söndag 3 juni 2012

Cervenka och lögnen

Det är kanske bara jag, men när en aktad journalist skriver en uppenbar påannons för en nyutgiven bok i formen av en "artikel" där man inte ens skäms för att annonsera för boken mitt i annonsen, förlåt artikeln, blir jag irriterad. Min irritation minskas inte av de hundra påhejande domedagsprofeterna i kommentarsfälten. Jag blir faktiskt så irriterad att jag skriver detta.

Om fractional reserve banking och FIAT-pengar kan man läsa överallt idag. Särskilt FIAT-pengar är populärt att debattera, tacksamt då att benämningen påminner om ett i Sverige ringaktat bilmärke. Fractional reserve banking innebär helt enkelt att bankerna kan låna in pengar och sedan låna ut dem. Man är inte begränsade till att låna ut eget kapital. Detta är många otroligt tacksamma för eftersom det sänker kostnaden för att låna pengar och öppnar helt andra möjligheter att investera och skapa bolag. Visst har vi mycket av vår moderna tillväxt att tacka för detta, men detta är positivt. Skillnaden i inlåningsvillkor och utlåningsvillkor leder till en likviditetsrisk hos bankerna, helt klart, men vilken verksamhet är utan risk?

"En digital hundralapp kan om det går riktigt illa visa sig vara värd exakt noll kronor." 
Ursäkta mig herr journalist, men pengar har alltid varit en konvention. Pengar på banken är en fordran, en fordran som är fullgod endast om motparten har förmågan att betala. Pengar har i sig alltid varit ett löfte - att få guld, eller att kunna köpa något värdefullt och meningsfullt som mat, kläder, boende etc. Att knyta dem till guld var praktiskt en gång, men totalt godtyckligt, varför skulle det vara bättre än dagens system?

Nåja, jag är ingen nationalekonom och en skicklig debattör kan säkert köra ner mig i skorna kring ovanstående, men det hindrar inte mig från att se artikeln som ren sensationalism när den är som sämst och fullständigt skamlös reklam för en bok i en av Sveriges mest ansedda tidningar. Ett lågvattenmärke!

32 kommentarer:

  1. Hej "Luppen" !
    Har följt dej en tid nu och läser med stort intresse dina analyser och inlägg. Tycker du har en sund tanke och stort förnuft när det gäller sparande/investeringar.
    Håller fullständigt med dej gällande "medias" roll i oroliga tider. Artiklar och nyheter av idag består mest av negativa händelser. Varför är svårt att förstå, kanske ligger det i människans natur att frossa i andras olycka för att själv må bra och tillfredsställa egna behov.Tänk så mycket enklare livet är med glädje, positiva tankar och händelser. Troligtvis säljer inte "glädjenyheter" lika mycket,fångar inte läsaren på samma sätt.
    Journalister av idag är knappast värda sin titel, murvlar som försöker göra sig ett namn fast de knappt kan stava rett(ironi).
    Själv har jag nyss fyllt 50år och då tycker jag att det är hög tid för mej att säga "Det var bättre förr", heder och moral i affärsliv och samhälle, ordning i skolor, samt mycket mer långsiktighet i ekonomin och i investeringarna.

    SvaraRadera
  2. Lustigt, laste precis samma kronika och reagerade pa samma satt. Brukar annars tycka att Cervenka skriver bra men idag var det riktigt kass och reklamen for boken - usch.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig, men är inte speciellt överraskand. Det är så de jobbar.

    SvaraRadera
  4. Cervenka skriver artiklar av samma kvalite som han alltid gjort, skillnaden är bara att den här gången skrev han något du vet är lögn. Dom andra gångerna har du inte haft tillräcklig faktakunskap. Den ekonomijournalist som skulle hålla sig till sanningen skulle snart gå på A-kassa.
    Kalle56

    SvaraRadera
  5. Läste också den nyss och dels skriver han ju exakt det som sägs i den några år gamla videon på YouTube "Money is Debt". Dessutom tar inte "artikeln" alls upp att pengar är skulder och amorteringar är det stora hotet mot banker, inte kontantuttag. För bara en liten del av bankens balansräkning är kontanter, den stora delen är säkerheter för lån där banken tryckt pengar.

    SvaraRadera
  6. "Att knyta dem till guld var praktiskt en gång, men totalt godtyckligt, varför skulle det vara bättre än dagens system?"

    Jag fick inte upplevelsen av att han propagerade för guldfot, tvärtom!

    "men vilken verksamhet är utan risk?"
    Jadu, investering i bankverksamhet är helt säker upp till 100 000 euro. Egentligen borde sparkonto kallas investeringskonto. För det sparas ingenting, det investeras. Det är inte bankens fel att vi har problem, det är kundernas girighet att de både vill ha ränta och säkerhet på samma gång, tvärt emot alla andra ekonomiska naturlagar som innebär att man måste riskera sina pengar för att kunna få avkastning.

    Jag ser därför gärna att sparande och investerande separeras. Det ska gå att spara sina pengar utan att de lånas ut och riskeras, full-likviditetskonto borde gå att välja som banktjänst. Då kan vi begränsa insättningsgarantin till att gälla just "sparande" då pengar inte riskeras.
    Och om man investerar sina pengar kan man alltid köpa en privat insättningsgaranti till sin investering i bankverksamhet. Det är bara så att ingen vill se en riktig privatisering av insättningsförsäkringssystemet, för då skulle försäkringens riktiga pris dyka upp och belasta investeraren. Försäkringen skulle förmodligen vara högre än avkastningen och driva folk till att investera i produktiv verksamhet istället för att låna ut till konsumtion. Detta är naturligtvis bra.

    Sedan kan man ju ifrågasätta varför privata banker ska få utöka penningmängden genom att låna ut överhuvudtaget, det urholkar köpkraften för alla andra. Så frågan är om inte en statlig bank skulle vara främsta penningskaparen och dirigera pengar med samhällets bästa i baktanke och använda räntan till att sänka skattetrycket för folket. (Men den här frågeställningen är för extrem för de flesta.)
    Jag skulle nog vilja se att alla privata fordringar beläggs med en avgift för att de gör anspråk på statens våldsmonopol att få driva in skulder från medborgare. En avgift för att få nyttja tjänsten helt enkelt.

    Då skulle statens bank alltid kunna erbjuda billigaste lånet och vara den största penningskaparen i samhället för folkets bästa. Tänk dig ett samhälle utan inkomstskatt eller kapitalskatt. Att ränta från konsumtionslån blev en statsinkomst och att lån till produktiv verksamhet kunde hållas nästintill räntefria.

    Då skulle man bara behöva en landskatt för att hålla nere landvärdet och samtidigt stimulera till ökat byggande/landförbättring.

    Seignioraget från statlig bank (som tar sin rättmätiga plats i ekonomin) i kombination med landskatt (skatt på economic rent) skulle mer än väl täcka upp hela välfärdens kostnader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Sedan kan man ju ifrågasätta varför privata banker ska få utöka penningmängden genom att låna ut överhuvudtaget, det urholkar köpkraften för alla andra."

      Penningmängden ökas, men där har ju Cervenka rätt, det är en illusion. Det går inte att använda alla dessa pengar eftersom likviditeten saknas, så det påståendet speglar inte hela sanningen.

      Sedan undrar jag vad du menar med "alla andra". Inflationen, som till en viss grad är önskvärd, urholkar allas köpkraft utan undantag. Men om jag tittar på något jag känner till: mig själv, så skulle jag nog säga att jag och mina företag har gynnats kraftigt av tillgång på kapital.

      Radera
  7. Hej,

    Problemet med FIAT-valutorna är att riksbankerna kan skapa hur mycket som helst av den. Om det inte finns pengar hos banken när folk vill återta deposits så måste riksbanken trycka mer och låna ut till bankerna. Hela systemet bygger på att skuld leder till tillväxt. Skulle folk börja betala av sina skulder kraschar hela systemet likt skynet. Vid minst lilla räntehöjning blir det en ny kris för systemet är så sårbart.

    Jag är inget fan av nuvarande system där vi har hela kaster av folk som kan leva på att det trycks pengar. Världen fungerade helt utmärkt fram till 1971 när Nixon kopplade loss dollarn från guldet för att kunna finansiera sin krigsapparat. Varför skulle det inte fungera igen?

    / Whimsical

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Hela systemet bygger på att skuld leder till tillväxt"

      För varje skuld finns en fordran, varje skuld innebär alltså att någon annan avstår att konsumera för stunden och får avkastning för detta mot att du som skuldtagare kan använda pengarna för något du ser en större nytta av än räntan du betalar.

      Detta är ett i mina ögon nödvändigt smörjmedel i ekonomin och leder till en enorm kapitaleffektivisering. Jag tror att alla skulle bli fullkomligt chockade om man endast tillät full reserve banking, med effekter som att bankerna vill ha betalt för att ta emot och förvara dina pengar, att tillgången på kapital skulle implodera och att det förmodligen skulle skapas kapitalmäklare som förmedlar mikrolån mellan de som vill låna ut och de som vill låna in (för det behovet skulle naturligtvis inte försvinna).

      Jag kan inte riktigt se att ett sådant samhälle skulle vara bättre på något sätt.

      Radera
    2. Fel.

      För varje skuld finns en fodran men ingen har avstått från något alls. Pengarna du är skyldig banken har inte någon annan avstått, de fanns inte innan du lånade dem.

      Radera
    3. Hej,

      Lundaluppen, om det vore så att lån alltid gick till produktiva vettiga investeringar skulle jag hålla med. Men en stor del av de nytryckta pengarna hamnar i spekulation och uppblåsande av bubblor. Det är svårt som attan att låna som företagare om du inte har säkerhet i form av fastigheter eller annat. Dessutom skulle räntan verkligen behöva ligga kring inflationen, men så anser inte jag varit fallet.

      / Whimsical

      Radera
    4. @Whimsical: det har du säkert rätt i, spekulation och bubblor är förmögenhetsöverföring från de många till de få, och när allmänheten får tillgång till kapital och ger sig in på spekulation leder det nästan ofelbart till att en liten klick berikas. Detta är inte något jag sympatiserar med.

      Men jag vill gärna balansera den diskussionen med att jag själv har skapat hundratals årsarbetstillfällen och mina verksamheter skulle inte kunna expandera på detta sätt utan tillgång till lån. Jag är personligen övertygad om att värdet av detta är överskuggar problemet med spekulation ovan.

      Radera
  8. Spot on Lundaluppen! Jag tyckte precis samma när jag läste artikeln.

    För övrigt är ofta Cervenka och även Neurath på svd osakliga och försöker skyla över det med fräcka fraser och kryddat språk.

    /Christoffer

    SvaraRadera
  9. Skillnaden med att koppla en valuta till guld/silver är att pengar inte kan tryckas utan att motsvarande mängd ädelmetaller grävs upp ur jorden. Guld och silver har ett inneboende värde både industriellt och som smycken och har fungerat som pengar i över 5000 år.

    1930 kostade 1 ounce guld 70 svenska kronor.
    2011 kostar 1 ounce guld 12 000 svenska kronor.

    Kronans köpkraft har minskat med 99% på 80 år.

    Nu går tryckpressarna för fullt i hela världen eftersom folk tror att det är papperslappar med siffror på som ska rädda allt. Riksbankernas uttalade mål är ju att pengarna ska minska i värde med minst 2 procent per år.

    Går priserna upp i Sverige så ska folk rikta sin vrede mot Stefan Ingves och ingen annan. Det är han som ytterst är den som skapar nya kronor ur luften och ju mer kronor i cirkulation desto högre priser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan inte riktigt köpa att guldpriset skulle utgöra referensramen för kronans värde. Andra varor än denna för mig helt värdelösa metall (jodå, jag har en vigselring, men att den är i guld är bara en annan konvention) har inte alls blivit dyrare i motsvarande grad.

      När jag var liten och började notera priser kostade mjölk 4 kronor litern och bensin ungefär detsamma. På trettio år har priset dubblats respektive tredubblats. Ett par jeans kostade ca 500 kronor när det blev viktigt, och knappt det dubbla idag. Detta är betydligt meningsfullare inflationsmått för mig än guldpriset (som har stigit betydligt mer).

      Radera
    2. 1930 kostade en liter mjölk vaddå? 20 öre? Där har du måttet på inflationen...

      Radera
    3. Här är ett utmärkt exempel som visar hur mycket köpkraft som gått förlorad sedan USA tog bort dollarns koppling till guld och silver. I exemplet kan ni se priser från 1964 jämfört med idag.

      http://www.youtube.com/watch?v=bYsYMsB29yw

      En liknande jämförelse med svenska kronor och vår valutas eroderade köpkraft skulle garanterat visa samma resultat.

      Radera
  10. Hej Luppen!

    Har en fråga (orelaterad till inläggets ämne, men hittar ingen bättre plats att ställa den på);

    Vilket byggföretag utav Skanska, NCC och ABB väljer du i dagsläget?

    Tack för en bra blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ABB skulle jag inte klassa som byggföretag, Skanska är min "sektorsfavorit" men jag har inte koll på prisläget just nu jämfört med NCC.

      Radera
  11. Hej Lundaluppen!

    Tack för att du orkar ta diskussionen med den Ron Paul-influerade, guldromantiserande "pop-austrian"-högern som tyvärr spridit sig även till Sverige. Tyvärr verkar det som att SVD tror att Cervenka är deras bästa journalist, och han ges allt större utrymme.

    Läs istället två poster på FT Alphaville om guld:

    http://ftalphaville.ft.com/blog/2012/05/31/1023571/debunking-goldbugs/

    http://ftalphaville.ft.com/blog/2012/05/31/1025161/golds-anti-social-behaviour-order/

    Mvh/Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. "pop austrian"-högern var ett nytt begrepp som jag inte hört förut. "Som tyvärr spridit sig till Sverige". Vadå, som en farsot?

      Du förstår uppenbarligen inte poängen med pengar i allmänhet och en koppling till ädelmetall i synnerhet, trots att guld/silver använts som pengar i över 5000 år.

      Radera
  12. Hej Mattias,

    Ok för guld, men vad säger du om silver som också är en industriell metall?

    Jag tror inte vi austrians (pop eller inte) gillar guld lika mycket som vi hatar FIAT-valutor. Finns det bättre pengar än guld och silver att äga så kan jag vara intresserad. T.ex. dollarn när den var kopplad till guldet. Det grundar sig i en stor misstro mot dagens politiker och jag tycker inte vi har haft fel. Guld och silver har gått upp flera hundra procent senaste åren medan den genomsnittliga aktiedepån är runt nollan.

    Lite tamt att bara länka till några bloggar, summera gärna vad key take home points är som du ser det.

    / Whimsical

    SvaraRadera
  13. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/kfmedia/pressrelease/view/digital-rekordfoersaeljning-foer-andreas-cervenkas-bok-vad-aer-pengar-768582

    SvaraRadera
  14. Med tanke på att Ferrari och Maserati ingår i FIAT koncernen så är FIAT-pengar/FIAT-valutor ett intressant begrepp...

    Den där Cervenka är inte direkt pålitlig. För något år sedan skrev han en artikel som i mina ögon uppenbarligen var en sammanfattning av Niall Fergusons bok "I pengarns tid" (som jag precis hade läst) och det utan någon som helst källhänvisning.

    SvaraRadera
  15. Cervenka och Neurath, skriver det som säljer (som just nu är poppis) och sällan någon som de själva kommit på...

    SvaraRadera
  16. Bra skrivet.
    Självklart vill alla journalister gör sig ett namn och bli kändisar. Då får man högre lön.
    Och även SvD vill ha sina journalister som kändisar, då säljer man mer tidningar.
    Både Cervenka o Neurath är klart övervärderade, speciellt när det gäller kunskap och kompetens.
    Neurath kan dock skriva texter som flyter på ganska bra, men ofta utan innehåll. Cervenka är bara fånig med sina "ordvitsar".
    Tyvärr är det allt mer kopierat innehåll i artiklarna, antingen från andra tidningar, pressreleaser eller böcker. Jag gissar att vi allt mer kommer att få se journalister som börjar kopiera bloggar också.
    Besser

    SvaraRadera
  17. Poppigga österrikare borde väl vara för fri myntfot. /David

    SvaraRadera
  18. Hejsan!
    Jag behöver hjälp med ett vägval utifrån att jag har för avsikt att starta en utdelningsportfölj som jag kontinuerligt investerar i då lämpliga dippar kommer men jag skall huvudsakligen försöka investera i samma aktier. Detta givetvis att inget radikalt händer med bolaget.
    Vidare hade jag tänkt att blanda portföljen med utländska, huvudsakligen amerikanska aktier (coca cola, mcdonalds etc). Dock har jag en fråga som jag behöver hjälp med att förstå och varför : Det gäller skall jag göra detta via vanlig depå eller ISK, jag förstår att detta har med avkastningen att göra samt även statslånerätan. Dessa kan man naturligtvis inte på förhand förutsäga utan jag undrar hur du själv resonerar samt vilket val du har gjort samt varför? Hur har övriga "värdeinvesterare" tänkt, mest fördelaktigt på lång sikt, hur hanterar man utdelningar från utländska bolag mm-
    Tacksam för en bra blogg som jag med intresse följer dagligen och hoppas att du fortsätter.
    Vill du kan du gärna ge mig lite förslag på aktier som du själv ser ett köpläge i till dagens kurs ställt mot bolagets historik och kvalitet.:=)

    Tack på förhand

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på profilen och vilken utdelning man kan hitta idag låter ISK som det bästa alternativet, men det finns en del frågetecken om skatterna som kan vara värda att reda ut innan du hoppar i med båda fötterna.

      När det gäller mina favoriter och vilka jag tycker är rimligt prissatta så skrev jag ett inlägg häromdagen om det: "Bevakningslistan" är nog exakt vad du frågar efter.

      Radera
  19. newsfeeden lovade ju "The Intelligent Investor/kap 17".. teaser?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, jepp, har en liten inläggsserie på gång. Jag ville dock inte dra igång det utan att ha stommen klar i alla inläggen - det har ju hänt förr att man startar projekt utan att orka fullfölja och mina läsare förtjänar bättre :-)

      Sedan råkade jag klicka publicera istället för spara, därav läckan...

      Radera