fredag 8 juni 2012

The Intelligent Investor/kap 1

Detta är en del i min bloggserie om Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. I första delen finns en innehållsförteckning som hjälper dig att navigera runt mellan delarna, varje del svarar mot ett kapitel i boken. Lämna fotbolls-EM en stund och var med i läsecirkeln!

Investment versus Speculation: Results to Be Expected by the Intelligent Investor

Benjamin Graham var en matematiskt kunnig person som insåg faran i att införa alltför precisa metoder i ett sammanhang där indata alltid är oprecisa. Precisa metoder ger precisa resultat och detta kan vilseleda folk att tro att de också är korrekta. Något man märker genom hela boken är att Graham gillar tumregler och enkla skiljelinjer som delar upp problem och antaganden i en säker och en osäker zon, där alla intelligenta investerare bör hålla sig i den säkra.

Den första sådana skiljelinjen är den mellan investering och spekulation. Han hämtar denna definition från Security Analysis som han skrev tillsammans med David Dodd 1934.

"An investment operation is one which, upon thorough analysis promises safety of principal and an adequate return. Operations not meeting these requirements are speculative."

Min översättning av detta blir att en investering är en placering som efter noggrann analys utlovar både att investerat kapital är säkert och att man erhåller en tillräcklig avkastning. Eller nerbrutet i delkraven:
  1. Noggrann analys, det duger inte att en bloggare eller en ekonomijournalist säger att bolaget är på gång, det här kravet gör också fonder väldigt otympliga (Graham återkommer dock till detta i ett senare kapitel och är inte lika skeptisk som jag är)
  2. Investerat kapital ska vara säkert, man ska alltså inte riskera en kraftig prisnedgång på sin investering
  3. Tillräckling avkastning, man ska få en avkastning (i form av värdeökning eller utdelning) som är rimlig jämfört med den risk man tar och de alternativ man har
Syftet med att tydligt dela in placeringar i investeringar och spekulationer är att ge läsaren ett tankesätt och en disciplinerad syn på placeringar. Graham menar också att hans erfarenhet visar att väldigt lite långvarig framgång har nåtts genom spekulation, även om han inte fördömer spekulation, och att läsaren ska vara medveten om vad han eller hon gör.

Graham delar vidare upp sina läsare i två grupper: defensiva respektive aggressiva/företagsamma ("enterprising") investerare. Skillnaden mellan grupperna är främst hur mycket tid och energi man kan tänka sig lägga på investeringar, där den första gruppen har begränsad tid och den andra kan lägga mycket energi och tid på investering. I det här kapitlet sammanfattar han hur dessa grupper lyckats sedan tidigare upplagor om de följt hans råd, grupperna återkommer mycket i kommande kapitel. Som jag skriver i bloggrubriken klassar jag mig själv som en defensiv investerare. En företagsam investerare bör enligt Graham vara beredd att i princip vika hela sin arbetstid åt investering.

Graham beskriver också med stor skepsis "The Dow Theory", en teknisk investeringsmetod som var väldigt populär på 1900-talet och diskuterar hur metoden förlorade sitt värde i samband med att den blev allmänt vedertagen. Metoderna på det här området har såklart utvecklats och det kommer nya hela tiden, men de principiella invändningarna kvarstår: historien upprepar sig aldrig exakt, och populära metoder förstör sig själva.

Zweigs kommentarer handlar främst om hur Grahams kriterier för vad som utgör en investering skulle kunnat skydda IT-bubblans offer, han går också till attack mot ett antal tekniska analysmetoder.

Håller du med om Grahams syn investering kontra spekulation, och finns det någon mening att göra indelningen? Är du själv en investerare eller spekulant och om du är investerare, är du defensiv eller företagsam? Hur ser du på teknisk analys?


47 kommentarer:

  1. Om man jämför med Aktiestinsens kriterier, att investera i stora stabila bolag med bra utdelning, kombinerat med Småländsk sunt förnuft.... Är detta jämförbart med en light-version av Graham?! Eller vad skiljer dessa herrar åt mest tycker du?
    /Defensiv investerare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte någon expert på Aktiestinsen, men i frasen "stabila bolag med bra utdelning" fångas några vettiga kriterier in. De är dock knappast tillräckliga för att det investerade kapitalet ska vara skyddat, så Graham skulle nog klassa det som spekulation.

      Om man följer dessa enkla regler och diversifierar kan man säkert nå en vettig avkastning, men man åker förmodligen på lite fler besvikelser än man skulle vid en lite mer fullständig analys.

      Radera
  2. Ok, en bra start på denna serie men att veta hur herr Graham tänkte eller hur han närmare analyserade ett företag om det var prisvärt eller inte skulle vara intressant att se. Ex.vis Fortum i dagens läge, aktien har inte stått så lågt sedan 2004. Enligt Graham skulle aktien vara klart köpvärd. Skulle gärna se en analys av bolaget ala Graham..

    En sak till, tycker att Graham utelämnar många nyckeltal, ex.vis tar han inte hänsyn till framtida vinster väl... Som sagt jag vill lära mig mer om hur bolag värderas i förhållande till aktiepriset. Tacksam om jag kunde få lite hjälp :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Läs gärna mina två inlägg till lundaluppen undet titeln the intelligent investor. En bra början.
      Mvh
      Lars

      Radera
    2. Anonym, Graham-analys av Fortum finns på följande sida (ber om ursäkt till Lundaluppen om det uppfattas som reklam) http://www.aktiefokus.se/2012/04/fortum-graham-analys/

      Vid börskurser under ungefär 16 euro så är Fortum köpvärd enligt alla Grahams kriterier (aktien står nu i ca 14 euro). P/EK är nu nere på ungefär 1,3 vilket är rekordlågt för Fortum.

      Radera
    3. @Anonym: Grahams syn på och värdering av framtida vinster är ett återkommande ämne i senare kapitel, så vi kommer dit. När det gäller Fortum kan du klicka på "fortum" i etikettmolnet till höger för att finna en analys av bolaget. Tveka inte heller att följa Kennys länk.

      @Kenny: du får gärna länka till den analysen, du har ju grävt avsevärt djupare än jag.

      Radera
  3. Distinktionen mellan spekulant och investerare har hjälpt mig mycket. Som student var jag spekulant. Korta affärer. Brydde mig inte om utdelning. Köpte inte en del av ett företag som jag ville vara med på en resa i. Jag köpte aktier, inte delar i företag. När jag började intressera mig för aktier på riktigt för knappt 10 år sedan stötte jag på Grahams text via Warren Buffet. Efter läsning om och av värdeinvesterare som dessa förändrades mitt aktiesparare för alltid. Som riskminimerare är det investeringar som gäller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Otäckt... En perfekt sammanfattning av min resa från spekulant till investerare!

      Mvh

      Carolus

      Radera
    2. Hej!
      Carolus!
      Alla misslyckade spekulanter förvandlas till långsiktiga investerare! Finns få undantag. Insikten att man inte var så smart när allt kommer omkring är ju inte obekant eller hur?!!
      Mvh
      Lars

      Radera
    3. Heh, heh... Erkännes! ;-)

      Önskar bara att det skett tidigare (fast jag får väl vara glad att det skett överhuvudtaget).

      Mvh

      Carolus

      Radera
  4. Jag tycker det är både sunt som tänkvärt med en indelning som skiljer på spekulation och investering. Många gånger så spekulerar man antagligen fast man tror man investerar. Det är svårare än man tror att säkerställa uppfyllandet av de tre kriterierna för investering.

    Själv är jag både och i de fall jag är mer utav en investerare är jag mer, efter Grahams definition, en defensiv än en företagsam investerare. Jag har helt enkelt inte tiden till att analysera på heltid. Dock är jag tveksam till att företagsamma investerare generellt avkastar så mycket mer än defensiva. Många lite mer driftiga fondförvaltare (eller är de bara lyckosamma?) kan antagligen ses som företagsamma, men ska det löna sig att göra det på heltid så krävs också stora belopp som man kan röra sig med.

    Teknisk analys har aldrig tilltalat mig och jag har också svårt att förstå konceptet bakom det hela.

    För mig är det mer naturligt att invänta det pris jag är beredd att betala för något och slå till då. Jag var t.ex. på en auktion idag och ropade in en del saker. De ville jag ju ha så billigt som möjligt, så jag avvaktade tills utropspriset var acceptabelt eller väl därunder. Då var det dags att bjuda. Steg priset sedan för högt avstod jag från just den affären. Maskinen var ju inte bättre bara för att priset stack iväg, bara dyrare... Jag har lättare att anamma det förhållningssättet även när det gäller aktier.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Kan ju vara kul att gå på auktion. Där finns det säkert ett och annat fynd att göra. Aktiemarknaden är ju också en auktion där det det dagligen finns köpare och säljare till olika bolag. Låt oss återgå till Graham på den auktionsmarknaden han agerade på bestod publiken till 90% av privatpersoner och till 10% av institutioner. I dag är det tvärtom institutionerna är marknaden, och de som är på auktionen i USA är kvinnor och män från Harvard. Där tas en hårt arbete och en akademisk examen från ett prestigeuniversitet som en självklarhet inte som en merit. Det är dessa människor som bloggare och fritidsspekulanter möter när man har fått för att Johnson&Johnson är "billiga". Det är alltså ingen ansiktlös massa.
      Mvh
      Lars

      Radera
    2. Hej Lars, det där låter lite som den effektiva marknadshypotesen, prissättningen är effektiv eftersom alla (utom möjligen en själv) fattar rationella beslut utifrån känd fakta. Tror man på det så ska man definitivt inte ägna sig åt stockpicking annat än att välja den beta man tycker passar ens "riskprofil".

      Radera
    3. Hej!
      Jodå jag ägnar mig åt stockpicking. Har köpt både Lundbergs och Investor i veckan som jag tycker representerar goda värden till de kurser som de handlas till idag. Jag skulle dock inte våga mig på att söka placeringar på världens effektivaste kapitalmarknad. Här använder jag en indexfond som speglar Standard Poor 500. Har märkt att många tycker om Buffet citat så här kommer ett som är bra: In other words,the "know-nothing" investor should use an indexfund and dollar cost average purchases. When dumb money acknowledges its limitation , it ceases to be dumb. Är inte så smart att jag har någon uppfattning om Coca-Cola är över eller undervärderad. Kan jag gå den amerikanska aktiemarknaden på par som en golfspelare skulle uttryckt det är jag nöjd.
      Trevlig helg
      Lars
      P.s Graham sa innan sin död att han nu stod på den effektiva marknadsteorins sida. Vilket kan vara bra att känna till när man nu skall studera den intelligenta investeraren.

      Radera
    4. När det gäller just JNJ har jag bevakat dem en tid och det är svart att hitta fyndpriser, när jag köpt är det snarare ett rimligt pris än ett lågt pris. WMT som är ungerfär lika hårt bevakat har dock svängt mer än jag anser fundamentalt motiverat, och mitt rätt unga innehav är 30 procent upp exkl utdelningar.

      Graham tappade generellt sugen rätt rejält på slutet, vilket syns även i några av kapitlen i den tredje utgåvan som vi läser och som skrevs 4 år innan hans död.

      Radera
    5. Hej Lars,

      Toppexamina eller ej, framtiden är precis lika oviss för oss alla. Jag köper inte heller den ofta upprepade maximen att varje gång jag handlar sitter det en Warren Buffett på andra sidan och exploaterar mig. Det kan lika gärna vara Sven Svensson i Svedala, en daytrader eller någon annan småsparare på Avanza som tycker sig "se ett säljläge" eller helt enkelt behöver pengar...

      Dessutom: De flesta framgångsrika investerarna (Buffet, Lynch med flera) tror sig inte kunna förutspå aktiekurser, den makroekonomiska utvecklingen, FEDs nästa drag osv. De betonar i stället enkelhet, sunt förnuft, mod och tålamod; inte häftiga matematiska modeller eller de senaste ekonometriska metoderna som lärs ut på Harvard.

      Vi små, individuella, investerare har dessutom en rad fördelar framför proffsen (en del nackdelar också naturligtvis).

      - Vi jämförs inte hela tiden med andra

      - Vi behöver inte vara aktiva

      - Vi behöver inte köpa vissa aktier för att de plötsligt ingår i ett index

      - Vi behöver inte sälja aktier bara för att de går ner eller förklara för någon chef varför det "gått dåligt"

      - Vi har i praktiken inte någon övre gräns för hur många aktier vi får köpa i ett bolag

      - Vi behöver inte köpa de senaste raketerna strax före kvartalsrapporter för att visa våra kunder att vi sitter på vinnare i våra portföljer (sk "Window dressing", vanligt förekommande i USA)

      - Våra jobb hänger inte på hur börsen går de kommande sex månaderna

      - Vi behöver inte förklara de dagliga svängningarna i våra innehav (en fullständigt futil verksamhet)

      Listan kan göras väldigt lång.

      Mvh

      Carolus

      Radera
    6. P.S. Även jag gillar att gå på auktion. :-)

      Mvh

      Carolus

      Radera
    7. "Det kan lika gärna vara Sven Svensson i Svedala, en daytrader eller någon annan småsparare på Avanza som tycker sig "se ett säljläge" eller helt enkelt behöver pengar..."

      Jo så kan det vara men det är extremt osannolikt. Troligen är det snarare en "en-på-tiotusen"-smart snubbe på en megafond som efter ett gediget analysarbete blir din motpart. Troligen också smart exekverad av nån algobox.

      /Carola

      Radera
    8. Tack till Lundaluppen för en fantastisk artikelserie om The Intelligent Investor - boken jag aldrig tycks få tid att läsa själv.

      Angående välutbildade analytiker så har jag bara en sak att säga.

      "Adcore - strongest buy in the history of strong buys!"

      Jag tror att en påläst småsparare (som t ex har läst The Intelligent Investor) har ungefär lika goda chanser att göra riktigt dåliga och riktigt bra aktieköp som ett proffs från Harvard under en 10-årsperiod.

      Radera
    9. Tack för länken, spännande läsning :-)

      Radera
  5. Alltså praktiska exempel är det som man främst kan relatera till.

    http://www.tele2.com/T2_Q1_ENG_120419.pdf, jag skulle gärna se en analys av tele2 utifrån senaste rapporten för att få en bättre hum om bolagsanalys och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du har lite tid över kan du ju läsa min Telefónica-analys och se om du själv kan repetera den för Tele2?

      På sajten finns ytterligare ett femtiotal analyser som i stort följer Grahams metodik, kanske kan de fungera för dig trots att de inte rör Tele2?

      Radera
    2. Tack för ditt svar, jag skulle vara tacksam om du kunde hinta mig om var jag hittar information om svenska respektive utländska bolag..
      Jag tänkte jag skulle gjort en uppdatering av Telefonica analysen men jag hittar inte uppgifter om intjäningsstabilitet,utdelnings- och intjäningstillväxt mm som du använder. Alltså jag vet inte var i balansräkningen om det nu är där jag skall titta jag hittar uppgifterna,

      Radera
    3. Tack för ditt svar, jag vet inte var jag hittar uppgifter såsom utdelningstillväxt, intjäningstillväxt och stabilitet. Var i balansräkning, kvartalsrapporter mm få man dessa uppgifter?

      Radera
    4. Mmm, det vore faktiskt ingen dum idé för en artikel att skriva en "howto" eller "walkthrough" för hur man genomför analysen, dvs. var man hittar nyckeltalen och vilka bekymmer man kan stöta på. Men det får nog vänta tills efter fotbolls-EM ;-)

      Radera
    5. Jag skulle ju kunna tacka för uppslaget genom att som exempel välja just Tele2, men vi får se. Jag inbillar mig att Kinnevik just kramat ur balansräkningen rejält så att den finansiella ställningen är tveksam.

      Radera
    6. Snälla, en walkthrough ganska snart, orkar inte vänta till efter EM, säkert vardagsmat för dig gjort det så många gånger men en djungel för en annan som är ny... Siffror högt och lågt men jag vill veta vad man skall kolla efter och vad dem betyder, kort och gott en walkthrough som du beskrev det,,,
      Tack för en jättebrablogg annars!!

      Radera
    7. Det går snabbt att göra, ja, men att förklara någorlunda pedagogiskt tar tid.

      Radera
  6. Jag tycker denna indelning mellan investering och spekulation är ett av de viktigaste budskapen i den här boken. Och något som också ofta slår mig är att antingen så fastnar man för (värde)investering direkt när man läser om konceptet och tycker att det låter så otroligt självklart och smart! Eller så förstår man inte alls och kommer aldrig göra... Jag har kollegor som jag försökt förklara (värde)investering för och också skillnaden mellan spekulation och investering och de lyssnar och nickar. Sedan kommer de tillbaka om någon vecka och berättar hur de ska försöka tajma marknaden för att de "känner på sig" att det ska gå upp/ner nu. Eller berättar de att de köpt något företag med lysande framtid (plus stora skulder och många förlustår). Eller blir alldeles exalterade när priserna stiger kraftigt en dag och sedan nervösa när allt blir billigare efter några veckor igen etc, etc... Suck...

    Det finns ett citat av Benjamin Franklin som egentligen inte handlar specifikt om investering men som jag tycker summerar hur investering fungerar jämfört med spekulation där man drömmer om stora vinster på kort tid:

    “Human felicity is produced not so much by great pieces of good fortune that seldom happen, as by little advantages that occur every day.”

    Tack för en bra blogg och en intressant inläggserie :-)

    /Danne

    SvaraRadera
  7. Det vore nog fel att se spekulation som Dannes kollegers beteende. Åtminstone om man med spekulation avser aktiehandel baserad på teknisk analys. Det lustiga är att med den korta citerade definitionen av investering kontra spekulation så skulle aktiehandel baserad på teknisk analys kunna kategoriseras som investering. Tänk bara på den systematiska riskhantering i form av stopp-loss och risk-reward-kvot som kunnig teknisk analys förutsätter. De uppfyller i allra högsta grad delkraven 2 och 3 ovan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska inte utnämna mig till en expert på TA, men från det jag sett håller jag inte med om att TA skulle uppfylla krav 2 "safety of principal".

      1) All TA jag läst om är deriverande och därmed prisnivåagnostisk. Om man multiplicerar kurvorna med 10, eller byter valuta från kronor till euro når man exakt samma slutsatser, oavsett vad den underliggande tillgången är. Med en sådan syn finns inget reellt skydd mot priskorrigeringar som jag ser det.

      2) stop-loss är bara ett skydd om du är snabbare än alla andra. Fråga flash crash:ens offer om deras kapital var skyddat när stop-lossar utlöstes? Hur effektiv var stop-lossen när Diamyd rasade ihop?

      Men jag kan såklart ha missat något fundamentalt (pun intended) och därmed fått fel för mig.

      Radera
    2. Du har nog så rätt. Jag betraktar teknisk analys som en metod att avläsa det psykologiska skeendet på börsen. Det sätter förstås vissa ramar för tidsperspektivet. Här har jag svårt att förstå vissas tillämpning av teknisk analys som verkar mer ha att göra med uttalandet av besvärjelser är analys. Men i det senare fallet har också enligt min mening förståelsen för det bakomliggande psykologska skeendet gått förlorad och därmed också förklaringsvärdet.

      Dessutom erbjuder tekniska analys ett reglerat beteendemönster, t.ex. i form av stopp-loss, risk-reward och money management, vilket jag menar kan bidra till att man når upp till delkraven 2 och 3. Dessa metoder kan förstås användas även om man tillämpar fundamental analys i stället för teknisk. Det är också metoder som många som säger sig basera sig på teknisk analys tyvärr negligerar.

      På samma sätt tror jag att den som tillämpar teknisk analys har stor nytta av en åtminstone grundläggande fundamental analys av de bolag man handlar i. Då undviker man t.ex. bolag som Diamyd.

      Radera
    3. Jag ogillar själv stop-loss av en lite mer filosofisk anledning: det innebär att man överlämnar sitt beslut i andras händer. Och ibland är världen galen. När följa-John-beteendet är som mest utbrett har en oberoende tänkare som mest att vinna om du frågar mig. Ska man hänga med i följa-John leken så måste man se till att vara bland de första i ledet och det kan jag nog aldrig hoppas på.

      Kombinerar man TA med FA tilltalar det såklart mig betydligt mer.

      Jag tror vi kommer att återkomma mer till detta i kapitel 8.

      Radera
  8. Jag ser mig själv både som investerare och spekulant men skiljer då på varför jag väljer agera i något papper även om det händer de sammanfaller.

    Spekulera gör jag med TA och det kan bli både på minuters till års horisont.

    När jag väljer "investera" brukar jag försöka göra lite mer djuplodning och här tar jag då även till lite av de olika Graham metoderna för att stämma av se om min bedömning får något stöd, vid bristfälligt stöd gör jag en extra genomgång innan jag tar mitt beslut. Bestämmer jag mig för t ex köpa tittar jag gärna i grafen först se om jag kan gynna min timing med TA men går det inte börjar jag köptstarten efter den modell jag planerat t ex skala in sig eller ta full position.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här synsättet hade nog Graham sympatiserat med, kan man bara vara medveten om vad man gör och hålla isär dem så hade han inget emot spekulation. Jag har för mig att han nämner "intelligent spekulation" i något kapitel också, men jag hittade det inte i den här genomläsningen. Kanske beskrivs det i Security Analysis.

      Radera
  9. Hej Lundaluppen

    Debatten mellan stockpickers och "efficient market"-hypotesen kommer nog aldrig att dö. När man ser hur marknaderna rör sig uppåt och neråt utan till synes rationella förklaringar och sen hur klassiska stockpickers som Warren Buffett har byggt upp en förmögenhet genom åren är det svårt att förstå hur någon kan tro på EMH. Innan man avfärdar den tycker jag dock man ska komma ihåg några saker:

    1. Det är en väsentlig skillnad mellan placera på aktiemarknaden och att som Buffett äga ett bolag som kan göra direktinvesteringar.
    2. Vissa placerare (fonder) kan leva länge på en historiskt bra period som härrör sig till de första åren när de var en mindre fond som sen snedvrider alla jämförelser. Förmågan att slå index försvinner ofta när fonden blir större. Ibland görs även jämförelser mot index som inte är rättvisande. T.ex. kan man säga att Skagen Global är mer av en emerging markets-fond (om än inte i samma grad som Kon-Tiki) och därför bör jämföras med ett sådant index. Då försvinner mycket av skimret kring deras stockpicking.
    3. Med en ren sannolikhetsfördelning kommer ett visst antal att överträffa index kraftigt över en längre tid. Tittar man på såna undersökningar så stämmer utfallet i verkligheten ganska bra med en slumpmässig fördelning, även om det förstås är svårt att tänka sig att det skulle vara bara tur som gör att vissa placerare blir miljardärer och andra utblottade.
    4. Marknaden styrs av förväntningar om framtiden så även nyheter som kan kännas obetydliga, kan påverka marknaden kraftigt genom att de ändrar förväntningarna om framtiden påtagligt. Så är det t.ex. när centralbankerna eller politikerna antyder att de kommer eller inte kommer att ingripa vid en finanskris. Inget har egentligen "hänt" men marknaden kan sticka iväg blixtsnabbt på ett sätt som är svårt att förstå för den som inte följer alla små nyansskillnader i centralbankirers tal etc.
    5. Det är en väsentlig skillnad mellan att slå index genom att vara fullinvesterad (lång) hela tiden och att mixa aktier och t.ex. obligationer. Med en enkel tumregel (t.ex.baserad på "golden cross") har man sen 2000 kunna utklassa index bara genom att välja när man ska vara inne på aktiemarknaden och utanför. Sådana tumregler kommer dock och går, och det är inte osannolikt att det som fungerat senaste decenniet inte kommer att fungera nästa decennium. Det betyder i så fall att det finns massor av övertygade "indexöverträffare" där ute som kommer att tvingas bli mycket mer ödmjuka framöver.

    Jag tror största fördelen med stockpicking inte är att slå index över en längre period, utan att man kan ta kontroll över exakt vad man placerar i på ett helt annat sätt och därmed vilka risker man tar, vilket intäktsflöde man får från placeringarna etc. Köper man Avanza Zero får man t.ex. mycket Nordea, LM, Telia, Astra m.m. medan man inte får någon Lundbergs, Latour eller Industrivärden alls bara som ett exempel. Genom stockpicking kan man kontrollera riskerna och själv välja vad man vill återinvestera utdelningar i.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kommer det senare, men Graham är inne lite på samma spår. Han menar att det är förhållande enkelt att nå hygglig avkastning till låg risk, men också betydligt svårare än man tror att nå riktigt hög avkastning.

      Alla kan, per definition, inte slå index och även om jag själv mäter mig med ett index är det kanske bara tur som gör att jag ligger lite före.

      Radera
  10. Är inte formuleringen "... promises safety of principal and an adequate return." problematisk?

    Implicerar den inte att man ska hålla sig borta från aktier? :-)

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njae, Graham menar ju att aktiepriser i det långa loppet går tillbaka mot ett rimligt inneboende pris ("ett av mysterierna i vår bransch" lär han ha sagt när han fått frågan varför skulle ske), och tror man på det samtidigt som man lyckas på ett ungefär bedöma detta värde så är ju kapitalet skyddat.

      Adequate return kan man med rimlig säkerhet nå om företaget är lönsamt och det återinvesterar klokt eller delar ut eller bådadera.

      Radera
  11. Teknisk analys har jag mycket svårt för att tro på. Är ingen expert, men är inte "teorin" densamma oavsett om det är H&M eller Switchcore som är föremålet för "analysen" (dvs TA tar ingen som helst hänsyn till att det är affärsdrivande bolag bakom kursrörelserna)?

    Om exempelvis en huvud-skuldraformation kan skönjas, så spelar det ingen som helst roll om det är ett vinstgenererande eller ett konkursmässigt bolag (eller ett index) vi tittar på, vi kan vara hyfsat "säkra" på hur kommande kursförändringar blir...

    Är inte detta väl magstarkt? Är det inte astrologi i annorlunda förpackning? :-)

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att vara djävulens advokat här så kan man konstatera att det (förmodligen) finns en stor mängd TA-algoritmer implementerade i alla dessa robothandlare som lär ligga granne med börserna världen över. Visst kan det exempelvis röra sig om olika arbitrage etc. där man detekterar faktiska felprissättningar, men jag tror också att de pysslar med tekniskt betingad handel.

      Jag är övertygad om att inte bara en del utan att merparten av dessa är lönsamma, så i dessa fall är det knappast horoskopverksamhet.

      Radera
  12. Jag har inte formaliserat några egna kriterier för vad som skiljer en investering från spekulation, men jag tror att följande skulle ingå om jag gjorde det.

    - Att köpa aktier är att köpa andelar i faktiska bolag (och inte lottsedlar)

    - Det måste vara på lång sikt (kort sikt är spekulation)

    - Jag skulle aldrig belåna portföljen (eller låna pengar överhuvudtaget) för att kunna köpa flera aktier

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag anser att det finns skäl att agera som du säger, men jag tycker att det är att röra till begreppet investering.

      - Aktier är inte den enda formen av investering, tänk på fastigheter, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar, skog och andra bolags- eller tillgångsrelaterade investeringsslag

      - Jag tycker inte tidsaspekten definierar om det är investering eller spekulation, många spekulanter håller sin positioner länge och investerare når ibland snabb avkastning (om jag sålt mina 39-kronors A-aktier i Swedbank för 71 kronor dagen efter jag köpt dem skulle jag ändå klassat det som en bergsäker investering)

      - Belåning är oklokt främst när det gäller aktier, men i vissa andra investeringsslag är det rationellt - och eftersom jag erkänner andra investeringsslag är inte belåning ett kriterium för vad som utgör investering

      Radera
    2. Du har rätt. (Jag tänkte i första hand, kanske enbart, på aktier i mitt inlägg)

      Dock: Tidsaspekten tycker jag ändå är viktig (för mig). På kort sikt kan marknaden hitta på vad som helst och jag tror inte det är sunt att på (OBS!) förhand räkna med en så snabb eller hög avkastning som du ger exempel på (förstår dock att det bara är ett exempel för att illustrera en poäng).

      Vad jag menar är alltså att jag på förhand (före köp) räknar med att det är på väldigt lång sikt som jag går in. Har jag 300 000 kr tänkta att användas som en kontantinsats för ett bostadsköp om ett år skulle jag aldrig någonsin köpa aktier för beloppet under tiden (inte ens H&M...). Det vore att spekulera för mig. Om samma belopp däremot är besparingar jag inte tänker använda på 20-25 år skulle jag inte tveka att gå in i aktier (utspritt över tid).

      På lång sikt tror (hoppas) jag att bra bolag belönas av aktiemarknaden. Det behövs således tid för att sålla agnarna från vetet (är det inte Buffett som sagt att tiden är på de bra bolagens sida?). När jag investerar i aktier är det alltså pengar som jag egentligen inte räknar med att "använda" för egen del inom en överskådlig framtid (kanske aldrig någonsin?!).

      Jag antar att det finns mer att säga om detta när vi kommer in på när (om) man ska sälja aktier... :-)

      Mvh

      Carolus

      Radera
    3. Det där med bostadsköpet stämmer, men jag tycker inte det är knutet till investeringens tidsaspekt utan snarare dess risk.

      Även om man är riskavers, defensiv, värdeorienterad etc. så finns det alltid _någon_ risk. Och om man behöver pengarna för sin livskvalitet/uppehälle inom en given tid ska de varken investeras eller spekuleras med, oavsett tidshorisonten.

      Kanske hårklyverier, men jag tycker diskussionen är intressant ;-)

      Radera
  13. Om du är en defensiv investerare (och inte "enterprising" investerare) med begränsad tid bör du då inte investera i indexfonder enligt Graham?

    SvaraRadera