torsdag 29 mars 2012

Segmentsredovisning i HM efterlyses

Jag brukar berömma HM för deras klara och tydliga rapporter, vilka på ett bra sätt visar hur starkt företaget är och hur föredömligt välskött ekonomin är. Men nu talar man om att starta ännu en kedja, ryktesvis med högre modegrad - och det utan att tydligt redovisa hur de nuvarande sidoverksamheterna H&M Home, COS (med denna pinsamma webbshop), Weekday, Monki och Cheap Monday går.

Jag har aldrig riktigt lyckats skaka av mig känslan att sidoverksamheterna (exklusive Home) är projekt som Karl-Johan Persson dragit igång för att kunna visa upp något som är lite mer gångbart i de fina salongerna han frekventerar. Hur är ROI? Vad är bruttomarginalerna? Finns det några synergier? Varför är det värt att splittra HMs ledningsfokus på sex koncept när fem förmodligen inte bidrar så mycket till koncernens resultat?

HMs årsredovisning beskriver tre geografiska segment, Norden, Euroländer utom Finland samt Övriga världen. Detta är för all del intressant men jag skulle verkligen vilja se ett eller flera separata segment för sidoverksamheterna. Först då skulle jag få förtroende för den här delen av HM. En fråga för Aktiespararna att driva nästa år kanske?

Rapport från Hennes & Mauritz

Idag släppte HM sin första kvartalsrapport för räkenskapsåret 2011/2012 och responsen blev sval eftersom vinsttillväxten var mager. Ett antal makroparametrar har gått emot HM den senaste tiden, men man har också tagit en del beslut som lett till en för bolaget svag vinsttillväxt de senaste åren.

Butikstillväxten kan nog ingen klaga på, man växer med en årstakt på 10-15 procent. På resultatsidan ser man dock inte samma tillväxt av ett antal skäl. Redan omsättningen är komprimerad på grund av den starka kronan. Försäljningstillväxten är väsentligt starkare i lokala valutor än i redovisningsvalutan SEK. En annan trend senaste tiden är att bruttomarginalen sjunker, detta är en följd av:
  • Höga råvarupriser
  • Prispress när kunderna handlar mindre och konkurrenterna är aggressiva
Båda dessa parametrar varierar över tid. HM är en low-cost-provider och kan överleva när lokalkonkurrenterna går på knäna (Kappahl etc.). Däremot kommer man självklart inte att svälta ut de andra drakarna som The Gap och Inditex. Dessa kommer att fortsätta sätta press på varandra. En ökad privatkonsumtion kommer säkert att komma när konjunkturen vänder. Råvarupriserna bör svänga tillbaka över tid när fler odlar lönsammare bomull etc.

Försäljningsomkostnaderna har stigit med 12 procent vilket är i linje med ökningen av butiksantalet. Här har man dock vissa positiva valutaeffekter så ökningen borde inte vara så stor. Förklaringen verkar vara att man just nu gör större IT-investeringar och andra investeringar än vad man normalt gör. HM aktiverar inte utvecklingskostnader i någon större utsträckning utan den typen av investeringar görs direkt över resultaträkningen.

Sammantaget tycker jag att dagens justering av HMs pris var ganska logisk. Om man har ett normalt investeringsperspektiv (2 timmar till 18 månader) så var det tidigare priset inte så lätt att motivera. Om man har ett längre perspektiv ser jag att flera av de parametrar som idag tynger HM kommer att svänga i bolagets favör plus att vi förhoppningsvis får se avkastning på de investeringar som görs idag. Dagens pris är väl fortfarande inget fynd precis, men "fair" och för en långsiktig ägare kommer det säkert att inom ett antal år se ut som ett fynd i backspegeln.


onsdag 28 mars 2012

Boktips för god privatekonomi

Jag skulle vilja tacka bloggaren Fri som fan som tipsade om att The Richest Man in Babylon fanns i PDF-format. Boken är en klassiker från 1926 skriven av George S. Clason och ger en grundkurs i framgångsrik privatekonomi.

Boken är bara 72 sidor men lyckas ändå bli lite tjatig på slutet, men de första avsnitten är väldigt läsvärda. Jag tycker boken är välskriven och om alla läste och förstod den skulle Lyxfällan kunna läggas ner.

måndag 26 mars 2012

Switchcore ett värdecase?

Switchcore är ett företag som oftast nämns som ett exempel på mäns svaga investeringsförmåga, och ett företag vars börskurs pendlar mellan 1 och 3 öre per aktie behandlas sällan särskilt seriöst. På senaste tiden har det varit en del aktivitet i bolaget och jag tänkte titta på vad det skulle kunna vara värt.

Per Andersson, medgrundare
Switchcore var ett Lundaföretag som implementerade CMOS-teknik i integrerade kretsar som tänktes användas i nätverksswitchar. Lönsamheten var - inte bra. I slutet av 2007 såldes verksamheten till eSilicon och bolaget har sedan dess varit utan verksamhet. De senaste dryga fyra åren har man jagat verksamhet till bolaget, en lönsam verksamhet där man kan dra nytta av bolagets ansamlade förlustavdrag.

Detta blir ingen traditionell Lundaluppenanalys eftersom bolaget saknar verksamhet. Bolaget är därmed en balansräkning plus eventuella värden som inte är upptagna i balansräkningen. Senaste bokslutskommunikén är alltså en bra startpunkt för analys.
  • Det egna kapitalet är 67 miljoner och består av likvida medel och kortfristiga placeringar
  • De kortfristiga placeringarna ger intäkter som täcker de löpande kostnaderna med viss marginal, 2011 blev resultatet 0,7 miljoner kronor
  • Ackumulerade förluster på ungefär en miljard och därmed en latent skattefordran på 260 miljoner kronor
  • Antalet aktier är 3,7 miljarder fördelat på två serier, A och B
OK, om vi antar för ett ögonblick att Switchcore imorgon skulle finna en verksamhet, hitta en rättvis affärsuppgörelse och omedelbart aktivera de latenta skattefordringarna så skulle bolaget idag vara värt ungefär 327 miljoner kronor, vilket delat på 3,7 miljarder akter blir 8,8 ören per aktie.

För att parafrasera Walter Schloss "I figure if I buy 8,8 ören for 2 ören something good may happen to me". Denna typ av uttalanden gjorde dock den gode Schloss om verksamheter som kunde likvideras. Likvidation är inte aktuellt för Switchcore eftersom skattefordringarna då skulle förfalla och bli värdelösa. Att handla med förlustavdrag är långtifrån trivialt och dras med ett antal begränsningar:
  • Om Switchcore skulle säljas (inte aktuellt) inträder koncernbidragsspärr och beloppsspärr
  • Om Switchcore skulle förvärva ett bolag inträder en koncernbidragsspärr i fem år mellan bolagen, dvs. förlusterna kan inte aktiveras förrän efter fem eller sex år, vilket med 6 procent diskontering skulle göra värdet 30-35 procent lägre
  • Om Switchcore förvärvar en verksamhet genom inkråmsförvärv att införliva direkt i bolaget är dock avdragen tillgängliga omedelbart (protestera om du vet bättre), det här är Switchcores huvudspår 
Switchcores uttalade mål är att förvärva verksamhet som ger 25 miljoner i vinst per år. Med en sådan verksamhet och en diskonteringsränta på 6 procent skulle de elva årens skatteavdrag ge ett nuvärde på 186 miljoner kronor.

Som synes är förlustavdragen starkt beroende av en tidsfaktor, hur man än tänker sig utnyttja dem, därmed handlas förlustavdrag aldrig till fullt värde utan rabatteras oftast med åtminstone 30-50 procent. Switchcore har dessutom suttit på avdragen i fem år, och Borg har börjat nämna sänkt bolagsskatt, något som ytterligare kommer att sänka värdet på avdragen.

Innan man börjar fundera vidare på värderingen är det några risker till att ta hänsyn till:
  • Switchcore är noterat på Aktietorget och likviditeten kan variera, det ligger ofta några miljoner aktier ute, motsvarande kanske 200 tkr. Spreaden blir såklart enorm i bolag som handlas för 1, 2 eller 3 ören.
  • Switchcore har jagat bolag i mer än fyra år, var beredd på att vänta och tid är också pengar
  • Styrelse och ledning kan göra en sämre affär än du väntar dig, köpa en verksamhet som börsen gäspar åt eller som visar sig sämre än förväntat efter förvärvet, utspädningen kan bli större än du trott
  • Det kan bli dyrare än väntat att förvärva den framtida verksamheten och ytterligare nyemissioner kan vara nödvändigt
På sistone har det dock börjat hända saker i bolaget. Man har tillsatt en ny VD och planerar en aktiesammanläggning 100:1 vilket kommer att dra ner spreaden till en rimligare nivå men kanske även dra ner småspekulanters och daytraders intresse för aktien.

Huvudägare i Switchcore är Traction, familjen Stillströms investmentbolag. Jag har tittat på Tractions senaste årsredovisningar för att se om de skriver något utförligare om sin syn på bolaget, men har inte kunnat hitta något. I Switchcores styrelse sitter förresten även den vettige journalisten Peter Bensson.

Därmed återstår inget annat än värderingen. En hyfsat försiktig värdering av förlustavdragen skulle kunna vara 80 miljoner kronor och därmed skulle bolaget vara värt 147 miljoner eller strax under 4 öre per aktie. Att köpa aktierna för 2 öre styck skulle därmed ge en vettig säkerhetsmarginal och dessutom kan det egna kapitalet på 1,8 öre per aktie ses som ett golv för värderingen. Männen kanske inte är så dumma ändå?

En spekulation från mitt håll är att priset kanske kan sjunka ytterligare något efter sammanläggningen av aktier då den mindre spreaden kanske gör aktien mindre intressant för vissa spekulanter.

Den här analysen var mest ett tankeexperiment, jag tror inte att det är denna typ av investeringar jag vill göra. Men vem vet, om priserna fortsätter uppåt och idéerna börjar tryta?

Inköp Microsoft

Jag fortsätter fylla på teknologiportföljen, den här gången med Microsoft. Jag hoppas som sagt att Apple, Google och Microsoft summerat ska ge en rejäl tillväxt de närmaste åren, utan att gissa hur tillväxten ska fördelas mellan bolagen. De senaste åren har alla tre haft stor tillväxt, men Apple har stått i särklass, vi får se om det håller i sig.

Jag köpte 50 Microsoft-aktier idag till kursen 32,34 dollar. En dollar kostade 6,70 kronor.

BolagAntalPortföljandel
Handelsbanken

29 %
Handelsbanken A
1 420

Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
26 %
Swedbank

12 %
Swedbank Pref
2 870

Swedbank A
17
Investor A
1 200
7 %
Industrivärden C
1 600
6 %
AP Möller Maersk A
3
6 %
Sampo A
740
5 %
Lundbergföretagen
408
4 %
Apple
10
2 %
Wal-Mart Stores
95
1 %
Microsoft
170
1 %
Johnson & Johnson
65
1 %
Google
5
1 %

Det totala portföljvärdet är idag drygt 2,6 miljoner. Sammantaget står nu teknologiaktierna för 3,7 procent av portföljens värde.