fredag 21 mars 2014

Handelsbankens ÅR 2013 (8) - Noterna för koncernen

Detta är åttonde delen i en serie där jag kommenterar Handelsbankens årsredovisning 2013 i detalj. Serien började i ett inlägg som beskriver seriens syfte. I det här inlägget kommer jag gå igenom noterna till koncernens finansiella rapporter. Det rör sig om 49 noter över 70 sidor, så fixa en kopp kaffe innan ni börjar läsa...

Många erfarna investerare säger att man ska läsa rapporterna bakifrån. Med detta menar man att mycket av hemligheterna och mycket av de svaga punkterna står att finna i noterna. Det ligger mycket i det, men det finns också mycket information att gå igenom.

Noterna är hårt regelstyrda och är en del av redovisningen där revisorerna är extremt noggranna och kräver förtydliganden och öppenhet kring bolagets ställning.

Noterna ska normalt inte läsas från start till slut utan bör läsas i samband med att man går igenom koncernräkenskaperna. I det här fallet är syftet till viss del förståelse för Handelsbanken men i större utsträckning att förklara själva noterna.

Jag ansträngde mig rätt mycket för att göra avsnitt 7 ganska allmängiltigt trots att det är en bank vi tittar på. Det blir svårare i noterna eftersom de är mer verksamhetsspecifika, men jag ska försöka jämföra med andra bolag när det är motiverat. Jag hoppas att ni läsare använder kommentarfältet aktivt så kan det här bli riktigt bra!

Not K1 Redovisningsprinciper (sidorna 70-77)

Den första noten är oftast den allra längsta, så även här. Här beskrivs gällande lagstiftning samt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Förändringar sedan föregående år gås igenom noggrant och kommande förändringar beskrivs. En del saker som står i noten har jag redan beskrivit i tidigare inlägg. En kort kommentar för varje del:
  1. Lagar och föreskrifter som gäller, jag tog upp några i första inlägget
  2. Förändrade principer: den största förändringen är regler kring ersättningar till anställda vilket inneburit en ändring i hur man redovisar pensionsskulder, därav de stora slagen
  3. Hur dotterbolag, intressebolag och andra innehav redovisas, gick jag igenom i förra inlägget
  4. Segmentsrapporteringens principer som jag också varit inne på i detta inlägg
  5. Tillgångar och skulder i utländsk valuta: om hur ändringar bokas upp i balansräkningen, resultaträkningen och totalresultatet
  6. Tillgångar och skulder i balansräkningen: hur och när de bokas upp
  7. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder: bra beskrivning av ett antal olika typer av tillgångar och skulder
  8. Värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde: proceduren för att marknadsvärdera tillgångar och skulder, läs särskilt igenom derivat
  9. Kreditförluster och nerskrivningar: här beskrivs i hygglig detalj hur det går till när kreditförluster och nedskrivningsbehov identifieras och bedöms
  10. Säkringsredovisning: beskriver kassaflödessäkringar, valutasäkringar, säkringar av verkligt värde etc.
  11. Leasing: banken är både leasetagare och leasegivare
  12. Försäkringsverksamhet: här beskrivs hur Handelsbanken Livs verksamhet redovisas, gällande premier, försäkringsskulder och tillgångar
  13. Immateriella tillgångar: här beskrivs väldigt väl hur immateriella tillgångar inklusive goodwill fungerar och det är en väldigt generell beskrivning som gäller för i stort sett alla företag, rekommenderas!
  14. Fastigheter och inventarier: här kan jag lägga till att banker inte får äga övertagna fastigheter hur länge som helst, det är verksamhetsfrämmande
  15. Avsättningar: många meningar för att definiera ordet...
  16. Eget kapital: riktigt bra överblick, rekommenderas
  17. Intäkter: återigen pedagogiskt
  18. Ersättningar till anställda: det intressanta här är att man använder samma diskonteringsränta som avkastningsränta när man beräknar förmånsbestämda pensionsskulder. Jag tror det är rätt sätt att göra det, det har historiskt sett funnits många avarter här
  19. Skatter: inget anmärkningsvärt
  20. Uppskattningar och väsentliga bedömningar:
Jag måste säga att K1 från SHB är en väldigt pedagogiskt skriven text och även om det inte är lättläst är den mer tillgänglig än många andra motsvarande jag läst.

Not K2 Riskhantering (sidorna 78-101)

Not K2 beskriver Handelsbankens riskhantering och är väldigt bankspecifik. Bankverksamhet innebär ett antal väldigt stora risktaganden som man med olika verktyg kan eliminera, begränsa eller skapa buffertar emot. Noten är knappast lättläst men det är en oerhört nyttig lektion i bankverksamhet. Jag kommenterar inte allt nedan, om det är något diagram eller någon text som verkar intressant men jag inte nämnt så kommentera gärna i kommentarfältet.

Diagrammet längst upp till vänster på sidan 78 illustrerar Handelsbankens framgång de senaste fjorton åren på ett utmärkt sätt, kreditförlusterna är varje år lägre än andra nordiska storbanker.

Annars beskriver noten mycket av bolagets organisation och syn på risk. Om man ska låna pengar i Lund till ett företagsköp i mindre skala går man inte till Handelsbanken utan till de lokala bankerna, som är väldigt "sugna" på att göra affärer lokalt och som inte kan balansera en överhettad marknad genom att göra mer affärer någon annanstans.

På sidan 82 finns en liten tabell uppe i mittspalten där kreditexponering mot olika säkerheter visas, och för Handelsbanken är nästan hälften lån mot bostadsfastigheter. När man värderar SHB måste man ställa denna exponering och risk mot bolagets riskhantering och historiskt goda resultat på området.

På sidan 88 diskuteras tradingverksamhetens VaR (value at risk) och detta är ju ett område som HQ Bank-kraschen lärde oss en del om. Det man främst lärde sig att det kan vara enormt svårt att få en skarp bild av den egentliga risken. SHB:s VaR är mycket liten jämfört med eget kapital och den årliga intjäningen. Detta är ingen garanti men min lekmannabedömning är att risken vid en bostadskrasch är enormt mycket större.

Längst ner på sidan 91 visas ett diagram som illustrerar de kontraktsmässiga löptiderna för tillgångar och skulder, och när tillgångarna har kortare löptid än skulderna uppstår en likviditetsrisk. Det är här många menar att banker "skapar pengar". De lånar ut pengar som fortfarande är tillgängliga för fordringsägaren, plötsligt har både den inlånande personen och den lånande personen tillgång till samma pengar.

Tillgångarna har både motpartsrisken, kreditrisken och likviditetsrisken. Detta kan sammantaget tvinga banken till att ha stora likviditetsreserver. SHB har ett överskott av likvida tillgångar för att parera detta.

På sidan 92 visas ett diagram som återigen belyser bankens låga profil, illustrerad av dess låga CDS-spread jämfört med andra banker över sju år.

Längst ner på sidan 93 ser man belåningsgraden i Stadshypoteks (lån mot fastigheter) portfölj. Den volymviktade belåningsgraden för kunderna är 25,1 procent i Sverige. 0,2 procent har en belåningsgrad över 60 procent. Sinnebilden av den högbelånade förstagångsköparen är säkert inte ogrundad, men det är inte många sådana i Handelsbankens kundregister.

Sidan 95 ger en bra överblick över bankens finansiering i olika valutor. Inlåningen från allmänheten ingår inte här och den är ju alltid i lokala valutor, istället är det emitterade värdepapper samt skulder till kreditinstitut som visas. Som synes på cirkeldiagrammen är amerikanska dollar kraftigt överrepresenterade i denna finansiering, i synnerhet för kortfristiga skulder. Banken använder valutasäkringar för att begränsa denna risk.

På sidan 97 återkommer man till förfalloanalysen ur ett likviditetsperspektiv. De tillgångar som förfaller inom tre månader är större än de skulder som förfaller inom tre månader. Detta är ingen garant för att man klarar alla åtaganden, då behöver man gå ner på mer finkornig nivå, men det är såklart bättre än det motsatta förhållandet.

Risker i försäkringsrörelsen på sidan 98 beskriver Handelsbanken Liv och dess risker. Den punkt jag fastnade för var livslängdsantagandet och dess känslighet. Om dödligheten skulle stiga med 10 procent jämfört med gällande prognoser så skulle det innebära ett försämrat resultat på 56 miljoner kronor.

På sidan 100 diskuteras ekonomiskt kapital och tillgängliga finansiella resurser där det ekonomiska kapitalkravet är en sammanvägning av alla risker banken löper med en konfidensnivå på 99,97 procent. Om man räknat rätt är det risker som kan detta inträffa vart 3000:e år var för sig, men de antas till viss del vara oberoende, så totalvärdet är lägre än summan av riskerna. AFR/EC ligger nu på nästan 200 procent och målsättningen är 120 procent. Det finns inga absoluta garantier i någon verksamhet och det gäller banker också, men om man räknat rätt finns goda säkerhetsmarginaler. 

Not K3 Räntenetto (sidan 102)

Här bryts räntenettot ner. Den stora ränteintäkten är från utlåning till allmänheten medan den stora kostnaden är till innehavarna av emitterade värdepapper. För de 825 miljarder man har i inlåning från allmänheten har man 4 miljarder i räntekostnad, ca 0,5 procent alltså. För de 1 700 miljarder man lånar ut till allmänheten får man 52 miljarder i ränteintäkt, ca 3,1 procent alltså. Det kan vara lönsamt att driva bankverksamhet även i lågräntemiljö.

Not K4 Provisionsnetto (sidan 102)

Handelsbanken har en låg andel provisioner jämfört med i synnerhet SEB och intäkterna är spridda. Största intäkt är från betalningsavgifter vilket också är största kostnad. Sedan följer fondavgifter och courtage. Även avgifter vid in- och utlåning är betydande, men övriga intäkter ligger på under miljarden.

De begränsade courtageintäkterna har gjort SHB relativt okänsliga för det tuffa börsklimatet de senaste åren när handeln varit liten. Den positiva effekten av stigande börs och stigande börsintresse blir ju därmed också mindre.

Not K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner (sidan 103)

Detta är kanske den mest svårgenomträngliga posten i resultaträkningen. Här finns ett antal komponenter som slås samman till en post där den gemensamma nämnaren är att det rör sig om poster som marknadsvärderas:
  • Handelsposten visar hur handeln i egen bok utvecklat sig under året
  • Övriga finansiella instrument som marknadsvärderas hela sin livslängd
  • Finansiella instrument till upplupet anskaffningsärde: intäkter och kostnader från förtida upplösta lån och skulder (exempelvis förtida betalning av bundet bolån)
  • Finansiella instrument tillgängliga för försäljning, instrument som ingår i delar av verksamheten som är tillgängliga för försäljning
  • Säkringsredovisning, de säkringar som är ineffektiva, dvs. inte matchas av ett kassaflöde eller valutaförändring hamnar här
  • Dekomponerade försäkringskontrakt: vissa försäkringar består av något slags hybrid mellan kundplaceringar och försäkringsinslag, de resultat som uppstår i dessa hamnar här
Ärligt talat vet jag inte om mina förklaringar är tydligare än bankens egna i noten, ställ som sagt gärna frågor.

Not K6 Riskresultat försäkring (sidan 103)

Riskresultatet i försäkringarna ligger på 24 procent, vilket är i samma storleksordning som Sampo/If ligger på.

Not K7 Övriga intäkter (sidan 103)

Nerbrytning av en liten post där största delen är "Andra intäkter". Inte särskilt informativt men inte heller särskilt viktigt.

Not K8 Personalkostnader (sidorna 104-107)

Längst upp till vänster visas sammansättningen av personalkostnaderna där knappt 80 procent är löner och arvoden samt sociala avgifter. Avsättningarna till Oktogonen och pensionskostnaderna står för ungefär 10 procent vardera. Det är absolut ingen extrem kostnad.

På sidan 105 framgår tydligt att de rörliga ersättningarna i koncernen är mycket små och isolerade till en liten och minskande grupp på 286 personer.

Pensionsförpliktelser mot ledning och totalt framgår på sidan 106. Detta är ett känsligt ämne och för högavlönade direktörer är det inga kaffepengar. Pär Bomans personliga pensionsförpliktelser uppgår till 178 miljoner kronor. Innan man börjar skrika om abnorma belopp ska man komma ihåg ett par saker:
  1. Premierna, inbetalningen till pensionsförpliktelsen är redan gjord och tagen på resultatet, här vilar inte någon tickande bomb
  2. Premierna är float och är investerade, de ger ett förvaltningsresultat som sannolikt tillfaller den försäkrade eftersom pensionerna är förmånsbestämda, men matchningen är inte perfekt. Därmed uppstår omvärderingsresultat varje år  
Vad de flesta bolag gör är att betala pensionerna till ett externt bolag, medan Handelsbanken som har sitt livbolag givetvis behåller dem inom koncernen. Därför blir pensionsförpliktelserna väldigt synliga. Så länge kostnadsnivån totalt ligger omkring 10 procent av personalkostnaderna tycker jag inte att detta är något att bråka om ur ett ägarperspektiv. På sidan 107 framgår att utbetalda förmåner under 2013 uppgick till 650 miljoner kronor.

Tabellerna på sidan 107 visar vilka väsentliga antaganden man gjort för pensionsförpliktelsen samt en känslighetsanalys. Det är absolut inga försumbara förändringar, men även extrema förändringar bör rymmas inom ett års resultat.

Not K9 Övriga kostnader (sidan 108)

De övriga kostnaderna är ungefär hälften så stora som personalkostnaderna och domineras av hyror, inköpt IT samt inköpta tjänster. Det är inget som framstår som extremt någonstans.

Not K10 Kreditförluster (sidorna 108-110)

Nya reserveringar är gjorda på 1,3 miljarder, och 0,3 miljarder i tidigare reserveringar har återförts. 1,5 miljarder har skrivits av helt under året.

Sidan 110 visar hur stora fordringar som är klassificerade som osäkra, men även hur många förfallna fordringar som ändå inte betraktas som osäkra.

Not K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella/immateriella tillgångar (sidan 111)

Man har lyckats sälja inventarier med 16 miljoner i vinst! Varje gång jag gjort mig av med kontorsinventarier har jag fått ungefär noll...

Not K12 Årets resultat hänförlig till avvecklad verksamhet (sidan 111)

Här redovisas en väldigt enkel resultaträkning för bankens andelar i Plastalkoncernen som man beslagtagit som pant. Koncernen visar upp en fin tillväxt, det borde inte vara omöjligt att sälja.

Not K13 Resultat per aktie (sidan 111)

Här är en mer detaljerad beräkning av resultat per aktie jämfört med den som finns i resultaträkningen.

Not K14 Övrig utlåning till centralbanker (sidan 111)

Bankens utlåning till centralbanker, varav viss del i form av repotransaktioner. Den översta tabellen är för balansdagen och den undre medelvolymer under perioden.

Not K15 Utlåning till övriga kreditinstitut (sidan 112)

Här delas denna utlåning upp två delar, utlåning till andra banker respektive utlåning till andra kreditinstitut. Utlåningen är i stor utsträckning i utländsk valuta vilket förmodligen är hälsosamt för att balansera att inlåningen har motsvarande slagsida. Man kan också konstatera att denna utlåning är mycket liten, vilket med finanskrisen i minne känns tryggt.

Not K16 Utlåning till allmänheten (sidan 112)

Här syns fördelningen mellan utlåning till företag och till privatpersoner, vilket är relativt jämnt men företagssidan har minskat under året. 

Not K17 Räntebärande värdepapper (sidan 113)

Detta är en sammanställning av alla räntebärande värdepapper som banken äger uppdelat i två delar: statsskuldförbindelser och obligationer. Emittenterna domineras av stater och bostadsinstitut.

Not K18 Aktier och andelar (sidan 113)

Banken äger alltså noterade aktier för 45 miljarder, merparten kopplade till pensionsförsäkringar.

Not K19 Andelar i intresseföretag (sidan 114)

Handelsbanken äger aktier i tio intressebolag, främst bankgemensamma bolag där flera banker samarbetar, som Bankomat AB och liknande. Bolagen är totalt värderade till 272 miljoner och gjorde en blygsam vinst under 2013.

Not K20 Tillgångar där kunden står värderingsrisken (sidan 114)

Här är främst innehav kopplade till kunders kapitalförsäkringar.

Not K21 Derivatinstrument (sidan 115)

Banker äger stora mängder derivat av olika anledningar och syften. De nominella värdena överstiger med stor marginal bankens hela balansomslutning. Den stora volymen är handelslager för Handelsbanken Capital Markets verksamhet. De positiva och negativa marknadsvärdena är dock mer blygsamma och nära varandra. Som ägare får man konstatera att HCM lyckats ganska väl historiskt och att riskkontrollen verkar ha fungerat bra bakåt i tiden.

De derivat som inte ägs för handel ägs istället som säkringsinstrument. Volymen är betydlig mer blygsam än derivaten för handel. 

Not K22 Kvittning av finansiella instrument (sidan 116)

Derivat som är kopplade på ett sådant sätt att de mot samma händelse/villkor leder till kassaflöden som kan hanteras som nettokassaflöden kvittas mot varandra. I denna not sammanfattas dessa kvittningar. Detta är en ny upplysning som tillkommit med IFRS 7.

De nettobelopp som beräknas (18,4 miljarder i tillgångar och 16,1 miljarder i skulder) är nettobelopp mot motparter där man har kvittade instrument. Dessa nettobelopp är faktiska motpartsrisker mot vilka banken kräver säkerheter hos motparten.

Not K23 Immateriella tillgångar (sidan 117)

Här beräknas hur de immateriella tillgångarna utvecklats under året. Generellt är de hanterliga till storlek, 7 procent av eget kapital. Merparten är goodwill som enligt IFRS inte skrivs av. Goodwill ingår såklart inte i några kapitaltäckningsmått, men vid bedömningen av EK/aktie tycker jag man ska räkna av goodwill. 

Not K24 Fastigheter och inventarier (sidan 118)

Här sammanfattas de fastigheter och inventarier som banken äger samt deras av- och nedskrivningar. Även egendom som övertagits finns med och utgör ungefär 25 procent av värdet. Fastigheter till ett värde av ungefär 50 miljoner kronor har övertagits under året.

Not K25 Övriga tillgångar (sidan 118)

Här delas övriga tillgångar upp i fondlikvidfordringar och övrigt. Fondlikvidfordringar är fondlikvider banken har rätt till men som ännu inte influtit. Beloppet är relativt stort, 7 miljarder, vilket överraskar mig lite. Någon läsare som vet hur de kan bli så stora?

Not K26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (sidan 118)

Denna not återkommer i de allra flesta årsredovisningar. Det är poster där man betalt något i förskott men ännu inte fått tjänsten eller varan och därmed har en utestående fordran - alternativt poster där man levererat varan eller tjänsten men ännu inte fakturerat.

Upplupna ränteintäkter är räntor man är berättigad till på balansdagen men ännu inte fått in. 

Not K27 Skulder till kreditinstitut (sidan 119)

Här redovisas skulder till andra banker och kreditinstitut. Skulden är ungefär tre gånger så stor som bankens utlåning till andra kreditinstitut (jfr K15).

Not K28 In- och upplåning från allmänheten (sidan 119)

Inlåningen här är när banken tar emot insättningar på konton från allmänheten. Upplåning är de lån banken tar från allmänheten, jag misstänker (utan att veta säkert) att det kan röra sig om bundna sparformer och liknande. Volymerna har ökat under 2013. Tabellerna till vänster visar balansdagen, till höger medelvolymer över året.

Not K29 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken (sidan 119)

Detta är skuldsidan av de tillgångar som redovisades i not K20.

Not K30 Emitterade värdepapper (sidan 120)

Här sammanställs de värdepapper (certifikat och optioner) som banken ställt ut för att finansiera sig. De som äger dessa värdepapper har alltså en fordran på Handelsbanken som måste betala ut kuponger etc. Ungefär 40 procent är i svenska kronor.

Not K31 Korta positioner (sidan 120)

Handelsbanken Capital Markets tar korta positioner i sin handel och de redovisas här. Huvudsakligen har det rört sin om korta positioner i räntebärande värdepapper.

Not K32 Försäkringsskulder (sidan 120)

Skulder kopplade till Handelsbanken Livs försäkringar.

Not K33 Skatter (sidan 121)

Här redovisas först den uppskjutna skattefordringar och skatteskulder banken har i balansräkningen. Fordringarna hänger alltså ihop med sänkta marknadsvärden på tillgångar, skulderna med höjda marknadsvärden. De blir aktiva fordringar eller skulder när tillgångarna säljs.

De uppskjutna skatterna har fallit rejält på grund av den sänkta bolagsskatten. 2012 sänktes de på grund av att skatten värderas till det belopp det bedöms vara när de ska betalas, och 2013 och framåt gällde 22 procent. Men man utnyttjade också möjligheten till en periodiseringsfond som man löst upp 2013 för att ytterligare hålla nere i skattekostnaderna. Från och med 2013 är skattesänkningen "fullständig" i räkenskaperna och framåt får man inga sådana positiva engångseffekter.

Engångseffekten under 2012 från sänkningen gjorde att skatten ökade från 2012 till 2013 trots att det var just över det årsskiftet skattesänkningen trädde i kraft. Periodiseringen minskade effekten något.

Not K34 Avsättningar (sidan 122)

Här redovisas avsättningar för omstruktureringar och tvister. När man vet eller rimligen kan anta att en kostnad kommer att uppstå framåt gör man en avsättning för det. Det rör sig om i sammanhanget små belopp. 

Not K35 Övriga skulder (sidan 122)

Fondlikvidskulder särskiljs från övrigt här. Beloppen är oväntat stora, 7 miljarder. Jag antar att detta är skulder som uppstår när en fondägare säljer sina fondandelar och lever tills likviden utbetalts.

Not K36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (sidan 122)

Detta är skuldvarianten av not K26. Förutbetalda intäkter är när man tagit betalt innan bokslutsdagen för en tjänst eller vara som levereras efter bokslutsdagen. Upplupna kostnader är kostnader man tagit där faktura inte kommit vid bokslutsdagen.

Upplupna räntekostnader är alltså upplupen ränta under perioden som inte betalats vid bokslutsdagen.

Not K37 Efterställda skulder (sidan 122)

Efterställda skulder (på engelska junior debt) är skulder som är efterställda övriga skulder, dvs. vid en konkurs får de betalt efter övriga borgenärer men före aktieägarna. För Handelsbanken rör det sig om förlagslån. Några av förlagslånen är konvertibla, se kommentarerna i högerspalten.

Not K38 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder (sidorna 123-124)

Denna matris visar volym av tillgångar och skulder i två dimensioner: typ och klassificering. Jag har aldrig använt den här får jag medge. På sidan 124 visas motsvarande tabell för 2012 och längst ner en beskrivning av en omklassificering gjord 2008 och dess följder sedan dess.

Den som har haft nytta av denna not är välkommen att kommentera. 

Not K39 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde (sidorna 125-127)

Marknadsvärdering av finansiella instrument kan vara olika svårt. I den här noten delar man upp alla marknadsvärderade instrument i tre nivåer där nivå 1 är aktivt handlade instrument med aktuellt marknadsvärde. Nivå 3 är i andra änden med bristande externa data. Det finns alltså en fallande precision i värderingen där nivå 1 är bäst och nivå 3 är sämst.

Som synes är det en mindre del av tillgångar och skulder som hamnar i den riskabla nivå 3, men det rör sig ändå om miljarder, så risken ska inte helt avskrivas. Nivå 2 har en betydligt större volym, en fjärdedel av tillgångarna och 40 procent av skulderna är i denna nivå där marknadspriset bara delvis baseras på marknadsinformation.

Tabellen på sidan 126 visar att instrument i nivå 3 har minskat både 2012 och 2013.

På sidan 127 visas istället motsvarande klassificering av instrument som värderas till anskaffningsvärde. Det är lite svårare att tolka den här tabellen: visst saknar utlåning till allmänheten ett marknadsvärde och hamnar därmed i nivå 3, men innebär det en alarmerande risk? Att värdera dessa instrument är i stor utsträckning att värdera bankens löpande verksamhet.

Not K40 Ställda och mottagna säkerheter och överförda finansiella tillgångar (sidan 128)

Ställda och mottagna säkerheter finns generellt inte på balansräkningen då ägandeskapet oftast inte överförs (med undantag som kommenterats nedan), men de är ändå av betydelse för att förstå bolagets ställning.

För bankens egen upplåning ställs i många fall säkerheter. En del av emitterade värdepapper har till exempel säkerhet i den registrerade säkerhetsmassa som lämnats för hypotekslån och fortsätter vid bankens konkurs ta emot betalningar från dessa hypotekslån.

Det rör sig alltså om knappt en tredjedel av utlåningen till allmänheten som lämnats som säkerhet för egna emitterade värdepapper.

Längst ner på sidan 128 redovisas överförda värdepapper. Det rör sig främst om aktier som lånats ut samt räntebärande värdepapper som sålts under bindande återköpsavtal (repor). 

Not K41 Ansvarsförbindelser (sidan 129)

Ansvarsförbindelser ligger också utanför balansräkningen och innebär olika garantier som banken ovillkorligt lämnat för skulder.

Not K42 Övriga åtaganden (sidan 129)

Ännu en post utanför balansräkningen är dessa åtaganden där största delen är ställda kreditlöften. Nästan alla företag har checkkredit som tillåter dem att mot en avgift ha ett kreditutrymme för att utan dröjsmål och ytterligare villkor låna pengar kortfristigt. Löftena är såklart ingen fordran men banken kan kontraktsmässigt varit tvungen att låna ut pengar med kort varsel. Löftena är inte små, närmare 400 miljarder.

Not K43 Leasing (sidan 129)

Banken är leasegivare i olika leasingavtal med kunder som en tjänst för att finansiera tillgångar. Det är en relativt liten, men inte obetydlig del av verksamheten.  

Not K44 Segmentinformation (sidorna 130-131)

Merparten av noten är samma tabell som fanns på sidorna 26-26. Till detta kommer en liten tabell över geografisk information, där intäkter och tillgångar hänförs till geografiska länder där affären gjordes - inte vilken kontorsrörelse som gjorde affären. Merparten av affärerna görs såklart av den lokala kontorsrörelsen så skillnaden är inte markant.

Längst ner till höger på sidan 131 finns en nedbrytning av intäkter per produktområde, vilket är intressant. Här ser man framförallt att investmentbanking är en viktigare intäktskälla än vad som framgår av segmentens redovisning.

Not K45 Tillgångar och skulder i valuta (sidan 132)

För att en bank ska ha noll risk i in- och utlåningsverksamheten ska den ha lån med samma löptid, med samma valuta och mot samma motparter som den har fordringar. Det vore inte särskilt lönsamt, så en bank tar bland annat risker genom att låna ut till andra motparter än man lånar in och realistisk efterfrågan tvingar den att inte matcha löptider exakt och att inte matcha valutor exakt.

I denna not visas valutamatchningen och det intressanta i mina ögon är att titta på summa tillgångar för varje valuta och jämföra med summa skulder. Då ser man att euro och amerikanska dollar har en slagsida åt skuldhållet, dvs. man finansierar sig i dessa valutor i större utsträckning än man lånar ut. För de flesta andra valutor är förhållandet det omvända.

Not K46 Upplysningar om närstående (sidan 133)

Här specificeras olika mellanhavanden med närstående företag, intressebolag samt ett antal närstående stiftelser och pensionskassor. Alla bolag måste redovisa denna typ av affärer och dessa transaktioner ska alltid granskas noggrant eftersom de riskerar att missgynna mindre ägare till förmån för större ägare. Här finns inga sådana "riskabla" affärer som jag ser det.

Ett exempel på riskabla affärer är när Lundbergföretagen köpte Indutradeaktier av Industrivärden. Lundberg skulle genom sitt inflytande kunna påverka Industrivärden att sälja billigt till dem. Denna affär tycktes juste för mig, men typen av affär måste granskas.

Not K47 Rörelseförvärv (sidan 134)

Här beskrivs kort förvärvet av brittiska Heartwood Wealth Group Limited och hur förvärvet påverkar balans- och resultaträkning. Att döma av kommentarerna är bolaget inte särskilt lönsamt utan syftet med förvärvet är att bredda sitt erbjudande och komma åt Heartwoods kundstock.

Not K48 Omräkning av finansiella rapporter med anledning av IAS19 (sidan 135)

En ny IAS19 Ersättning till anställda, en del av IFRS, trädde i kraft den 1 januari 2013 och innebär förändringar hur förmånsbestämda pensioner redovisas. För jämförbarheten har siffrorna för 2012 omräknats som om nya reglerna gällde redan då, vilket påverkar resultatet negativt med en halv miljard.

Not K49 Kapitaltäckning (sidorna 136-139)

Den sista noten är återigen en riktigt intressant sådan. I tabellen på sidan 137 visas samtliga koncernbolag uppdelade i de som ingår i den finansiella företagsgruppen - och därmed omfattas av kapitaltäckningsreglerna, och de som ligger utanför.

Bolagen är grupperade i ett antal sammanhängande grupper:
  • Moderbolaget Handelsbanken AB (publ)
  • Finans-bolagen som erbjuder finansiella produkter
  • Stadshypotek för svenska hypotekslån
  • Fondförvaltningsbolag
  • AB Handel och Industri (?)
  • Heartwood-gruppen
  • Ett antal bolag som av namnen att döma äger olika fastigheter
  • Intresseföretagen
  • Bolag utanför den finansiella företagsgruppen
Noten beskriver sedan vilket kapital som får räknas in i primärkapital, samt hur kapitalkraven beräknas enligt två olika interna riskklassificeringsmetoder. Primärkapitalet finns uppställt i tabellen överst på sidan 138.

Tabellen över på sidan 139 är väldigt intressant för den som vill få en inblick i bankens riskvikter. Riskvikterna på privatbostäder 2013 var låga 5,2 procent, lägst av alla svenska banker. Då ska man komma ihåg SHB:s historik och den låga belåningsgrad kunderna har, men riskvikten är låg. Om riskvikterna för dessa lån höjs till 15-25 procent av Finansinspektionen som det varit tal om så kommer Handelsbanken att få störst höjningar på kraven.

Är detta en katastrof? Banken binder mer kapital vilket allt annat lika sänker avkastningen på eget kapital. Men banken blir ännu säkrare att äga och risken för finansiella katastrofer. För en långsiktig ägare är det svårt att se detta som ensidigt negativt som det ibland utmålas.

Enligt fördjupningsrapporten Risk och kapitalhantering innebär riskviktsgolvet på 15 procent att kapitalkravet för Handelsbanken ökar med 8 miljarder. Det är mycket pengar men ungefär detsamma som den innehållna vinsten för 2013, man tjänade 18 miljarder och delar ut 10 miljarder om stämman går på styrelsens linje.

Då var 49 noter genomlästa och kommenterade. Det här var inlägg nummer 700 i bloggens historia, och förmodligen det längsta. Nu vet ni vad jag pysslar med på fredagkvällar.

14 kommentarer:

  1. Jag lyfter på hatten!

    Denna serie är en guldgruva som jag ska gräva i många gånger fram över. Stort tack Luppen för ett enormt pedagogiskt och informativt projekt!
    Xerox

    SvaraRadera
  2. Det verkar som att insiders säljer bank och försäkringsaktier nu. I tex SWB sålde Göran Bronner nyligen, och i Protector Forsikring sålde ledningen denna vecka en större post. Detta efter kraftiga uppgångar. Man ska nog hålla sig borta från bank och försäkring framöver?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev i första inlägget: detta är inget köptips, SHB är inte billigt.

      Syftet med serien är att försöka nå bättre förståelse för bankens verksamhet och årsredovisningar i allmänhet. Hittills har det tvingat mig att läsa årsredovisningen ännu noggrannare än tidigare och formulera/kommentera dess innehåll. Jag lär mig nya detaljer av själva skrivandet och får dessutom många intressanta frågor som tvingar mig att tänka och tänka om.

      Radera
  3. Jag kan ha missat något grundläggande. Men om räntan på bolånet går upp - ökar kostnaden för hushållet.
    Innebär detta att ränteökningen ses som en ökad intäkt hos banken? Om så - hur mycket? 100%?

    Och fungerar resonemanget motsatsvis?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, om din boräntekostnad ökar 100 kronor så ökar bankens ränteintäkt med 100 kronor. Däremot ökar sannolikt inte räntenettot lika mycket eftersom höjningar oftast är kopplade till att banken i sin tur fått en höjd räntekostnad.

      Motsvarande gäller även vid räntesänkning.

      Radera
    2. Tack för svaret, det var ordet räntenetto jag sökte.

      Förstår dock inte hur banken kan få en "höjd räntekostnad" då avtalet för just det bolånet redan är tecknat. Banken behöver väl inte låna nya pengar för just det bolånet?
      Eller ser man det som att banken har andra ränteförluster som de försöker täcka i det räntehöjningen för bolånet?

      Radera
    3. Kopplingen är lös ja, men de flesta räntehöjningar mellan bank och kund är ju kopplade till att marknadsräntor höjts. Precis som din ränta kan vara korttidsbunden kan banken finansiera sig med en korttidsbunden kredit. Precis som din ränta kan justeras kan bankens finansieringsränta justeras.

      Radera
  4. Angående not K23, Immateriella tillgångar, skriver du "vid bedömningen av EK/aktie tycker jag man ska räkna av goodwill", men goodwill ingår väl aldrig i eget kapital? Antar att du menar att man ska räkna av det från tillgångarna.

    Tack för en informativ genomgång förresten.

    /AN

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, goodwill är en tillgång. Definitionen av EK är tillgångar-skulder, så om man räknar bort goodwill från tillgångarna så faller EK lika mycket.

      Radera
    2. Så blir det ja, bra.

      /AN

      Radera
  5. Vill passa på att tacka och bocka för denna detaljrika genomgång av SHBs årsredovisning. Jag har läst dessa sedan 2006, vilket då ledde till mitt första inköp. Och ändå har jag lärt mig en hel del nytt. Om man kan ett bolag som du kan SHB, samtidigt som det är en av de mest riskminimerande bankerna jag känner till, då kan man ha 1 miljon SEK investerat i det bolaget och ändå sova gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, jag sover hur gott som helst även om aktien såklart kan fluktuera rejält i pris.

      Radera
    2. .. och som företagare har jag betydligt mer pengar investerade i bolag med skakigare förutsättningar. Det sätter också de noterade aktieinnehaven i lite annat perspektiv.

      Radera
    3. Där har du en viktig fördel mot oss andra som inte driver och äger företag - och inte har den inblicken. Du kan jämföra stabiliteten i SHB med mindre bolag i om jag förstått rätt IT-konsult branschen. Jag kan bara jämföra SHB med andra börsbolag som jag bekantat mig med. Och då verkar detta vara ett av de stabilare. Det roliga med att vara ägare till SHB är att det både är stabilt och riskminimerande, samtidigt som man växer i UK och Nederländerna. Kombinationen är svårslagen i banksektorn.

      Radera