lördag 7 juli 2012

The Intelligent Investor/kap 15

Detta är den sextonde delen i min bloggserie om Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. I första delen finns en innehållsförteckning som hjälper dig att navigera runt mellan delarna, varje del svarar mot ett kapitel i boken.

Stock Selection for the Enterprising Investor

Kapitlet, som riktar sig till företagsamma (enterprising) investerare, dvs. investerare som viker merparten av sin tid och sitt engagemang till investering, inleds med en lång diskussion om val av individuella aktier och vilka utsikter en investerare har att prestera bättre än genomsnittet. Redan på 70-talet hade man observerat att väldigt få professionella investerare slog index och detta är naturligtvis ännu mer välkänt idag. Slutsatsen är att om man ska lyckas med detta måste man välja urvalsmetoder som både förnuftiga och impopulära. Lyckligtvis existerar sådana metoder menar Graham.

Graham pekar på ett antal metoder han själv använde i sitt bolag, Graham-Newman Corporation:
  • Arbitrage: utnyttjande av felprissättningar vid utköp, samgåenden och liknande situationer. Detta är inte helt enkelt att göra idag, men ibland kan det uppstå möjligheter i mindre bolag som inte är lika påpassade.
  • Likvidation: deltagande i likvidationer med positiva resultat, inte många vill delta i dessa utdragna processer och därför kan tillfällen uppstå - men jag kan inte komma ihåg när detta skedde med ett noterat bolag senast
  • Hedgning av relaterade papper: utnyttjande av obligationer eller preferensaktier med konverteringsrättigheter för att göra vinster vid blankning och påföljande prisfall på aktier samtidigt som konverteringsrättigheten hindrar förlust vid eventuell uppgång
  • Nettoomsättningstillgångar: Grahams kanske mest kända metod, att köpa aktier som värderades lägre än omsättningstillgångarna minus alla skulder
Resten av kapitlet viks åt diskussioner om mindre bolag respektive samtida exempel på ovanstående metoder. Graham letar även efter ett enda kriterium som skulle kunna indikera vilka aktier som är intressanta men finner inget.

Jason Zweig föreslår i sina kommentarer ROIC (return on invested capital) som ytterligare en indikator på vilka bolag som kan vara intressanta. Om man ska vara kritisk mot Graham så fäster han inte så mycket vikt vid denna aspekten av företagande som är väldigt styrande för hur ett bolags tillväxt påverkar ägarnas situation. Zweig kommenterar även kort Warren Buffetts investeringsteknik, och Buffett med sina långa investeringshorisonter är naturligtvis i högsta grad intresserad av hur investerat kapital avkastar eftersom det visar hur innehållna vinstmedel förvaltas.

Jag har tidigare recenserat Joel Greenblatts bok om särskilda investeringssituationer, "You Can Be a Stock Market Genius", där några av metoderna Graham beskriver finns mer utförligt diskuterade. Den enda "tvärsäkra" och kortsiktiga investeringen jag själv lyckats genomföra var teckningen av 17 Swedbank A utan teckningsrätt. Jag betalde 39 kronor per aktie och börskursen låg på 71 kronor då, så om jag sålt direkt hade det gett 544 kronor minus ett courtage...

Har du gått in i någon särskild situation, motsvarande ovanstående eller andra? Är det något som intresserar dig? När du genomför mer "vanliga värdeinvesteringar", tittar du på ROIC, ROE eller ROA då?


13 kommentarer:

  1. Emissionsgaranterier skulle väl kunna vara ett sådan händelse om man är villig att ta risken att bli kvar med aktien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men det brukar väl vara förbehållet investmentbanker?

      Radera
  2. Likvidationsprocess för ett noterat bolag skriver du. Ponera att jag köper aktier i ett bolag vars nettoomsättningstillgångar är högre än aktiens värde. Vad händer isåfall om bolaget går i konkurs? Jag har trott att aktiens värde blir lika med 0 då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte helt vanligt, men visst har det hänt. På Grahams tid var det vanligare.

      Likvidation är en frivillig process där verksamheten monteras ner, tillgångarna realiseras och skulderna betals. Överskottet delas ut till aktieägarna.

      Konkurs är en påtvingad situation när ett bolag inte uppfyller sina åtaganden. Den kan leda till att bolaget likvideras och eftersom orsaken till konkursen är att bolaget har problem blir överskottet som delas ut till aktieägarna oftast noll.

      Radera
  3. Ja jag använder lite enklare graham formler som snabbkoll om jag skall fördjupa mig i bolaget då jag upptäkt de enkla kriterierna ofta hintar väl så bra som FA-delen i hittakursvinnaren. Har även en "buffet" formel som ger nuvärde och en målkurs man kan tycka lite vad man vill om ;) Ändrade räntorna på grahamformeln igår och det var intressant se hur det förändrade instrinct value.

    SvaraRadera
  4. Kan tillägga jag nyligen gjorde en analys på Dupont (DD) och strax efter fanns jag en liknande fast gjord med cahs-flow det som gladde mig var vi fick ungefär samma slutresultat även om jag låg något snålare vilket jag gör medvetet då analyserna endast är underlag till mitt eget agerande och vitsen blåsa upp siffrorna he he he inget jag direkt har någon nytta av :)
    Cash-flow http://seekingalpha.com/article/585811-dupont-s-dividend-profile-is-surprisingly-good

    SvaraRadera
  5. Har du tittat närmare på Banco Santander? Extremt låg värdering när bara ca 12% av vinsten kommer från Spanien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag har aldrig tittat på Banco Santander. Jag hade en liten post i amerikanska Citibank ett tag innan bloggens start, men insåg efter ett tag att det är rätt stor skillnad mellan redovisning och regelverk för banker i olika länder, även om de håller på att konvergera. Därför har jag numera endast svenska banker, men i framtiden är det såklart möjligt att jag tittar närmare.

      Radera
  6. Jag tycker innehållet i kapitel 14 är mer givande.

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grahams "enterprising investor" är ju en person som viker merparten av sin tid, i praktiken arbetar yrkesmässigt alltså, åt att bevaka särskilda situationer som uppstår. För en defensiv värdeinvesterare är detta alltså inte det första man ska söka efter eller ägna sig åt...

      Radera
    2. Visst.

      Apropå Joel Greenblatt: Har ej läst den bok du nämner ovan, men ett annat av hans alster ("The Little Book that Still Beats the Market") skulle jag vilja avråda från.

      Serien "The Little Book..." har ett par läsvärda delar, men just den var ett slöseri med tid och pengar.

      Carolus

      Radera
  7. Lundaluppen,

    Hur ser du på de tre måtten (ROA, ROE, ROIC)? Något av dem som har en mer framträdande plats för dig?

    Hälsningar

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om bolaget har en vettig kapitalstruktur så hänger de ihop hyfsat - är en hög så är alla höga.

      Jag brukar titta på ROE som svarar på frågan: vad får jag för avkastning på de vinstmedel som inte delas ut (förutsatt samma finansiella struktur som tidigare och samma lönsamhet på expansionen)? I praktiken är ROE för innehållna vinstmedel sällan högre än dagens ROE, så om ROE är låg och bolaget delar ut lite är det helt enkelt en dålig investering där du straffas ju trognare du är.

      Radera