lördag 7 december 2013

Yara och marginalerna

Jag har ägnat några timmar i veckan att läsa på ytterligare om Yara som jag analyserade i söndags. Eftersom bolaget precis som SSAB, där jag haft erfarenheter tidigare, i stor utsträckning köper basvaror (commodities) och säljer basvaror väcks några frågor:
  1. Hur stor andel av Yaras vinster är beroende av basvarornas prisutveckling?
  2. Hur kommer den globala tillgången och efterfrågan utvecklas i framtiden, och därmed hur kommer prisutvecklingen att bli?
Om man tittar på nummer ett är svaret: en övervägande majoritet. Hela det lönsamma upstream bygger på att de producerade basvarornas priser med god marginal överstiger de inköpta basvarorna. Yara kan inte påverka priset mer än indirekt genom att minska sin egen produktion och därmed intäkt. Precis som SSAB sett billigt ut länge baserat på historiska vinster kan Yara stå inför en resa neråt. Eller uppåt.

Vilket leder oss till fråga nummer två: hur kommer global tillgång och efterfrågan på ammoniak och urea att utvecklas i framtiden. Inte en aning är svaret, detta är en ren makrospekulation där jag inte väntar mig kunna överlista någon annan.

Summerar man detta kan Yara antingen vara en riktig pärla som ger en lysande avkastning för dagens pris, eller en riktigt klassisk value trap i sitt tidiga skede. Eftersom jag inte har en aning om vilket och jag inte är en gambler måste jag alltså avstå Yara. Vad tycker du?

43 kommentarer:

  1. En ovanligt ytlig analys från dig Luppen. Hur ser elmarknaden ut om två år? Oljepriset? Bomullspriserna? Finansiella skattetryck? Kommer de nordiska försäkringsbolagens fördelaktiga konkurrenssituation stå sig?
    Kommer i-länderna plocka hem sin produktion och krossa fraktpriserna?

    Bolagen har vapen, skyddsväst och ammunition för dessa skeenden. Frågan är hur effektiva medlen är.

    Yara har sin storlek, geografiska närvaro, moderna anläggningar, och balansräkning som några exempel. Jag hade gärna tagit del av dina åsikter gällande dessa och inte en väldigt enkel slutsats om att Urea-priserna påverkar intjäningen.

    Bättre kan du. Du har bara doppat tårna. Så kallt var det väl inte?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, men skillnaden är att alla bolag i min portfölj har en pricing power och en konkurrensfördel, jag har inte hittat den i Yara. Varför är Yaras produkt bättre än någon annans? Det jag skulle kunna säga som är positivt är att Yara verkar vara low-cost-provider och därmed är den i sektorn man ska äga, men jag har inte grävt tillräckligt djupt för att säga det.

      Min analys är såklart byggd på några få timmars läsning, men du får gärna hjälpa mig: vad är Yaras konkurrensfördelar och hur ska de kunna skydda sig mot prisfluktuationerna för att inte hamna i samma sits som SSAB?

      Radera
    2. Jag kan ju bjuda på några svar på dina frågor:

      - Storlek och geografisk närvaro: är en fördel och innebär att man kan prisdumpa eller rida ut vissa marknader eftersom marknaderna i viss mån är fragmenterade, frakten är inte gratis och nationella regleringar existerar
      - Moderna anläggningar: jag "tror" att Yara är en low-cost provider, men det behöver beläggas
      - Balansräkningen: fantastisk, och man tjänar pengar, Yara finns med ett tag

      Din tur :-)

      Radera
    3. Enannan viktig faktor att ta med är priset på energi vid produktionsanläggningarna.//s

      Radera
  2. Mitt mål är inte att hylla Yara på något sätt. Tycker du brukar tugga dig igenom lite mer och jag saknade det här.

    Alltså någon vidare moat är det inte tal om. Storleken är som jag ser det det viktigaste och du förklarar varför på ett bra sätt ovan. Frakterna är inte gratis men Yara har ett fint nätverk med 200 terminaler i 50 länder (Yara står för cirka 20% av ammoniak-handeln i världen) det är en viktigt konkurrensfördel. Infrastrukturen i sig är mycket modern. Moderna fabriker är kostnadseffektiva och det finns att läsa mer om detta i bolagets rapporter. Yara driver på utvecklingen av konstgödsel och är inte följare. Scale+cash=king. Precis om vanligt

    Storleken tillsammans med balansräkningen gör att Yara kan bygga in kunden i mycket kompletta lösningar med bevattningstekniker och expertis. Jag tror att Yara går på raskt mot detta och vi ser bara början förmodligen (spekulationer).

    Sen har vi produkten/erna i sig, vi har begränsade areal med odlingsbar mark. Bevattningstekniker och näringsfattiga jordar är ett problem idag och marknaden skriker efter lösningar. Återigen, Yara är stort och väl positionerat för att ta fördel av detta. Problemen kan vara mindre om 20 år men det är inte troligt.

    Därför ser jag det som troligt att Yara fortätter att vara mycket lönsamt och aktieägarvänligt.
    CROGI 2012 17,3
    ROCE 2012 19,2

    Självklart saknas det inte risker och personligen är detta mitt "busigaste" innehav. Hoppas Spartacus kan komma med några kloka ord gällande Yara´s eventuella mini-moat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, dessutom så blir SSAB olönsamt när priserna faller ordentligt, så är inte fallet med Yara. Ännu så länge i alla fall. Urea-priserna är ju verkligen i botten just nu och vinsten faller, men det är vinst.

      Radera
    2. Tack för förtroendet Andree. Tyvärr har jag inga kloka ord. Jag har försökt belysa Yara och deras affärsverksamhet så mångsidigt jag kan både i smått och i stort via diverse inlägg. Försökt blanda ris med ros. Detta för att det är en bra dokumentation (och tankeövning) för mig själv, inte för att försöka övertyga andra.

      I sak har också Lundaluppen rätt.

      Yaras vinst är beroende av intäkter minus kostnader. Båda faktorerna styr man inte 100% över.

      Makro (och micro) är svårt att förutspå.

      Man kan alltid plocka fram saker kring bolag och affärsverksamheter som det råder osäkerhet kring. I sista änden handlar det om vad man själv är komfortabel med.

      Det enda (någorlunda) kloka jag har att säga är att i nuvarande marknadsklimat är det svårt att hitta bra investerings case. Det är lätt då att man börjar titta bredare och gå utanför sin egen komfortzon. Man tror sig kanske hitta något på "nya jaktmarker" vare sig det är REITs, latinamerikanska banker eller indiska däcktillverkare. På lång sikt tror jag dock att det är mest lönande att hålla sig disciplinerad och hålla sig till det man känner sig mest bekväm med. Utifrån det perspektivet tror jag Lundaluppen gör helt rätt i att avstå köp.

      Radera
    3. Ett av problemen här är att den enda "moat" jag hittat: low-cost-provider är ett uruselt skydd när branschen är i högmarginalläge vilket den varit ett tag. Att Yara överlever ett långvarigt priskrig är betryggande, men det skänker ingen trygghet åt dagens aktiepris.

      När low-cost är främsta fördelen för ett företag (och man är säker på det) så ska bolaget köpas när hela branschen är i kris. Den kanske är på väg in i en sådan nu, och då måste rådet vara att vänta.

      Radera
    4. Själv förstår jag inget av detta härjande runt Yara. Tycker dessa Yara investerare gör det klassiska nybörjarfelet. Så här brukar det gå till. Vi har haft en kraftig uppgång på aktiemarknaden. Flera bolag i investerarens portfölj börjar kännas fullvärderade. Det som nu sker är att det är dags att se sig om efter bolag som ÄNNU inte gått upp. Praktiskt innebär det att investeraren börjar sälja bolag av god kvalitet, och ersätta dessa med bolag av typ Yara. Resultatet av dessa övningar bruka bli att kvaliteten på portföljen faller. Varför inte arbeta med den befintliga portföljen? Ett bolag som jag tycker ser intressant ut i Lundaluppens portfölj är Maersk som slog förväntningarna ganska rejält när rapporten kom. Vad skall göras med Johnson & Johnson? Skall man gå framåt eller bakåt? Håller med andra ord helt med Spartacus i det han skriver.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    5. Det var en riktigt klarsynt kommentar.

      Jag håller helt och hållet med då min känsla är att Yara ser billigt ut främst därför att caset är så avancerat att vi privatinvesterare in har kompetens nog att se riskerna.

      Har man tur går det bra för Yara ändå men då handlar det om tur snarare än värdeinvesteringar.

      Radera
    6. @Aktieingenjören
      Tack för en klarsynt kommentar!
      Lars

      Radera
    7. @Lundaluppen Jag är osäker på om man egentligen är en s.k. low cost provider. Det beror på vad man jämför med (globalt eller regionalt?). Amerikanska kvävetillverkare har haft lägre produktionskostnader p.g.a. det låga gaspriset men det hjälper ju inte europeiska jordbrukare. Lokalt och regionalt, här, vill jag nog påstå att Yara har en stark ställning. Distributionskedjan, nära kontakter med återförsäljare (Lantmännen säljer t.ex. övervägande Yaras produkter samt har nära samarbete med dem) och förmåga att erbjuda mer än bara "basvaran" (t.ex. N-sensor) är en viktig bit i det.

      @Lars Jag kanske både kan ha rätt och fel samtidigt. Jag har ca 1/10 av portföljen i Yara, men jag känner personligen mindre oro över deras affärsverksamhet än vad jag känner för diverse udda bankers. Vilka verksamheter vi är bekväma med och anser oss kunna bedöma någorlunda är dock olika från person till person. Vilket var min egentliga poäng. :)

      Radera
    8. @Spartacus, Det är inte alls min mening att försöka få andra att tycka som jag. Min poäng är den att gaspriser och Ureapriser är soklara risker för Yara och jag hade önskat lite mer crisp i analysen. Sen trasslar jag in mig lite i en nattlig argumentation som jag egentligen vill avstå.

      Poängerna med jämförelser med diverse skräpbolag är lite billiga enligt mig. Yara är ett Norskt bolag med i nära monopol på några marknader. De har en grov lönsamhet även med de lägsta urea-priserna på 6 år.

      @Lars & Aktieingenjören, Vad är det som gör Maersk mer transparent och mer lätt att förstå? Varför är det en värde-investering och Yara ett case där det krävs tur? Ska bli intressant att höra.

      Men det handlar till sist om vad man är bekväm med. Jag har förstår varför Luppen avstår Yara och det är ok =).

      Med vänliga hälsningar

      Radera
    9. @Andree
      Jag menade att Maersk redan finns i lundaluppens portfölj. Investeraren har här redan läst in sig på bolaget. Att investera i Yara blir att skicka upp en boll till i luften. Fast tycker du att du förstår bolaget så skall du köpa. Jag tycker nyckeltalen är förrädiskt attraktiva. Blir lite som i en gammal västern film jag såg. Sheriffen och hans medhjälpare rider in i staden sent på kvällen. Den unge medhjälparen säger: It´s dark. Sheriffen svarar: It´s to dark.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    10. @Lars: jag tycker man ska sträva efter att vidga sina vyer även på investeringsområdet, men det finns ingen anledning att ha bråttom. Det förekommer inga stilpoäng.

      Radera
  3. Jag hoppade också till lite när jag läste detta inlägg och blev tvungen att slå på datorn igen för att kommentera istället för att gå och lägga mig :-)

    Nu är jag inte insatt i Yara men om för bolag som köper och/eller förädlar/säljer basvaror saknas ju generellt sett möjligheten att påverka priser på insatsvaror och/eller försäljningspriser, men det som går att påverka är kostnader genom effektivitet, storskalighet eller annat.

    Jag drar paralleller till ett av Buffetts bolag, sydkoreanska stålbolaget POSCO. Branschen är i kris sedan några år och bland annat SSAB har gått med förlust ett eller flera år. På grund av diverse orsaker som kostnadseffektivitet och säkert brukande av den senaste teknologin går POSCO med vinst trots pressad lönsamhet och trots lägre andel specialstål än SSAB. Bolaget handlas till P/E 10 på nuvarande vinst och utan att spekulera allt för mycket i makro vore det väl märkligt om en bransch, där efterfrågan på sikt garanterat åtminstone inte minskar pga. ökad befolkning och ökad urbanisering i Asien, går kräftgång i evighet.

    Efterfrågan lär väl öka på sikt för Yara också? Så länge det svänger till ibland så att utbud-efterfrågan kan rätta in sig i leden när de svaga slås ut på bekostnad av de starka borde det vara bra.

    Jag har inte kollat närmare på Yara men av allt jag har läst på din blogg och hos Spartacus får jag inte uppfattningen om att branschen ännu har haft någon långvarig kris och därmed är jag inte intresserad av Yara än på grund av risken för value trap och jag köper de skäl du nämner. Men om det är så att Yara är kostnadsledare och krisen slår till blir Yara plötsligt intressant!

    Jag har däremot köpt POSCO. Möjligen för dyrt, men P/B 0,6 och P/E 10 på extremt pressad lönsamhet (ROE på 6 % jämfört med 15-25 % under 2004-2008 eller 14 % i snitt 1999-2012) borde minska risken för value trap allt medan de svaga stålbolagen slås ut samtidigt som POSCO fortsätter sin expansion.

    God natt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och där svarade du bättre än jag lyckades förklara :-). Low-cost-providers ska köpas under branschkris.

      Radera
    2. Hej,

      Ja det är väl bäst att köpa i en kris - om/när den nu går över.
      Däremot har ju Yara låg värdering, precis som Posco. Möjligen större uppsida i stålindustrin?

      Mvh
      ingenjorsliv

      Radera
    3. Priserna på produkterna tycks vara på väg neråt snabbt, så ännu ser Yara billigt ut på grund av att man jämför med gårdagens prisläge.

      Radera
  4. Stålproducenterna säljer väldigt lokalt i en världsperspektiv. Posco och SSAB opererar i helt olika regioner när det gäller stål och kan englit mig inte jämföras med varandra på grund av det.

    Posco säljer det mesta i Sydkorea och China. Efterfrågan där har varit mycket bättre än i Europa.

    Om man vill dra paraller med stålindustri är det bättre att ta ett steg bakåt och jämföra Yara med malmproducenterna liksom Vale, BHP Billiton, Rio Tinto som är mycket mer globala.

    /M

    SvaraRadera
  5. Härlig diskussion, Fick man många kloka tankar att fundera kring!

    SvaraRadera
  6. @Luppen: Här är mina tankar ang dina två frågor:

    1. Hur stor andel av Yaras vinster är beroende av basvarornas prisutveckling?

    Q3 2013 stod Upstream EBITDA för 1 799 MNOK av totalt 3 184 MNOK, dvs 56,5% och sen är också ca 35% av Downstream basvaror. Så det stämmer att en övervägande majoritet av Yaras vinster beror på basvarornas priser. Men man verkar iaf jobba med att kompensera beroendet med de andra områdena:

    "Altough weaker urea prices in 2012 and 2013 have contributed to a negative earnings trend for Yara’s commodity (ammonia and urea) plants, Yara’s upgrading and distribution activities have seen a strong positive development offsetting part of the negative urea impact."

    "Downstream portfolio is being driven towards greater product differentiation and profit. Differentiation improves margins and reduces exposure to commodity price volatility."

    2. Hur kommer den globala tillgången och efterfrågan utvecklas i framtiden, och därmed hur kommer prisutvecklingen att bli?

    "According to the FAO (Food and Agriculture Organization of UN), world food production must rise 70% by 2050 to cope with predicted population- and economic growth. This must be achieved while utilizing current agricultural land and less water." Sett till denna "megatrend" ligger Yara helt rätt till.

    Ang jämförelsen med SSAB så förstår jag den men det är också ganska viktiga punkter som skiljer bolagen åt. Som Andree säger så verkar Yara kunna göra vinst även med dåliga priser, man är världsledande/störst inom som bransch och man har en balansräkning som är en aning starkare ;-) Jämförelsen känns faktiskt inte helt rättvis ;-)

    @Lars: Jag håller med om att nyckeltalen ser förrädiskt attraktiva ut. Beroendet av basvarornas priser är såklart största nackdelen/risken med bolaget och förmodligen en bidragande orsak till att bolaget handlas till låga multiplar. Detta beroende skapar en osäkerhet om intjäningen och osäkerhet är som bekant det värsta marknaden vet. Prognoserna för närmsta åren är EPS kring 25 vilket ger ett P/E på nästan 11. Yara själva visar i några scenario hur EPS kan variera (beroende på Kina och andra faktorer) mellan 19 och 54 NOK/aktie. Räknar vi dagens pris och 19 i EPS hamnar vi på P/E 14,2, ett OK pris för ett kvalitetsbolag. Hur det sedan går och vad intjäningen landar på kan man inte veta men jag tror helt enkelt att med dagens pris i relation till bolagets kvalité har man oddsen på sin sida.

    Det var "my five cents" :-)

    Oavsett vad man tycker så måste jag säga att diskussionen här är väldigt intressant och håller hög nivå.

    /Danne

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Danne: jo man verkar vara medvetna om sin känslighet och arbetar för att differentiera sig. Detta har dock inte visat sig i siffrorna. Att fattiga jordar med låga bevattningsmöjligheter är ett område man forskar på är inget bevis på att man någonsin kommer att tjäna pengar där.

      Att vara low-cost-provider är en oerhört värdefull egenskap, men att man verkligen är det och på vilken nivå man tjänar pengar i ett utbudsstyrt marknadsklimat återstår ju att se.

      Jämförelsen med SSAB är såklart haltande, anledningen att jag väljer just SSAB är att jag har en hands-on-erfarenhet där och känner igen vissa element från den resan.

      Jag har också läst scenarierna från bolaget men är själv väldigt skeptisk till sådana siffror som kommer från bolagsledningen när jag ska fatta investeringsbeslut. Men visst är EPS 19 NOK helt ok med dagens pris.

      Liksom Lars m.fl. frågar jag mig varför när jag ser otippat låga aktiepriser, jag har däremot absolut inget emot att slå till om jag känner mig övertygad att de är orimliga. Jag är bara inte övertygad ännu.

      Radera
  7. Om man tycker att jämförelsen med SSAB haltar så kanske en jämförelse med Frontline Ltd passar bättre? Frontline Ltd var / är världens största transportör av råolja till havs. Med en gigantisk flotta av gigantiska fartyg så var man low-cost-provider och skar guld med täljkniv. Nu däremot bara några år senare så går bolaget på knäna och kämpar stundtals för sin överlevnad. Detta trots att världens oljekonsumption ökat. Nu är det iofs lättare att bygga en vlcc-tanker än en ureafabrik kanske... Men poängen kvarstår att bara för att yara har bäst marginaler idag och behovet av deras produkter kommer öka framöver så är det långt ifrån säkert att dom kommer tjäna pengar i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur såg Frontlines balansräkning ut?

      Radera
    2. Den var inte lika stark som Yaras är. Så här såg den ut över tid: http://www.frontline.bm/IR/highlights.shtml

      Radera
  8. Mina tankar är så här.
    Det har i huvudsak tryckts in pengar i mindre bolag på senare tid. Därför bör ev. Fynd troligtvis finnas på large cap lista.

    Tror Yara är en low cost producera. Detta har kommenteras i någon årsredovisning vill jag minnas.

    Verksamhet med konstgödsel uppfattas nog många gånger som tråkig.

    Yara har ganska hög avkastning på ek. Tror ni det kan fortsätta i framtiden eller ek?

    SvaraRadera
  9. Kan man då jämföra Yara med norska Prosafe som tillverkar och hyr ut bostadsplattformar till oljeindustrin? De har P/e under 10 och avkastar över 7% och har . Kursen är fallande sedan flera månader trots bra kvartalsrapporter. Kan det vara tilltagande konkurrens från andra aktörer som gör att kursen sjunker hela tiden?

    Gick in på 45 NOK men hoppade ur på 44. Funderar på om det är först neråt 35-40 NOK som man ska våga gå in igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jämförelserna med SSAB, Posco etc. byggde på att det var commodity->commodity-företag (köper en internationellt prissatt basvara och säljer en annan), i det sammanhanget är ju Prosafe en helt annan business.

      Radera
    2. Det är sant. Jag tänkte dock mer att Prosafe och Yara är jämförbara då båda i första anblicken ser ut att ha intressanta nyckeltal men kanske blir sk value traps om man inte gör en djupare analys? I Yaras fall är det deras beroende av inköp basvaror och i Prosafe är det en ökande konkurrens från Asien, nåt som är svårt att bedöma för en vanlig aktiesparare.

      Radera
    3. Fred Olsen Energy är i ungefär samma situation som Prosafe. Hyr ut riggar (nästan commodity, om än på långa kontrakt), p/e 8,5, OK balansräkning, fallande kurs, 8% utdelning. Dock saknas den där riktiga moaten...

      Jag tycker bolaget är väldigt intressant, men vet inte om Lundaluppen delar min uppfattning. :)

      Radera
  10. Hej,

    Hur ser Yaraanhängare på följande (från maj 2012):

    http://in.reuters.com/article/2012/05/18/yara-corruption-idINL5E8GIDD320120518

    Artikeln avslutas med "Yara has faced several police probes over the past two years in relation to its ventures or operations in Switzerland, Libya and India."

    Är det någonting som är uppklarat eller är ledningens integritet fortsatt ifrågasatt?

    Intressant att följa diskussionen!

    Vänliga hälsningar

    Carolus

    SvaraRadera
  11. Off Topic
    Man lever inte alltid som man lär. Jag brukar vara kritisk till investeringar i utlandet mycket beroende på informationsunderläget. Nu har jag dock slagit till: 1 st aktie är köpt i Möller Maersk a 54700 danska kronor. Är det någon som har något riktigt bra argument mot placeringen mottages det med öppna armar.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maersk är ett intressant bolag och jag har försökt övertala mig själv till köp ett antal gånger. Framför allt det "nya" Maersk är spännande.

      Men det som gör att jag avstår är FCF som är negativt fyra av de senaste fem åren. Jag kan inte bena ut vad som är Investering-CAPEX och vad som är underhåll. Sen går det absolut att argumentera och resonera kring detta. Jag har faktiskt efterlyst detta här på bloggen tidigare. En rejäl diskussion kring Maersk´s FCF skulle jag uppskatta mycket.

      Du kommer säkert få en fin resa på lång sikt Lars, men lite skakig?

      Med vänliga hälsningar

      Radera
    2. Lite ledtrådar om Maersks FCF kan du finna i senaste årsredovisningen i avsnittet om capital allocation. Man expanderar i kapitalintensiva branscher och bibehåller en belåningsgrad i balansräkningen. Därför ser det ut som att man lånar till utdelning. Men jag ska försöka skriva något om detta vid tillfälle. Du är inte den förste att kommentera detta.

      Radera
    3. Jag skulle verkligen uppskatta det inlägget du nämner. Ser fram emot det!

      Med vänliga hälsningar

      Radera
    4. Jag är lite skeptisk till Maersk utifrån min filosofi. De saknar enligt Morningstar konkurrensfördelar trots deras storlek:

      "Maersk looks to enjoy rebounding demand across its wide array of end markets, and these tailwinds have led to increased capital spending. Still, we don t think the company s diversification has led to sustainable competitive advantages"

      Sett till nyckeltalen verkar CAPEX högt, vilket borde leda till ett lågt fritt kassaflöde. Länk: http://www.4-traders.com/AP-MOELLER-MAERSK-AS-1412885/financials/

      Kan inte branschen så väl men detta nyckeltal skulle jag studera närmare. Ett alternativ att jämföra med inom branschen i stort är Clarkson PLC, dock väl saftigt courtage och värdering på den.

      Och tack Luppen för ett intressant inlägg som vanligt!

      Radera
  12. @Andree
    När det gäller Maersk så är bolaget nästan omöjligt att få koll på. Här finns ju allt från containerfrakt till oljeutvinning. Detaljhandel, oljeservice och övrig industri. Köpte mycket på den starka kvartalsrapporten, och att jag inte har någon exponering mot shipping tidigare. Det höga priset tycker jag är attraktivt har för mig att man drar till sig en viss typ av investerare. Globaliseringstrenden lär ju inte avta. Sedan är det lite imponerande att man trots de hårda villkoren för containertrafiken lyckats sänka kostnaderna, och markerat att man är marknadsledande. Vi får se hur det går. När det gäller din fråga har jag inget bra svar. När man tittar på Maersk kan man ställa hur många frågor som helst då verksamheten är förgrenad till i stort sätt allting
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som du skriver är det mkt svårt att hålla koll på ett så diversifierat företag. Enklast är kanske att betrakta det som en liten fond, på samma sött som man tex kan se lundbergs. Dock mkt svårt för en lekman att se hur riskerna i främst containertrafiken ser ut då det bland annat handlar om globala produktions och konsumtionsmönster...//stavros

      Radera
  13. @Stavros
    Tänkte också i dessa banor. Precis som i Lundbergs så finns en klar huvudägare. Det ser jag som ett plus. Jämförelsen med en fond är inte missvisande. Bolaget är så stort, och förgrenat att man får anlägga ett helikopterperspektiv när man försöker bilda sig en uppfattning om vad man tror om det hela. Jag tror inte det är en framkomlig väg att titta på detaljer.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
  14. jag tycker din slutsats är helt korrekt
    mvh

    SvaraRadera
  15. Är mycket intresserad av vilka bolag din portfölj innehåller Lars! Känns som om det är en stor och välbyggd sådan! Samt hur du ser på börsen nu och vad du tycker är köpvärt! :)

    / E

    SvaraRadera
  16. Jag har kollat på Lundaluppens två blogginlägg om Yara, och inlägg av Spartacus Invest samt defensiven.

    blogginlägget finns här: http://hankman-pme.blogspot.se/2014/01/lite-genomgang-av-yara-som-tas-in-pa.html

    slutsatsen är att det är lite knepigt att avgöra om Yara mest är "impopulär" eller om det finns "goda skäl" att värdera Yara lågt. Yaras vinst verkar kunna pendla kraftigt vilket skapar en osäkerhet, och att bolaget har dåligt kontroll över marknadspriserna samt riskerna med att staterna griper in och reglerar på marknaderna om det uppstår "stor efterfrågan" gör att det kanske är motiverat att aktien handlas relativt lågt.

    Jag ska fortsätta att följa Yara och fundera vidare kring vad bolaget egentligen borde värderas till och vad dess rimliga potentiella vinsttillväxter kan vara. Det är åtminstone ett intressant case, Yara.

    SvaraRadera