måndag 3 mars 2014

Klassisk värdeinvestering

För den som inte läst det och har en stund över skulle jag rekommendera denna pärla till blogginlägg från Värdebyrån som resonerar kring klassisk värdeinvestering och dess mest omtalade urvalsmetod: net-nets. För den som inte följer Värdebyrån kan tilläggas att där presenteras många exempel på sådana bolag, fler än jag trodde existerade idag om jag ska vara ärlig.

Personligen ägnar jag mig inte åt net-nets av två skäl: 1) jag arbetar inte heltid med investeringar, detta är en tidsödande disciplin om man inte nöjer sig med att ta rygg på andra, och 2) bolagen är inte alltid så livskraftiga, man vill inte äga dem permanent och det är absolut inte buy-and-hold som gäller. Därmed måste man diversifiera ordentligt och vara på tå och sälja av om bolagen utvecklas negativt eller när deras värde reflekteras i priset. Jag föredrar att få avkastningen från en positiv utveckling i hälsosamma bolag.

Om jag arbetade heltid med investeringar så skulle jag nog vara frestad att ha en liten del av portföljen i denna typ av bolag.

20 kommentarer:

  1. Det som du säger - har man inte den tiden eller intresset om bolagsvärderings så bör man helst undvika Net-Nets liknande investeringar. Lika så "extrema" värdeinvestering där man fokuserar bara 3-5 small-/microcaps med net-nets liknande värderingar och turn-arounds.

    Men jag tycker att det är fascinerade se dig använda många av grahams metoder/nyckeltal och att du lägger stor vikt på balansräkningen. Men ändå kan du köpa bolag/värderingar där den "klassiska värdeinvesteraren" inte hade köpt pga för högt värdering.

    Så med andra ord du hoppar fram o tillbaka från Buffett till Graham och ibland använder P. Lynch liknande motiveringar. Svårt att lägga dig i en kategori :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Graham plus lite tillväxtkärlek minus lite stringens med eget kapital kanske ;-).

      Radera
    2. Ett köp av investmentbolag med netnetprofil kan vara ett bekvämt alternativ där man får riskspridningen på köpet. Titta på Stillströms Traction.

      Radera
  2. Jag själv hade börjat med net-nets långt tidigare än vad jag nu har gjort om jag bara hade insett att det faktiskt myllrar av dem! Jag trodde det var ett fenomen som dog ut med Graham, men bara i Norden finns det en hel drös av net-nets! 10-20 % av min portfölj kan jag nog tänka mig att ha i net-nets, jämfört med 1 % just nu ;-)

    Det som kanske inte tilltalar dig, men som lockar mig, är att det bör gå att tillämpa en ganska mekanisk strategi utan att lägga ner allt för mycket tid:

    Kolla om P/NCAV är tillräckligt lågt (säg under 3/4 eller 2/3 av NCAV->köp->vänta 1-2 år->sälj om P/NCAV har ökat (P har ökat eller NCAV har minskat...). Den strategin har fungerat sedan Grahams tid och visar ännu inga tendenser på att bli populär. Indexfonderna trängde sig i kön ;-)

    Det blir också en hel drös av "meningslösa insatser", men diversifieringen tror jag är extremt viktig om man inte ska ska råka välja bort de bolag som utvecklas bäst.

    Det som Värdebyrån pysslar med är att gräva fram de allra finaste (minst hemska) net-netsen och det är möjligt att det ger ännu bättre resultat, men det är tidskrävande!

    Det är heller ingen risk att man kärar ned sig i sina net-nets, utan när tiden väl är inne kan man göra sig av med dem innan något hemskt hinner hända!

    Det kanske är något för dig om tio år när du lever på dina utdelningar? :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det som jag tycker är jobbigt med Net-Nets är att:

      1- Man måste hela tiden hitta nya Net-Nets pga att det är svårt med långsiktighet när det börjar gå upp.

      2- Generellt svårare att köpa större andel av portföljen i ett enda bolag o kräver större diversifiering. (Tex: som du säger 10-20% av portföljen bara på net-nets).

      Det gör att det kräver mycket ansträngning för relativ små avkastning i relation till totala portföljen. Medan om jag köper riktigt bra bolag med större andel kan jag faktiskt njuta av delårsrapporterna (förhoppningsvis) många år framåt + en del utdelningar under tiden :)

      Radera
    2. Jag tror också att en mer mekanisk metod men också med högre diversifiering kan vara klokt. Walter Schloss-varianten. Men jag skulle inte våga välja ut de allra värsta utan skulle nog som Värdebyrån även försöka hitta bolag med lite verksamhetskvalitet.

      Radera
    3. Jag vet inte riktigt om jag håller med dig där, 4020. Det tar en liten stund en gång i månaden eller en gång varannad månad att göra en sållning efter net-nets med lämplig screener men sedan är det bara att köpa. Skriv ned när köpet gjordes i en lista som man tittar till samma tid varje månad. Jag skulle påstå att det är mycket mindre tidskrävande än att leta efter bra bolag. Åtminstone har det känts så för mig.

      Det som spelar roll är ju totalavkastningen. Om net-nets lyckas åstadkomma högre avkastning framåt i tiden, precis som de har gjort historiskt, är det inte alls dumt. Net-nets med börsvärde under 25 miljoner dollar avkastade 29 % per år under en 60-årsperiod och det är bättre än att köpa Axfood...

      Luppen,
      Jag satt igår kväll och kollade igenom alla nordiska net-nets. Vissa är ju rent av bedrövliga. Det finns bolag som har en kassa men ingen verksamhet (fd biotech) som sitter i rättsprocess och det finns läkemedelsforskningsbolag m.m. och vill man få diversifiering och samtidigt hyfsade bolag måste man söka sig utanför Norden!

      Radera
  3. Jag börjar bli oerhört kluven till själva ordet "värdeinvestering" eftersom värde är ett så subjektivt begrepp.

    Med klassisk värdeinvestering betyder begreppet i princip "Investering i objekt där mer pengar satsats på affärsverksamheten än marknaden i dagsläget är villig att betala för den befintliga verksamheten och där marknaden förhoppningsvis är överdrivet pessimistisk"

    Men personligen tycker mycket bättre om John Burr Williams definition på värde ( Värdet av en tillgång är nuvärdet av alla betalningar du tar emot från tillgången under ditt ägande, inklusive försäljninglikviden) och investerar istället utifrån det perspektivet.

    Etmyologiskt bör begreppet "värdeinvesterare" främst användas om de som köper eget kapital för under marknadsvärdet. Men vad ska då grupp två kallas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är inte ensam om att "gilla" John Burr definition. Till och med om jag inte använder DCF själv så har i alla fall samma värderingsprincip och där lönsamhet o kassaflödet blir viktigaste värderingsmåtten.

      Jag brukar det kalla det mer som "Buffett-Style" av värdeinvestering där mer vad bolaget genererar för avkastning är viktigare än tillgångarna.

      Radera
    2. Jag skapade tio budord för att ringa in min egen tolkning, men jag har också fått kritik för att i själva verket vara en "growthinvesterare", det var ju där slaget stod på Grahams tid.

      Radera
    3. @Aktieingenjören: om du tycker värdeinvestering är svårt att definiera så prova "contrarian investing" :-)

      Radera
    4. Kan man inte bara nöja sig med att kalla sig för investerare och (om man känner ett behov av det) berättar hur man tänker/gör då man annars bara går ner sig i begreppsträsket. Persoligen ser jag mig mer som placerare då det vanligtvis inte är produktionsmedel jag jobbar med. ;-)//stavros

      Radera
    5. @Stavros: etiketter blir alltid lite märkliga och begränsande, får själv alltid lite lätt panik när jag ska beskriva min musiksmak. Jag gillar termen värdeinvestering, den är kanske inte exakt om vad man håller på med men den säger en hel del om vad man inte håller på med.

      Radera
  4. Som jag och Daniel gör det är det mycket tidskrävande, men jag tror inte nödvändigtvis det behöver vara det egentligen. Men gäller att våga hålla sig kvar när det börjar blåsa och då tror jag den extra tryggheten lite djupare analys ger är värd en del.

    Jag tror det är lätt att överskatta diversifieringen med net-nets faktiskt. Även om jag knappt kan tro att jag säger detta och heller inte kommer agera därefter. Jag vill inte ta någon risk att bränna mig tidigt i min net-net-"karriär". Men Graham ansåg att 30 var lagom och jag vet att Tobias Carlisle på Greenbackd talat om 20. Jag vill ha fler.

    Jag tror heller inte det är hela världen om man missar någon raket för man kommer förmodligen också missa någon katastrof. Jag ser det lite som att varje net-net har en positiv väntevärdesavkastning, och desto fler man plockar på sig desto större är chansen att man når upp till det väntevärdet. Desto färre man har, desto mer varians. Ungefär som att singla en ojämn slant som är viktad till ens fördel. Man vill göra det så många gånger som möjligt men även om man bara fick göra det några få gånger skulle man göra det, bara för en liten summa pengar.

    SvaraRadera
  5. Hur går det med din PPM-metod? Några re-balanseringar nyligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte gjort någon i år, annars brukar jag nöja mig med att rapportera en gång om året.

      Radera
  6. Din genomläsning av 'Intelligent Investor' under sommaren 2012 uppskattade jag mycket. Då du har anammat en investeringsstil som ligger Warren Buffett nära tror jag det för många även vore av intresse att ha en genomgång av Warrens brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway som kom ut nyligen - i lördags.
    Det är blott 20 sidor att läsa, men innehållet är väsentligt mer intresseväckande än vad antalet sidor anger.

    Jag föreslår några punkter att diskutera utifrån, efter att dina läsare läst brevet, tex:

    * Reglerade branscher kan tjäna bra med pengar (sid 11-12) - marginalförtjänsten verkar i BH fall vara ca 30-40% för BSNF. Men hur ser avkastning ut på eget kapital?
    ("Even so, the difference between intrinsic value and carrying value in the insurance and regulated-industry segments is far greater. It is there that the truly big winners reside.")

    * Försäkringsbranschen och den omtalade 'floaten' (sid 7-10). Hur går det egentligen till att ta del av floaten, dvs hur och vem bestämmer hur dessa pengar investeras och hur distribueras vinster därav? Är Sampo av motsvarande kvalité eller behöver vi gå till kontinenten för att eventuellt finna bra bolag inom branschen.

    * Insikten att bra affärer görs om de beräknas utifrån ett ägarperspektiv (sid 17-21). Här bör du lundaluppen kunna ge ett perpektiv som de flesta av dina läsare/följare inte har

    BH noterade innehav brukar frekvent diskuteras på andra platser - men jag tycker att det är så mycket intressant i brevet för övrigt som det bör finnas plats för att diskutera, tex hur nämns i brevet hur pensionsplacering bör ske för ens anhöriga. Var annars än på Sveriges bästa blogg?

    Länk till BH årliga brev
    http://www.berkshirehathaway.com/letters/letters.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ingen dum idé att titta på hans brev. Jag kan själv dock tycka att det blir lite väl mycket Buffett ibland, särskilt precis när årsredovisningen kommit så det är väl det som hållit mig tillbaka.

      Radera
  7. SÅg att du sålt dina Fortum aktier. Verkar vara en bra ide för i Ryssland kan det komma en ny lag som gör att ryska staten kan roffa åt sig tillgångar som ägs av firmor från väst.

    http://www.nbcnews.com/storyline/ukraine-crisis/hit-us-sanctions-well-seize-wests-assets-russia-warns-n44706

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg det, Putin verkar verkligen vilja bomba ner Moskvabörsen...

      Radera