tisdag 28 december 2010

Avkastningsberäkning - igen

Det börjar närma sig årsbokslut så jag har börjat räkna på årets avkastning. Jag hittade då två till ganska hårresande fel i min gamla beräkningsmodell, nämligen att:
  1. Utdelningen saknades, jag hade dock med utdelningen i mina beräkningar så det var endast ett fel i blogginlägget
  2. Dagens försäljningar och inköp, som ju endast var omviktningar i portföljen, sänkte avkastningen. Här var felet att båda likviderna hamnade i täljare och nämnare och därmed drog avkastningen mot noll, hade det varit ett år med negativ avkastning så hade inverkan varit positiv.
Med justeringar för ovanstående blir avkastningsberäkningarna enligt följande:

TermDefinition
AAvkastningen för året
KiIngående kapital
KuUtgående kapital
PiIngående portföljvärde (marknadsvärde)
PuUtgående portföljvärde (marknadsvärde)
InNettoinköp, större än noll om inköpen under året varit större än försäljningarna, annars noll
FnNettoförsäljning, större än noll om försäljningarna under året varit större än inköpen, annars noll
UUtdelningar

Med dessa termer kan avkastningen för ett år beräknas som

  A = (Ku / Ki) - 1

Det utgående kapitalet definieras

  Ku = Pu + Fn + U

... och det ingående kapitalet definieras

  Ki = Pi + In

Detta är alltså en förenkling jämfört med min tidigare beräkningsmodell, men blir i mina ögon mer rättvisande eftersom aktivitet inte drar avkastningen mot noll. Någon som har några synpunkter?

Skatteeffekter är inte med i beräkningen, men de finns inte heller med i jämförindex (jag har valt SIXRX eftersom jag är svensk och placerar fritt med en slagsida mot Sverige, plus att avkastning i form av utdelning naturligtvis ska vara med). Courtage finns dock med i mina beräkningar vilket ger en liten negativ effekt jämfört med index.

6 kommentarer:

  1. Hm, tolkar jag dig rätt om du med avkastning här menar sådan avkastning som BÅDE genererats av (1) insatta likvida medel (t ex månadssparande från lönekontot) och (2) börsuppgång? Själv försöker jag alltid att eliminiera (1) när jag räknar.

    SvaraRadera
  2. Det är inte helt självklart hur man ska räkna, men jag vill ha med både vinster och förluster från medel som inte varit med från den förste januari.

    SvaraRadera
  3. Jag fick en fråga på detta på mejl av en läsare, och skrev följande exempel som kanske förklarar lite bättre:

    Exempel med inköp under året
    1 januari: aktier värda 100000 kr
    1 juni: köp för 50000 kr

    31 januari: aktierna (inklusive de inköpta) är värda 225000 kr

    Avkastning = 225000/150000 - 1 = 50 %


    Egentligen underskattas avkastningen med den beräkningen, om man räknade helt "by the book" borde först avkastningen i intervallet den 1 januari till 1 juni beräknas och sedan avkastningen därefter. Detta skulle dock leda till en komplicerad beräkning och i de allra flesta fall leda till en högre avkastning än enligt min förenklade formel.

    Om nettoinsättningar eller nettouttag är små så blir skillnaden mellan den riktiga och den förenklade beräkningen allt mindre.

    SvaraRadera
  4. Ett tips kan vara att beräkna avkastningen enligt samma princip som man använder i en fond. Värdet på din depå skall då motsvara produkten av ett andelsvärde och ett antal andelar. Poängen med att använda två parametrar är att förändringar i dina innehav återspeglas i andelsvärdet (som alltså representerar din avkastning) medan tillförda (insatta) pengar under året dyker upp som ett ökat antal andelar. Om du exempelvis tar ut pengar från depån minskas antalet andelar, men andelsvärdet består. Om dina innehav ökar i värde så ökar andelsvärdet, men antalet andelar blir konstant.

    I slutet av året jämför du andelsvärdet med det värde som gällde i början av året för att beräkna din avkastning.

    Krånglig förklaring... Ska se om jag hittar en länk som tydliggör beräkningarna.

    D

    SvaraRadera
  5. @David: ja det är det rätta sättet att göra det, men kräver en hel del jobb och noteringar av andelsvärden vid varje köp och försäljning. Mitt sätt att göra det kräver mindre arbete och ger ganska lika resultat ominköpen är små i föhållande till kapitalet ( vilket mina är)

    SvaraRadera
  6. Ja det kräver en del jobb att göra på det viset. Det går dock att förenkla det hela genom att ladda ner kurshistoriken för alla sina innehav och multiplicera detta med antal aktier i depån, dag för dag. Summera innehavens värde samt lägg till eventuella likvider "manuellt" så har du ditt depåvärde och kan relativt enkelt beräkna ditt index.

    När man väl har gjort det en gång så tar det inte så lång tid följande gånger.

    D

    SvaraRadera