söndag 1 december 2013

Analys av Yara

Många läsare har efterlyst en analys av norska Yara och det har pekats ut som ett billigt företag både av bloggare och professionella analytiker. I dessa tider med få fynd vände jag därför blicken mot konstgödningsgiganten.

Huvudkontoret
Norska Yara International är ett kemiföretag som specialiserar sig på konstgödsel och nitrater. Bolaget blev självständigt noterat då det bröts ut ur Norsk Hydro år 2004, men bildades redan 1905.

Yara har tre affärsområden. Upstream tillverkar baskemikalier; ammoniak, urea, nitrater och andra kvävebaserade produkter samt fosforsyra, de huvudsakliga kunderna är de andra affärsområdena. Upstream är väldigt lönsamt vilket antingen betyder att man är effektiva eller att de andra områdena betalar för dyrt för sin råvara. Downstream tillverkar kompletta gödningsämnen samt tillhandahåller både tjänster och kunskap inom miljö- och produktionsoptimal gödning. Industrial tillverkar kemiska produkter och säljer dem för industriella tillämpningar, inklusive omkringliggande tjänster och kunskap.

Yara är störst i världen på ammoniak-, nitrat- och NPK-tillverkning och har enligt sig själva en unik global närvaro inom sitt fält. Man menar sig kunna agera globalt och möta mer lokala konkurrenter på deras marknader och villkor. Om en marknad blir utsatt för prispress kan man härda ut genom att överföra produkterna till andra delar av sitt system, det kan röra sig om export eller försäljning genom andra kanaler.

Vissa delar av Yaras sortiment är basvaror (commodities) som många producenter kan tillverka av liknande kvalitet. Här saknar man möjlighet att direkt påverka priserna utan det är tillgång och efterfrågan som i stort sett styr utbudet. När det gäller framförallt urea finns en oro att kinesiska producentera ska öka sin export och sänka priserna globalt. För övriga basvaror bedöms balansen mellan tillgång och efterfrågan bibehållas de kommande åren.

På sidorna 36-37 i årsredovisningen från 2012 går man igenom de makrofaktorer och -trender som påverkar verksamheten, och som vanligt för allt jordbruksrelaterat är det allt från befolkningstillväxt till klimat, innovationer i samhället och så vidare. Lite mer läsning i ämnet finns hos bloggrannen Spartacus som jag tycks ligga steget efter just nu...

Andra delar av sortimentet är mer specialiserade och svårare för kunderna att byta ut, därigenom blir möjligheterna att höja marginalerna betydligt bättre, detta gäller främst specialgödsel av olika sort. Här kan man också bygga varumärket Yara och sätta sig i kunders (bönders) medvetande på ett annat sätt än man kan för basvarorna.

Yara är väldigt förvärvsaktivt, men genomför sina förvärv utan alltför stor utspädning av ägarnas aktier. Tvärtom har återköpen genom åren varit så omfattande att man idag har drygt 10 procent färre aktier utestående än man hade 2005. Enligt policy ska 40-45 procent av vinsten återföras till aktieägarna, 30 procent ska vara utdelning, resten återköp.

Hur står sig då Yara mot mina investeringskriterier? Först de kvalitativa kriterierna:

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:JABörsvärdet är på 73 miljarder NOK
Stark finansiell ställning:JAJag fick "server error" nästan hur jag än navigerade på Yaras hemsida så jag fick utgå från årsredovisningen från 2012. Omsättningstillgångarna är större än totala skulder och mer än dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna.
Intjäningsstabilitet:JAPositiva resultat sedan man blev självständigt bolag, under 2009 halverades vinsten, men finanskrisen satte alltså inte större spår än så
Utdelningsstabilitet:JAUtdelning varje år sedan man blev självständigt, årets utdelning blev 13 NOK per aktie. 
Intjäningstillväxt:JAIntjäningsförmågan per aktie låg på ungefär 10 kronor per aktie för tio år sedan mot ca 30 kronor per aktie idag.
Trovärdig ledning:JAJag har ingen egentlig kunskap
Gynnsam ägarbild:NEJDen norska staten är för all del en stark ägare, men statligt ägarskap är inte min favoritsituation. Klart bättre än rent pensionsägande dock.

Över hela linjen är det ganska imponerande på kvalitetssidan, bara det statliga ägandet är en plump. Vid svåra tider kan det dock vara en fördel med en så solid ägare, även om Yara knappast nyttjat den möjligheten hittills. Hur ser det ut kvantiativt då, med en kurs på 267 NOK per aktie ser det ut så här:
  • P/E-tal: med intjäningsförmågan 30 NOK per aktie är P/E idag knappt 9, OK. 
  • Börsvärdet är 73 miljarder NOK och de räntebärande skulderna är 10 miljarder. Kassa och bank uppgår också de till 10 miljarder, därmed är enterprise value 73 miljarder NOK. EBIT3 är 10,6 miljarder, därmed blir EV/EBIT3 knappt 7, OK
  • Pris/eget kapital: eget kapital per aktie städat för goodwill är 160 NOK per aktie, därmed är pris/ek 1,7, EJ OK.
Jag börjar förstå varför så många läsare och bloggare intresserat sig för bolaget, priset ser väldigt attraktivt ut för ett bolag som uppvisat så stabil tillväxt och lönsamhet. Jag för in bolaget på min bevakningslista och kommer att läsa på mer om bolaget. Det ser nästan lite för bra ut. Jag kan mycket lite om bolagets affärsområden och marknader och behöver läsa på mer, men om inga konstigheter visar sig kan det vara ett intressant tillskott till portföljen.

35 kommentarer:

  1. Du och Spartacus lyckades pricka in Yara samma dag! Imorgon sticker kursen :)
    Jag har sparat i Yara sen början av året. Långsiktigt kan det inte gå fel- en växande befolkning behöver mätta sina magar, Yara hjälper till med det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med det argumentet kan man köpa lite vadsomhelst ;-), för mig är det viktigast att förstå vad (om något) som kan skydda Yaras marginaler framöver.

      Radera
    2. Kursen ~270 verkar vara runt vad den var 2010 för att under tiden därifrån ha toppat på runt 340 och bottnat på 220, +~25% -- -~19% är ganska tvära kast?. Historiken kring detta vore intressant. Och, vad talar för att vi inte står och stampar på 270 om 3 år?

      Radera
  2. Tack för intressant analys! Snabbtittat på Yara flera ggr, kanske oftast när Spartacus skrivit om bolaget. Ser intressant ut men aldrig tagit mig an det själv. Tycker dock det är lite olustigt när ett så stort bolag ser ut att handlas otroligt attraktivt samtidigt som allt annat flyger iväg. Det är ju inget microbolag som kan (borde) ha förbisetts av marknaden. Just din mening "det ser nästan lite för bra ut" håller jag verkligen med om, och det oroar mig lite.

    Men intressant att så mycket kommer aktieägarna tillgodo genom återköp/utdelning. P/B 1,7 känns heller inte överdrivet högt mtp relativt hög avkastning på det egna kapitalet i kombination med en stark balansräkning.

    Men ska läsa in mig lite på vad Spartacus skrivit tidigare. Kommer följa framtida inlägg med intresse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här är bara spekulation men för att göra en uppskattning av bolag som säljer råvaror så är det ju ofta viktigt att känna till hur stor produktionskapacitet som är på gång att skapas i resten av världen.
      Här har ofta analytiker en fördel mot vanliga sparare då de kan ha koll på samtliga producenters kommande investeringar och beräkna hur mycket större tillgången kommer vara om x-år.

      Gissningsvis så finns det en hel del produktionskapacitet på gång, vilket kan ge lägre priser, vilket prisas in i kursen.

      En extrem variant av det här kan du se om du tittar på odlad lax, där kan ett företag gå från jättemarginaler till minus på ett år.

      Radera
    2. "Tycker dock det är lite olustigt när ett så stort bolag ser ut att handlas otroligt attraktivt samtidigt som allt annat flyger iväg"

      Håller med och kan mycket väl vara som Johan T skriver.

      Ett annat företag som har Graham finanser och som värderas lågt nu är brittiska matvarukedjan Tesco. Största arbetsgivaren i Storbritannien och första vinstfallet på 20 år. Tycker det är lättare att förstå bakomliggande orsakar till nuvarande kurs än Yaras. Vet att Spartacus även tittat på Tesco.

      Här är en bra sammanfattning av Tescos historia av BBC för de som är intresserade.
      http://www.bbc.co.uk/news/magazine-23988795

      Radera
    3. En icke lax-relaterad jämförelse är SSAB, där man saknar pricing power både mot leverantörer och kunder och där andelen specialstål var för liten för att försvara marginaler. Kanske har Yara en motsvarande marknadssituation? Det är en fråga som måste besvaras innan något köp kan bli aktuellt.

      Att hänga upp ett köp på makroanalys kommer jag inte att göra, då räknar jag med att marknaden som helhet gör en minst lika bra analys som jag själv.

      Radera
  3. Skulle vara intressant att se vad din värdering av bolaget ligger på

    SvaraRadera
  4. Omnämnd i två inlägg på raken. Tackar!

    Mina egna Yara-inlägg finns via länken http://www.spartacusinvest.blogspot.se/search/label/Yara

    Lite basalt om bolagets produkter här: http://www.spartacusinvest.blogspot.se/2012/05/vad-ar-det-for-skit.html

    Kul att du till slut tog en titt på Yara!

    SvaraRadera
  5. Om man ska tro skriverier i internationell press finns det förhoppningar om det sedan några månader pågående "potash war" som drabbat branschen hårt ska vara på väg att ta slut. Risken finns att det blossar upp igen - så en viss oro för framtida marginaler är nog befogad.

    Vad gäller användningen av konstgödsel kan jag tipsa om denna artikel:

    http://www.telegraph.co.uk/finance/comment/ambroseevans_pritchard/10479872/Dust-to-Dust-a-man-made-Malthusian-crisis.html

    Den handlar om rapporten "Dust to dust" som visar på oroande resultat med fallande avkastning på jordar. Den intrikata frågan är om den enorma insatsen av konstgödsel leder till att jordarna på sikt förstörs - är det då "bullish" eller "bearish" för konstgödselmarknaden närmaste årtiondet?

    D.v.s. kommer insikten om konstgödselns ev negativa effekter på sikt leda till att konstgödsel förbjuds, högbeskattas eller på annat sätt väljs bort eller kommer man att tvingas sätta in ännu mer konstgödsel för att pressa ut det sista av jorden?

    Frågan är ju kanske ännu mer intressant av rena matförsörjningsskäl.

    SvaraRadera
  6. Det här har absolut inget med Yara att göra men något som är väldigt intressant, ang. Rullande P/E för OMXS30 och andelen sälj rek.

    http://www.aktiespararna.se/artiklar/borsen/Rullande-PE-SIX30-steg-till-156/

    För ett år sedan ville 23% av analytikerna sälja med ett p/e på 14,6. Nu, ett år senare vill bara 19,8% sälja men vi har ett p/e som är 15,6 istället..

    / E

    SvaraRadera
  7. Även det Kanadensiska fosfor bolaget Potash Corporation ser billigt ut! Vore intressant med en jämförelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Potash ser billigt ut på förra årets vinst. Titta tillbaka 6 månader på börskursen för Potash samt deras konkurrenter (kaliumproducenter) så ser du dock ett stort hack.
      Det hacket kom när en av deras konkurrenter gick ut och sa att man skiter i den kartell man hiitils haft och kommer sänka priserna för att plocka marknadsandelar.
      Kaliumproducenternas marginaler kommer troligen vara betydligt lägre än tidigare, iallafall ett tag framöver.

      Radera
  8. Helt olika typer av bolag. Potash/fosfor är en väldigt liten del av Yaras verksamhet och ingår främst i deras andra produkter. Jag har sett många som drar paralleller med Mosaic och liknande stora fosfor-bolag. Detta blir helt enkelt fel.

    Det är kväve som gäller för Yara och här har de byggt upp en mycket intressant infrastruktur. De satsar kraftigt i Sydamerika bland annat.

    Det som gör Yara mycket intressant enligt mig är deras satsning på att vara en komplett leverantör av kringprodukter och tjänster. Det gör att det blir mycket bekvämt för en kunderna. Rådgivning vad gäller rätt produkter för de unika omständigheterna för varje geografiskt område. Nyligen inhandlades även ett High-tec "snålbevattningsbolag" av Yara. Jag ser det som ytterligare ett steg mot att kunna erbjuda totallösningar till kunderna.

    Det skapar i längden märkeslojalitet och pricing-power.

    SvaraRadera
  9. Off topic: Men det ser ut som vi Industrivärdenägare går mot ytterligare en ägarstrid i Volvo:

    http://www.di.se/artiklar/2013/12/2/cevian-tankar-volvoaktier/
    http://www.realtid.se/ArticlePages/201312/02/20131202122915_Realtid300/20131202122915_Realtid300.dbp.asp

    Några kommentarer på det från vår lundalupp, eller övriga?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara det inte driver Industrivärden till nya prestigemotiverade köp...

      Radera
  10. Japp håller med om att det ser lite för bra ut för att vara sant, och då har P/E-talet ändå stigit en hel del i det sista. Men kanske Yara har mer pricingpower än vad man tror? Vet inte. Tycker definitivt att det är läskigt med råvarubolag, macro-spåkulan är inte min grej :) Bör köpas vid låga råvarupriser iallafall.

    7trappor, tank för en intressant länk! Detta ger ju en del etiska problem åt investeringen... Yara är väl inte direkt Monsanto men övergödning är definitivt ett problem att räkna med i framtiden.

    SvaraRadera
  11. Du säger att du har svårare och svårare och hitta köpvärda aktier och det är förståeligt i den kategori du tittar på. Men varför inte leta lite bredare på listorna och titta lika ordentligt på mindre bolag? Jag tycker du tenderar att sätta för stort likhetstecken mellan småbolag och hög risk. Det sambandet stämmer ju bara för den som inte kan analysera noggrant och det kan ju du. Tittar vi tillbaka på de senaste 10 åren på svenska börsen hittar vi den stabilaste vinstutvecklingen hos vissa smallcap bolag, inte hos våra största bolag. Det finns helt underbara småbolag som gått helt opåverkade genom de stora kriserna vi sett under den perioden medan i princip alla storbolag påverkats väsentligt. Och det är lång ifrån omöjligt att identifiera dessa bolag som år efter år, kvartal efter kvartal ökar sin vinst.

    Breddar man sitt fokus och tittar på bolag där man får vara mer "i fred" (det är fantastiskt tursamt och lönsamt att så många delar den felaktiga uppfattningen att liten storlek och begränsad likviditet otvivelaktigt betyder hög risk!). Här finns fortfarande många bolag med mycket attraktiva värderingar och man får vara relativt ensam om dem. Visst kräver det på flera sätt ett annat sätt att investera, men den viktigaste egenskapen är att man är riktigt långsiktig och det är ju du.

    Jag har lärt mig mycket av att följa din blogg och andras som fokuserar på stabila storbolag med bra utdelning och har ökat mitt fokus på dessa och deras andel av portföljen, men jag märker samtidigt att den optimala avkastningen får man om man blandar "min" modell att få fram småbolagspärlor med det som du gör.

    Kanske kan vara något för dig också..

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Signs
      Det ligger rätt mycket i dina tankegångar. Den första punkten när det analyseras på en ekonomiblogg är: Tillräcklig storlek? En minst lika intressant fråga kan vara: Tillräckligt liten för att ligga utanför de stora institutionernas sökradar. Det är ju ofta här marknaden är mindre effektiv.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    2. Sant, men o andra sidan är det en styrka att kunna säga nej och hålla sig till en strategi man tror på. Allt för många flaxar runt och följer olika strategier när det väl behagar för att kunna motivera sina, ibland tveksamma, inköp.

      Radera
    3. Jag har motiverat varför jag främst vänder mig mot large cap (har gjort undantag) i mina investeringskriterier.

      Radera
    4. Jag håller med om det mesta i din strategi men förstår inte detta fokus på Large Cap av de skäl som du nämner dina kriterier. Dock är jag medveten om att du delar denna syn med de flesta andra. Men många av dessa andra som fokuserar på stort kan inte annat av skäl som vi privatinvesterare inte behöver bry sig om - det är det som är så fint för oss..

      Storlek är ett relativt begrepp och kan inte relateras till en Large Cap Lista. Du vet vilka egenskaper du vill ha och inte ha, det är ju en mycket intressantare utgångspunkt.

      Men var och en blir salig på sin strategi, vill bara ge lite input från ett lite annat perspektiv..Det som är så fantastiskt på denna sida är att man får jobba relativt ostört och felvärderingarna blir så mycket större i turbulenta tider,.

      Radera
    5. Jag tänjer mina gränser sakta, och har visst ägt Mid Cap-bolag, men jag har ingen brådska.

      Radera
  12. Men hänger inte hela konstgödselmarknaden ihop ändå i slutändan? D.v.s. kan inte ett priskrig på en substitutmarknad slå mot marginalerna på den egna marknaden?

    SvaraRadera
  13. Kanske i det stora oöverblickbara men ett priskrig på just Fosfor skulle kunna förbättra Yaras marginaler eftersom man köper in råvaran till sin produktion trots egen produktion.

    Ett inlägg gällande *peak fosfor*
    http://www.yara.se/media/news/news_2011/phosphorus_ends.aspx

    SvaraRadera
  14. Hej Lunda!
    Off topic, va tycker du om nykomlingen på börsen; Platzer?

    tack för en kanon bra blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte hunnit titta alls på Platzer, men som köpare bör man fundera på varför fastighetsbranschen som på senare år plockats ut från börsen av institutionella placerare nu dyker upp i IPO-form.

      Radera
    2. Skulle uppskattas en analys av Platzer som du gjorde på de andra börsnoterade fastighetsbolagen. Hur Platzer står sig i jämförelse mot dem.

      Radera
  15. Allt fler lämnar konstgödning och övergår till ekologiska alternativ, även slam från reningsverk används och aska från förbränningsanläggningar.

    Tack för en bra blogg

    SvaraRadera
  16. Hej,

    Jag kan inte ett skvatt om Yara, men det verkar ha pågått en del oegentligheter tidigare:

    http://www.newsinenglish.no/2012/05/21/charged-executives-relieved-of-duties/

    Kanske utrensat nu?

    Verkar vara rejält känsligt för prisförändringar i urea (OBS! Från april 2011, men intressant ändå att läsa med facit i hand):

    http://www.moneyshow.com/investing/article/39/Jubak_Picks-22896/Yaras-Problems-Are-Behind-It/

    Hälsningar

    Carolus

    SvaraRadera
  17. Hej,
    vad anser du om opus group? har du tittat ngt på det företaget?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet vilka de är och vad de gör, men har inte tittat närmre på bolaget nej.

      Radera
  18. Tittade en kvart på Yara. När man ser dessa nyckeltal tycker jag varningsklockorna ringer. Kom och tänka på ett Buffett citat: A horse that can count to ten is a remarkable horse-not a remarkable mathemamatician. Buffett använde uttrycket när han beskrev sina erfarenheter av köpet av Berkshire Hathaways textilfabriker. Själv köper jag inte denna typ av aktier. Jag vill betala för ett verkligt bra bolag. Jag vill inte köpa billigt.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
  19. En fråga som inte riktigt hör hit, men jag har boken The Intelligent Investor, men vill nu även köpa Security *Analysis. Men vilken version köpte Lundaluppen?

    John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har den sjätte utgåvan. Jag har inte läst någon annan utgåva, men den här har ett antal bra sentida kommentarer.

      Radera