torsdag 23 februari 2012

Handelsbanken genom 90-talets fastighetskris

För att få lite perspektiv på den fastighetskrasch många fruktar ska komma snart - och som kanske redan smugit igång - tänkte jag ta en titt på den senaste fastighetskrisen i Sverige, den mellan 1990 och 1994. Jag tänker inte gå in på djupet om vad som hände generellt, det finns exempelvis en bra artikel om detta i Wikipedia, utan istället gå in på hur en ägare av Handelsbanksaktier upplevde detta.

Denna fastighets- och finanskris inleddes med ett prisfall på fastigheter i storleksordningen 50-70 procent som drabbade storstadsområdena särskilt hårt. Detta tillsammans med en finanspolitik under stark förändring ändrade spelreglerna på ett sådant sätt att många fastighetsbolag och en del hushåll hamnade i stora ekonomiska problem. Detta drabbade såklart även bankerna, inklusive Handelsbanken.

En tidslinje över skeendena sammansatt ifrån SHB:s årsredovisningar skulle kunna se ut så här:

ÅrPris/aktieRes/aktie (Utd)Kredit-förlust-nivåKommentarer
199096,00 kr19,22 kr (4,50)0,25 %Lågt P/E-tal förebådade vad som skulle komma. Referensräntan låg visserligen på 11 procent, så avkastningskraven skulle definitivt vara högre än de är idag. Fortfarande mycket god lönsamhet i banken, men första kommentarerna kring ökande kreditförluster och mörka moln kring de finansbolag som lånade ut pengar till fastighetsbolag fanns med i VD-ordet (Tom Hedelius sista).
199197,00 kr8,90 kr (4,75)1,1 %Gamlestaden står för över 10 procent av årets rekordstora kreditförluster, som dock fortfarande kan bäras inom resultatet för året. Man delar fortfarande ut pengar. Arne Mårtensson ny VD, tuff start!
199232,00 kr-3,06 kr (0)2,8 %Senaste gången Handelsbanken gick med förlust. Här var dammluckorna öppna och hela 2,8 procent kreditförluster! Utdelningen för året drogs in för stamaktierna. De preferens- och indexaktier som fanns fick dock utdelning. Dotterbolaget Fastighet AB Näckebro nämns för första gången, ett bolag som tar över och förvaltar fastigheter som övertagits.
1993113,00 kr6,49 kr (2)2,2 %Nyemission genomfördes där antalet stamaktier ökades med 50 procent (1:2). Priset för de emitterade aktierna blev 35 kronor per styck. Trots att kreditförlusterna fortfarande var katastrofala lyckades man vända till vinst. Med nyemissionen blev kapitaltäckningen ok.
199498,00 kr10,14 kr (3)1,9 %Man rapporterar att Näckebro i princip upphört med fastighetsförvärv.
1995138,00 kr17,85 kr (3,75)0,8 %Sista fastighetskrisåret innehöll inte mycket dramatik, resultatet var nästan tillbaka på 1990 års nivåer, utspätt på 50 procent fler aktier.
1996196,00 kr21,32 kr (5)0,6 %Fastighetsbolaget Näckebro delades ut till ägarna, tio aktier i SHB berättigade till en aktie i Näckebro. Stadshypotek förvärvas kontant för 23 miljarder.

Ytterligare kommentarer: 1998 förvärvades Näckebro av Drott efter en stökig affär där Näckebro först köpte aktier i Drott. De sista aktierna köptes för 141 kronor styck. I sammanställningen av dessa siffror upptäckte jag att det gjordes mycket efterrevideringar av bokslutskommunikéernas siffror, så vissa siffror redovisades annorlunda som jämförsiffror året därpå. Materialet innehåller säkert detaljfel, men de stora trenderna kvarstår.

Tittar man på kursutvecklingen och även resultat- och kreditförlustnivåer inser man att detta var ett trauma nästan i klass med vad Swedbank gick igenom 2009. Då var ändå Handelsbanken en av de stabilaste bankerna även genom 90-talets kris. Den som höll huvudet kallt igenom krisen blev dock rikligt belönad. Klev man in i krisen med 20 aktier à 96 kronor så kom man ut med 30 aktier à 196 kronor plus 248 kronor netto (utdelningar minus emission) plus 3 aktier i Näckebro som senare kunde säljas för 141 kronor styck. En årlig avkastning på knappt 23 procent. Inte illa för att sitta still och hålla huvudet kallt. Om man var ännu kallare och köpte till extra mitt i krisen blev såklart resultatet ännu bättre.

2 kommentarer:

  1. En viktig lärdom från den krisen är att inga banker förlorade några pengar på privata bostäder. Utan att det var fastighetsbolag som gick överstyr. Därmed inte sagt att inte privata bostadsägare drabbades hårt. Med dom kreditregler som gäller i Sverige och Baltikum är det i princip ofarligt att låna ut till privatpersoner. Tittar man på tex. Swedbanks osäkra fodringar i Baltikum är det en försvinnande liten del som rör privatpersoner, Det är vid utlåning till företag som det finns en verklig kreditrisk. Den risk som finns är en likviditetskris och med dom nya kraven på bankernas upplåningslängd är den i stort borta. Det kommer som riksbanken sent om sides i dag erkände att bli allt mer dyrt för kunderna att låna upp på korta låsningar när bankerna till nästan 100% lånar upp med 5 åriga bostadsobligationer.
    kalle56

    SvaraRadera
  2. Intressant! USA är verkligen ett paradis för bolånetagare jämfört med Sverige: här får man slava för banken så länge man har skulder kvar :)

    SvaraRadera