onsdag 17 november 2010

Institutionellt ägande

I en artikel i Svenska Dagbladet formulerar Stefan Löfvén indirekt ett av de stora problemen med det växande institutionaliserade ägandet. Löfvén menar att det är problematiskt att AMF inte deltar i valberedningar och att de därmed inte tar sitt ägaransvar. De är ju dessutom delägda av LO så därmed försvinner en del av LOs inflytande.

LO styr AMF styr bolagen?
Att AMF ens har ett ägande är ju en teknikalitet. Det är, eller borde vara, pensionsägarna som äger aktierna som ingår i fonderna. Varje fond är i sig en mellanhand och att de förvaltas av AMF gör inte att AMF kan tala för sina pensionsägare.

Det AMF skulle kunna göra är att delta i pensionsägarnas ställe för att maximera deras avkastning - något man får förmoda att styrelsen gör ändå. Men det innebär ju att de absolut inte kan tillvarata de intressen Löfvén pekar på, dvs. LOs.

För att röra till bilden lite mer finns det även skrivningar i Aktiebolagslagen där vissa beslut måste fattas med kvalificerade majoriteter. I en framtid där det institutionella ägandet växer kan det faktiskt tänkas att vissa beslut inte kan fattas om inte AMF och dess gelikar deltar i besluten. Men om de i så fall röstar i LOs sak (som får antas gynna arbetstagare före ägare) så riskerar vi att få ineffektivare företag på börsen jämfört med företagen utanför börsen.

Så min smått schizofrena slutsats är att AMF inte har något ägaransvar, inte bör ta något ägaransvar, men på sikt, allteftersom de blir mer inflytelserika, måste ta ägaransvar!

4 kommentarer:

  1. Min tro är att ju mer samhället går från direktägande i bolagen till indirekt ägande i alla former som PPM, kapitalförsäkringar, fonder, fonder i fonder, aktieindexobligationer, ETFer osv, desto mer kommer bolagens ledningar, förvaltarna av fonderna och alla mellanhänder att tjäna på bekostnad av de egentliga ägarna, dvs människorna vars pengar riskerats och slussats in i bolagen genom systemet. De egentliga ägarna kommer längre och längre ner i "vattenfallet" och dropparna som blir över blir färre och färre i takt med att systemets komplexitet ökar.

    Vi som äger aktier direkt i bolagen drabbas givetvis också av detta eftersom incitamenten för bolagens ledningar blir helt snedvridna när det inte finns riktiga, långsiktiga ägare som ställer krav och sätter upp långsiktiga, ansvariga och ägarvänliga mål.

    SvaraRadera
  2. Japp, det är ingen munter tanke. På något sätt måste de verkliga ägarnas åsikter kanaliseras till stämmorna, annars kommer de noterade bolagen att försvagas.

    SvaraRadera
  3. Jag tänker mig att Aktiespararna fungerar som en sådan kanaliserare av småägarnas intressen och åsikter. Hur väl fungerar Aktiespararna som språkrör idag?

    SvaraRadera
  4. @tias: Aktiespararna är en legitim företrädare för sina medlemmar, men inte för alla pensionssparare i Sverige och världen.

    Sedan varierar Aktiespararnas aktivitet och engagemangskvalitet kraftigt med vem de tillsatt som bolagsbevakare. Det kan vara rätt amatörmässigt ibland.

    SvaraRadera