Dansk källskatt, steg för steg

Jag har talat mycket om dansk källskatt och har sett en del bloggare skriva om det. Idag har jag begärt återbetalning från Skat, danska skatteverket och tänkte dokumentera detta omedelbart innan det glöms bort.

De flesta jag sett som skrivit om detta har pekat på en specifik blankett. Jag använde istället Skats elektroniska tjänst som visade sig vara relativt enkel att använda.

VARNING: detta är första gången jag gör detta och jag har inte hunnit få respons från Skat, så det finns ingen garanti att jag fyllt i detta på rätt sätt. Jag uppdaterar inlägget om jag får feedback från dem.

När du startar tjänsten ser det ut så här:

Välj "Shareholder" om du hanterar dina egna eller ditt företags aktier. Klicka Next. Om du väljer "a person" längst upp ser du följande:

Välj att identifiera dig via TIN, som för oss svenskar innebär det vanliga personnumret. Fyll sedan i dina uppgifter. Telefonnumret försökte jag fylla i med +46, men då det inte fungerade blev det 0046 istället.

Om du valde "a company etc." istället så ser du följande. Detta gäller för dig som äger aktierna via bolag.

Här betyder TIN istället organisationsnumret. Återigen är uppgifterna relativt enkla att fylla i.

När du klickat på Next ser du följande:

Nu behöver du en del information för att fylla i detta. Välj "Double taxation" vilket är det som gäller för Sverige. Välj att identifiera aktien via ISIN. Denna kan du hitta hos din bank. På Avanza finns den på aktiesidan under rubriken "Aktiedata" en bit ner på sidan. För Maersk-A är identifieraren DK0010244425. B-aktien har en annan och Novo eller andra aktier självklart andra identifierare.

Du behöver också ange när beslutet om utdelningen fattades, normalt sett årsstämman. Jag sökte helt enkelt på "Annual General Meeting" för Maersk. I exemplet är det utdelningen för 1 Maersk-aktie som visas, dvs. 1 971 DKK för år 2015. Skat tar ut 27 % när de borde ta ut 15 % (hela anledningen att vi gör den här övningen). De övriga 15 procenten begär din bank in om du har en KF. Refundbeloppet räknas ut automatiskt om du fyllt i rätt.

Klicka på "Select file" och ladda upp ett dokument som bevisar att du ägt aktierna och tagit emot utdelning. Jag använde Avanzas månadsrapport som man når via menyvalet "Mina sidor -> Deklaration & Kontobesked -> Kontobesked -> Månadsbesked". Detta ger åtminstone beloppen i SEK och visar att man betalat skatt. För andra banker behöver du hitta någon motsvarande rapport.

Om du vill söka för fler aktier, eller fler år för samma aktie kan du bocka i "Claim refund of dividend tax for more shares".

Klicka på Next för att komma till:

Här ska du bevisa att du är svensk och skatteskyldig i Sverige. För privatpersoner behöver du fylla i denna blankett medan bolag fyller i denna istället. Jag fyllde endast i de översta fyra raderna i respektive blankett. Återigen är TIN = personnummer eller organisationsnummer, övrigt är relativt enkelt att förstå. Jag antar att danskarna tar kontakt med svenska myndigheter för att fylla i de andra raderna i dokumentet.

När du fyllt i blanketten så kan du ladda upp den. Jag lämnade inga ytterligare dokument eller kommentarer.

Ett klick på Next leder till sista sidan:

Här vill Skat ha ett konto att betala ut till. Jag utgick ifrån informationen på Avanzas hemsida för utlandsinbetalningar. Numret i "Reference" är ditt kontonummer på Avanza.

När du klickar på "Send" kommer du till en kvittosida som jag rekommenderar att du skriver ut eller sparar, där finns ett referensnummer och ett telefonnummer att kontakta Skat på.

Nu är det bara att vänta och se vad våra kära grannar svarar...

Inköp H&M

Diskussionsvågorna har gått höga om Hennes & Mauritz och det lär väl fortsätta åtminstone till rapporten nästa vecka hunnit bearbetas. Idag följde jag i alla fall den gamla devisen "put your money where your mouth is" och köpte lite nya H&M-aktier.

Det blev en liten post motsvarande 0,1 procent av portföljen till kursen 233,30 kronor. Senast jag köpte i H&M var i juni 2016 då jag betalde 242 kronor ser jag i mina noteringar. Jag skulle väntat om bara kristallkulan funkat bättre...

Så här ser den aktuella portföljen ut efter köpet:

Bolag	Andel
Handelsbanken	19 %
Illikvida aktier	12 %
Hennes & Mauritz	12 %
Deere & Co	9 %
SAS Pref	8 %
Industrivärden	7 %
Castellum	6 %
Investor	6 %
AP Møller-Mærsk	5 %
Novo Nordisk	5 %
Wal-Mart Stores	5 %
Sampo	5 %

Flera av innehaven ligger väldigt nära varandra i storlek så det hoppar lite upp och ner i listan. Traditionell retail är inte hett just nu, både Walmart och H&M har nedvärderats kraftigt. Däremot verkar tron på amerikanskt jordbruk hämtat sig och Deere ångar på kursmässigt.

Johnson & Johnson förvärvar och justerar

Amerikanska jätten Johnson & Johnson är ett favoritbolag sedan länge, en stabil jätte med en diversifierad portfölj av läkemedel och vårdprodukter. Bolaget fanns i portföljen från mars 2011 till juni 2016 och bjöd på god avkastning den perioden.

En sak som jag dock aldrig kunde vänja mig vid var deras "adjusted earnings" som genom något slags naturlag alltid låg någon dollar högre per aktie än deras verkliga vinster enligt GAAP. Bolaget hade alltid engångsposter i stor skala och frågan blir då om man som investerare ens ska betrakta dem som engångsposter?

Jag roade mig med att sammanställa adjusted earnings mot GAAP earnings per aktie för de tio senaste räkenskapsåren, och min irritation var knappast ogrundad..

År	Adjusted	GAAP
2016	$ 6,73	$ 5,93
2015	$ 6,20	$ 5,48
2014	$ 5,92	$ 4,70
2013	$ 5,52	$ 4,81
2012	$ 5,10	$ 3,86
2011	$ 5,00	$ 3,49
2010	$ 4,76	$ 4,78
2009	$ 4,63	$ 4,40
2008	$ 4,55	$ 4,57
2007	$ 4,15	$ 3,63

Orsakerna (ursäkterna) varierar genom åren och är var för sig rimliga, men ser man det över längre period skiljer det i genomsnitt 13 % mellan vilka vinster de anser är jämförbara och de vinster de verkligen producerar. 59 cent per aktie är mycket i sammanhanget.

I natt meddelade J&J att de förvärvar schweiziska Actelion för 30 miljarder dollar. Jag är på intet sätt kvalificerad att bedöma om det är ett bra köp, men ledningen försäkrar att det ska leda till högre tillväxt för koncernen, både på omsättningen och resultatet. En sak är dock säker, de kommande året kommer du som äger bolaget säkert få se nya adjusted earnings som städar bort oönskade och "oväntade" effekter av detta förvärv.

H&M i marknaden

Sedan H&M släppte sina försäljningssiffror för december har dödsrunorna duggat tätt och att H&M är en besvikelse på aktiemarknaden de senaste åren är ett faktum.

Jag tänkte titta lite mer på bolagets strategi, dess position i branschen och på klädmarknaden som helhet. Det är en marknad i förändring där den stora förflyttningen just nu går från fysisk butik till onlineförsäljning. Utöver denna mångåriga trend finns den vanliga utmaningen i modebranschen med skiftande moden och ständiga heta nykomlingar. I vissa fall förstärker dessa trender också varandra, men mer om det senare.

I detta inlägg vill jag titta på bolaget H&M, inte så mycket på aktien H&M.

Branschen
Den globala klädindustrin består av alltifrån globala jättar till mindre lokala spelare. Störst av dem alla är... Nike. Det säger kanske något om hur spretig branschen är att Nike kan kallas världens största klädbolag när det i denna bransch inriktar sig på en specifik nisch. Andra giganter som är aktiva inom branschen är lyxföretag som LVMH och kontinentala aktörer som amerikanska TJX.

För att ringa in H&M väljer jag ändå att bortse från de ovanstående och titta på följande grupp företag:

	Inditex	H&M	Fast Retailing	Gap Inc.	Zalando
Källa	Q3-16	Q3-16	Q4-16	Q3-16	Q3-16
Varumärken	Zara Pull & Bear Massimo Dutti Bershka Stradivarius Oysho Zara Home Uterqüe	H&M COS Weekday Cheap Monday Monki & Other Stories	Uniqlo GU Theory PLST Comptoir des Cotonniers Princesse Tam-Tam J Brand	GAP Banana Republic Old Navy Athleta Intermix	Zalando
Oms (9 mån)	16.400 MEUR	139.547 MSEK	1.266.269 MJPY	11.087 MUSD	2.547 MEUR
Oms (9 mån) SEK	158.014	139.547	105.100	95.016	25.540
Butiker	7.240	4.135	3.160	3.742	1
Fysiska markn	93	62	16	90	1
Online-markn	41	33	>30	213	16
Tillväxt (egen valuta)	11 %	6 %	6 %	-3 %	22 %
Bruttomarginal	58 %	55 %	48 %	37 %	44 %
Rörelsemarginal	17 %	12 %	4 %	8 %	4 %
Nettomarginal	13 %	9 %	0 %	4 %	2 %

Bolagen är sorterade från vänster till höger i fallande omsättningsordning. Branschen bedöms totalt omsätta 3 biljoner dollar varav Inditex och H&M utgör vardera 0,8-0,9 procent. Även om de är världens största fast fashion-bolag är de långt ifrån en dominans. Nikes totala omsättning ligger på 32 miljarder dollar, dvs. ca 1,1 procent av de 3 biljonerna.

Branschtillväxten globalt bedömdes på förhand vara knappt 4 procent 2016, jag har inte sett några faktiska siffror på det. Alla utom Gap i tabellen har med andra ord vunnit marknadsandelar.

Onlinehandeln har skapat många nya konkurrenter, i Sverige har vi till exempel Nelly och flera liknande aktörer. Det är relativt billigt att starta och det finns många villiga riskkapitalister som drömmer om att skapa nästa Zalando. Detta leder till ett visst mått av ohälsosam konkurrens där riskkapitalpumpade bolag tillåts sälja märkesvaror med negativa marginaler, ibland under längre perioder. Detta missgynnar hela branschen strukturellt, men bör gå över fort i nästa lågkonjunktur.

Strategi: erbjudande & varumärken
Alla utom Zalando använder samma strategi; de har flera olika butikskedjor som siktar in sig på olika målgrupper på de olika marknaderna och i dessa kedjor säljer de sina egna varumärken. Därigenom förlitar man sig helt på sina egna varumärken när det gäller att attrahera kunder och samtidigt inriktas all marknadsföring på att stärka sitt eget märke.

Att ha enbart egna varumärken gör att alla produkter är unika, de kan inte köpas någon annanstans och man behöver inte heller dela med sig av vinsten till något annat bolag. Zalando har snabbt velat bygga upp sitt märke och det har därför varit naturligt att "låna styrka" av tredje part som Nike med flera. Att idag sälja andras varumärken är en svår position där priskänsligheten är stor bland fyndsökande snabbsurfande kunder, men om man lyckas ta förstaplatsen är det intressant. Detta har Zalando funnit inom mode, och Amazon i de flesta andra kategorier.

Även de andra lånar varumärkesstyrka externt, men då främst genom att kända designers utvecklar separata kollektioner eller samarbeten med kändisar (Beckham för H&M t.ex.).

Strategi: butiker
Alla utom Zalando har ett stort och växande butiksnät, där H&M är den snabbast växande spelaren. Fysisk närvaro är viktig även i dagens handel (över 80 % av kläderna även i väldigt utvecklade e-handelsländer köps i fysisk butik) och ger som en följd tillgång till lokala lager och kunder som önskar service omedelbart. E-handeln har också minskat hyror och konkurrensen om personal i handeln vilket i längden bör innebära att det blir billigare att driva butiker.

Strategi: online
Varken Inditex eller H&M redovisar sin online-andel men min gissning är att de ligger någonstans mellan 50-100 % av Zalandos omsättning online.

Båda giganterna har ungefär samma strategi online där man vill erbjuda kunderna tjänster som spänner över både fysisk butik och online. En köpt vara online bör på sikt kunna hämtas i butik, returer ska kunna göras i butik. Köphistoriken i butik ska återspeglas i dina erbjudande i webbshoppen. Jämfört med mindre lokala spelare ligger båda giganterna långt efter i funktioner här, men jämfört med Zalando erbjuder man något Zalando inte kan göra.

Gap har valt en annan onlinestrategi genom att öppna sin lösning för leverans globalt. 213 länder är inte långt från det totala antalet länder i världen. Detta har baksidan att många länder är relativt ineffektivt skötta; leveranstider och betalningssätt är inte alls vad lokala kunder förväntar sig och kundtjänsten (i Sverige t.ex.) är på engelska. Detta gör upplevelsen väldigt olika på olika marknader och sänker effekten. Men samtidigt är det ett opportunistiskt sätt att testa marknadernas vilja att köpa från Gap.

Strategi: produktion
Inditex skiljer sig från de övriga genom att äga sin egen produktion. Samtliga andra köper kläder från tredjepartsleverantörer. Detta binder (för Inditex) upp väldigt mycket kapital, men de senaste åren när Portugal och Spanien varit i finansiell kris har priserna krupit neråt och konkurrenskraften gentemot växande ekonomier som Bangladesh stärkts.

De övriga beställer sina kläder i tillväxtekonomier vilket innebär lägre kostnader, men också risker för skandaler och långa transporttider. Detta innebär en moderisk när man måste beställa hela säsongen (H&M har nästan en "säsong" per månad) på förhand. Inditex har mycket kortare ledtid om man vill justera något i kollektionen.

Synergier
Att ha flera parallella varumärken driver såklart kostnader, men även vissa synergier. Till exempel ser man ofta H&M:s eller Inditex olika kedjor väldigt nära varandra i olika städer, det finns möjligheter att få stora hyresrabatter när man förhandlar om så stora totala ytor.

Att äga sin egen butikskedja och onlinehandel innebär som sagt möjligheter att erbjuda kunderna en mycket större servicegrad än vad bolag som endast existerar online kan göra. Ett exempel på detta är de snabba leveransmetoder som är på gång ut till konsumenterna. När allt fler erbjuder att leverera på kvällstid blir lokala och distribuerade lager kritiskt. I övermorgon kväll är inte lika intressant som ikväll.

Inditex val att äga sin egen produktion har varit lyckosamt de senaste åren av flera skäl. Främst ekonomiskt genom att många makroparametrar gjort denna produktion mer lönsam, men även som de själva säger att den minskat moderisken genom att göra företaget mer snabbrörligt och mindre känsligt för missbedömningar. Kundrespons kan leda till modifierade kläder i butiken inom några få veckor.

Varför har H&M tappat mot Inditex?
När man läser tabellen högre upp är det ju tydligt att H&M intagit en tydlig andraplats i branschen, där man för några år sedan var etta. Min analys är att detta beror på ett antal saker:

• Makro har de senaste åren gynnat Inditex val av produktionsstrategi; försvagad euro och kris på iberiska halvön samtidigt som arbetsförhållande och löner stärkts i tillväxtländer
• Inditex tog sig snabbare ut online och tvingar idag H&M till betydligt större investeringar
• H&M har inte varit lika pricksäkra modemässigt de senaste åren. Det blir fler reor, mer prat om väder och annat när kläderna inte riktigt säljer och jag kan inte se någon annan uppenbar förklaring till varför omsättningstillväxten är så låg i förhållande till etableringstakten

Jag anser ändå (från mitt grodperspektiv) att H&M gör rätt saker på strategisk nivå. Investeringstakten är rasande och förutom direkta kostnader för butiker och onlineutveckling innebär det kraftiga ökningar i varulager som binder kapital. Det finns utrymme att växa. Självklart lär inte butik nr 4 500 på marknad nr 60 vara lika lönsam som någon av de 4 499 lägen man valde först, men om inget annat visar ju Inditex att det finns fler bra lägen.

Det H&M behöver arbeta med är sitt varumärke och sin modekänsla. Prickar man dessa otroligt svårgripbara storheter rätt igen (vilket man gjort i sjuttio år) så bör det finnas en svårslagbar infrastruktur för att få ut kläderna kostnadseffektivt till kunderna.

Aktien? Jag är köpare på denna nivå.

Mer högaktuell bloggläsning om H&M hittar du hos den skeptiske och direkt kritiske Fundamentalanalysbloggen, den försiktige Aktieingenjören och den lite mer optimistiske Breaking Bucks. I de flesta fall brukar ju bloggkollektivet vara rörande överens men här finns en intressant debatt.

Rapport från Castellum

Årets bokslutskommuniké från Castellum påminner något om den sista sträckan i en home run, man radar upp baser som rundats:

• Norrportenförvärvet är genomfört, liksom de avyttringar man utannonserade i samband med det
• Förvaltningsresultatet har ökat per aktie till 8,80 (8,11) kronor, och då har Norrporten bara haft inverkan knappt halva året
• Historiskt stark nettouthyrning som pekar på minskade vakansgrader om något år
• När pengarna från avyttringarna kommer in är belåningsgraden 47 %, lägre än vad jag räknade med alltså

Stärkta finanser, till synes förbättrat fastighetsbestånd, ökat förvaltningsresultat per aktie och från åtminstone ett ägarperspektiv ett riktigt bra år. Som ägare är det bara att bocka och tacka!

Om man ägde 100 Castellum-aktier, värda 12 070 kronor, i början av 2016 och valt att sälja teckningsrätterna så sitter man idag med aktier värda 11 920 kronor samt ytterligare ca 2 200 kronor på kontot, 17 procents avkastning. 

Om man istället valde att utnyttja teckningsrätterna så sitter man med 150 aktier idag värda 17 880 kronor men bankkontot är 3 360 kronor mindre, en avkastning på 20 procent.

För ett så stabilt bolag som Castellum är det en utmärkt avkastning och ett tecken på att Norrportenaffären varit mycket lyckad för aktieägarna. Idag är dessutom nettotillgångarna högre och förvaltningsresultatet per aktie högre per aktie. Om man sov på sin post och teckningsoptionerna brann inne skulle man ändå sitta med värdefullare tillgångar idag än för ett år sedan.

Utdelningen höjdes från 4,90 kronor (eller 4,25 justerat för nyemissionen) till 5 kronor. Jag utgår från att detta beror på att bolaget alltmer ses som en "säker utdelningsaktie" och att ledningen inte vill kunna anklagas för att sänka utdelningen på något vis. Detta innebär 19 raka år av utdelningshöjningar för bolaget.

Givet hur bolaget utvecklats tycker jag det var rätt val, finanserna är starka och intjäningsförmågan högre per aktie trots det ökade antalet aktier. Jag är också rätt övertygad om att det uppskattas bland Castellums aktieägare som vant sig vid en sakta stigande utdelning.

Castellum valde att dela upp utdelningen i två delar à 2,50 kronor. Detta ger ett jämnare kassaflöde för bolaget (och senare pengar för ägarna) och lite mindre volatilitet när aktiekursen anpassas efter utdelningen i två steg. I mina ögon finns det inte så mycket bolaget kan göra med de pengarna under de sex extra månaderna som de innehålls och jag hade hellre fått hela femman direkt. Utdelningar sker i Sverige från fastställt fritt eget kapital så bolaget har redan nu konstaterat att man klarar sig utan pengarna och revisorerna anser att det är rimligt. För mig är denna väntan ingen katastrof med definitivt inget positivt.

År 2017 slår Norrportenförvärvet igenom helt och jag förväntar mig en tydlig ökning av förvaltningsresultatet, även om det blir svårt att nå 10 procent (med nuvarande låga skuldsättning), vilket ju är Castellums stående målsättning.

Tack till Saxborn och övriga Castellum för ett väl genomfört 2016!