söndag 30 mars 2014

Modell för investeringskriterier och analys

I fredags skrev jag att jag funderar på att revidera mina investeringskriterier. Jag tänker mig en version 1.1, inga radikala ändringar alltså. I det inlägget noterade jag ett antal saker som jag själv ser som problem i mina kriterier.

Här tänkte jag mer resonera kring modellen och funktionen av kriterierna - inte så mycket vilka de är och hur de är utformade. Idag ser mina analyser ut såhär:
  • Friformsanalys där jag fångar upp det som lockar mig med bolaget, branschen etc.
  • Kvalitativa investeringskriterier som svarar JA/NEJ på en uppsättning frågor och därmed säger om bolagets investeringskvalitet är tillräckligt hög
  • Kvantitativa investeringskriterier som ringar in priset i förhållande till företagets fundamenta
Den första delen är alltså där jag försöker finna ut varför jag vill ha bolaget överhuvudtaget. Den andra delen är där mina kriterier ska skydda mig från skräp genom helt objektiva kriterier där jag inte tillåts lura mig själv. Den tredje delen ska besvara frågan om huruvida bolaget är köpvärt på dagens prisnivå.

Jag är nöjd med denna grova indelning, och jag tycker den är mer systematisk än många jag sett i tidskrifter, i analyser från bankanalytiker etc. De allra flesta analyser man ser i dessa sammanhang köper vilket bolag som helst om priset är rätt. Detta är inte per definition fel, men passar inte mig. Jag anser att det introducerar risker jag inte är beredd att ta. Om alla skulle följa mina kriterier skulle vissa bolag inte kunna hitta ägare, så det vore orimligt att tro att de skulle kunna få en stor utbredning.

Många saker kan dock förbättras i analyserna. Friformsanalysen är på väldigt fri form, och där skulle jag nog vilja introducera en kort lista med frågor som alltid ska besvaras. Det kan röra sig om konkurrensfördelar, branschen, prissättningsförmåga etc. Jag kommer inte alltid att kunna svara intelligent på frågorna, men de är inte kriterier så mycket som ett analysstöd.

De kvalitativa kriterierna vill jag behålla som få till antalet. De ska så långt som någonsin möjligt vara mätbara och objektiva och måste därmed vara baserade på historisk fakta. De bör vara ortogonala och alltså inte överlappa varandra helt eller delvis.

De kvantitativa kriterierna ska svara på om priset är rimligt. Med tanke på att P/E (jag återkommer till vilket P och vilket E) i praktiken är det enda jag följer i min bevakningslista är det egentligen där jag borde lägga krutet. Andra mått kan sannolikt slopas eller bakas in i friformsanalysen eller som bivillkor i kvalitativa kriterier.

Om man sammanfattar dessa tankar skulle en analysmetod framåt kunna innehålla dessa tre justerade element:
  • Friformsanalys som minst svarar på ett antal kontrollfrågor
  • Kvalitetskontroll med minimala kriterier med högt mått av objektivitet och mätbarhet
  • Prisbedömning med få men välavvägda mått 
Mer av en 1.1 än en total revision alltså. I grunden är det samma upplägg som idag men något justerat. Vad tycker ni?

fredag 28 mars 2014

Investeringskriterier

I kamp med sociala plikter tänkte jag göra en översyn av mina investeringskriterier i helgen. De har tjänat mig väl med relativt små modifieringar sedan 2008, men jag har några problem som retar mig alltmer:
  1. "Stark finansiell ställning" är ett nödvändigt kriterium men dagens utformning är inte heltäckande, kraven varierar mellan olika branscher på ett ganska otydligt sätt
  2. "Trovärdig ledning" slutar oftast med en ganska tam kommentar
  3. "Begränsat P/E" tar inte hänsyn till skuldsättning eller nettokassa eller upparbetad utdelning, E innehåller ett inslag av godtycke i min modell
  4. "Begränsat EV/EBIT3-tal", klumpigt mått, gränsvärdet beror på landets skattesats, måttet är kopplat till "Stark finansiell ställning"
  5. "P/B under 150%", ett kritierium som jag i minst hälften av fallen struntar i är knappast ett fungerande investeringskriterium
Det är som sagt inga katastrofer, jag upplever att de skyddar mig väl men de är alltså bitvis vaga, klumpiga och inkonsekventa. Helst vill jag ha kriterier som är ortogonala - som inte påverkar varandra och överlappar varandra - så att varje mått mäter en distinkt egenskap. Det är givetvis inte lika viktigt som att de är heltäckande, men det är snyggare så och minimerar det mekaniska arbetet.

Jag har genom åren övervägt och förkastat en hel del andra mått, owner earnings är ett av dem, ROE ett annat. Är det något mått ni som läsare saknar?

Till sist vill jag poängtera att eventuella modifieringar inte ska göra det svårare eller enklare att passera kriterierna. Det är utformningen av kriterierna jag är missnöjd med, inte hur många eller få bolag som släpps igenom. 

Utdelning Castellum

Fjolårets största nykomling i portföljen, Castellum, delade ut 4,25 kronor per aktie till sina ägare idag. Castellum är en riktigt intressant utdelningsaktie med god direktavkastning och historiskt en bra utdelningstillväxt. Fastighetsbolag som är välskötta blir sällan kursraketer annat än efter en bred kris, men totalavkastningen är hygglig och bolaget kan även återinvestera sina vinster till en rimlig avkastning.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-03-28Castellum1 8104,257 693
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa37 618

Nästa vecka väntar jag utdelningar från Handelsbanken och Maersk.

torsdag 27 mars 2014

Utdelning Swedbank

Idag trillade utdelningen från Swedbank in, 10,10 kronor per aktie gör att min yield on cost ligger på 27 procent, ibland är det trevligt att äga aktier länge.

Årets utdelningar hittills sammanfattas i tabellen nedan. Alla belopp är i svenska kronor före skatt.

DatumAktieAntalUtdelningTotalt
14-03-27Swedbank2 88710,1029 159
14-03-19Johnson & Johnson954,19398
14-01-08Wal-Mart1203,07369
Summa29 925

Imorgon hoppas jag det är dags för Castellum.

Rapport från H&M

Efter att ha ägnat senaste tidens inlägg nästan helt åt Handelsbanken är det skönt med lite omväxling när H&M släpper sin kvartalsrapport för december 2013-februari 2014.

Årets första kvartal har varit trevligt för Hennes & Mauritz. Butiksetableringen har resulterat i ökad försäljning, ökat bruttoresultat och ökat nettoresultat, men som vanligt de senaste åren i fallande grad. Höjdpunkterna i rapporten är (jämförelser med Q1 2013):
  • Antalet butiker har ökat med 13 procent till 3 192 st
  • Omsättningen har ökat med 13 procent till 32 miljarder kronor. Även om följsamheten mot butikerna aldrig är perfekt är det positivt att tillväxten ligger på ungefär samma takt
  • Bruttoresultatet har stigit 13 procent till 17 miljarder, bruttomarginalen sjönk något men ändå positivt att man hållit marginalen någorlunda. På sikt drömmer man ju som ägare om att bruttomarginalen ska leta sig upp en bra bit över 60 procent igen
  • Försäljningsomkostnaderna har stigit lite mer än bruttoresultatet, och tillsammans med höjda centrala omkostnader och lägre finansiella intäkter har det lett till en lägre nettomarginal
  • Resultatet per aktie har stigit 7 procent till 1,60 kronor, detta är normalt H&M:s svagaste kvartal så ett förbättrat resultat här har inte någon enorm bäring på årets resultat
I övrigt rullar H&M:s expansion vidare, till synes utan större hinder eller felsteg. I år lanserar man fyra nya e-handelsmarknader och tre nya fysiska marknader, äntligen ligger online före butikerna i nyetablering. De största tillväxtländerna i kvartalet jämfört med förra året är Kina och Italien (!), kul att man kan hävda sig i "modets hemland" även om det kanske främst rör sig om en återhämtning.

Huvudkedjans andel av butikerna har sjunkit från 94,6 procent till 93,5 procent av totala antalet butiker. H&M redovisar inte vad de omsätter men småkedjornas betydelse i koncernen växer och utrullningen av COS och & Other Stories fortsätter.

Den svaga punkten i rapporten är varulagret som ökat med 15 procent, varav 13 procent kan motiveras av tillväxten. Detta har lett till ett klart försämrat kassaflöde jämfört med föregående år. Det är dock väldigt vanligt att säsongs- och vädervariationer gör att H&M:s varulager fluktuerar så jag är inte orolig. Men det hade varit trevligare om man sålt av de där 2-3 extra procentenheterna.