onsdag 20 mars 2013

Cypriotiska skatter

Inte bara sol & vänstertrafik
Jag kan tyvärr inte hålla mig utan måste göra en kort utsvävning i den politiska världen. Ingen kan ha undgått att Cypern för att lösa statsfinansiella problem och blidka IMF lagt fram ett förslag som i korthet innebär att alla som har medel i cypriotiska banker ska betala en engångsskatt på 5-10 procent. I avvaktan på beslutet låses i princip alla bankmedel så att folk inte kan ta ut pengar.

Motiven som jag uppfattat dem är:
  1. "Alla" och framförallt "de rika" ska hjälpa till
  2. Cypriotiska banker misstänks vara ett centrum för penningtvätt och därmed skulle "bovarna" betala
Det är motiv som kan låta tilltalande och appellera till människors rättvisepatos. Men de går också att angripa ganska enkelt:
  1. Bankmedel är bara en tillgång i alla företags och privatpersoners balansräkningar. Om du dagarna innan bankmedeln frös köpte fastigheter för någon miljard så slapp du helt undan en skatt på 100 miljoner. Personer som jag själv som har merparten av mina tillgångar i hus och aktier skulle betala mycket blygsam skatt jämfört med vår finansiella ställning
  2. Brottsligt beteende måste angripas med rättsåtgärder, knappast genom kollektiv bestraffning. Lek med tanken att man kunde räkna ut att 10 procent av alla bankmedel i Sverige var produkter från kriminell eller svart verksamhet: vore det ok att konfiskera 10 procent från alla?
Som lök på den redan rätt lökiga laxen får man då ställa frågan kring hur detta påverkar banksystemet. Vad händer när skatten dragits och kontona öppnas? Bank run. Vad händer om man drar tillbaka förslaget helt och öppnar bankerna? Bank run. Banker bedriver en förtroendeverksamhet. Man stoppar in sina pengar i förvissningen att de är minst lika säkra där som i madrassen. Bara det att förslaget överhuvudtaget lagts fram har skadat cypriotiska banker på ett sätt som vi får beskåda när de öppnas igen. Att dessutom IMF och EU haft ett finger med i spelet väcker frågan vad som kan hända med spanska och italienska banker. Det är en fråga ingen vill se väckt.

Cypern har också de senaste åren profilerats som ett inomeuropeiskt skatteparadis där exempelvis småföretagare effektivt kan likvidera sina bolag och låsa upp förmögenheter som fortfarande är svåråtkomliga i exempelvis Sverige. Även om rådgivarna i Cypern gör allt för att tona ner problemen lär detta vara dödsstöten för den verksamheten. Malta m.fl. står beredda att ta över den affären.

Jag har ägnat några dagar åt att försöka smälta det här förslaget, men det måste vara ett av de farligaste förslagen jag har skådat sedan jag började följa bankväsendet närmre. Sedan ser jag ingen anledning att idiotförklara Cypern eller dess politiker som vissa har gjort, man försöker rädda sitt lands ekonomi och sin politiska framtid och desperata åtgärder är en naturlig följd i en sådan miljö.

37 kommentarer:

  1. Helt galet förslag, kan det leda till något annat än en stor bankkris då bankerna öppnar igen? Bankerna lär ju inte ha mer medel än att täcka bara en bråkdel av de pengar som folk kommer vilja ta ut (oavsett om förslaget vinner laga kraft eller ej). Till det kommer den allmänna förtroendekris som kommer drabba landet, från alla håll.

    SvaraRadera
  2. Hej

    Synnerligen välformulerad analys... dock är det under kriser som denna som politikers handlings förmåga
    sätts på prov, denna kris har varit under uppsegling under lång tid,
    i princip sedan storebror Grekland fick bekymmer, att detta då mynnar ut i veckans katastrofala förslag,
    kan inte ses annat än som ett sammanbrott av krishanteringen, därav ligger idiot stämpeln när till hands.

    //JEA

    SvaraRadera
  3. Problemet som jag förstår det är väl att man inte har tillräckligt mycket juniora långivare som man kan meddela att "ledsen ni får inte (alla) pengarna tillbaka". Pengarna som de Cypriotiska bankerna hade investerat i Grekiska statspapper kom från insatta pengar, så det är där det finns pengar att hämta.
    Jag kan förstå att det inte känns så attraktivt att få Cypriotiska bankaktier i utbyte mot sitt kapital.
    Vad jag förstår så kunde Cypriotiska banker hålla höga räntor på sparkontona just genom att man köpte skräpobligationer som Grekiska statspapper för pengarna. Folk har inte klagat så länge de åtnjutet dessa höga räntor, man kan ju se de konfiskerade pengarna som en korrektion till normal insättningsränta i efterhand.
    I någon mening ser jag det som rättvist. Jag har liknande problem med de så kallade högräntekontona som ligger under bankgarantin, där pengarna lånas ut till hög ränta och hög risk men där insättaren överför risken på andra genom insättningsgarantin.
    Nu spekuleras i att man skulle göra någon deal med ryssarna ang Cypriotiska gasfyndigheter.
    Hade man haft mer framförhållning hade man kanske kunnat skapa ett bolag kring gasfyndigheterna och gjort en IPO, då hade man kanske kunnat få in pengarna på frivillig väg (skatter o.s.v. på gasen kan man alltid införa i efterhand).
    Självklart kan det här orsaka bankruns vilket är trist men problemet är väl egentligen att bankerna åtnuter ett förtroende som de inte i sig själva förtjänar.

    SvaraRadera
  4. Det är många som varnar för bank runs nu. Vi får väl se. Det krävs betydligt mer än man tror för att sätta igång en bank run, men når man dit kan den å andra sidan vara omöjlig att stoppa. Skulle folk vara rationella borde det ha blivit en fullständig bank run mot Swedbank 2008-2009.

    Problemet är att Cypern inte har så många tillgångar och övriga EU har ingen lust att lösa ut ryska maffiaintressen. En möjlig lösning borde väl vara att Cypern pantsätter utvinningsrättigheter och lånar pengar den vägen.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skillnaden mot Swedbank 2008 är ganska stor: då ställde staten upp med sin insättningsgaranti. I Cypern-fallet är det staten som "konfiskerar" medel.

      Radera
    2. Det var inte rationellt med en bank run (uttagsanstormning på svenska) mot Swedbank 2008-2009, eftersom pengarna på banken skyddades av insättningsgarantin. Det är den som ECB och EU-kommissionen nu helt undergrävt.

      Här ser vi ytterligare en nackdel med att vara med i Eurozonen: för att kunna upprätthålla en insättningsgaranti måste staten vara likvid, och statens likviditet kan bara upprätthållas om man har en egen valuta och centralbank. Annars kan man utpressas av den i praktiken utländska centralbanken (ECB i det här fallet), som utlöste den här Cypernkrisen genom att vägra acceptera cypriotiska statsobligationer som säkerhet för likviditetsstödet för de cypriotiska bankerna, banker som i sin tur hamnat i trubbel eftersom trojkan skrev ned värdet på grekiska statsobligationer, vilka de cypriotiska bankernas balansräkningar var fulla av.

      Kan ni tänka er att Sveriges riksbank skulle vägra acceptera svenska statsobligationer som säkerhet? Omöjligt.

      Vi har sett samma slags utpressning från ECB mot Spanien, Italien, Irland och så vidare, som för att få tillgång till likviditet tvingats låta ECB's byråkrater lägga sig i ländernas inre angelägenheter på många områden utöver de rent penningpolitiska där ECB's mandat ligger.

      Slutsats: det land som överger sin egen valuta och centralbank uppger också vitala delar av sin självständighet och sitt oberoende.

      Det är ganska skrämmande att vi nästan gick med i vansinnet för 10 år sedan.

      Radera
    3. Nu är det ju inte bara småsparare som orsakar bank runs om någon trodde det. Under finanskrisen var Swedbank varken solvent eller likvid. I det läget är det rationellt (ur ett strikt egenintresse) att flytta pengarna till en bank med större överlevnadschanser (SHB) oavsett vilka garantier som finns utställda.

      Det är lätt att efteråt inbilla sig att det aldrig var någon större fara på taket, bara för att allt slutade lyckligt. Hade inte Bernanke inlett sitt QE-program våren 2009 hade det hela kunnat sluta mycket mycket värre. På samma sätt kan man konstatera att om inte Trichet hade ersatts av Draghi i sista minuten så kunde Euron ha kraschat (redan) då.

      Mvh
      Mattias

      P.S. Jag visste inte att det här med Swedbanks dåliga läge under krisen var så känsligt. Jag trodde det vara ganska allmänt känt hur illa ute de var. De hade ju dessutom en pågående bank run i mindre skala under hösten.

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tog bort en dubblettkommentar (se stabilekonomi nedan).

      Radera
  6. Tänk hur det skulle se ut i ett kontantlöst samhälle, lätt att föreställa sig hur åtgärder av det här slaget skulle bli ännu kraftfullare och än mer förödande för folk. Det skulle inte finnas någon skyddad hamn och helt enkelt inga pengar att ta ut, inga uttagsanstormningar med andra ord.
    http://stabilekonomi.se/lagg-ihop-cypern-med-ett-kontantlost-samhalle/

    SvaraRadera
  7. Enligt min bedömning är det här det dummaste som någon gjort sen Lehmankraschen för fem år sedan. Jag har rått alla mina europeiska bekanta att flytta sina pengar till svenska eller schweiziska banker.

    En oändligt bättre lösning hade varit enligt nedan:

    "How might it have been different? Here is a sketch of an alternative approach had Friday's priority between insured depositors and bondholders been inverted:
    All insured depositors to be protected. Indeed, the public announcement of the bailout package would liberally sprinkle adjectives such as "sacred" and "inviolable" in front of the words "insured deposits" wherever they appear.

    Holders of deposits in excess of the insured €100,000 minimum would receive, at par, interest-bearing bank certificates of deposit for those excess amounts. Depositors would be given the option of taking CDs of, say, five or ten years' duration, with differing interest rates designed to encourage a longer stretch out. Also, to encourage a takeup of the longer dated CDs, the Government could offer a limited recourse guarantee on the ten-year CDs benefiting from a pledge of a portion of the Cypriot gas revenues that should come on line when those CDs mature. The CDs would be freely tradable and liquid in the hands of the holders.
    The maturity dates of all sovereign bonds would be extended by a fixed number of years, let's say five years. By our reckoning, this would reduce the total amount of the required official sector bailout funding during a three-year program period by about €6.6 billion.

    The benefits? Terming out excess deposits will effectively lock in that funding to the banks for many years. The alternative (debiting 9.9 percent now and watching the balance of 90.1 percent get out of Dodge when the banks reopen) may easily require the bailout package to be reworked in a month's time.

    Rescheduling the maturity dates of outstanding sovereign bonds -- with no haircut to principal or interest rate -- would avoid the need to have those maturities repaid out of official sector bailout funds. A principal extension of this kind is the most clement of the three tools in a sovereign debt restructurer's tool box, the other two are surgeon's saws labeled, respectively, "principal" and "interest"."

    http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2235359

    SvaraRadera
  8. Hej,

    att konfiskera bankmedel för personer som täcks av bankgaranti man tar sig för pannan. Oavsett om det går igenom eller inte är skadan redan skedd. Att man endast kan tänka sig att konfiskera, dessutom mot bankgaranti och hjärntvättade ekonomijournalister kallar det för skatt.

    Bankerna är ruttna och ska gå i konkurs. Först torskar aktieägarna, sedan bond holders och sedan banksparare. Ungefär så ska det ju gå till i kapitalistiskt system. Men det är ju planet ponzi som gäller.

    / Whimsical

    SvaraRadera
  9. För mig som är mitt uppe i studier om internationell rätt och mänskliga rättigheter så är detta skrämmande att läsa. En av grunderna inom EU är rätten till sin egendom. Denna rätt kan inskränkas om det ligger i det allmännas intresse. Frågan är således om detta är lagligt och även om det är så är det en utveckling som är oroande. Detta är inte bara ett hot mot banksystemet men också mot själva EUs grundvalar.

    SvaraRadera
  10. Lundaluppen, banker står för en stor del av din portfölj.
    En genom gång hur de fyra storbankerna klarat olika kriser vore intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har läst väldigt mycket om det, men tyvärr inte skrivit så mycket. Det här inlägget om Handelsbanken under 90-talskrisen finns dock.

      Radera
  11. Ser fram emot att köpa välskötta bolag till låga priser när marknaderna handlas nedåt.
    Kan vi få tex HM till 150:- eller lägre? Coca-Cola för 15 USD?

    SvaraRadera
  12. Emil Hellström20 mars 2013 11:45

    Meh. Här skrev man ett inlägg i ilskans tecken över detta och sen verkar det ha blivit något fel. Oh well. Detta gör mig arg i alla fall. Banditer.

    SvaraRadera
  13. Ni som är så upprörda - fråga era föräldrar om hur det kändes när det infördes en extraskatt på pensionssparandet för en 15-20 år sedan? Kan inte hända i Sverige? Nänä, eller hur.
    Och så hade vi det där med det s.k. tvångssparandet. Staten tog in och förvarade en del av din inkomst under flera år. Du hade inte mycket att säga till om i det läget.
    Så fråga era föräldrar om ni inte kommer ihåg det själva.

    SvaraRadera
  14. Tvångssparandet var för det första idiotiskt.

    För det andra var det dåvarande pensionssparandet orimligt skattegynnat.

    För det tredje bröt det inte mot insättningsgarantin.

    SvaraRadera
  15. Emil Hellström20 mars 2013 13:14

    "Ni som är så upprörda - fråga era föräldrar om hur det kändes när det infördes en extraskatt på pensionssparandet för en 15-20 år sedan? Kan inte hända i Sverige? Nänä, eller hur.
    Och så hade vi det där med det s.k. tvångssparandet. Staten tog in och förvarade en del av din inkomst under flera år. Du hade inte mycket att säga till om i det läget.
    Så fråga era föräldrar om ni inte kommer ihåg det själva."

    Vad vill du ha sagt? Ska vi inte vara upprörda över detta bara för att Sverige har figurerat i liknande tjyvnadssammanhang???????????????????????????????????????????????????

    SvaraRadera
  16. Den konspiratoriskt lagde undrar om inte de europeiska politikerna fullt medvetet agerade som de gjorde, med syfte att försöka skada cypern som "skatteparadis".

    Många europeiska (och däribland svenska) politiker kastar ofta giriga blickar på cypern och detta är ett första steg för att få tillbaka pengarna.

    SvaraRadera
  17. ...och Spanien lägger en övergripande skatt på 0,2% på all inlåning, tänk vad fel man kan ha, jag som trodde att det var utlåningen som var problemet, snacka om konfiskering, tur att vi inte har såna skurkar till politiker här, sen att vi ändå få bidra med lite via IMF kan man ju inte göra så mycket åt, det är ju så korten ligger sen innan, men man kan ju ändå hoppas på att det skapas retroaktiva lagar mot de som har lånat ut andras pengar allt för generöst, och dessutom har de väl sett till att de har fått en rejäl bonus ovanpå alltihop, som någon utryckte det, kleptomani, just det kleptomani är det var det är, och ingenting annat, hoppas att det kommer en dag när hela EU-frälset tvångsvårdas på någon psykavdelning, för att det är den omsorgen är de verkligen behöver./Whistler

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den föreslagna spanska skatten tas dock inte ut från kundernas konton, utan det är bankerna som ska betala den. Det är natt och dag jämfört med Cypernvarianten.

      Radera
    2. nej, det har du rätt i och skulle det någon gång bli minusränta på kontot så kan de ju alltid placera pengarna på börsen, då klarar de ju sig undan med 0,1 procents transanktionsskatt, d.v.s om man nu inte någon gång i framtiden vill sälja dem igen, för då går det ju liksom jämt upp, men visst är det som dag och natt men man känner ju ändå vart vindarna blåser i detta nya EUSSR/ha det gott och tack för en trevlig blogg.

      Radera
  18. Du nämner Malta som ett alternativ för de bolag som är uppsatta på Cypern. Hur är situationen på Malta jämfört med övriga länder runt medelhavet som alla verkar ha problem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. IMF skrev (om Malta) i januari att "Banking and insurance companies appear healthy with relatively sound capital and liquidity ratios, but the sector’s sheer size (above 8 times GDP) and large foreign ownership represent a number of risks to financial stability and fiscal sustainability."

      Uttryckt i några nyckeltal från Eurostat är Maltesiska staten ungefär lika skuldsatt som Cypern på 70% av BNP (ändå under EUs snitt). Malta har 7% arbetslöshet att jämföra med Cyperns 15%. För mig, som inte har någon speciell Malta-koll, verkar ön finansiellt frisk men tyngd av skuld.

      Radera
  19. På Avanza Forum igår så slängde Sven Hagströmer ur sig en kommentar om Cypern som väckte spontanta applåder från publiken. Tanken han hade var att om insatta medel ska konfiskeras (vilket är åt skogen) så borde åtminstone de som blir av med pengarna få bli aktieägare i bankerna, dvs. någon typ av tvångsnyemission. Utan att ha funderat särskilt mycket på möjligheterna eller konsekvenserna av det förslaget så är det i alla fall ett trevligare alternativ än ren konfiskering. Det är möjligen de nuvarande aktieägarna som kan klaga, men alternativet borde vara konkurs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill minnas att utifrån vad jag läst så var det precis det som skulle ske också, man skulle få en andel i banken efter konfiskerat belopp.

      Radera
  20. Jag trodde att insættningsgaranti var helig før EU, åtminstone på belopp under 100k€.. underliga tider vi lever i. Kjenns som ett veldigt ogenomtenkt førslag.

    Men var det icke EU (snarare en cypriotiska politiker) som stellde detta som motåtgærd før att ge nødlån?

    SvaraRadera
    Svar
    1. självt hade jag gärna hellre sett att vi fick tillbaka vår tidigare svenska garanti på 500 000 sek, bättre med en fågel än 10 i skogen så säga.

      Radera
    2. @defensiven: jag har läst lite olika varianter i media, IMF, EU, Cypern själva. Men vem som kläckte idén är kanske inte det viktigaste, det intressanta är att alla parter kom ut ur förhandlingsrummet med idén och presenterade den.

      Radera
  21. Apropå skatt så kan man fr.o.m idag logga in på skatteverket.se och kolla sin prel. skatt. Jag har ISK och har betalt utländsk källskatt för Apple- och Starbucks-aktier och på deklarationen står det nu:

    "Avräkning av utländsk skatt som du betalat på kapitalinkomst har gjorts automatiskt med xxx kr."

    Det borde väl betyda att allt är fixat automatiskt om jag tyder det rätt.

    mvh Håkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håkan, skulle du kunna lämna ut siffrorna så man kan se hur mycket källskatt som dragits och hur mycket som avräknats? Själv hade jag ingen utdelning i ISK förra året.

      Radera
    2. Självklart. Jag har ISKn hos Avanza och under förra året fick jag två utdelningar från Apple. (Starbucks var i år kom jag på)
      Från Avanza-historiken:
      Utdelningar under 2012 före skatt: 1077.93+1067.97kr
      och Avanza har dragit 15% i källskatt på det: 161.69+160.19=321.88kr

      På deklarationen har jag: "AVANZA BANK AB, Investeringssparkonton, schablonintäkt 6231kr, Betald utländsk källskatt 321 kr"

      Så det är väl 30% av 6231kr (1869kr) jag ska skatta och som inte får understiga källskatten för att få tillbaka hela källskatten men det är ju klart över.

      Sen står det längst ner: "Avräkning av utländsk skatt som du betalat på kapitalinkomst har gjorts automatiskt med 321 kr."

      mvh Håkan

      Radera
    3. Tack Håkan! Ser ju utmärkt ut. Jag fick mina blanketter idag och har hittat en del konstigheter med de danska skatterna, återkommer till det i ett inlägg imorgon.

      Radera
    4. Jag vill också tacka dig Håkan för din info. Då vet man att det (faktiskt) fungerar automatiskt! :-)

      Radera
  22. Jo men när ingen vill eller kan betala blir det såhär. Speciellt för de stater som gett upp kontrollen över sin valuta blir det ju ett problem.

    Skulle Sverige vara med i euron finns det ju ens gräns av bankernas tillgångar där vi inte kan täcka upp längre för vi har inte råd. Deras balansräkningar i Sverige är 300-400% av BNP. Den gränsen är längre ner än vi tror.

    SvaraRadera