Inköp H&M

Igår köpte jag ytterligare H&M-aktier motsvarande 0,2 procent av portföljen för 220,50 kronor per styck. Om du vill läsa om min syn på H&M rekommenderar jag det här inlägget. H&M låg återigen högst upp i min bevakningslista.

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag	Andel
Handelsbanken	16 %
Hennes & Mauritz	15 %
Sampo	14 %
Deere & Co	9 %
Illikvida aktier	8 %
Industrivärden	7 %
Castellum	7 %
Novo Nordisk	7 %
Investor	6 %
Wal-Mart Stores	5 %
AP Møller-Mærsk	5 %

Sorteringen har ändrats en del då innehaven utvecklats olika, men inga jättestora kast ändå under den senaste månaden som varit väldigt stark för börsen som helhet.

Intervjuad i Börsvärlden

I helgen publicerade Börsvärlden en intervju med Lundaluppen, vilket var den första på ett tag. Jag får ibland förfrågningar om att jag borde "återupprepa" min historia för nya läsare, här är ett utmärkt tillfälle att få bakgrunden. För länkar till tidigare intervjuer tipsar jag om detta inlägg.

Ratos låter GS-Hydro gå i konkurs

Det var länge sedan jag skrev om Ratos och det var många år sedan bolaget fanns i portföljen. Idag överraskade de mig en aning genom att begära sitt finska innehav GS-Hydro i konkurs.

Konkurser är förhoppningsvis inte vardagsmat för läsarna så här är kort om hur det fungerar:

• Om ett bolag hamnar i likviditetsproblem och inte kan betala sina skulder i rätt tid, t.ex. löner, räntor eller skatteskulder kan bolaget eller någon fordringshavare begära bolaget i konkurs. Bolaget själva gör detta för att om de inte gör det i rätt tid kan företrädarna (styrelsen) få personligt betalningsansvar för bolagets skulder.
• I en konkurs utser tingsrätten en förvaltare som tar över driften av bolaget och försöker finna lösningar antingen för att driva bolaget vidare eller sälja av de tillgångar som finns och lägga ner verksamheten
• En konkurs kan faktiskt sluta med en vinst, händer väl en gång på tiotusen, men oftast kan inte alla få betalt eftersom det finns ett underskott. Anställda får under en period betalt via statliga garantier. Banker har sedan oftast företräde, beroende på säkerheter, och får betalt i första hand. Leverantörer, Skatteverket och andra fordringshavare får sedan betalt i andra hand och sist kommer aktieägarna, som oftast blir helt lottlösa. Om det finns preferensaktier har de företräde före stamaktieägare, men kommer efter alla fordringsägare, ingen stark position alltså.

I just GS-Hydro är Ratos 100-procentiga ägare så man lämnar inte någon ledning i sticket, vilket vore fallet i flera andra innehav. Men risken finns att bolagets bank får ta en förlust. För ett bolag som Ratos som ofta belånar upp innehaven men aldrig moderbolaget kan detta leda till att banker kräver pant även i moderbolaget framgent. Det är en förtroendefråga och att låta ett dotterbolag gå i konkurs är inte förtroendeingivande.

Jag har själv startat många bolag och lagt ner några. Jag har aldrig låtit något bolag gå i konkurs utan har absorberat eventuella förluster själv. Jag har bedömt att mitt och bolagens rykte varit viktigare än att minimera de egna förlusterna. Ratos gör i detta fallet en annan bedömning, kanske för att förlusttakten är stor och att en nedmontering kommer leda till ytterligare förluster. Jag hoppas för Ratos skull att det inte sker på bekostnad av sämre bankkontakter, hårdare krav på garantier och dyrare lånevillkor framöver.

Maersk säljer tankerdivisionen, till moderbolaget

AP Möller-Maersk meddelade idag att Maersk Tankers säljs till det onoterade moderbolaget Möller Holdings, som kontrolleras av ägarfamiljen. Köpeskillingen blir 1,2 miljarder dollar i kontanter plus en tilläggsköpeskilling på 0,2 miljarder dollar som är kopplad till fartygsflottans värdeutveckling de kommande 18 månaderna.

När en transaktion görs mellan ett noterat bolag och dess huvudägare bör man vara extra vaksam för att inte hamna i kläm. Maersks styrelse har tagit fram en fairness opinion från Morgan Stanley och DNB som alltså intygar att köpeskillingen inklusive tillägg är skälig. Enligt Financial Times har analysfirman Jefferies värderat bolaget till 1,3 miljarder dollar, vilket låter rimligt jämfört med dagens pris.

I Maersks halvårsrapport meddelade man att investerat kapital i divisionen var 1,2 miljarder dollar, men i det ingår såklart skuldsättning. Följaktligen bör försäljningen leda till en vinst, men storleken kommunicerades inte i dagens pressmeddelande.

Det har gått en månad sedan Maersk meddelade att Oil säljs till franska Total. Kvar i energisegmentet finns nu Drilling och Supply Services, två problemtyngda divisioner. Dagens affär tyder i mina ögon på att det finns lösningar på gång även för dessa. Att sälja till moderbolaget torde vara "sista utvägen" och avspeglar kanske att Tankers varit den del det varit svårast att hitta intressenter för. Jefferies ska ha värderat dessa båda enheter till 4,7 respektive 1,4 miljarder dollar.

Om dessa bolag inbringar sagda köpeskillingar har energidivisionen avyttrats för totalt ca 15 miljarder dollar, en premie på 2,5 miljarder dollar eller ca 120 dollar per aktie. Enligt företaget kommer detta delvis användas för att sänka belåningen på kvarvarande verksamhet, men även delas ut till aktieägarna.

Den nya arvssynden

En av de punkter inom kristendomen som alltid fascinerat mig är arvssynden, dvs. idén att människan ärver Adams synd och därmed föds i skuld till Gud. Under tusentals år har kyrkan använt denna konstruktion för att sätta innevånarna i skuld till kyrkan och stärka dess makt.

Kyrkan må vara först men politiken har, framförallt de senaste trettio åren, börjat nyttja sig av arvssynden om än i lite annan tappning. Miljörörelsen lyckades inpränta i folket att vi lånar jorden av kommande generationer och att vi med andra ord står i skuld till våra barn och barnbarn. Därför är vi skyldiga att agera i en positiv riktning och förhoppningsvis rösta rätt också.

I den moderna genusdebatten är jag, vit heterosexuell svenskfödd man, även kollektivt medskyldig till allt våld mot kvinnor. Mansskatt har debatterats och manlig majoritet anfördes som god grund till förändringen av ISK-skatten nyligen. Att jag är kollektivt medskyldig till våld mot kvinnor är en oerhörd anklagelse som gör mig lätt illamående faktiskt. Men jag håller god min eftersom kvinnovåld (liksom merparten av allt våld) är vidrigt, det finns otroligt lite att vinna på att gå i polemik om detta.

En annan intressant debatt som är mer lokal för bloggosfären men som spritt sig till TV-sofforna är den som Oskar "Farbror Fri" Lindberg satte fart på. Det gjorde han genom sitt kontroversiella beslut att spara ihop en slant och sedan leva på den utan att ha ett traditionellt arbete. Debattvågorna gick höga och Oskar gjorde en föredömlig insats i att förklara sin syn på saken. Vad Oskar, enligt många debattörer, behöver förstå är att det är hans skyldighet att jobba för samhällets bästa och betala in så mycket skatt han kan, tills han går i den moraliskt tillåtna pensionen vid 65 år.

Till skillnad från börs-vd:ar, generaldirektörer och andra ska Oskar alltså inte skämmas för att han maximerar sin lön, han ska skämmas för att han inte maximerar den.

För mig är detta tecken på att arvssynden lever och konceptet är kanske starkare än någonsin, trots sekulariseringen av Sverige. Jag fortsätter gladeligen arbeta för Sverige, miljön och samhället resten av livet, om jag tillåts känna mig duktig. Om jag däremot förväntas drivas av en medfödd skuld till samhället, så vet jag inte om jag orkar ta ett enda spadtag till.