Rapport från H&M

Hennes & Mauritz är en nationalklenod som väcker många känslor. Dagens industri blev så uppspelta av dagens rapport och efterföljande kursfall att de på Twitter basunerade att "H&M:s kursfall slår hårt mot ägarfamiljen Perssons kassakistor". Att en orealiserad värdeförändring inte är kassaflödespåverkande påverkar tydligen inte rubriksättningen.

Dagens rapport är ett kvitto på att H&M:s investeringar de senaste åren i onlineförsäljning och nya erbjudanden börjar bära frukt. För en gångs skull växer sista raden mer än den första:

• Antalet butiker har ökat med 13 procent sedan samma tidpunkt förra året, till 3 341
• Omsättningen ökade med 18 procent för årets första nio månader, till 109 miljarder
• Resultatet efter skatt ökade med 19 procent till 14 miljarder, vilket gav en vinst per aktie på 8,31 kronor
• Vinst per aktie är nu 11,67 kronor på rullande 12 månader, äntligen över mitt investeringsantagande på 11 kronor
• Varulagret ökade med 17 procent

Bruttomarginalen är fortfarande inte upp i fornstora nivåer men samtidigt "köper" man marknadsandelar i tuffa marknader, detta kan ge utväxling framöver när marknaderna vänder. 

När man som H&M ökar med nya erbjudanden (nya butikskoncept, Home, sportkollektion, herrbutiker etc.) och nya säljkanaler (online, nya butiker) tvingas man ofta till högre lagerhållning temporärt på grund av en högre lagerfragmentering. Att då öka sitt varulager mindre än omsättningen är imponerande. Online med sina större centrallager kan på sikt sänka lagerhållningen, men det kommer inte ske förrän den försäljningen är mer betydande jämfört med de fysiska butikerna. H&M är tyvärr mycket förtegna kring siffrorna, men jag misstänker att försäljningen online är betydande redan.

Att börskursen faller på en sådan rapport beror såklart på att segern (och förmodligen några segrar till framöver) var uttagen i förskott. Det är inget konstigt egentligen, men rubrikerna kan bli lite lustiga. Vi som äger bolaget på lång sikt kan dock glädjas över rapporten, och någon kanske till och med ser det som ett köpläge?

Inköp Bonheur och Deere

Med Deeres intåg i portföljen och Bonheurs fortsatta kursnedgång tyckte jag mig denna månad se bra köplägen igen, och därför sålde jag hela innehavet i Spiltans Räntefond. Innehavet var så litet att jag valde att genomföra försäljningen på en gång, hade summan varit större så hade jag delat upp nedmonteringen i flera månader och därmed spritt inköpen av aktier mer i tiden. Räntefonden är såklart välkommen tillbaka nästa gång jag vill parkera investeringsbara pengar (och jag har andra medel i fonden).

Igår blev det inköp av 200 Bonheuraktier för 100 norska kronor, den norska kronan stod i 1,12 svenska kronor. Idag följde jag upp detta med 52 aktier i Deere & Co för 83,32 dollar per styck. Dollarn kostar idag 7,22 kronor och den förstärkta dollarn gör att månadens Deere-aktier blev dyrare än förra månadens, trots en nominell nedgång i aktiepriset.

Utanför dessa båda finns det inte mycket att hämta i min bevakningslista (för en förklaring läs förklaringsinlägget), även om nu Industrivärden C kommit ner i vettigt pris när framförallt Volvo fått en blygsammare värdering på börsen. Industrivärden är en utmärkt köpkandidat när Deere kommit upp i en rimlig portföljandel.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		25 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	18 %
Swedbank	2 887	11 %
Industrivärden C	3 305	9 %
Investor A	1 390	8 %
Sampo	740	6 %
AP Möller Maersk A	15	6 %
Bonheur	2 000	5 %
Castellum	1 810	4 %
Wal-Mart Stores	280	3 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Deere & Co	75	1 %

Marknadsvärdet för portföljen har stigit till 4,6 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis är 173 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

Alibaba mot Amazon

På fredag är det dags för kinesiska Alibaba att genomföra en av tidernas största börsnoteringar när deras aktier börjar handlas på NYSE. Vad kan då passa bättre än att ställa Kinas e-handelsjätte mot USA:s dito, Amazon?

Vad är då Alibaba? Till att börja med kan man konstatera att det verksamhetsmässigt finns väldigt stora olikheter med Amazon, även om det kanske är det närmaste man kan komma idag. Alibaba är mindre spretigt än Amazon som utvecklar och säljer hårdvara i tillägg till sina webbsajter, men Alibaba sprider sin verksamhet på flera sajter.

Skiss över Alibabas sajter, ur prospektet

Taobao är en kinesisk eBay-variant där konsumenter kan sälja till andra konsumenter. Ett av nyckelproblemen man löst är betalningen, vilket är en stor utmaning i princip i alla länder utanför västvärlden. Med Alipay har man ett system som är pålitligt och som säkerställer att betalning inte sker förrän varan mottagits.

Tmall är istället en kinesisk motsvarighet till Amazon, med försäljning från handlare till konsumenter. I Tmall kan handlarna skapa egna butiker med egen design och layout och blir därmed en onlinegalleria som blivit oerhört dominant på kinesiska marknaden. Till och med Apple har sin Apple Store i Tmall, vilket är något slags bevis på att man måste vara där.

Juhuasuan är en gruppköpssajt där man köper rabatterade varor under givna tidsfönster. Jag har inte grävt djupare och vet inte riktigt hur den fungerar om jag ska vara ärlig.

Aliexpress är den mest Amazonlika sajten med försäljning från främst kinesiska handlare till globala konsumenter. Den är också på engelska så det är den enklaste sajten för en svensk att ta till sig och jämföra med andra webbsajter. Om man tittar på den och jämför den med västerländska sajter slås man av ett par saker:

• Grundlayouten är ganska lik Amazon men saknar mycket merförsäljningsfunktioner (andra som köpte gillar även... etc.)
• Mycket nästan-kopior och förmodligen en del piratkopior bland produkterna
• Dålig kvalitet på innehåll; bilder, texter etc. 
• En del visuella skönhetsfel

Jag har inte handlat på sajten så jag kan inte bedöma köpflödet, leveransen och smidigheten där, men av det man kan se ligger man ett antal år efter Amazon (vilket väldigt många gör om man ska vara ärlig).

1688 och Alibaba är business to business-sajter för den kinesiska respektive internationella marknaden. Att gå in på Alibaba.com är en intressant upplevelse: köp eldrivna mopeder i 72-pack! Om du vill starta en importfirma så är detta platsen att börja, affärsmöjligheterna är oändliga och om någon produkt slår hemma i Svedala så är det ju bara att skapa kontakt med grossisten i andra änden så kanske du kan få ett ännu bättre pris.

Alibabas marknad är primärt den kinesiska, även om den globala marknaden växer för dem. Kinesisk e-handel står för 85 procent av intäkterna och den kinesiska marknaden är mycket speciell. På många platser i Kina har den fysiska handeln varit kraftigt underutvecklad och Taobao/Tmall har helt enkelt öppnat en första möjlighet för många konsumenter att kunna få ett större sortiment tillgängligt. Man har i någon mening hoppat över ett steg i utvecklingen. Detta, att man erbjudit kinesiska konsumenter något de inte kan få på annat sätt, tillsammans med facilitering av betalning etc. har lett till en explosionsartad utveckling på hemmamarknaden.

B2B-sidan är den jag egentligen tycker har störst internationell potential, åtminstone på kort sikt. Här öppnas hela den enorma kinesiska produktionsapparaten på vid gavel för världen. Maersk lär få köra många Alibaba-containers det kommande decenniet. Aliexpress lär å andra sidan möta en tuffare konkurrens än de kinesiska konsumentsajterna, så i mina ögon blir det i alla fall svårare där än i andra delar av verksamheten.

Man ska vara medveten om att den kinesiska marknaden är i stor förändring. Många av Tmall-butikerna drivs som hobbyverksamheter hemma hos folk och skalmöjligheterna är i mångt och mycket outtömda. Vad händer när de inhemska handlarna växer, kommer Tmall att utmanas etc.?

Sök som navigationssätt på Internet är också eftersatt i Kina jämfört med västvärlden, vilket är något som skapar en tendens att stora sajter behåller sin trafik, är detta något som kommer att ändras? För er som är gamla nog att minnas Yahoo! på 90-talet så förstår ni vad jag menar, man navigerar sig i större utsträckning fram genom länkkataloger än vi gör i väst.

När det gäller risker så finns det såklart massor; och prospektet listar en lång rad av dem. Jag tycker personligen att Kina bär med sig ett antal stora politiska risker som är svåra att överblicka, samt att redovisningsreglerna också är luriga. När man köper Alibaba-ADR:er så köper man registrerade aktier i ett bolag i Caymanöarna som har kontraktuell rätt till alla vinster i det kinesiska Alibaba - men som inte äger verksamheten. Det är osäkert om jag skulle vilja ett bolag på de premisserna i Sverige, ännu mindre i Kina. (tack till Christian Hall som pekade ut inlägget)

Som ett tecken på kinesiska spelreglers flyktighet så ägs Alipay, betallösningen, numera av Jack Ma, företagets grundare, efter att den kinesiska staten 2011 bestämt att icke-banker inte får äga betallösningar utan särskilda tillstånd som Alibaba tydligen inte kunde få. Alipay är i sig en otroligt värdefull verksamhet som med några snabba beslut berövades Alibabas ägare.

Hur blir då värderingen av Alibaba, är det värt att köpa? Börsintroduktionens övre prisgräns värderar bolaget till smånätta 170 miljarder dollar. Under kalenderåret 2013 (prospektet innehåller inga färskare siffror) omsatte man 49,2 miljarder RMB och tjänade smått otroliga 21,7 miljarder RMB. I och med att man primärt förmedlar varor så blir det helt andra marginaler än vad någon e-handlare kan uppvisa. Vinsten i amerikanska dollar blir då 3,5 miljarder och P/E blir knappt 50 och P/S 21.

Enligt Google Finance är Amazons P/E idag 850 (!) så i den jämförelsen framstår ju Alibaba som ett klipp, men P/S är å andra sidan snarare 2 i Amazons fall. Man har mycket lägre marginaler alltså.

Aktien är förstås inget för Lundaluppen och svårigheten att blicka in i framtiden är extra stor i en så snabbrörlig bransch. Om man tror att Alibaba kan fortsätta växa i den takt man gjort de senaste åren är priset faktiskt inte så avskräckande. Men om man blir omkörd av någon ännu snabbare inhemsk konkurrent eller någon internationell bjässe om 5 år kan priset visa sig vara väldigt högt.

Maersks återköp

A.P. Møller - Mærsk A/S inledde under september sitt återköpsprogram som med dagens värdering lär eliminera drygt 1,5 procent av de utestående aktierna. I sitt pressmeddelande skriver man (precis som Swedbank gjorde för några år sedan) hur många aktier man köpt per dag och vad man betalat, vilket ger viss detaljinblick i hur dessa operationer går till.

Precis som jag tyckte med Swedbank tycker jag att man köper vid ett ganska dyrt och därmed oförmånligt tillfälle. När det gäller Swedbank var det vid ungefär 115 kronor, så låt oss hoppas jag har lika fel nu.

Jämfört med utdelning är återköp ett bättre sätt att återföra medel till aktieägarna när det gäller just danska aktier på grund av trasslet med källskatter. Så för all del får Maersk gärna fortsätta vara blygsamma med utdelning och generösa med återköp.

Sverige har valt

Svenska folket har gjort sitt val och även om alla i valvakan på SVT allvarsamt sa att "det inte finns några vinnare" så tror jag Stefan Löfvén hade en lite annan syn på det när han sänkte en stor stark på småtimmarna.

Som icke-fanatisk liberal får jag ju inse att min världsåskådning knappast firade några triumfer igår. Å andra sidan så är jag ju vit svenskfödd heterosexuell medelålders man, inte helt utan medel och makt, så de som helst vill gå bärsärk på mig nådde ju inte heller ända fram.

Som småföretagare tror jag inte den nya regeringen, vilken det nu blir, betyder så stor förändring på kort sikt. Kronans värde hit eller dit över några dagar kan kvitta. Med S i förarsätet får man anta att offentlig sektor och fackföreningar flyttar fram sina positioner något vilket innebär både lite affärsmöjligheter och kanske något utökad byråkrati. Men inget en medelålders svensk inte är van vid.

Som investerare får man inse (och hoppas!) att vi vart fjärde år får lite förändrade spelregler efter demokratiska val. Om ens investeringar har en så hög politisk risk att detta är ett problem så bör man se över sin portfölj. Skiftande regeringar är business as usual, och det är bara att lära sig leva med det.

Jag brukar undvika utflykter i det politiska eftersom kommentarfältet lätt spårar ur: håll det respektfullt och gärna investeringsrelaterat tack!