onsdag 17 november 2010

Institutionellt ägande

I en artikel i Svenska Dagbladet formulerar Stefan Löfvén indirekt ett av de stora problemen med det växande institutionaliserade ägandet. Löfvén menar att det är problematiskt att AMF inte deltar i valberedningar och att de därmed inte tar sitt ägaransvar. De är ju dessutom delägda av LO så därmed försvinner en del av LOs inflytande.

LO styr AMF styr bolagen?
Att AMF ens har ett ägande är ju en teknikalitet. Det är, eller borde vara, pensionsägarna som äger aktierna som ingår i fonderna. Varje fond är i sig en mellanhand och att de förvaltas av AMF gör inte att AMF kan tala för sina pensionsägare.

Det AMF skulle kunna göra är att delta i pensionsägarnas ställe för att maximera deras avkastning - något man får förmoda att styrelsen gör ändå. Men det innebär ju att de absolut inte kan tillvarata de intressen Löfvén pekar på, dvs. LOs.

För att röra till bilden lite mer finns det även skrivningar i Aktiebolagslagen där vissa beslut måste fattas med kvalificerade majoriteter. I en framtid där det institutionella ägandet växer kan det faktiskt tänkas att vissa beslut inte kan fattas om inte AMF och dess gelikar deltar i besluten. Men om de i så fall röstar i LOs sak (som får antas gynna arbetstagare före ägare) så riskerar vi att få ineffektivare företag på börsen jämfört med företagen utanför börsen.

Så min smått schizofrena slutsats är att AMF inte har något ägaransvar, inte bör ta något ägaransvar, men på sikt, allteftersom de blir mer inflytelserika, måste ta ägaransvar!

tisdag 16 november 2010

Analys av ABB

ABB och dess föregångare Asea var ett av Sveriges mest framträdande industriföretag under 1900-talet då man var hade en väldigt bred teknisk verksamhet. Jag har själv viss erfarenhet av företaget och tänkte ta mig en titt på det ur ett investeringsperspektiv.

ABB i Västerås
Asea bildades 1890 genom sammanslagningen av Elektriska Aktiebolaget och Wenström & Granströms Elektriska Kraftbolag. Brown Boveri bildades i Baden, Schweiz, 1891. Dessa båda anrika bolag slogs ihop 1988 till vad som först hette Asea Brown Boveri, och sedan kort och gott ABB. Huvudkontoret ligger i Zürich. I Sverige har man stora verksamheter i Västerås och Ludvika, men även i Malmö. (källa Wikipedia)

ABB av idag är ett världsomspännande företag med en bred produktportfölj inom kraft- och automationsteknik. De senaste decennierna har man sålt många verksamheter, bland annat ABB Atom, vilket har lett till att folk har en ganska skev bild av vad företaget egentligen gör. Nästan alla bilder på TV som ska illustrera ABB visar industrirobotar, vilket är en mycket liten del av dagens verksamhet. Istället håller man på med kraftöverföring med sexiga produkter som frekvensomriktare, brytare, likriktare, samt automation som omfattar controllers (robusta inbäddade datorsystem för industriellt bruk) och mjukvara. ABB gör alltså produkter som gemene man inte kan förstå...

Finansiellt hade ABB en djup kris under 2000-talets första hälft, som kulminerade i asbestskandalen. ABB hade förvärvat ett amerikanskt bolag, Combustion Engineering, som hamnade i en flod av stämningar från privatpersoner i USA som skadats av asbesthantering. Under den här perioden steg Investor fram och visade sig vara en handlingskraftig huvudägare och flyttade därigenom fram sina positioner i ABB till vad som senare visade sig vara mycket goda villkor.

Dags att jämföra ABB med mina investeringskriterier, så här mäter sig bolaget med kvalitetskriterierna:

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:JAVärldsledande inom kraft- och automationsteknik
Stark finansiell ställning: NEJOmsättningstillgångarna är inte dubbelt så stora som de kortfristiga fordringarna enligt den senaste kvartalsrapporten, men omsättningstillgångarna är större än de totala skulderna. 
Intjäningsstabilitet: NEJRöda siffror 2001-2004 imponerar inte
Utdelningsstabilitet: NEJFlera års utdelningsavbrott i samband med krisen
Intjäningstillväxt: JAFrån nattsvart till positivt får väl ses som en positiv utveckling.
Trovärdig ledning: JAJag är inte precis imponerad av ersättningsnivåerna i bolaget, topptjänstemännen skor sig rejält, men jag har inget att säga om hur bolaget sköts idag.
Gynnsam ägarbild: JAInvestor har visat sig handlingskraftiga, även om deras 7,1 % inte är en speciellt dominerande position. Ingen annan ägare har över 3 %.

Krisen i början av 2000-talet sätter sina spår i de kvalitativa kriterierna. Jag tycker att man ska vara långsint när det gäller investeringar, i synnerhet om man anser sig vara långsiktig delägare i bolagen vars aktier man köper. ABB är ganska starkt finansiellt, men bolaget har gjort stora misstag tidigare och kan förmodligen göra det igen.

En ABB-aktie kostar i skrivande stund ungefär 141 kr, hur mäter sig priset mot de kvantitativa kriterierna?
  • P/E-talet är knappt 16 med ungefär 9 kronors uthållig vinst/aktie ($1,30 à 6,89 kr/$), EJ OK.
  • Eget kapital per aktie exklusive goodwill är 29,55 kr. Pris/eget kapital är då 4,8, EJ OK. ABB tillhör dock den kategori företag jag menar har uthålligt hög avkastning på eget kapital genom starkt varumärke och en väldigt hög know-how (var tog det modeordet vägen?). Därför är detta EJ OK enklare att bära än P/E-talet, trots att ABB här ligger längre ifrån idealet.
Slutsatsen blir att ABB är ett företag som varit problemtyngt men nu tycks vara ur åtminstone de problem man hade 2001-2004.  Tyvärr har aktiemarknaden redan prisat in detta och priset kan inte anses vara ett fynd idag, så jag nöjer mig nog tills vidare med de ABB-aktier jag äger indirekt via Investor. 

    fredag 12 november 2010

    Analys av Skanska

    När Fredrik Lundberg rapporteras ha köpt något väcker det alltid mitt intresse eftersom han tycks ha en förkärlek till kvalitetsbolag. Nu senast har han köpt på sig "lite" Skanska-aktier privat, och eftersom jag inte tittat närmre på Skanska förut kan det vara läge nu...

    Skanskas kontor i Lund
    Skanska, ursprungligen Skånska Cementgjuteriet, är ett av världens största byggföretag, med verksamhet i Norden, Östeuropa, Storbritannien, USA och Sydamerika. Verksamheten består främst av traditionell byggverksamhet (92 % av omsättningen 2009). Till detta kommer tre utvecklingsavdelningar som skapar nya byggprojekt inom bostäder, kommersiella fastigheter och infrastruktur.

    Utvecklingsavdelningarna initierar projekt, genomför dem och förvaltar eller säljer resultatet. Genom utvecklingsavdelningarna är Skanska ett relativt stort fastighetsbolag, om än med en relativt kortsiktig syn på sina innehav. Dessutom äger man ett antal joint ventures med olika verksamheter, oftast offentliga.

    Om man tittar på bolaget enligt mina investeringskriterier står det sig så här mot kvalitetskriterierna:

    KriteriumUppfyllt?Kommentar
    Tillräcklig storlek:JAEtt av världens största byggföretag
    Stark finansiell ställning: NEJOmsättningstillgångarna täcker inte de kortfristiga fordringarna dubbelt upp enligt kriteriet, men omsättningstillgångarna är större än de totala skulderna. Skanska binder väldigt stora belopp i sin löpande verksamhet, man har ett kolossalt lager av fastigheter. Detta är dock något man har gemensamt med andra byggbolag. 
    Intjäningsstabilitet: NEJ2002 slutade med en förlust på koncernnivå, ett nederlag jag inte preskriberat riktigt ännu.
    Utdelningsstabilitet: JAUtdelningar under hela 2000-talet
    Intjäningstillväxt: JADet var ganska skakigt kring sekelskiftet och intjäningsförmågan då får beräknas som ett genomsnitt i en turbulent tid till omkring 6 kr/aktie, idag är intjäningsförmågan försiktigt räknat ca 8 kr/aktie och år. En 33-procentig ökning vilket är tillräckligt enligt kriteriet.
    Trovärdig ledning: JAJa, inget att anmärka.
    Gynnsam ägarbild: JAIndustrivärden är en bra huvudägare

    Att den finansiella ställningen inte är så stark enligt min modell är kanske ett lite orättvist sätt att se på ett byggbolag där omsättningstillgångarna är enorma och till stor del måste lånefinansieras. Att man förlorade pengar 2002 under en annan ledning är snart preskriberat. Sammantaget är alltså investeringskvaliteten ganska god i Skanska.

    Hur står sig dagens pris på 125,60 kr/aktie då?
    • P/E-talet är knappt 16 räknat på 8 kronors uthållig vinst/aktie, EJ OK. Knappt över kriteriet på 15 eller lägre.
    • Eget kapital per aktie exklusive goodwill är 33,60 kr efter utspädning. Pris/eget kapital är då 3,7, EJ OK
    Som ny ägare får man alltså betala en ganska rejäl premie på eget kapital, dessutom är P/E-talet relativt högt. Fredrik Lundberg får ursäkta, men jag tycker nog att det finns attraktivare alternativ att investera i idag. Men Skanska är definitivt ett företag som skulle platsa i min portfölj om det dyker upp ett bättre köptillfälle.

    tisdag 9 november 2010

    Att äga Ratos

    Idag kom nyheten att Ratos sålt hälften av sitt innehav i Lindab vilket inbringat en vinst på 540 mkr. Med en kuslig timing skrev Stockman igår om att han trodde på pågående försäljningar, men spekulerade i Bisnode (även spåkvinnor bommar ju lite ibland).

    Det är inte den aktuella försäljningen jag tänkte kommentera, utan hur det generellt känns att vara ägare i Ratos. Jag har ägt 1 100 B-aktier i Ratos sedan sommaren 2007 och det är en av få aktier jag köpte då som kursmässigt faktiskt stigit. Till det kommer att man lämnat 4-5 % utdelning varje år. Med andra ord har det varit ett lyckat köp i mina ögon. Men var det rätt att köpa?

    Utan att gå tillbaka till kalkylerna från 2007 (som jag inte sparat eftersom jag inte förde en vettig loggbok/blogg på den tiden) vågar jag nog påstå att jag inte skulle köpt Ratos idag om situationen varit densamma. Mina investeringskriterier visar nästan alltid att Ratos är övervärderat, och relativt andra företag ligger man alltid högt värderat.

    Problemet med Ratos för en sådan som mig är man lever på "extraordinära" händelser. Värdeskapande sker inte genom konsoliderad resultat- och balansräkning utan genom oregelbundna företagstransaktioner. Hur sätter man värde på något som sker väldigt stötvis och utan några egentliga garantier för fortsatt bärighet? Man fick en stor del av sin portfölj från Atle 2001, kan man lyckas med motsvarande förvärv framöver?

    Att jag valde att gå in berodde helt enkelt på att jag trodde på företaget. Ratos har en väldigt pedagogisk hemsida där man förklarar sin världsbild och sitt existensberättigande på ett i mina ögon enkelt sätt. Arne Karlsson ger intrycket av att ha väldigt klart för sig vad han vill och hur det ska uppnås och tycks arbeta för aktieägarnas bästa. Jag har inte haft någon som helst anledning att ångra min tilltro.

    Men det här resonemanget duger egentligen inte. Om man vinner 200 kr på en Trisslott innebär det inte att det var rätt att köpa den. Oddsen var emot dig och normalt sett hade du förlorat, det var fel. Min slutsats är att jag gjorde fel, men det har blivit rätt mer genom tur än genom min kompetens att på ett säkert sätt bedöma Ratos avkastningspotential.

    Jag kan alltså fortfarande inte motivera varför jag köpte Ratos-aktierna, men jag kan inte tänka mig att sälja dem...

    tisdag 2 november 2010

    Inköp SSAB

    Jag kanske inte lyckades övertyga alla läsare i min analys av SSAB häromdagen, men jag övertygade i alla fall mig själv och slog därför till på 150 SSAB B idag till priset 81,95 kr. Med det inköpet ser portföljen ut så här:

    Aktie
    Antal
    Andel
    AP Möller-Maersk A
    2
    6 %
    Handelsbanken A
    1 420
    15 %
    Hennes & Mauritz
    720
    8 %
    Industrivärden C
    2 005
    10 %
    Investor A
    1 410
    9 %
    Kungsleden
    3 800
    10 %
    Lundbergföretagen
    204
    4 %
    Ratos B
    1 100
    13 %
    Sampo A
    163
    1 %
    SSAB B
    250
    1 %
    Swedbank A
    17
    0 %
    Swedbank Pref
    5 320
    24 %