nöjd.

    Bankerna tjänar (generellt) mer på växling än courtage vid en aktieaffär.

    /Trebor

    SvaraRadera
  5. @Thomas: kryddor brukar betyda bolag med taskiga utsikter som man inte håller koll på, undvik sådana ;-), men ok Wal-Mart duger ju i mina ögon. Ja de flesta amerikanska bolag har kvartalsutdelningar. Amerikanska direktutdelningar är bra att kolla på google.com/finance.

    @Trebor: bra svar :-).

    SvaraRadera
  6. Jag har 1/3 av mina aktier i Kanada(19 bolag i skrivande stund). Den delen av portföljen har gått klart bättre än svenska index sedan våren 2009 när jag diversifierade.

    Jag gillar höga utdelningar som betalas kvartalsvis, med låg risk. Vilket var främsta orsaken till inköpen. Funderar på att köpa Usa bolag som är "dividend champions"(JnJ, KO m.fl).

    Har nettosålt en del svenska aktier som en hedge. Gissar att många aktier kommer att bli billigare framöver. I vilket fall, med god likviditet är man beredd på uppgång såsom nedgång.

    Tack för att du delar med dig av dina tankar på den här bloggen!

    SvaraRadera
  7. Glömde att säga, man ska inte ha allt för stort förtroende för det svenska regelverket.

    HQ AB, Skandia, Carnegie m.m bolag visar att det ofta är en fin pappersprodukt men betyder föga när allt ställs på sin spets.

    SvaraRadera
  8. Du har en bra strategi! Hur bevakar du de danska, finska och amerikanska bolagen och marknaderna? Har du några tips på media eller webbsidor?

    /MT

    SvaraRadera
  9. Tack för svaren, och för en trevlig blogg :-)

    SvaraRadera
  10. @Brachyura: poängen är inte att Sverige är bäst, utan att det är mest välbekant. Jag har stor respekt för GAAP exempelvis. Det låter som att din strategi skiljer sig en del från min, kanske värd en egen blogg?

    @MT: borsen.dk är bra. För Sampo läser jag mest deras egna material. För USA finns Valuewalk och Google Finance och enormt mycket mer...

    SvaraRadera
  11. @Brachyura: sorry, såg inte förrän nu att du hade en blogg :-)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.