tisdag 18 mars 2014

Handelsbankens ÅR 2013 (7) - Koncernens finansiella rapporter

Detta är sjunde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. Nu börjar allvaret och koncernens finansiella rapporter är kärnan i hela årsredovisningen.

De finansiella rapporterna för koncernen beskriver alltså hela koncernens ställning. Alla ingående bolags finanser summeras och mellanhavanden mellan bolagen elimineras. Om bolag A i koncernen har en skuld till bolag B i koncernen och bolag B därigenom har en fordran på bolag A, så tas både fordran och skuld bort i koncernräkenskaperna. Detsamma gäller försäljning inom koncernen.

Det hela är väldigt enkelt när samtliga bolag är ägda till 100 procent, men i de flesta större koncerner finns det undantag från detta. Bonheur har väldigt många undantag, Handelsbanken relativt få. Bolag som ägs till mindre än 100 procent kan hanteras på tre olika sätt:
  • Dotterbolag (> 50 procent av rösterna) konsolideras, dvs. deras finansiella rapporter summeras in i koncernen som om de var helägda. Istället tillkommer "minoritetsposter" som beskriver vad de aktieägare som finns utanför koncernen har för intressen i den
  • Intresseföretag (20-50 procent av rösterna) konsolideras med "andel av resultat i intresseföretag" medan de i balansräkningen syns som aktier, inte med sina respektive tillgångar, skulder etc.
  • Mindre innehav (< 20 procent) konsolideras inte alls utan i resultaträkningen kommer bara utdelningar in och i balansräkningen syns det, precis som intresseföretag, som aktier, dessa kan alltså sägas underskattas eftersom en del av deras resultat blir osynliga
Om man till exempel läser Investors finansiella rapporter så har de hela floran av olika bolag och det är inte helt lätt att reda ut vad hela Investor kan tjäna.

De finansiella rapporterna är tre stycken: resultaträkning med totalresultat, balansräkning som ibland kallas rapport över finansiell ställning, samt kassaflödesanalys. 

Resultaträkningen beskriver koncernens resultat över en tidsperiod. Grundbultarna är intäkter, som är periodiserade inkomster samt kostnader som är periodiserade utgifter. Om man gör jobbet och får ut fakturan i december men pengarna inflyter först i januari så påverkas ändå resultatet för det första året, inte det andra. Resultaträkningen har finslipats under århundraden för att ta hänsyn till allehanda effekter. Om en maskin slits så räknas det av från resultatet för att den så småningom behöver ersättas. Detta är resultaträkningens styrka och svaghet. Syftet är att nå en rättvisande bild av periodens resultat, men ibland blir istället bilden svårgenomtränglig.

Totalresultatet är en förlängning av resultaträkningen. För den som gått en enkel redovisningskurs så brukar man komma fram till att skillnaden mellan ingående eget kapital och aktuellt eget kapital är periodens resultat. I mer komplicerade verksamheter blir det inte alltid så eftersom en del justeringar görs direkt mot eget kapital istället för att tas över resultaträkningen. Totalresultatet tar hand om den skillnaden och utgör alltså alla de poster som påverkar eget kapital.

Balansräkningen beskriver en ögonblicksbild av samtliga bolagets tillgångar och skulder. Tillgångarna minus skulderna är per definition det egna kapitalet. En balansräkning gäller alltså alltid för en specifik tidpunkt. Man kan se det som ett sofistikerat kontoutdrag där vissa av posterna ju faktiskt är just bankkontoutdrag. Balansräkningen är kanske den finansiella rapport som är svårast att förvanska och påverka för ledningen och innehåller därför viktig information - även om man egentligen är mer intresserad av dess utveckling.

Tillgångarnas värdering är en av de svåraste delarna i en balansräkning och om man har en investeringsstrategi där likvidation är ett viktigt scenario så är det nödvändigt att både förstå marknaden för tillgångarna - är de säljbara, samt hur de redovisas.

Förändring i eget kapital är en förlängning av balansräkningen som visar hur det egna kapitalet utvecklats över perioden. Här visas effekter av emissioner, konvertering av konvertibler, utdelningar och naturligtvis årets totalresultat.

Kassaflödesanalysen har tillkommit för att ge information om hur de likvida medlen utvecklats under perioden, som ett komplement och en förklaring till resultaträkningen. Kassaflödet tittar direkt på inkomster och utgifter och i exemplet ovan om betalningen i januari så skulle kassaflödet påverkas först i januari. Tillsammans med de andra delarna kan kassaflödet belysa i vilken utsträckning avskrivningar görs i rätt takt samt hur verklighetsförankrad vinsten är. Jag tittar själv mer på resultaträkning än på kassaflöde, men många gör tvärtom. Det är dock inte att rekommendera att bara titta på den ena och strunta i den andra.

Kassaflödesanalysen delas upp i tre huvuddelar: kassaflödet från den löpande verksamheten som beskriver verksamhetens påverkan. Till det kommer investeringsverksamheten, dvs. vilka tillgångar man förvärvat eller avyttrat. Sist kommer finansieringsverksamheten eller vilka skulder man amorterat eller upptagit under året.

För nästan varje post i resultaträkningen och balansräkningen finns en not. Noterna är föremålet för nästa inlägg (det lär bli mitt längsta inlägg någonsin) så jag ska inte gå in på det här, men nyckeln till att förstå detaljerna i redovisningen är noterna.

Resultaträkning Koncernen (sidan 65)

Uppställningen för en bank skiljer sig från andra bolag, man har ingen försäljning i normal mening (och är inte heller momspliktig) utan finansiella poster som normalt står under rörelseresultatet står högst upp.

Ränteintäkter minus ränktekostnader är räntenettot och är traditionella bankverksamheters blodomlopp. Inlåning och utlåning och ränteskillnaderna däremellan är Handelsbankens största intäktskälla. Provisionsnettot kommer sedan av skillnaden mellan provisioner och avgifter från kunderna minus de provisioner och avgifter man själv betalt.

Intäkterna kompletteras sedan med flera mindre poster där nettoresultat av finansiella poster är störst. Detta är summan av realiserade och orealiserade värdeförändringar av marknadsvärderade tillgångar och skulder. Resultat från investmentbanken hamnar här liksom utfall av olika säkringar. Intäkterna för 2013 slutade på 36,3 miljarder kronor.

Kostnaderna i banken består av tre delar. Den största delen är personalkostnaderna som utgör knappt en tredjedel av intäkterna. Övriga kostnader omfattar framförallt lokaler, IT och inköpta tjänster. Till det kommer en liten post för av- och nedskrivningar av de relativt små materiella och immateriella tillgångar banken har.

Rörelseresultatet i en bank består av intäkter minus kostnader minus kreditförluster och resultat vid försäljning av materiella och immateriella tillgångar. Detta står i skarp kontrast till vanliga bolag där det definieras som intäkterna före finansnetto och skatt. När är finansnettot själva verksamheten, så det är inte så konstigt.

Banker tillhör de verksamheter som har sämst möjligheter till skatteplanering och man betalar i princip exakt den svenska bolagsskatten på 22 procent.

Den sista posten för att komma fram till årets resultat är "avvecklad verksamhet". Bakom den rubriken döljer sig Plastalkoncernen som banken tog över i samband med Saabs undergång.

Längst ner på sidan redovisas först minoritetsandelen (dvs. resultat som tillhör andra än SHB:s ägare eftersom ett dotterbolag inte är helägt), och sedan resultat per aktie. Resultaten per aktie anges alltid före respektive utspädning. Utspädning här innebär att man räknar med alla potentiella aktier om samtliga utestående konvertibler konverteras, om alla utestående optioner tecknas etc. Jag räknar alltid med utspädning när jag kalkylerar.

Totalresultat Koncernen (sidan 66)

Totalresultatet är något relativt nytt och är den delen i de finansiella rapporterna jag tittar allra minst på. Här redovisas alltså samtliga poster som påverkar eget kapital men inte årets resultat.

Poster som inte omklassificeras till årets resultat är sådana som aldrig tas med i resultatet. Här finner vi att SHBs pensionsskuld har beräknats vara 1,4 miljarder lägre nu än man trodde inför 2013. Detta beror normalt sätt på höjda kalkylräntor. Till det kommer då skatteeffekten på pensionsskuldsändringen.

Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat är sådana poster som under vissa förutsättningar skulle kunna komma med i resultatet. En stor och svängig post är kassaflödessäkringar som ska parera förändringar i kassaflöden. När de är effektiva mot ett beräknat kassaflöde så är de med här, när de är ineffektiva står de med i resultaträkningen. Detta är interimsposter utan egentlig risk (annat än att eget kapital varierar) då de alltså säkrar upp förändringar i kassaflödet och till sist förfaller till värdet 0.

Utländska verksamheter redovisas i lokala valutor. För resultaträkningen används genomsnittliga valutakurser och för balansräkningen används valutakurser vid balansdagen. Skillnaden mellan dessa valutakurser skapar en omräkningsdifferens som - eftersom det är skillnad mellan resultat- och balansräkning - definitionsmässigt hamnar i totalresultatet.

Instrument som är klassificerade som tillgängliga för försäljning (inte att förväxla med värdepapper för handel i egen bok) omvärderas direkt mot eget kapital och hamnar därför i totalresultatet och inte i årets resultat.


Balansräkning Koncernen (sidan 67)

Eget kapital är detsamma som tillgångar minus skulder. Detta är hela hemligheten med balansräkningen.

Först listas tillgångarna som i de flesta bolag sorteras i likviditetsordning - först svårsålda anläggningstillgångar och till sist kassa och bankmedel. I en bank är dock uppställningen annorlunda och helt ärligt begriper jag inte ordningen på posterna.

För en bank är huvuddelen av tillgångarna fordringar på andra i form av utlåning. Den största posten är utlåning till allmänheten, där allmänheten är såväl privatpersoner som företag. Den näst största posten är likvida medel i form av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker.

Inom fractional banking, det dominerande banksystemet idag, lånar banker ut inlånade pengar, inte bara eget kapital. I själva verket är en mycket stor del av tillgångarna finansierade med skulder. Den största skuldposten är emitterade värdepapper i form av certifikat och obligationer. Dessa värdepapper kan ägas av vem som helst. Förutom värdepapperna har man normala skulder till allmänheten (dvs. inlåning) och även skulder till andra banker och kreditinstitut.

Övriga tillgångar och skulder kommer vi tillbaka till i samband med noterna.

Det egna kapitalet är uppdelat i ett antal delar:
  • Minoritetsintresse är den del av eget kapital som tillhör minoritetsägare i de dotterbolag SHB har som inte är helägda
  • Aktiekapital är det inbetalda aktiekapitalet. När banken bildades, när aktier emitteras och när aktier bildas genom konvertering av konvertibler ökar aktiekapitalet med aktiernas kvotvärde
  • Överkursfond: aktiers kvotvärde är ofta en liten del av deras marknadsvärde, när en emission av aktier görs bokas kvotvärdet in på aktiekapital, övriga inkommande pengar blir överkursfond
  • Reserver är tidigare års vinster som enligt skattelagstiftning undanhållits beskattning tillfälligt, skatten tas ut senare. Jag vet inte hur det är med banker men i vanliga AB kan man undanhålla en del av vinsten från beskattning under fem år
  • Balanserad vinst: tidigare års vinster
  • Årets vinst: detta års vinst, bokas om till balanserad vinst efter årsstämman då även en viss del delas ut
Detta är de vanligaste komponenterna i eget kapital för de flesta bolag.


Förändring i eget kapital Koncernen (sidan 68)

Här redovisas i detalj hur eget kapital utvecklats under året, utgående eget kapital är summan av:
  • Ingående eget kapital
  • Effekt av byte av redovisningsregler (nya IAS 19)
  • Årets resultat 
  • Övrigt totalresultat
  • Konverteringar och emissioner
  • Köp eller försäljning av egna aktier, SHB handlade lite med egna aktier 2012
  • Utdelningar
Längst ner på sidan visas beräkning av förändringarna, detta är poster som även förekommer i totalresultatet.

Kassaflödesanalys Koncernen (sidan 69)

Bankens löpande verksamhet genererade ett positivt kassaflöde på 108 miljarder kronor. Uträkningen utgår ifrån rörelseresultatet. Efter det kommer en justering för poster som inte är kassaflödespåverkande. Kreditförlusterna är en stor del där, när en skuld konstateras vara en förlust innebär det såklart ingen skillnad på den egna kassan. Även orealiserade värdeförändringar och av- och nerskrivningar justeras.

Efter detta kommer förändringar av tillgångar och skulder i den löpande verksamheten. Detta motsvarar förändringar i rörelsekapital som icke-banker redovisar. Men för banker är beloppen svindlande här beroende på nyinlåning och nyupplåning.

Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde på under 1 miljard kronor. SHB köpte ett nytt dotterbolag (Heartwood), man köpte aktier, materiella tillgångar och immateriella tillgångar. Man nettosålde dock aktier.

Finansieringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde på 11 miljarder på grund av man amorterat på förlagslån samt betalat utdelning på ungefär 6 miljarder.

Om man tar dessa tre komponenter och lägger till valutakurseffekter får man ett kassaflöde för året på 96 miljarder kronor. Årets resultat var 14 miljarder, är resultatet underskattat? Knappast, jag skulle hävda att resultaträkningen här är betydligt mer lättolkad än kassaflödesräkningen just eftersom förändringar av tillgångar och skulder i den löpande verksamheten slår upp och ner enormt. Förra året slog de åt andra hållet och kassaflödet var negativt trots stor vinst.

Längst ner på sidan för kassaflödesanalysen visas en beräkning på hur köpet av Heartwood påverkade årets kassaflöde. Den betalda köpeskillingen var 446 miljoner kronor, huvudsakligen för immateriella tillgångar.

Detta var alltså sammanfattningen av de ekonomiska rapporterna. Detaljerna om varje post i rapporterna kommer i nästa inlägg om noterna. Vad säger ni? Tillräckligt informativt? Vad saknas?

19 kommentarer:

  1. Jag funderar på att dela ut något slags pris till den som orkar ända hit.

    SvaraRadera
  2. Imponerande, vilken grundlig genomgång! Tack så mycket.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att Lundaluppen borde få pris. Mycket lärorikt för en novis som jag, man tackar och bockar för lektionerna.

    SvaraRadera
  4. T om med jag som gillar sånt här och betraktas som byfånen i bekantskapskretsen pga det har lite svårt att orka igenom allt. All heder åt dig.

    SvaraRadera
  5. Stort tack till den grundliga och pedagogiska genomgången av årsredovisningen.

    SvaraRadera
  6. Då har vi en del gemensamma egenskaper: Vi både lägger nästan ingen tid på Totaltresultatet som kommer direkt efter resultaträkningen och vi både tar hänsyn till utspädningarna av olika form. (det är faktiskt vanligare att många nyckeltal i branschen räknas före utspädningseffekten men oftast tar bort minoritetseffekten. Räknar helt enkelt kvarvarande vinsten till aktieägärna)

    Däremot så kollar jag inte så mycket på förändringar i Eget Kapital och lägger som vanligt 3-4 ggr mer tid på kassaflödet än resultaträkningen och balansräkningen :). Det som är riktigt jobbigt för min del är den dåliga kvalitén i både delårsrapporter och bokslut. Det är mycket sämre för kassaflödesanalysen än te.x. resultaträkningen. Med de nya reglerna kommer detta säker bli ännu värre.


    Lite frågor:

    Om du nu räknar med totala antal aktier (efter utspädning ) - hur gör du då med fastighetsbolag som har preferens aktier? Som jag tolkar det så borde både stam och pref. aktier summeras för att räkna fram VPA och andra nyckeltal.

    En annan fråga om balansräkningen för just SHB. När jag läser ditt inlägg så tolkar jag som att kassa & likvida medel = "Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker" = 334 794 Mkr. Och lika så "Skulder till kreditinstitut" = 171 624 Mkr är räntebärande skulder. Så länge så är jag helt med :).. Jag brukar också räkna på liknande sätt. Men:

    Sen undrar jag hur pass mycket andra poster som är räntebärande skulder? tex:
    -In- och upplåning från allmänheten
    -Emitterade värdepapper

    Misstänker också att det är kanske inte helt relevant att försöka hitta bra räntebärande skuldnivå på grund av att man kollar på andra typer av nyckeltal i bankverksamheter. K/I, Kapitaltäckningsgrad, Kreditförluster osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Preferensaktier: nej, vinster och EK för stamaktierna måste beräknas efter att alla preferensaktier fått sitt. VPA ska beräknas på vinst minus preferensutdelningar. EK ska beräknas på EK minus preferensaktiernas likvideringsvärde.

      Räntebärande skulder är:
      Skulder till kreditinstitut
      In- och upplåning från allmänheten
      Emitterade värdepapper
      Korta positioner
      Delar av skulder hänförliga till tillgångar till försäljning
      Efterställda skulder

      ... dvs. det allra mesta. Och nej, jag tittar inte ofta på den typen av mått utan det är kapitaltäckning som används.

      Radera
    2. Kan verkligen rekommendera Security Analysis av Graham/Dodd om man vill kolla djupare på preferensaktier och bolag som finansierar sig med sådana :-)

      Radera
  7. Förlåt för denna Off topic fråga men har funderat lite på den när jag läste ett av dina tidigare inlägg. Undrar vad du har för formell för att räkna ut den genomsnittliga direktavkastningen på dina samtliga innehav?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genomsnittlig direktavkastning = totalt marknadsvärde / total utdelning

      Radera
    2. Eller kanske tvärtom?

      /Mattias

      Radera
    3. Ja såklart, utd/värdet skulle det vara.

      Radera
  8. Hejsan! Tack för en bra serie, det är trevligt att följa dina tankegångar och framförallt i detta inlägget :)
    Fördelen med sådana här inlägg är att man inte behöver scrolla lika mycket som vanligt för att kommentera ;)

    En liten detalj bara; under "förändringar i eget kapital" bör du väl få med utdelningar också? Dvs skillnaden mellan årets resultat och utdelningar läggs till EK.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt, jag hade missat det i listan (stod med i allmänna infon högre upp). Jag har lagt till det nu, tackar.

      Radera
  9. mäktigt, du borde f-n få betalt av Handelsbankens IR avdelning

    SvaraRadera