Förutom Maersk- och Sampo-köpen hann jag med att öka lite i Hennes & Mauritz idag. Dagens inköp blev 132 aktier till styckpriset 189,20 kronor. Ett högst rimligt pris för H&M i mina ögon, jag tror bara att jag betalt mindre en gång och det var för flera år och flera hundra butiker sedan. Det totala antalet H&M-aktier i portföljen är nu 2 740 stycken.
Valet här stod mellan Wal-Mart och H&M, men det kraftiga prisfallet på H&M och den för dagen hastigt stigande dollarn gjorde att valet - lite impulsivt får jag medge - föll på H&M. Efter finansaktier och mer cykliska aktier tidigare idag ville jag ha något mer defensivt.
torsdag 22 september 2011
Inköp Maersk och Sampo
Senaste tiden har jag arbetat med att få loss lite kapital (nej fortfarande ingen belåning) och idag blev det inköp i Maersk och Sampo som båda värderats ner på sistone. I stort sett hela portföljen är köpvärd idag utom möjligen Lundbergs, men valet föll på dessa båda nordiska bolag.
Den nya Maerskaktien kostade 32 360 danska kronor, motsvarande 39 343 svenska kronor. I Sampo blev det 142 nya aktier till styckpriset 18,05 euro, vilket idag motsvarar 23 196 kronor.
Det totala portföljvärdet ligger på ca 1,9 miljoner. Jag har ytterligare några inköp planerade de närmaste dagarna, så jag vore tacksam om börsen inte stiger på ett litet tag till...
Den nya Maerskaktien kostade 32 360 danska kronor, motsvarande 39 343 svenska kronor. I Sampo blev det 142 nya aktier till styckpriset 18,05 euro, vilket idag motsvarar 23 196 kronor.
| Bolag | Antal | Portföljandel |
| Handelsbanken |
29 %
| |
| Handelsbanken A |
1 420
| |
| Handelsbanken B |
1 995
| |
| Hennes & Mauritz |
2 608
|
26 %
|
| Swedbank |
11 %
| |
| Swedbank Pref |
2 870
| |
| Swedbank A |
17
| |
| Investor A |
1 410
|
8 %
|
| Industrivärden C |
2 005
|
8 %
|
| AP Möller Maersk A |
3
|
6 %
|
| Sampo A |
550
|
5 %
|
| Lundbergföretagen |
408
|
4 %
|
| Johnson & Johnson |
65
|
1 %
|
| Wal-Mart Stores |
73
|
1 %
|
Det totala portföljvärdet ligger på ca 1,9 miljoner. Jag har ytterligare några inköp planerade de närmaste dagarna, så jag vore tacksam om börsen inte stiger på ett litet tag till...
onsdag 21 september 2011
Hur äga aktier 2012? Depå, VP-konto, investeringssparkonto eller kapitalförsäkring?
Jag är långt ifrån den förste att göra en jämförelse mellan ägande i depå/VP-konto, kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK), men jag känner att jag behöver en sammanställning så varför inte publicera den här på bloggen?
Lundaluppens historiska avkastning är ca 10,5 procent årligen från 1 januari 2005 till idag, vad den kommer att vara framöver är självklart osäkert, men även om den halveras kan kapitalförsäkringen och investeringssparkontot ge skattesänkning. Det är bakgrunden till att ofta tänker på det här trots att jag egentligen ogillar att skatta okopplat till kassaflödet.
När det gäller kostnader och avgifter har jag utgått ifrån Avanza där jag har konton. Jag är övertygad om att Nordnet och andra kommer att ha konkurrenskraftiga upplägg också. Jag utgår ifrån de förhållande som är kända inför 2012, inte dagens villkor.
Mina slutsatser från detta är att ISK i princip är bättre än KF på varje punkt i mina ögon, så kapitalförsäkringen jag redan har (som är tom) kommer förmodligen att stängas om det inte dyker upp några nya fakta eller förändringar.
I mina ögon är investeringssparkontot högintressant för nya, vettigt direktavkastande, svenska innehav. Jag har oftast en mångårig investeringshorisont så att undvika reavinstskatt vid försäljningar kommer i många fall ha den främsta effekten att jag kan göra omviktningar i portföljen utan att ta skattehänsyn. För utländska aktier är utdelningsskatten ogynnsam även om den kan kvittas.
Att det har så små konsekvenser att dra sig ur ISK (liksom KF) är också en bidragande orsak till att sparformen är attraktiv. Om man exempelvis åter hamnar i en bubbla som IT-bubblan med P/E-tal kring 30 och direktutdelningar omkring 1-2 procent så kommer ISK och KF att vara väldigt tveksamma affärer. Då är det värdefullt att kunna sälja av och lämna formen utan att utlösa reavinstskatter.
Källor och vidare läsning:
 |
| Peter Norman till vänster :-) |
När det gäller kostnader och avgifter har jag utgått ifrån Avanza där jag har konton. Jag är övertygad om att Nordnet och andra kommer att ha konkurrenskraftiga upplägg också. Jag utgår ifrån de förhållande som är kända inför 2012, inte dagens villkor.
| Depå/VP-konto | KF | ISK | |
| Starta | Kostnadsfritt att starta | Kostnadsfritt att starta | Okänt idag, men jag utgår ifrån att det blir kostnadsfritt |
| Sätta in pengar | Depåer och VP-konton är i praktiken alltid knutna till bankkonton, men det finns egentligen inga pengar i depån/VP-kontot | Insättningar (eller försäkringspremier som de egentligen benämns) under året ingår i underlaget för avkastningsskatten. Detta innebär i klartext att man betalar motsvarande ett års skatt på insättningarna under första halvåret och hälften så mycket för insättningarna under andra halvåret. | Insättningar beskattas liksom kapital. Man betalar motsvarande 1/4 års skatt på insättningarna |
| Sätta in värde-papper | Värdepapper kan överföras från andra depåer eller VP-konton | Inte möjligt | Möjligt att överföra värdepapper till kontot, dock beskattas det omedelbart som en försäljning utanför kontot, men man slipper courtage och spread-förluster. |
| Köpa aktier | Mot courtage | Mot courtage, samma nivå som för depå | Antagligen samma courtage som i depå |
| Äga aktier | På VP-konto är man direktregistrerad ägare. För depåer är aktierna förvaltarregistrerade och man behöver då själv be depåinstitutet att anmäla ägandet. Avanza gör dock detta automatiskt. | Försäkringsbolaget äger aktierna. Själv äger man endast en försäkring som är kopplad till värdeutveckling och utdelning från aktierna. Går inte att rösta för sina aktier, insynspersoner behöver inte anmäla (annat än etiskt). | Direktägande, förmodligen i samma form som aktiedepåer. |
| Utdel-ningar | Beskattas med kapitalskatt 30 % eller bolagsskatt 26,3 % om man äger genom bolag. För privatpersoner dras preliminärskatt direkt. | Utländsk utdelningsskatt på 15 % dras för utländska aktier. Ingen skatt för svenska aktier. Det finns möjlighet att i efterhand få avdragsrätt, men det verkar krångligt och tidsödande. | Ingen skatt för svenska aktier. Utländsk utdelningsskatt på 15% dras för utdelningar på utländska aktier, men är avdragsgill i samband med deklarationen. |
| Sälja aktier | Samma courtage som vid köp. Reavinster ger upphov till reavinstbeskattning. Förluster ger avdragsrätt mot reavinster. | Samma courtage som vid köp. Utlöser ingen beskattning. | Förmodligen samma courtage som vid köp. Utlöser ingen beskattning. |
| Räntor | Det finns inga pengar i VP-konton/depåer, men ränta på anslutna bankkonton beskattas med kapitalskatt (30 %) eller bolagsskatt (26,3 %) beroende på form. | Insatta pengar är del av kapitalbasen som beskattas. Om räntan på försäkringens insatta medel är lägre än statslåneräntan är det dyrt att låta pengar stå på kontot. | Insatta pengar är en del av kapitalbasen som beskattas. Om räntan på kontots likvida medel är lägre än statslåneräntan är det dyrt att låta pengar stå på kontot. |
| Andra värde-papper | Alla upptänkliga värdepapper stöds | Begränsat stöd för derivat, men aktier och fonder går bra | Stöd för olika derivatformer, samt aktier och fonder |
| Deklar-ation | Försäljningar och utdelningar (automatrapporteras dock) tas upp i deklarationen. Tidsödande vid många transaktioner. | Endast avkastningsskatten tas upp, något som automatrapporteras | Schablonintäkten tas upp som en inkomst av kapital, kommer säkert att automatrapporteras |
| Skatt | Reavinst från försäljningar samt utdelningar beskattas | Inbetalda premier under året plus kapitalets totala storlek vid årets början blir grund för avkastningsskatten. Skatten är 30 % av statslåneräntan på beskattningsunderlaget. Avkastningsskatten kan inte kvittas mot kapitalförluster. | Kapitalets storlek mäts fyra gånger per år, i början av varje kvartal, och totala insättningarna adderas till detta. Summan dividerad med fyra, multiplicerad med statslåneräntan kallas för schablonintäkt. Denna beskattas sedan som inkomst av kapital. Om man har kapitalförluster kan dessa dras av. |
| Avdrag | Reaförluster vid försäljningar ger avdragsrätt | Ingen avdragsrätt för någonting, utom utländsk aktieutdelningsskatt vilken lär vara krånglig | Avdragsrätt för utländsk utdelningsskatt och möjlighet att kvitta den totala skatten mot kapitalförluster |
| Övriga avgifter och villkor | Inga andra än bankens eventuella depåavgifter, noll hos Avanza | Vid dödsfall får efterlevande (gäller Avanza) 101 % av kapitalet, för denna försäkring som säkert var det ursprungliga syftet med KF betalar man en symbolisk avgift som för 99 % av försäkringsägarna understiger 1 krona per år. Till det tillkommer eventuella bankavgifter, noll hos Avanza | Inga andra än bankens eventuella avgifter, förmodligen noll hos nätmäklarna |
| Ta ut pengar | Man sätter egentligen aldrig in pengar och detsamma gäller såklart uttag | I praktiken fria uttag (med en mindre begränsning första året) | Fria uttag |
| Ta ut värde-papper | Kan flyttas till annan depå eller VP-konto | Inte möjligt | Inte möjligt |
| Avsluta | Efter kontot är tömt är det normalt kostnadsfritt att avsluta. | Normalt kostnadsfritt att avsluta | Normalt kostnadsfritt att avsluta |
Mina slutsatser från detta är att ISK i princip är bättre än KF på varje punkt i mina ögon, så kapitalförsäkringen jag redan har (som är tom) kommer förmodligen att stängas om det inte dyker upp några nya fakta eller förändringar.
I mina ögon är investeringssparkontot högintressant för nya, vettigt direktavkastande, svenska innehav. Jag har oftast en mångårig investeringshorisont så att undvika reavinstskatt vid försäljningar kommer i många fall ha den främsta effekten att jag kan göra omviktningar i portföljen utan att ta skattehänsyn. För utländska aktier är utdelningsskatten ogynnsam även om den kan kvittas.
Att det har så små konsekvenser att dra sig ur ISK (liksom KF) är också en bidragande orsak till att sparformen är attraktiv. Om man exempelvis åter hamnar i en bubbla som IT-bubblan med P/E-tal kring 30 och direktutdelningar omkring 1-2 procent så kommer ISK och KF att vara väldigt tveksamma affärer. Då är det värdefullt att kunna sälja av och lämna formen utan att utlösa reavinstskatter.
Källor och vidare läsning:
- Regeringens pressmeddelande den 10 september 2011 om ändrad skatt i förslaget
- Regeringens första förslag från den 5 maj om investeringssparkontot
- Regeringens PM från december 2010
- Stockmans jämförelse mellan KF och ISK
- Finanstankar som kompletterar Stockmans artikel
- 4020.se om lönsamheten
tisdag 20 september 2011
Analys av Husqvarna
Efter analysen av Electrolux häromveckan ligger det nära till hands att titta på avknoppningen Husqvarna. Husqvarna ägs av den "oheliga alliansen" Lundbergs och Investor och finns därmed indirekt i portföljen. Husqvarnas värdering har sjunkit rejält mer än 40 procent sedan årsskiftet, betyder det att det är prisvärt idag?
Enligt årsredovisningen 2010 är Husqvarna världens största tillverkare av maskiner som motorsågar, gräsklippare, grästrimmers och trädgårdstraktorer. Till det kommer ledande verksamheter inom bevattning samt kaputrustning för byggbranschen m.m.
Verksamheten är global och man delar in sig i tre affärsområden, två geografiska och ett fokuserat på byggnadsprodukter globalt. Amerika (Nord- och Sydamerika) står för 40 procent av omsättningen, Europa och resten av världen för 52 procent, Construction (byggnadsprodukterna) står för 8 procent.
Bolaget har en lång historik och började tillverka gevär i grannstaden Jönköping 1620, till Huskvarna kom man 1689. Under 1800-talet började man diversifiera sig och blev snabbt stora inom symaskinstillverkning. Under 1960- och 70-talet lämnade man vapentillverkningen och 1978 köptes man upp av Electrolux. År 2006 blev bolaget återigen självständigt och börsnoterat i eget namn. Electrolux äger fortfarande rätten att använda varumärket Husqvarna för vitvaror. Även VSM Group och BMW äger rätten att använda varumärket för symaskiner respektive motorcyklar.
Åren efter "självständigheten" har varit händelserika, inte mindre än sju förvärv gjordes under åren 2006-2007 (varför görs företagsförvärv alltid när värderingarna är högst?): Gardena, Zenoah, Dixon, Klippo, Jikai, King Concepts och Soff-Cut. Förvärvens storlek varierade kraftigt, Gardena omsatte 3 800 miljoner kronor året innan förvärvet medan King Concepts omsatte 30.
När bolagsvärderingarna sjönk upphörde förvärven och VD byttes ut till Magnus Yngen 2008. Av allt att döma drabbades han av utbrändhetsproblem och tvingades sluta för någon månad sedan. Utbrändhet brukar bero på skillnader i ansvar och befogenheter och brukar faktiskt inte drabba VD:ar (som ju har totalt ansvar och totala befogenheter och därmed en viss balans), utan oftare mellanchefer och projektledare. En gissning är att det berodde på problem att delegera ansvar och därmed en omänsklig arbetsbörda. Tillförordnad VD är nu Hans Linnarson.
Ett annat efterspel till de många förvärven var nyemissionen i februari 2009 vars syfte helt enkelt var att stärka balansräkningen, där det egna kapitalet i lite för stor del bestod av goodwill. Nyemissionen var på 3 miljarder kronor.
Husqvarna är, liksom Electrolux, ett bolag som verkar i en konkurrensutsatt marknad och är beroende av starka varumärken för att kunna lägga sig på högre prisnivåer än konkurrenterna. Min egen ovetenskapligt grundade åsikt är att Husqvarna har starkare varumärken inom sina områden än Electrolux har, vilket också visar sig i lite högre marginaler, 5-11 procent under perioden 2006-2010. Husqvarna finns hos alla skogsägare jag vet och Gardenaprodukter hos alla trädgårdsägare jag känner.
Förutom ledningsskiftet kämpar bolaget också med produktionsproblem vid fabriken i amerikanska Orangeburg, något som påverkar resultatet avsevärt, man pekar på kostnader i storleksordningen en halv miljard under 2011. Detta motsvarar knappt en krona per aktie i ökade kostnader. Utvecklingen under 2011 har inte varit så imponerande, resultatet har sjunkit jämfört med H1 2010, varulagren växer och kassaflödet är inte imponerande.
Dags att titta på de kvalitativa investeringskriterierna, med siffror från Q2:
Tabellen visar på flera nej i kvalitetskriterierna. Fem år är för kort period att dra riktiga tillväxtslutsatser från, men en positiv trend hade varit bättre än den icke-trend man visar. Förutom det har man även en stor goodwillpost efter förvärven.
Idag kostar aktien ungefär 30,50 kr, då möter man de kvantitativa kriterierna så här:
 |
| Bra grejer, säger de få skogsägare jag känner |
Verksamheten är global och man delar in sig i tre affärsområden, två geografiska och ett fokuserat på byggnadsprodukter globalt. Amerika (Nord- och Sydamerika) står för 40 procent av omsättningen, Europa och resten av världen för 52 procent, Construction (byggnadsprodukterna) står för 8 procent.
Bolaget har en lång historik och började tillverka gevär i grannstaden Jönköping 1620, till Huskvarna kom man 1689. Under 1800-talet började man diversifiera sig och blev snabbt stora inom symaskinstillverkning. Under 1960- och 70-talet lämnade man vapentillverkningen och 1978 köptes man upp av Electrolux. År 2006 blev bolaget återigen självständigt och börsnoterat i eget namn. Electrolux äger fortfarande rätten att använda varumärket Husqvarna för vitvaror. Även VSM Group och BMW äger rätten att använda varumärket för symaskiner respektive motorcyklar.
Åren efter "självständigheten" har varit händelserika, inte mindre än sju förvärv gjordes under åren 2006-2007 (varför görs företagsförvärv alltid när värderingarna är högst?): Gardena, Zenoah, Dixon, Klippo, Jikai, King Concepts och Soff-Cut. Förvärvens storlek varierade kraftigt, Gardena omsatte 3 800 miljoner kronor året innan förvärvet medan King Concepts omsatte 30.
När bolagsvärderingarna sjönk upphörde förvärven och VD byttes ut till Magnus Yngen 2008. Av allt att döma drabbades han av utbrändhetsproblem och tvingades sluta för någon månad sedan. Utbrändhet brukar bero på skillnader i ansvar och befogenheter och brukar faktiskt inte drabba VD:ar (som ju har totalt ansvar och totala befogenheter och därmed en viss balans), utan oftare mellanchefer och projektledare. En gissning är att det berodde på problem att delegera ansvar och därmed en omänsklig arbetsbörda. Tillförordnad VD är nu Hans Linnarson.
Ett annat efterspel till de många förvärven var nyemissionen i februari 2009 vars syfte helt enkelt var att stärka balansräkningen, där det egna kapitalet i lite för stor del bestod av goodwill. Nyemissionen var på 3 miljarder kronor.
Husqvarna är, liksom Electrolux, ett bolag som verkar i en konkurrensutsatt marknad och är beroende av starka varumärken för att kunna lägga sig på högre prisnivåer än konkurrenterna. Min egen ovetenskapligt grundade åsikt är att Husqvarna har starkare varumärken inom sina områden än Electrolux har, vilket också visar sig i lite högre marginaler, 5-11 procent under perioden 2006-2010. Husqvarna finns hos alla skogsägare jag vet och Gardenaprodukter hos alla trädgårdsägare jag känner.
Förutom ledningsskiftet kämpar bolaget också med produktionsproblem vid fabriken i amerikanska Orangeburg, något som påverkar resultatet avsevärt, man pekar på kostnader i storleksordningen en halv miljard under 2011. Detta motsvarar knappt en krona per aktie i ökade kostnader. Utvecklingen under 2011 har inte varit så imponerande, resultatet har sjunkit jämfört med H1 2010, varulagren växer och kassaflödet är inte imponerande.
Dags att titta på de kvalitativa investeringskriterierna, med siffror från Q2:
| Kriterium | Uppfyllt? | Kommentar |
| Tillräcklig storlek: | JA | Large Cap |
| Stark finansiell ställning: | NEJ | Den finansiella ställningen påminner en hel del om Electrolux, omsättningstillångarna är ca 88 % av de totala skulderna och överstiger de kortfristiga skulderna med 65 %. Man når alltså inte kriterierna (> 100 % på båda punkterna), men är inte alltför långt borta |
| Intjäningsstabilitet: | JA | Vinst varje år sedan skilsmässan från Electrolux |
| Utdelningsstabilitet: | NEJ | Indragen utdelning 2008, inte på grund av den minskande vinsten utan på grund av den usla balansräkningen som ledde till en nyemission 2009. |
| Intjäningstillväxt: | NEJ | Under Husqvarnas korta särredovisade historia har man inte lyckats öka vinsterna eller omsättningen, trots hög förvärvsaktivitet. Att införliva Gardena utan att öka omsättningen är inte imponerande, men man kan kanske förklara en del med finanskrisen som inträffat under bolagets korta historia. |
| Trovärdig ledning: | NEJ | Ledningen är ju under byte |
| Gynnsam ägarbild: | JA | Lundberg är ju en favorit att ha som medägare |
Tabellen visar på flera nej i kvalitetskriterierna. Fem år är för kort period att dra riktiga tillväxtslutsatser från, men en positiv trend hade varit bättre än den icke-trend man visar. Förutom det har man även en stor goodwillpost efter förvärven.
Idag kostar aktien ungefär 30,50 kr, då möter man de kvantitativa kriterierna så här:
- Intjäningsförmågan är inte helt lättbedömd, jag antar 3 kronor, men det borde finnas möjlighet att öka från den nivån. Det leder till en P/E på strax över 10, OK
- Eget kapitalet exklusive goodwill är 11 kronor per aktie (goodwill ligger på strax över 10 kronor), vilket ger pris/eget kapital på 3 EJ OK
Bolaget är inget balansräkningsklipp à la Graham, men värderingen av vinsterna är inte alltför avskräckande. Den korta historiken och den svaga utvecklingen gör att man bör kräva en säkerhetsmarginal i sin värdering. I dagens börsmiljö är det inget fantastiskt pris på Husqvarna, men jag föredrar faktiskt Husqvarna framför Electrolux.
Om man tror på en turn-around av verksamheten, att en ny ledning kan dra nytta av de starka varumärkena i bolaget och att problemen i Orangeburg kan lösas, kan dagens pris visa sig vara ett klipp.
Om man tror på en turn-around av verksamheten, att en ny ledning kan dra nytta av de starka varumärkena i bolaget och att problemen i Orangeburg kan lösas, kan dagens pris visa sig vara ett klipp.
torsdag 15 september 2011
Analys av Electrolux
Electrolux finns i portföljen via Investor som är bolagets huvudägare med 15 procent av kapitalet och 31 procent av rösterna. Hur står sig då Electrolux som en enskild investering?
Electrolux är en världsledande tillverkare av hushållsprodukter och motsvarande produkter för professionellt bruk. Electrolux tillverkar, säljer och servar maskiner för kök och tvätt både på konsument- och proffsmarknaden. För konsumentmarknaden tillverkar och säljer man dessutom dammsugare med tillbehör. För att sätta delarna i proportion så stod de professionella produkterna för 6 % av omsättningen 2010 (enligt ÅR2010). Konsumentköksapparater stod för 58 procent av omsättningen och är därmed den enskilt största delen i bolaget.
Tittar man istället på marknader ser man att ca 40 % av försäljningen sker i EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), drygt 30 % i Nordamerika och resterande i Latinamerika och Asien.
Electrolux styrka ligger i varumärket och det välutbyggda försäljnings- och distributionsnätverket. Även på eftermarknad och service är man starka (om än dyra...). Företaget har med design och marknadsföring skapat sig ett starkt varumärke strax under det allra dyraste segmentet. Fruktbart samarbete med byggföretag leder också till en stor marknadsandel vid nybyggnation. Electrolux själva pekar ut miljötrenden som en viktig trend. Minskad el- och vattenkonsumtion gör att kunder byter maskiner och en välpositionerad leverantör kan säkert ta marknadsandelar.
Bolagets rörelsemarginal de senaste fem åren har huvudsakligen pendlat mellan 5 och 7 procent, med en dipp 2008. Den typen av marginaler (låga!) säger mig två saker: detta är en bransch med hård konkurrens och Electrolux varumärke är inte tillräckligt starkt för att ge riktig "pricing power". En alternativ förklaring kan vara att man har höga kostnader, men bortsett från den nye VD:n tror jag inte Electrolux har exceptionella kostnader.
Lite mer aktuella frågor är förvärvet av egyptiska Olympic Group, en relativt liten verksamhet som inte kommer att påverka helheten så mycket, de omsätter drygt 2 miljarder kronor, medan Electrolux omsätter drygt 100 miljarder. Dessutom har man 2 500 asbestmål igång i USA, en situation Investor säkert känner igen sedan ABBs kris i början av 2000-talet, efter förvärvet av Combustion Engineering. Den gången slutade det dock med att Investor flyttade fram sina positioner i ABB till ett bra pris och ABB självt repade sig efter att ha gjort upp i godo.
Så här möter Electrolux de kvalitativa investeringskriterierna, senaste räkenskaperna finns i Q2-rapporten:
Tabellen visar på flera nej i kvalitetskriterierna där bristen på tillväxt är det jag har svårast för. Ett bolag med nolltillväxt bör köpas rejält billigt i mina ögon.
Idag handlas aktien omkring 105 kr, då möter man de kvantitativa kriterierna så här:
 |
| Hade en sådan en gång... |
Tittar man istället på marknader ser man att ca 40 % av försäljningen sker i EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), drygt 30 % i Nordamerika och resterande i Latinamerika och Asien.
Electrolux styrka ligger i varumärket och det välutbyggda försäljnings- och distributionsnätverket. Även på eftermarknad och service är man starka (om än dyra...). Företaget har med design och marknadsföring skapat sig ett starkt varumärke strax under det allra dyraste segmentet. Fruktbart samarbete med byggföretag leder också till en stor marknadsandel vid nybyggnation. Electrolux själva pekar ut miljötrenden som en viktig trend. Minskad el- och vattenkonsumtion gör att kunder byter maskiner och en välpositionerad leverantör kan säkert ta marknadsandelar.
Bolagets rörelsemarginal de senaste fem åren har huvudsakligen pendlat mellan 5 och 7 procent, med en dipp 2008. Den typen av marginaler (låga!) säger mig två saker: detta är en bransch med hård konkurrens och Electrolux varumärke är inte tillräckligt starkt för att ge riktig "pricing power". En alternativ förklaring kan vara att man har höga kostnader, men bortsett från den nye VD:n tror jag inte Electrolux har exceptionella kostnader.
Lite mer aktuella frågor är förvärvet av egyptiska Olympic Group, en relativt liten verksamhet som inte kommer att påverka helheten så mycket, de omsätter drygt 2 miljarder kronor, medan Electrolux omsätter drygt 100 miljarder. Dessutom har man 2 500 asbestmål igång i USA, en situation Investor säkert känner igen sedan ABBs kris i början av 2000-talet, efter förvärvet av Combustion Engineering. Den gången slutade det dock med att Investor flyttade fram sina positioner i ABB till ett bra pris och ABB självt repade sig efter att ha gjort upp i godo.
Så här möter Electrolux de kvalitativa investeringskriterierna, senaste räkenskaperna finns i Q2-rapporten:
| Kriterium | Uppfyllt? | Kommentar |
| Tillräcklig storlek: | JA | Large Cap räcker för mig |
| Stark finansiell ställning: | NEJ | Omsättningstillångarna är drygt 85 % av de totala skulderna och överstiger de kortfristiga skulderna med 33 %. Man når alltså inte kriterierna (> 100 % på båda punkterna) |
| Intjäningsstabilitet: | JA | Vinst varje år sedan 2001, 2005 räddades man dock av Husqvarna som därefter delades ut. |
| Utdelningsstabilitet: | NEJ | Indragen utdelning 2008 |
| Intjäningstillväxt: | NEJ | Även när man tar hänsyn till utdelningen av Husqvarna är det svårt att hitta någon tillväxt i Electrolux det senaste decenniet. |
| Trovärdig ledning: | JA | Förutom nye VD:ns lön har jag inget att invända, jag hoppas han förhandlar lika bra för bolagets räkning som för sin egen |
| Gynnsam ägarbild: | JA | Investor ser jag som en stark och bra ägare |
Tabellen visar på flera nej i kvalitetskriterierna där bristen på tillväxt är det jag har svårast för. Ett bolag med nolltillväxt bör köpas rejält billigt i mina ögon.
Idag handlas aktien omkring 105 kr, då möter man de kvantitativa kriterierna så här:
- Intjäningsförmågan bedömer jag till ungefär 9 kronor per aktie vilket ger ett P/E på knappt 12, OK
- Eget kapitalet exklusive goodwill är 60 kronor per aktie, vilket ger pris/eget kapital på 1,7 EJ OK, men ganska nära kriteriet på 1,5
För ett bolag med så svag tillväxt som Electrolux uppvisat är jag beredd att betala en P/E på kanske 8-9, inte 12 även om detta ligger inom kriterierna. Jag ser i princip hela min portfölj som mer köpvärd än Electrolux är idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)