tisdag 13 september 2011

Naglar i ögat

De senaste dagarna har det varit en strid ström av negativa nyheter och artiklar om mina portföljinnehav. I sådana lägen kan det vara lockande att döma ut skribenterna som mindre vetande och glatt vandra vidare med skygglapparna på. Att bara läsa självförstärkande nyheter kallas ibland för confirmation bias och är bland det farligaste man kan syssla med som investerare. En klok investerare bör istället läsa negativa nyheter noggrannare än positiva och försöka förklara hur de påverkar det egna innehavet och om någon handling behövs. Idag och igår har det kommit inte mindre än fyra artiklar som jag tänkte kommentera, här är de:

Di.se och modertidningen Dagens industri kritiserar Industrivärden och pekar på bolagets dåliga tajming vid inköp. I vanlig ordning uppstår den vanliga debatten om det överhuvudtaget är möjligt att tajma marknaden samt om man ska se det som en långsiktig affär, och om man vid långsiktiga affärer kan bortse från priset (nej, ja, nej om du frågar mig). Men alldeles oavsett detta kvarstår ett faktum: detta är inte första gången. 2007 köpta man in sig i Volvo till höga priser. Under den följande krisen satt man relativt stilla för att i våras investera stort.

Jag tror att Industrivärden av 2011 års modell har två stora problem: belåningen och en ökande tendens till trendföljande. Eventuellt är de båda kopplade. Belåningen gör att bolaget tvingas vara relativt passivt på investeringsfronten när aktiepriserna - och därmed värdet av deras egna säkerheter - är låga. När sedan priserna stiger igen agerar man konsekvent på trend och liksom en långsiktig aktör agerar man långsamt på trend, vilket sällan är lönsamt. Jag gillar Industrivärdens innehav och jag älskar substansrabatten, men förtroendet för ledningen är inte på topp (vilket jag i min första Industrivärdenanalys här på bloggen också skrev).

Expressen.se avslöjar att Handelsbanken har sparkat en chef som lånat ut stora belopp utan säkerhet. Händelsen är även polisanmäld. Är detta tecken på en förruttnelse inom den bankrörelse jag respekterar mest i Sverige? Med stora belopp menas här 10-tals miljoner, vilket är stora belopp, men knappt kommer att märkas i kvartalsrapporten. Generellt sett anser jag att alla organisationer måste delegera ansvar och lita på sina medarbetare (här finns en del sentida exempel från andra sidan Atlanten), annars havererar organisationerna i toppstyrning och ineffektivitet. Att en chef har haft möjlighet att göra detta är antagligen ok. Att han upptäckts är bra. Att banken agerar kraftfullt och polisanmäler istället för att mörka är mycket bra. Detta påverkar inte min syn på Handelsbanken.

Och nej, artikeln om sneakersförbud på SHB tänker jag inte kommentera :-)

Debatten om Swedbanks återköp fortsätter med några artiklar i dagens di.se. Den här debatten blossade upp väldigt högt och väldigt sent i mina ögon. Vad som varit känt i månader kom upp som en nyhet för bara ett par veckor sedan. Jag håller med skeptikerna om att det var väldigt tidigt att börja skifta ut kapital från banken. Jag har själv minskat mitt innehav och jag anser fortfarande att banken har kulturproblem, kanske främst gällande ägarna. Swedbank tycks alltid ha mest bråttom av de svenska bankerna att växa, ta nya risker och vara snabba ur startblocken när konjunkturen vänder. Sedan är man alltid den bank som är sämst rustad när krisen kommer. Varje nytillkommen ägarkonstellation verkar förstärka detta så jag ser ingen direkt ljusning här. Swedbank verkar vilja fortsätta vara en bank att köpa i kris och sälja i normala tider.

Slutligen skriver Patricia Hedelius idag en intressant debattartikel om bankernas utgivande av bostadsobligationer. Artikeln behandlar ett svårt ämne, men den enkla versionen av det hela är att bankerna lånar ut pengar till bostadsköpare och får inteckningar i bostäderna som pant. Bankerna lånar sedan delvis (till 20 % enligt artikeln) upp pengarna mot samma panter genom att skapa obligationer. Som jag ser det innebär detta att bankerna skapar back-to-back-förhållanden i sina åtaganden och flyttar risken till köparna av obligationerna. Som ägare till banker är detta någonting positivt som sänker min risk.

Ur ett samhällsperspektiv är det lite mer tveksamt eftersom den som beviljar lånen till viss del (20 % idag då) inte är den som tar smällen vid problem. Därför ökar behovet till samhällskontroll av lånegivningen. Något som Hedelius även pekar på är att det i andra länder finns gränser på hur mycket som får lånas upp på det här sättet. Som svensk kan jag tycka att vi också borde ha sådana regler, som bankinvesterare har jag inte fullt så bråttom.

En summering efter bearbetning av fyra negativa nyheter: min skepsis mot Swedbanks eviga brådska och Industrivärdens ledning har förstärkts. Min tilltro till Handelsbanken är däremot oförändrad.

8 kommentarer:

  1. Tack för en mycket intressant blogg! Med tanke på din kluvna inställning till Industrivärden, funderar du på att förändra ditt innehav?

    SvaraRadera
  2. @Anonym: nej, just nu tycker jag bolaget är fundamentalt lågvärderat. Får bara hålla tummarna att Nyrén inte gör något nytt snilledrag.

    SvaraRadera
  3. Bra skrivet som alltid!
    Har en fråga till dig, tänker börja med ett månadssparande nu när det är "billigt" med aktier och kanske blir billigare.

    Om du fick välja 5 aktier att månadsspara i nu vilka hade du valt för att hålla många år?
    Mvh R

    SvaraRadera
  4. Det är ofta så att analyser och kritik av företag/aktier kommer först efter nedgångarna skett. Snarare än att se dem som tecken på ytterligare nedgångar bör man se dem som en förklaring till nedgångarna. Det är faktiskt nästan komiskt att se hur snabbt alla expert vänder kappan efter vinden.

    OM det vänder upp snart, kommer de, säkert som amen i kyrkan, att skriva många positiva artiklar om samma företag igen.

    Köp- och säljråd ska oftast läsas tvärtom. Det är först när det är uppenbart att förutsättningarna ändrats som analytiker vågar gå ut med sin åsikt. Då är det för sent att agera på den informationen.

    SvaraRadera
  5. @Anonym: jag skulle förmodligen välja HM, Handelsbanken, Investor, Industrivärden och Lundbergs om jag skulle starta upp ett sådant månadssparande. Men vill man göra det enkelt och automatiskt är inte Avanza ZERO helt fel heller...

    @Oscar: jag håller med om att kommentarerna ofta är märkligt tajmade, men att automatiskt göra tvärtom är också att göra det lite lätt för sig, och det blir sällan bra. Bäst är att försöka bilda en egen balanserad uppfattning, löskopplad från mediadramaturgin.

    SvaraRadera
  6. Ingen vet hur framtiden ser ut heter det och det blir man påmind om gång på gång, inte minst nu. Ja, det är intressant att Industrivärden visar sin olyckliga tajming igen. För mig som aktieägare stärks inte direkt förtroendet när dessa händelser sker så tätt inpå varandra även om det säkert blir bra i slutändan.

    SvaraRadera
  7. @David: vad jag skulle önska är att man gick ner lite i belåning så att man fick större handlingsfrihet, samt att man spred ut sina köp lite mer. Som jag ser det ska man inte försöka tajma inköpen, men man kan i alla fall försöka undvika dålig tajming genom spridda köp.

    SvaraRadera
  8. @Lundaluppen
    Du har helt rätt att det är att göra för lätt sig att alltid gå tvärt emot. Vad jag försökte säga var att när någonting väl sätts på pränt är det redan diskonterat. Dessa artiklar kan helt enkelt läsas som "ja, det förklarar ju en del varför kurserna gått ner så mycket senaste tiden". Framtiden är såklart alltid lika oviss.

    SvaraRadera