måndag 17 mars 2014

Handelsbankens ÅR 2013 (5) - Ägare, medarbetare och hållbarhet

Detta är femte delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Denna del handlar om ägarbilden, samt de sidor som beskriver medarbetare, miljö och hållbarhet - dvs. sidorna 44-47.

Svenska årsredovisningar innehåller generellt bra och uttömmande information om aktieägarna, detta är dock inte alltid fallet utomlands. I USA anges normalt sett inte ägarbilden i årsredovisningen. Ägarbilden är ett av mina investeringskriterier och det man helst vill ha är kunniga och finansiellt starka ägare. Det är även viktigt att huvudägarna har ett betydande inflytande samt att innehavet i sin tur är betydelsefullt för ägaren.

Hållbarhetsredovisning är något relativt modernt men är numera utbrett bland större bolag i Sverige. För några år sedan hette det Corporate Social Responsibility (CSR), men nu har det oftast ersatts av hållbarhet som alltså sammanfattar företags samhällsansvar. Bland mindre bolag är det dock ovanligt och bland privata aktiebolag väldigt sällsynt. Redovisningen som sådan kan följa ett antal olika standarder även om bolag kan välja att granskas enligt internationella standarder. Handelsbanken redovisar exempelvis enligt Global Reporting Initiatives 3.0. Jag kommer att återkomma mer till detta i avsnittet om hållbarhetsredovisningen.

Varför ägnar sig företag åt samhällsansvar? Det är idag en viktig del av marknadsföringen mot framförallt anställda skulle jag säga. Kunderna är i vissa fall intresserade, i synnerhet offentliga organisationer, men det största trycket kommer sannolikt från bolagens egna anställda. Även ägarna, etiska fonder etc. kan vara intresserade men jag tror (utan att veta) att de främst väljer på själva verksamhetens innehåll.

Kan man räkna hem "hållbarhetsarbete"? I större bolag kan nog goodwillen överskrida kostnaderna som ändå sprids över en stor verksamhet. I mindre bolag är det tveksamt - förutom såklart den del av hållbarhet som handlar om att minska resursanvändandet.

Aktien och ägarna (sidorna 44-45)

På dessa sidor finns diverse information om Handelsbanken, dess nyckeltal och ägarbilden. Tabellen på sidan 44 sammanfattar en del siffror vi läst om tidigare i rapporten, men innehåller också en del nytt. 

De högsta och lägsta börskurserna för varje år säger något om hur det är att vara långsiktig aktieägare. Från högsta 2009 till lägsta 2010 föll aktiekursen 15 %. Från högsta 2010 till lägsta 2011 föll aktiekursen 36 %. Från högsta 2011 till lägsta 2012 föll aktiekursen 20 %. Som långsiktig ägare i Sveriges stabilaste bank har man belönats rikligt under dessa år med fina utdelningar och fantastisk värdeökning. Men ändå har det funnits massor med tillfällen att göra dåliga affärer, att tappa modet och sälja. Den något slitna klyschan "sitt still i båten" möts ofta av hån, men när man äger ett riktigt bra bolag är det en strategi som kan vara riktigt lönsam.

Jag noterar också att det gick att köpa A-aktien för 81,75 kronor år 2009. Mitt billigaste inköp var på 85,50 kronor och de lämnar 16,50 kronor i utdelning om några veckor... Krisen som bara påverkade SHB:s verksamhet marginellt påverkade dess aktiepris desto mer.

Ägandet i Handelsbanken är lite speciellt. Största ägare är Stiftelsen Oktogonen, dvs. bankens egen personalstiftelse styrd av personalen. Näst största ägare är Industrivärden som en gång knoppades av från banken, och där två pensionsstiftelser för Handelsbankens anställda är bland de största ägarna. I stor utsträckning är det alltså de anställda själva som styr banken, något som i grunden kan vara oroande för andra ägare. I Handelsbankens fall har det dock bidragit till den ansvarstagande affärsmodellen och jag kan leva med tjänstemannaväldet i detta fall. 

Den största externa ägaren är Lundbergföretagen och Fredrik Lundberg, dels via direkt ägande i banken och dels genom att de är största ägare i Industrivärden. Lundberg lär ha lovat Handelsbankensfären att inte köpa mer aktier i Industrivärden.

En intressant aspekt på SHB:s ägande (tack Stockman för påminnelsen) är att ingen får rösta för mer än 10 procent av rösterna på bolagsstämman. För att utöva makt i banken behöver man alltså alliera sig med stiftelserna och de andra storägarna även om man har en stor ägarandel. Detta enligt bolagsordningens tolfte paragraf.

Handelsbanken har inte varit någon flitig återköpare av egna aktier de senaste åren, även om man gjort det tidigare. Återköp kan vara ett intressant sätt att återföra kapital, men i så fall bör man göra det när kurserna är låga, inte som nu. Swedbank hade med facit i hand en ok tajming när man köpte tillbaka aktier för omkring 115 kronor.

Något man gjort relativt ofta de senaste åren är istället att ge ut konvertibla förlagslån (som alltå ingår i primärkapitalet), primärt till personalen. Detta har förstärkt bankens finansiella ställning men genom konvertering har antalet aktier ökat med ungefär 2 procent. Det är ingen dramatisk utspädning, men man ska vara medveten om den som ägare.

Hållbarhet, medarbetare och miljö (sidorna 46-47)

Denna del i årsredovisningen är en sammanfattning av den mer kompletta hållbarhetsredovisningen på sidorna 178-203. De flesta hållbarhetsredovisningar brukar vara så platta att de enkelt skulle kunna gälla vilket bolag som helst, men här finns några lite intressantare punkter, först kring etik:
  • Banken ska agera på ett sådant sätt att så få kunder som möjligt ska hamna i betalningssvårigheter. Detta passar väl in i bankens strategi att välja rätt kunder. Om man ska vara cynisk gäller målet bara kunderna, så de man väljer bort hamnar kanske hos någon med lägre etisk standard. Å andra sidan kan man inte avkräva banken ansvar för hela befolkningen...
  • Handelsbankens kunder ansvarar fullt ut för sin verksamhet och banken har mycket begränsad möjlighet att påverka deras agerande. Uppfriskande ärligt får jag säga, men det finns ett undantag ser man lite senare:
  • Vid kreditgivning beaktas kundernas förhållningssätt till mänskliga rättigheter
Sedan kring medarbetare:
  • Rekrytering sker huvudsakligen internt,  vilket är viktigt för företagskulturen
  • 38 procent av cheferna är kvinnor, 52 procent av de anställda totalt är kvinnor, ingen perfekt balans alltså men det har jämnats ut med en procentenhet senaste året
Och sist kring miljö:
  • Banken mäter och minskar sina koldioxidutsläpp, utsläpp från el var 3 000 ton och utsläpp från värme och kyla i egna fastigheter var 4 000 ton. Maten för att hålla de anställda levande uppgå till ungefär 22 000 ton enligt den här sajten. Är det någon läsare som vet hur mycket koldioxid vår andning genererar?
  • 92 procent av elen man köper i Norden är miljömärkt
Någon som såg något mer intressant här? Annars sparar vi det till den kompletta redovisningen senare...

16 kommentarer:

  1. Säg att det skulle krävas kapitaltillskott från ägarna i något mer eller mindre hypotetiskt scenario. Hur skulle det fungera när banken så att säga äger sig själv? Litar du på att de externa ägarna Lundberg och Industrivärden fixar biffen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att Oktogonen har några sådana muskler alls nej, men övriga huvudägare skulle förmodligen flytta fram positionerna rejält.

      Lundberg är den som sannolikt har störst kapacitet, men samtidigt hänger det på scenariot. I en fastighetskris är det förmodligen Industrivärden och diverse fonder som är kapitalstarkaste ägare.

      Radera
  2. Jag tror jag missförstod din intention med denna serie. Jag hade hoppats att den skulle vara mer lärande. Mer att allmänt skriva om vad syftet är med de olika delarna och relatera det till Handelsbankens rapport.

    Att få en bättre inblick i Handelsbanken är dock inte helt fel, det är en välskött bank. Jag håller dock med vad du skrev innan att aktien just nu är lite dyr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte försent att ändra inriktningen :-). Jag tänkte mig gå längre åt det hållet du skriver när det kommer till räkenskaperna.

      Det intressanta i de inledande delarna är dock banken, inte formen.

      Radera
    2. Det låter bra, då fortsätter jag läsa :)

      Vet inte om det finns några krav på vad som ska finnas i en rapport av det som kommer innan förvaltningsberättelsen.

      Radera
    3. @Probus: jag la till en förklarande text nu (mellan ingressen och det första SHB-specifika), bättre så?

      Jag läste om de äldre inläggen nu och såg att det kan behövas även i några andra.

      Radera
    4. Jag la till motsvarande texter även i avsnitt 3 och 4.

      Radera
  3. "Nu när rapportsäsongen är över behöver man lite extra inspiration för att hålla bloggandet igång..." (tidigare inlägg) - jag kan ge dig en lista av bolag att analysera om du vill ha inspiration ;) Dessutom tror jag att dina läsare verkligen uppskattar dina analyser där du ställer bolag mot dina kriterier... även om djupdykningar också är intressanta :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaja, ska bara avsluta det här mastodontprojektet först :-)

      Radera
    2. Nu ska jag inte belasta dig med önskningar och uppgifter här, men ett extremt intressant och uppskattat inlägg var ju när du frågade dina läsare om köpråd ( http://lundaluppen.blogspot.se/2013/02/laddar-for-kop.html ). Det har gått ett år sedan inlägget och det vore väldigt intressant att se vilka bolag folk följer. Jag insåg också att du väldigt ambitiöst följde upp varje förslag, så därför skäms jag lite för att föreslå ett liknande inlägg igen ;)

      Radera
    3. Jodå, det minns jag mycket väl. Visst är det tänkbart att det blir en uppföljare.

      Radera
  4. hej Luppen
    Här en fråga om ngt helt annat än Blogg-Rubriken
    nämligen om
    A.P. Møller - Mærsk B
    Funderar på att köpa 1 st aktie nu innan X-dag för att få vara med om spliten 4:1 samt utdelningen.
    Bolaget har som du skrivit börja nischa sig mer o mer iom försäljning av detaljhandeln.
    Brukar det inte vara bra med en split för kursen i de flesta solida bolag.
    Om ngt bolag borde "upp-hausas" med en split så är det väl detta ?
    Du som följer bolaget - vad tror du om ovan nämnda -
    alltså ett köp ?
    Tackar på förhand för svar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är urusel på korta kursrörelser och kan nog inte hjälpa dig här. Sedan fondemissionen meddelades har kursen sjunkit, så många tycks ha en annan uppfattning.

      Radera
  5. Om vi anstränger oss andas vi in ca 4 liter per andetag, annars ca 2 liter. Luftens densitet är 1,2g/l. Det innebär att vi andas normalt in 2,4g luft. Vi andas ut ca 4% CO2. Det motsvarar 0,048g per andetag.

    Man kan räkna det på ett annat sätt. Vi äter ca 1kg torrvikt om dagen. Ca 0,42% av socker är kolatomer. Koldixid väger ca 3,6 gånger mer än en kolatom. Det gör att om vi omvandlar allt kol i maten till koldixid andas vi ut ca1,5 kg per dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1,5*11500*200*(8/24) = 1 150 ton från personalens ämnesomsättning alltså. Då är elen alltså en större utsläppskälla i alla fall.

      Radera
  6. Det blir ännu mer om vi börjar räkna in att vi åker bil eller buss till jobbet. Jag uppskattar att jag skapar 5-10kg koldioxid när jag åker till och från jobbet.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.