Tre år med luppen på

Köpvärd aktie?

På måndag fyller bloggen tre år och eftersom jag gillar navelskådning tänkte jag titta lite på hur portföljen såg ut då och om det jag gjort varit värdeskapande eller värdeförstörande.

Hur kom jag fram till namnet Lundaluppen? I de få fall jag kommenterade något på di.se eller forum brukade jag först kalla mig Luppen, men upptäckte efter ett tag att jag inte var den ende. Då la jag till "Lunda" på grund av hemstaden. När jag sedan startade bloggen valde jag att hänga kvar vid det namnet, vilket nu känns lite sådär. Jag kunde nog kommit på något mer relevant för ämnet, men har man väl gjort sitt val är det väl bara att stå fast. Namnet är åtminstone rätt unikt och jag tror det är lätt att komma ihåg.

I mitt andra inlägg presenterade jag min startportfölj, och jag har nu kikat på historiska marknadspriser för att göra en uppställning motsvarande den jag brukar använda numera. Så här såg alltså portföljen ut den 11 mars 2010:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Swedbank		21 %
Swedbank A	17
Swedbank Pref	5 320
Ratos B *)	1 100	14 %
Kungsleden	3 800	11 %
Investor A	1 410	10 %
Hennes & Mauritz *)	360	9 %
Handelsbanken A	800	9 %
Industrivärden C	1 896	9 %
AP Möller Maersk A	2	6 %
Holmen	400	4 %
Lundbergföretagen *)	204	4 %
Beijer Electronics **)	400	3 %
SSAB B	100	1 %

*) Har genom split eller fondemission blivit dubbelt så många aktier
**) Har genom split blivit tre gånger så många aktier

Portföljvärdet då var 1,8 miljoner kronor. Om man jämför med dagens portfölj ser man att det skett en hel del förändringar. Swedbankinnehavet har halverats medan Ratos, Kungsleden, Holmen, Beijer Electronics och SSAB helt har sålts av. Ratos såldes av prisskäl medan de andra var en kombination av pris och kvalitetsfrågor.

Då för tre år sedan var Maersk det enda utländska bolaget i portföljen. En dansk krona kostade 1,30 svenska kronor och den svenska kronan har alltså stärkts rejält, både mot euro, danska kronor och mot dollarn. Denna till en början ganska hastiga stärkning av kronan var en av faktorerna som lockade mig att köpa mer utländska aktier och numera finns ju Fortum, Sampo, Johnson & Johnson, Walmart, Microsoft, Apple och Google i portföljen. Kronan har dock fortsatt att stärkas så elementet av valutaspekulation har inte varit lyckosamt. Jag tror ändå det kan vara klokt att diversifiera något internationellt.

Bank var tungt redan 2010 och har fortsatt att öka i portföljandel, främst genom värdeökning i både Swedbank och Handelsbanken. Jag har gradvis skiftat över från Swedbank till Handelsbanken, men Swedbanks hastiga prisökning har gjort att det fortfarande är ett betydande innehav.

Har aktiviteten lönat sig då? Om man tittar på hur ursprungsportföljen skulle utvecklats om jag inte gjort någon ändring kan jag konstatera att den idag vore värd 2,4 miljoner kronor, en prisökning med 33 procent. Här har jag inte med några utdelningar alltså, och en jämförelse med prisindex OMXS30 visar att det under samma period ökat med 21 procent. Ursprungsportföljen hade alltså varit tillräcklig för att slå index under perioden (jag är övertygad att detsamma gäller avkastningsindex även om jag inte beräknat det).

Om man tittar på den portfölj jag de facto haft så kan man se att den under samma period givit en totalavkastning på 69 procent och detta ska jämföras med SIXRX som ökat med 41 procent. Är en överavkastning på 69 mot 41 procents totalavkastning (28 procent differens), eller en överavkastning på 33 mot 21 procent (12 procent differens) i prisökning bäst?

Det är inte helt enkelt att svara på. Jag skulle kunna beräkna en hypotetisk avkastning på originalportföljen, men tycker det är arbetsamt och att det lätt blir missvisande. Vad jag tycker man kan säga säkert är att jag inte förstört något värde med min aktivitet. Hur mycket värde jag tillfört är lite svårare att svara på, hade jag kunnat nå 28 procent överavkastning utan att ha utdelningarna att återinvestera - nej helt säkert inte. Hade differensen blivit så liten som 12 procent om jag lagt utdelningarna åt sidan? Nej, det hade den inte, men var mellan 12 och 28 sanningen ligger är svår att svara på.

Not: i det korta loppet är differenserna mellan avkastningsindex och totalavkastning jämförbara med differenserna mellan prisindex och prisutveckling, i det långa loppet är kvoterna mellan de båda mer jämförbara eftersom man får en ränta-på-ränta-effekt med återinvesterade utdelningar.

Om man tittar på hur många riktigt bra investeringsidéer jag haft under de här tre åren så tycker jag att antalet ligger farligt nära 1. Det är i stort sett min satsning på svenska banker som ligger bakom all överavkastning i portföljen. Resten av portföljen skulle kunna ersättas med en indexfond utan att man skulle märka någon större skillnad.Men det är å andra sidan enkelt att i efterhand se vilka investeringsidéer som är framgångsrika. Kanske kan ryska energidistributörer tälja guld om några år och Fortums utskällda Rysslandssatsning bli en succé? Kanske återfår aktiemarknaden förtroendet för Apple?

Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges som de säger :-)