onsdag 28 september 2011

Utländska aktier

Jag kan inte påminna mig att jag någon gång förklarat varför jag huvudsakligen har svenska aktier i portföljen - och jag har inte heller skrivit varför jag i vissa fall valt att gå utanför landets gränser. Här kommer ett försök att förklara det kort och koncist :-)

Varför ska man huvudsakligen investera i svenska bolag?
Det finns ett antal ganska enkla anledningar att man först ska titta inom Sveriges gränser efter investeringsmöjligheter. De viktigaste för mig är:
  • Kännedom om regelverket: svenska bolag följer svensk lag, svensk redovisningsstandard (eller iaf svensk tillämpning av IFRS) vilket gör att jämförelser blir enkla, nyckeltal blir definierade som man är van etc. En annan aspekt är nivån av korruption inom och utom organisationerna. Korruption existerar på en viss nivå i Sverige, jag förväntar mig en del vänskapskorruption på styrelse- och ledningsnivå exempelvis. Korruption ser ut på ett annat sätt i andra länder.
  • Kännedom om bolagen: svenska bolag är mer välkända, och framförallt bevakas de i större utsträckning i svenska media
  • Begriplig information: jag har alltid haft högsta betyg i engelska, men jag inbillar mig inte att min engelska är lika bra som mitt modersmål, att läsa på andra språk betyder en liten informationsförlust. Om avsändarens modersmål dessutom är något annat än engelska sker informationsförlusten i två led.
  • Enklast möjliga valuta- och skattesituation för mig som svensk medborgare och innevånare. Jag är inte intresserad av valutaspekulation, och växlingskostnader blir som ett extra courtage. I kapitalförsäkringar, bolagsform och det kommande investeringssparkontot ställer utländsk utdelningsbeskattning till det en del  .
Det är ingen slump att nästan alla företag och verksamheter först växer lokalt och sedan, när alla möjligheter är uttömda, väljer att ta steget utomlands. Att kunna spelreglerna är nödvändigt i alla affärssammanhang.

Varför gör jag undantag?
Ett vanligt argument, inte minst från fondförsäljare, är att man ska exponera sig mot andra marknader (oftast tillväxtmarknader), men jag anser att de bolag jag främst tittar på, Large Cap-bolag, är globaliserade idag och har inom sig en exponering mot tillväxtmarknader. Därmed är detta argument inte så starkt i mina ögon, men jag ser några andra:
  • Tillgång till branscher: Stockholmsbörsen har ett ok sortiment, men det finns ett antal branscher som saknar representation helt eller delvis. Detta är en huvudsaklig orsak att jag sökt upp utländska bolag. Sampo är ett försäkringsbolag, Maersk bedriver containerfrakt m.m. Även olja och energi är bristfälliga branscher i Stockholm i mina ögon.
  • Tillgång till spetsföretag: återigen saknas lite på Stockholmsbörsen, i vissa branscher finns inga riktigt starka alternativ. JNJ har en konsumentproduktdel jag saknar bland svenska hälsosektorsbolag, Wal-Mart har ett alternativ i Axfood, men jag tycker inte de kan jämföras på samma dag. Inom konsumentprodukter är för övrigt USA helt outstanding, visst finns Unilever och Nestlé, men Coca-Cola, Pepsico, P&G, Kraft etc. ger en rejäl slagsida åt andra sidan Atlanten.
Några andra orsaker till att gå utomlands och investera ser jag personligen inte. Ett vanligt skäl att andra går utomlands kan nog vara att det finns bra pristillfällen någonstans för stunden. Billiga banker i Frankrike idag t.ex. Jag själv har dock alltför stor respekt för trösklarna (regelverk etc.) för att söka exempelvis banker utanför Sverige, även om priserna tillfälligt skulle vara bättre. Detsamma gäller industri, telekommunikation, byggsektorn och fastighetssektorn, där det finns utmärkta bolag i Sverige.

Om man ska göra undantag och ge sig ut utanför landet tycker jag att man gör klokt i att hålla nere antalet länder man engagerar sig i. Jag själv har aktier i danska, finska och amerikanska bolag. Jag försöker undvika att gå in i flera länder. Jag kommer absolut aldrig köpa aktier i icke-demokratiska länder eller instabila länder. Välutvecklade kontrollorgan och välimplementerade regelverk ser jag som ett absolut måste.

måndag 26 september 2011

Buffett bryter ny mark

Idag deklarerar Berkshire Hathaway att man inleder ett återköpsprogram (tack Värdeinvesteraren för tipset), något som framgår av detta pressmeddelande.

Om återköpen blir av är detta första gången som Buffett riktar någon del av sitt kassaflöde mot ägarna, ett beslut som säkert tagit emot av många skäl. Dels blir hans "måttstock", tillväxten av eget kapital, lite mer komplicerad. Dels gynnar han, enligt egen utsago, kvarvarande ägare på bekostnad av de som väljer att sälja. För att göra spelreglerna tydliga för ägarna, och för att definiera vad han anser är en bra affär i sammanhanget, sätter han ett tak på priset han är beredd att betala: högst 10 % över eget kapital per aktie.

Det som Buffett gör rätt är att han återköper därför att det är ett av de bästa investeringsalternativen han kan finna. Inte för att stödja aktiekursen, ge ledningens optionsprogram en boost eller något annat missbruk eller motiv-gränsande-till-bedrägeri som ofta ligger bakom.

Själv äger jag inga Berkshire Hathaway eftersom jag vill ha ett kassaflöde utan att sälja. När man börjar med utdelningar är jag intresserad!

Inköp Sampo

Dags igen för ett inköp och den här gången föll valet på finska Sampo. Jag tycker egentligen att SHB är ett bättre val, men vill inte öka dess andel av portföljen just nu. Björn "Nalle" Wahlroos intervjuades i SvD nyligen och är en person jag gärna saminvesterar med, även om han har rätt extrema politiska åsikter ibland.

Dagens inköp blev 65 Sampo A till priset 17,88 euro per styck. Eurokursen för dagen var 9,26 kronor.

BolagAntalPortföljandel
Handelsbanken

29 %
Handelsbanken A
1 420

Handelsbanken B
1 995

Hennes & Mauritz
2 740
27 %
Swedbank

11 %
Swedbank Pref
2 870

Swedbank A
17
Investor A
1 410
8 %
Industrivärden C
2 005
7 %
AP Möller Maersk A
3
6 %
Sampo A
615
5 %
Lundbergföretagen
408
4 %
Johnson & Johnson
65
1 %
Wal-Mart Stores
73
1 %

Det totala portföljvärdet ligger kvar på lite drygt 1,9 miljoner.

lördag 24 september 2011

Kapitalförsäkring mot investeringssparkonto 2012

Nu är jag på tredje versionen av det här inlägget, ett stort tack till både Finanskvinnan och Anonym, för avgörande kommentarer...

Både 4020 och Stockman har tittat på beskattningen av kapitalförsäkring mot investeringssparkonto nu i dagarna. Jag gör en egen beräkning för att visa hur jag tolkar regeringens förslag. Se även mitt tidigare inlägg för en mer övergripande genomgång av kontoslagen.

Anta att jag börjar spara 10 000 kronor per månad i ett investeringssparkonto och samtidigt 10 000 kronor per månad i en kapitalförsäkring. Jag lyckas liksom Stockmans kompisar också pricka exakt 0 i avkastning på kapitalet, månad för månad under året.

Skattesatsen för både ISK och KF är numera 30 % av statslåneräntan på 2,88 %, dvs. 0,86 %.

Skatten på mitt investeringssparkonto beräknas då så här (enligt min bokstavliga tolkning av senaste förslaget från regeringen, plus ursprungliga promemorian)

Kapital vid avstämningspunkt 1, 1/1
0 kr
Kapital vid avstämningspunkt 2, 1/4
30 000 kr
Kapital vid avstämningspunkt 3, 1/7
60 000 kr
Kapital vid avstämningspunkt 4, 1/10
90 000 kr
Insättningar under året
120 000 kr
Summa
300 000 kr
Kapitalunderlag (1/4 av summan ovan)
75 000 kr
Årets skatt för ISK
645 kr

Skatten för kapitalförsäkringen beräknas istället så här

Kapital vid årets början
0 kr
Insättningar under första halvåret
60 000 kr
Insättningar under andra halvåret
60 000 kr
Kapitalunderlag, ingående kapital plus insättningar
under första halvåret plus hälften av insättningar
under andra halvan
90 000 kr
Årets skatt för KF
774 kr

Detta innebär alltså en fördel för ISK vid långsamt kapitalbyggande. De effektiva skattesatserna i exemplen ovan är 0,54 % av slutkapitalet för ISK respektive 0,65 % av slutkapitalet för KF. Skillnaderna i effektiv skattesats minskar såklart om ingångskapitalet är stort (här var ingångskapitalet noll). Om kapitalet skulle minska är KF fördelaktigare på grund av sin enda mätpunkt.

Den absolut största principiella skillnaden ligger i att insättningarna delas med fyra för ISK medan de till tre fjärdedelar för KF. Så har det stått klart och tydligt i båda regeringens pressmeddelanden, men jag är fortfarande inte säker på att det är rätt. Motivationen att ha det så skulle kunna vara att med fyra mätpunkter är det krångligare att fly skatten i ISK än i KF, man måste i praktiken ta ut och sätta in pengarna fyra gånger (och därmed skatta fyra gånger på samma kapital) för att fly skatten.

torsdag 22 september 2011

Inköp Hennes & Mauritz

Förutom Maersk- och Sampo-köpen hann jag med att öka lite i Hennes & Mauritz idag. Dagens inköp blev 132 aktier till styckpriset 189,20 kronor. Ett högst rimligt pris för H&M i mina ögon, jag tror bara att jag betalt mindre en gång och det var för flera år och flera hundra butiker sedan. Det totala antalet H&M-aktier i portföljen är nu 2 740 stycken.

Valet här stod mellan Wal-Mart och H&M, men det kraftiga prisfallet på H&M och den för dagen hastigt stigande dollarn gjorde att valet - lite impulsivt får jag medge - föll på H&M. Efter finansaktier och mer cykliska aktier tidigare idag ville jag ha något mer defensivt.