söndag 2 december 2012

Recension av A Random Walk Down Wall Street

Burton Malkiels bok "A Random Walk Down Wall Street" är en av den effektiva marknadshypotesens biblar och har betytt väldigt mycket för investerare världen över sedan första utgåvan kom ut 1973. Först nu har jag läst den och tänkte ge en värdeinvesterares utlåtande.

Om man först tittar på vad Malkiel vill åstadkomma med boken är den förvånansvärt lik The Intelligent Investor i sin ambition: att utgöra en heltäckande och relativt praktisk handbok i värdepappersinvesteringar för lekmän. För mig som läst Grahams bok fler gånger än jag kan komma ihåg är det därför intressant att jämföra de båda:
  • Den tionde utgåvan, som jag läst, kom ut 2010 och författaren själv har därför flyttat fram boken till nutid och fått med IT-kraschen, den amerikanska bostadsbubblan och den efterföljande finanskraschen. Boken beskriver även moderna derivat på en helt annan nivå än Graham gjort ens om han levt.
  • De konkreta råden till investeraren är förvånansvärt lika Grahams råd, trots att de kommer från olika utgångspunkter: indexinvestering och ombalansering är (i Grahams fall för den defensive) investerarens säkraste utgångspunkter
  • Malkiel tittar väldigt lite på företagen och väldigt mycket på värdepapper
  • Behaviour finance ägnas en hel del diskussionsutrymme, en forskningsgren som knappt existerade under Grahams livstid
  • Där Graham baserar sina åsikter i en mix av erfarenhet och forskning är Malkiel mer forskningsbaserad
Burton Malkiel är alltså en av de främsta förespråkarna för den effektiva marknadshypotesen, men boken är väldigt lätt att uthärda även för en icke-övertygad som jag är. Den är det av två skäl: dels har Malkiel en avväpnande ödmjuk argumentation för sina ståndpunkter och dels har man som värdeinvesterare en "gemensam fiende" i den tekniska analysen.

Malkiels huvudtes för den enskilde investeraren är att den bästa metoden är att köpa och äga indexfonder med låga omkostnader över lång tid. Han diskuterar även frågan om investeringsslag, internationalisering och andra aspekter som komplicerar indexinvesteringen en aning. Över tid har Malkiels ståndpunkt vunnit över de flesta oberoende rådgivare till sin sida och hans tes är knappast kontroversiell idag.

Malkiel klassificerar de flesta strategier för att nå överavkastning på marknaden i ett av två fack: "castles in the sky" där man saknar en fundamental bas utan bygger spekulationen på att någon annan vill betala mer vid ett senare tillfälle, samt "firm foundation" där värderingen baseras på företagsinterna faktorer. Teknisk analys skulle hamna i den första kategorin och värdeinvestering i den senare. 

Malkiel talar om värde och pris som två olika entiteter och begreppet "intrinsic value" används. Både Graham och Buffett omnämns ett antal gånger i boken. Liksom Graham menar han också att intrinsic value är ett oexakt begrepp och att det i många fall knappt går att bestämma med någon säkerhet. Malkiel anser då att marknadens bedömning troligen är bättre än din egen i de allra flesta fall, och ingen individ kan förväntas veta mer än investerarkollektivet som helhet. 

Där Malkiel dömer ut teknisk analys som meningslös och självförstörande ser han dock en mening med fundamental analys för att genomskåda bubbelbildningar, men i en mycket enkel form. Han menar att enkla P/E och P/B-analyser bör användas, att tävla med proffsanalytikerna i att analysera priskänsligheten mot råvaror och verksamhetens beroende av valutaförändringar är meningslöst. Det här påminner inte så lite om min egen åsikt när det gäller olika analysperspektiv.

Sammanfattningsvis är avståndet mellan Malkiel och Graham mindre än de flesta verkar tro, i synnerhet om man tittar på Grahams rekommendationer för defensiva värdeinvesterare, till vilka de flesta lekmän bör räkna sig. "A Random Walk Down Wall Street" är en mycket välskriven och bra bok som jag anser ger läsaren väldigt mycket att fundera över och mycket att tillämpa i praktiken. Jag rekommenderar verkligen alla mina läsare att läsa den, gärna strax efter The Intelligent Investor, eftersom den ger perspektiv på värdeinvestering och trummar in den ödmjukhet inför marknaden jag tror är nödvändig. Marknaden har enligt min åsikt ofta fel, men om du inte vet varför den har fel är risken stor att det är du som har fel.

11 kommentarer:

  1. Intressant recension, vi läsare tackar. Ur jämförelseperspektiv - hur ser du på boken jämfört med "One Up on Wall Street"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att Lynch har en tendens att trivialisera saker ("du kan slå proffsen") medan Malkiel vill få läsaren mer ödmjuk ("ingen kan slå marknaden"). Båda är mycket läsvärda men kanske behövs båda för att man ska få en balanserad syn på investeringar.

      Radera
  2. Har du läst Den svarta svanen : vad mycket osannolika händelser kan leda till av Nassim Nicholas Taleb? Hade varit spännande att höra dina åsikter kring hans tankar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, har inte läst den.

      Radera
    2. Hej!
      Nu när du läst Taleb. Gå gärna vidare och läs William Sherdens fantastiska The Fortune Sellers. Den svarta svanen är a must read!!! Tycker Sherden spelar i samma division men kanske inte når upp i Talebs snillesfär.
      MvH
      Lars

      Radera
  3. Bra bokval, den bästa investeringsbok som jag har läst. Tycker att fler på olika aktieforum borde läsa den. Det räcker med de första kapitlen där han går igenom tidigare bubblor och hur en basketspelare kan vara stjärna ena säsongen men inte nästa. Sedan skulle de förhoppningsvis skriva lite mer meningsfulla inlägg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Probus!
      Ett bra inlägg. När jag tittade in på lundaluppen och såg att A Random Walk skulle diskuteras kom jag och tänka på Gert Fylking när han dyker upp i svenska akademiens lokaler, och ropar ÄNTELIGEN så fort pristagarens namn tillkännages.
      Här tas en av de bästa böcker om investeringar upp till diskussion reaktionen blir två inlägg. Ditt och någon som tackar för rescenssionen. Det var allt.
      Här är en bok soom verkligen kan göra en skillnad i en persons ekonomiska framtid om han läser och tänker igenom innehållet.
      Här pratar en röst som kan beskrivas som the voice of reality. Reaktionen blev noll om man jämnför med läsarreaktionen på nästa inlägg av lundaluppen. Lite prat om telia och avgifter på 9 eller 10 kr.
      Probus. Läs gärna mina inlägg när the Intelligent investor skulle avhandlas.
      Mvh
      Lars
      p.s Hade inte tänkt skriva mer,men kunde inte hålla mig. Skulle verkilgen var kul att få en reaktion på hur många av de bloggar som lundaluppen följer som slagit OMX-index som gått upp en ca 9% iår?? Vi närmar oss årsslutet så någon bloggare måste väl ställt sig frågan! Eller?

      Radera
    2. Hej Lars,

      Håller med om att responsen var i klenaste laget. Möjligen på grund av att det är en viss sorts investerare som söker sig till Lundaluppen och dessa vill inte gärna höra att deras ansträngningar båtar föga.

      Malkiels bok är ett måste och Lundaluppen förklarar som vanligt pedagogiskt varför. Förmodligen för mycket att begära en genomgång kapitel för kapitel (à la Graham tidigare i år), men det hade kanske genererat ett större intresse?

      Mvh

      Carolus

      Radera
    3. Hej Carolus,

      Håller med dig. Malkiels bok på en sådan här blogg blir väl som om man hade med sig Richard Dawkins fantastiska Illusionen om Gud till ett kvällsmöte i en frikyrkoförsamling. Det hade onekligen stört friden. Fast en och annan av dessa värdeinvesterare som efter årets inköp av Fortum och Johnson&Johnson och vad det nu kan vara bör väl ändå ställa sig frågan: Hur har jag lyckats jämnfört med om jag istället hade investerat i en ren indexfond som gett ca 9% hittills i år.
      MvH
      Lars

      Radera
    4. Lars, bristen i din liknelse är att båda är religioner och man bör förhålla sig till båda som trosläror.

      Jämförelser med index över ett år lär inte skrämma eller entusiasmera någon (hoppas jag). Jag hoppas att alla läsare tar åt sig vanan att mäta resultaten, men också att man behöver vänta längre än så med att jubla eller deppa.

      Radera
    5. Lars,

      Jag är ju ingen strikt indexerare (som du kanske minns från vårens och sommarens inlägg?). Mina JNJ har sedan årskiftet till igår stigit med 4.69 procent. Då är dollarkursens utveckling inräknad, men inte utdelningarna.

      Lägger jag till dem (december månads utdelning ej erhållen ännu) blir det 7.39 procent i år. Ytterligare en utdelning räcker inte för att slå nio procent (jag tar din siffra som sann), men jag hänger inte läpp för det... :-)

      Mvh

      Carolus

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.