The Intelligent Investor/kap 5

Detta är sjätte delen i min bloggserie om Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. I första delen finns en innehållsförteckning som hjälper dig att navigera runt mellan delarna, varje del svarar mot ett kapitel i boken.

The Defensive Investor and Common Stocks

(Common Stocks är vanliga stamaktier, i motsats till preferensaktier) 

I detta kapitel sätter Graham upp regler för hur en defensiv investerare bör komponera sin aktieportfölj, regler han utvecklar senare i boken.

1. Diversifiering i 10-30 aktier
2. Bolagen ska vara stora, framstående och konservativt finansierade
3. Bolagen bör ha lämnat utdelning de senaste 20 åren
4. Investeraren bör begränsa sig angående priset och inte betala mer än 25 gånger genomsnittsresultatet de senaste sju åren eller 20 gånger den senaste 12-månadersperioden (notera att säkra räntan här låg kring 5 procent för US Savings Bonds)

Regel nummer 4 ledde på den tiden till att alla tillväxtaktier eliminerades, så ser det inte ut idag med exempelvis Apple, Microsoft och Google. Graham definierade tillväxtbolag som bolag vars intjäning per aktie förväntades minst dubbleras de kommande tio åren (tillväxt på 7,1 procent). Graham såg dessa aktier som attraktiva att köpa och äga, men att priserna var för högt uppdrivna av förväntningar. Observera alltså att Graham inte uttalade någon konflikt mellan "growth" och "value", utan konstaterade bara att tillväxtklassade aktier under denna tid oftast var övervärderade.

Graham rekommenderar att man tar kontakt med sin bankman och begär en lista över aktier som stämmer mot kriterierna. Tack och lov är det lite enklare att finna information och göra aktieaffärer idag. 

"Dollar-cost averaging" får också en rekommendation i boken, dvs. en plan där man köper för ett jämnt belopp med regelbundna intervall, exempelvis varje månad. På så sätt minskar man risken att köpa vid ett dåligt tillfälle och blir mindre känslig för de korta prissvängningarna.

Jason Zweig tar i sin kommentar upp Peter Lynchs "Buy what you know"-strategi, lite oklart vad det har med kapitlet att göra. Han varnar i alla fall för att alltför många missar Lynchs bisats att när man hittat något intressant måste man undersöka bolaget och dess finanser noga. Jag har själv recenserat One Up on Wall Street tidigare.

Hur ser du på tillväxt och värde (i meningen stabil intjäning eller realtillgångar)? Vad är du beredd att betala för tillväxt? Hur gör du dina inköp, samlade vid enstaka tillfällen för att dra nytta av prisdippar eller utspridda över tiden för att undvika misstag? Har du anammat Peter Lynchs strategi att köpa saker du ser i din vardag?

Fortsätt till kapitel 6 ->