onsdag 25 juni 2014

Inköp Spiltan Räntefond

För första gången i bloggens drygt fyraåriga historia hittar jag inga aktier att köpa. Jag är måttligt motiverad att hitta nya bolag till min bevakningslista och en titt på listan (för en förklaring är det bäst att läsa förklaringsinlägget) idag sa mig att köpläge bara finns i Bonheur och dotterbolaget Ganger Rolf.

Bonheur har bjudit på 11 procent avkastning över en kort tidsperiod (i form av kursstegring, norsk krona och en utdelning som kommer vilken dag som helst) och innehavet är numera av en meningsfull storlek. Därför vill jag avvakta fortsatt positiv fundamental utveckling trots att priset fortfarande är attraktivt.

Med andra ord hade jag idag, för första gången, investeringsbart kapital utan några aktier att placera dem i. Det finns såklart många alternativ till aktier, men mitt huvudsyfte är att parkera pengarna till det uppstår köptillfällen i aktier igen, genom att bolagens fundamenta stärks eller aktiepriserna sänks. Jag är inte intresserad att ta risken att köpa långa räntepapper i ett läge då ränteläget är lägre än någonsin och inget pekar på en höjning, därmed kvarstår korta räntepapper eller bankkonto med insättningsgaranti. Det senare alternativet är det säkraste som finns tillgängligt men lägger på en arbetsbörda att hålla rätt på högsta ränta, vilken har en tendens att flytta runt mellan olika aktörer.

Bland korta räntepapperfonder finns en bra sammanställning på Morningstar som jag tycker säger det mesta. Med lägst avgift och högst avkastning på både 1 och 5 år står Spiltan Räntefond Sverige ut i mängden. Jag har gjort samma konsumentundersökning flera gånger tidigare och konstaterar att den spelar i en egen division. Jag har använt den länge i premiepensionen och för parkering av andra icke investerbara pengar. Men kom ihåg: låg risk är inte noll risk, man bör överväga om 3 procent (historiskt) jämfört med 2 procent framåt för bankkonto gör det värt att gå från noll till låg risk.

Idag blev det då alltså ca 143 andelar i Spiltan Räntefond Sverige för 114,35. Det slutgiltiga priset dröjer till ikväll men det lär inte röra sig så mycket. Räntefonden tar två dagar att köpa och tre dagar att sälja. Om det är en fördel eller en nackdel är ju upp till det egna kynnet...

Ett problem som jag tagit upp i kommentarer tidigare är hur denna fondering ska aktiveras igen? Idealet är i mina ögon dollar cost averaging, dvs. att köpa aktier med jämna mellanrum hela tiden. När jag inte kan förmå mig att göra det uppstår ett nytt problem: när ska pengarna användas? Om vi antar att det hinner byggas upp ett mer betydande belopp, när ska det aktiveras igen? Ska man trycka in alltihop i samma ögonblick som det åter finns ett köptillfälle? Min tanke där är att återuppta ett månadssparande när den situationen uppstår, men att använda fonderingen till att dubbla månadsinköpen. På så sätt aktiveras likvida reserver över en längre tidsperiod snarare än precis när någon aktie halkat under 100 procent i min bevakningslista.

När det gäller mitt privata buffertsparande kan jag tillägga att det finns på ett bankkonto med insättningsgaranti. Är syftet tillgänglighet och säkerhet så ska man inte kompromissa. Nu får jag kanske kommentarer om att man bör ha det i madrassen, i guld etc. men det drar ju med sig andra problem istället...

Efter köpet ser portföljen ut så här:

Bolag/aktieAntalPortföljandel
Handelsbanken

25 %
    Handelsbanken A
1 420

    Handelsbanken B
2 045

Hennes & Mauritz
2 740
18 %
Swedbank
2 887
11 %
Industrivärden C
3 305
10 %
Investor A
1 390
8 %
Sampo
740
6 %
Bonheur
1 800
5 %
AP Möller Maersk A
15
5 %
Castellum
1 810
5 %
Wal-Mart Stores
280
3 %
Lundbergföretagen
408
3 %
Johnson & Johnson
95
1 %
Spiltan Räntefond
ca 143
0 %

Marknadsvärdet för portföljen är 4,5 miljoner kronor. Utdelningen på rullande årsbasis ligger på 169 tusen kronor exklusive extrautdelningar.

121 kommentarer:

  1. Här är en strategi/alternativ för buffertsparande för den flitige: http://z2036.blogspot.se/2014/06/sparande-del-4-bufferstruktur.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkvärt inlägg, dock lite för mycket arbete för en som jobbar heltid plus hanterar en aktieportfölj. Mina timmar är bättre investerade i de aktiviteterna.

      Radera
  2. Ligger fonden i ISK, KF eller i depå?
    /N

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag la den i depå, mest för att slippa fundera över statslåneräntan (som ligger till grund för ISK-beskattningen). Det blir sannolikt något högre skattesats därmed.

      Radera
    2. Som jag har förstått det, är skatten i ISK teoretiskt något bättre för fonder, såvida man inte behåller fondandelarna så länge att de hinner stiga med över 500 %.

      I depå får man betala fondskatt och 30 % skatt på vinsten.

      I ISK får man betala 30% skatt på en teoretisk vinst, där man antar att ISK:en drar in lika hög ränta som statsobligationer. Teoretiskt bör ISK:en i genomsnitt dra in samma vinst som en teoretisk förlustfri ränta, vilken torde vara ungefär samma som räntan på statsobligationer (åtminstone om inte 1990-talets kris upprepas).

      Radera
    3. Här kan du räkna på skatteeffekter för respektive sparform: http://z2036.blogspot.se/2014/04/sparkalkylator-betarelease.html

      Radera
  3. Välkommen in i den korta ränteklubben LL ! Känns bra att det inte bara är jag som inte hittar något köpvärt ;-)

    SvaraRadera
  4. Funderingar kring Nokian Tyres?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det har jag inga ;-). Vad lockar dig med dem?

      Radera
    2. Stabilt bolag med låg värdering, om du tror att skakigheterna i Ryssland och rubeln återhämtar sig. Läste Analysakademins analys av bolaget, och det verkar som ett kvalitativt bolag.

      Radera
    3. Nokian Tyres är ett bra bolag med bra finanser. Inget snack om den saken. Dock har VDn gått ut med att vinsten för 2014 beräknas bli lägre än 2013 års vinst (som var lite av en besvikelse). Nokian Tyres har drabbats hårt av den vikande Rubeln trots att man har fabriker inne i Ryssland. Övriga marknader ökar men tack vare Ryssland förväntas vinsten bli låg. Räknar man med 2013 års vinst ligger P/E runt 20 i dagens läge vilket jag tycker är högt. Trots vinstvarning har kursen inte sjunkit vilket jag tycker är märkligt. Kanske det bara speglar dagens marknad. Har själv gått i säljtankar men eftersom jag bara har runt 5% av portföljen i NT så funderar jag på att håva in utdelningarna istället. På 5 år sikt tror jag de kommer komma igen. Det har gett mig en tankeställare vad gäller politisk risk i investeringar för framtiden. Alltid har man lärt sig något.

      Radera
    4. Att Nokian Tyres EPS stannade på futtiga 1,38 € senaste år berodde på en extraordinär kostnad på 100 milj. € ("restskatt" under åren 2007-2010) som bokfördes på 2013 års resultat. Restskatten grundar sig på väldigt svaga argument och själv är jag rätt säker på att NT kommer att få tillbaka sina betalda 100milj.€ inom en snar framtid. Utan denna extraordinära kostnad skulle 2013 EPS ha varit ganska nära 2012 EPS. Pga NT:s starka finansiella ställning kunde man behålla utdelningen på samma nivå som 2012 trots denna relativt stora extraordinära kostnad. En svagare rysk rubel är inte endast till nackdel för NT. Eftersom man har tillverkningen i Ryssland så sparas in både på lönekostnader och energi. Därtill är råmaterialens prisnivå nu rätt låga.

      Enligt mig placerar sig NT kvalitetsmässigt som nr.2 efter Kone på den finska börsen. Min uppfattning är att NT är rejält undervärderat på den annars övervärderade börsen. Ett gyllene köpläge ges till den långsiktiga portföljen efter att aktien nu har paniksålts pga tillfälliga oroligheter i Ryssland/Ukraina.

      Radera
  5. Om aktier är övervärderade är väl företagsobligationer ännu mer övervärderade? Spiltan Räntefond har en otroligt jämn utvecklingskurva senaste åren med en avkastning på ca 3% per år med mycket små variationer. Om det är en korträntefond kan man ju fundera vilka risker som finns i portföljen för att generera den avkastningen. Hur lyckas man med det och hur kommer innehaven att påverkas i en eventuell finanskris 2.0?

    Det är sannolikt säkrare än att ha pengarna i aktier, men frågan är om den extra avkastning man får i förhållande till bankkonton om ca 1,5% motiverar den risk man tar (men kanske inte alltid förstår att den finns där). Spreaden är trots allt mycket låg idag. Det behöver inte hända mycket för att den ska normaliseras och då faller rimligtvis även dessa fonder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här pratar vi kort räntefond med korta löptider. Räntekänsligheten är låg och diversifieringen mot olika företag relativt hög. Men du har rätt i att det inte är noll risk och att bankkonto kan vara ett alternativ.

      Långa obligationer mot företagssidan skulle jag som sagt inte köpa.

      Radera
  6. @7trappor

    Spiltan räntefond har en duration på max 1 år varav risken/påverkan är låg relativt sett även vid räntehöjningar. Risken för kraftiga (korta löptider) räntehöjningar inom ett år är det som bör beaktas för denna fond tänker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genomsnittligt max ett år vilket är en viss skillnad. Sen bör man komma ihåg att anledningen till att det öht finns en spread är ju att det finns en kreditrisk. Det är trots allt inte så många år sen många etablerade storföretag och banker var mycket illa ute och inte hade överlevt utan massiva (direkt och indirekta) insatser från centralbankerna.

      Radera
    2. Den största risken i Spiltan Räntefond är att företagen som ställt ut obligationerna inte uppfyller sina förpliktelser enligt avtalet, t.ex. på grund av likviditetsbrist. Av det skälet sparar jag Öhmans Penningmarknadsfond som innehåller statsobligationer. Det kostar dock i form av lägre ränta.

      Ett bankkonto kan säkert vara ett bättre alternativ än kort räntefond för många, men den som väljer bankkontot bör vara medveten om att det kan ta ett längre tag innan pengarna så småningom efter en konkurs återbetalas via den statliga insättningsgarantin.

      Radera
    3. @Anonym: Öhmans Penningsmarknadsfond skulle kunna vara ett lågriskalternativ alltså. Från beskrivningen klipper jag följande: "Placeringarna görs i värdepapper med hög kreditvärdighet, utgivna av staten, banker eller bostadsinstitut", så bara statligt är det inte.

      Radera
    4. @Lundaluppen: Jo, Öhmans Penningsmarknadsfond är bara statlig. Se exempelvis senaste månadsrapporten:

      http://www.ohman.se/upload/%C3%96hman%20Fonder/M%C3%A5nadsrapporter/2009-10/PM.pdf

      97% av fondens tillgångar är placerade i statspapper och resterande 3% i likvida medel. Sedan har du naturligtvis rätt i att fonden inte med nödvändighet är begränsad till statspapper. Förvaltaren skulle kunna välja att ta in andra värdepapper med hög kreditvärdighet, men mig veterligen har det ännu aldrig hänt.

      Radera
  7. I've increased the cash and Spiltan Räntefond share of my total portfolio over the last few months while still investing (but with in general much less expected return and/or higher risk than over the last five years before). I am struggling every day how to handle this increasing cash pile, especially in this low-interest environment and I still have no proper idea, more than that I should continue to invest some money at a slow pace (as over a 10-20 year period stocks will most likely outperform bonds, even with today's valuations)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Well, my cash pile is very modest compared to my stock portfolio so it's really not a concern at this point, but may well grow into one over time.

      Should the stocks I'm interested in keep rising over a long time compared to their fundamentals, then you could expect a lot of blog posts on the subject here ;-)

      Radera
    2. Yes, it will drive some interesting discussions. We have to wait and see what the future will bring.

      Radera
  8. Spontant kändes det som en liten överraskning, men vid närmare eftertanke är du ju lojal mot dina investeringskriterier...

    Spännande att se vad som kommer ut av det!

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har man en metod man inte följer så har man ingen metod ;-)

      Radera
  9. Skönt att ha dig i ränteklubben :)
    Fast jag gick ännu längre och sålde av alla aktier. En chansning givetvis men jag hoppas man kan komma in billigt igen om något/några år.
    Annars får jag väl vara en tråkig räntesparare resten av livet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj... Det var friskt! Du funderade inte på att behålla någonting alls (hälften; en fjärdedel...)?

      Mvh

      Carolus

      Radera
    2. Jo. Klart jag funderade lite fram och tillbaka.
      Men ska jag någonsin bli rik på det här måste man ju chansa lite. Jag känner väl bara att chansen att jag kommer kunna köpa tillbaka allt billigare än vad det kostar just nu är stor. Men jag är rädd att jag kommer ha svårt att avgöra när det är läge att gå in igen.

      Radera
    3. Det kan vara större risk att stå utanför än att bara sitta still. Högre aktivitet har historiskt inte lönat sig. Inaktivitet har varit bra.

      Radera
    4. Att chansa och tajma marknaden är nog ett av de svårare sätten att bli rik :)

      Radera
  10. Har du funderat på att köpa riktiga obligationer istället för en fond? Det finns alltid obligationer som snart förfaller till betalning om man vill ha korta obligationer. Man slipper fondbolagets förvaltningsavgift men får å andra sidan betala courtage vid köp och försäljning. Försäljningscourtage slipper man väl om man behåller obligationen till dess att den löper ut?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur gör man? Länkar till information? Jag har ingen som helst kunskap om direkthandel i obligationer.

      Radera
    2. Jag har aldrig försökt köpa några obligationer. Avanza har en avdelning där man kan handla obligationer: https://www.avanza.se/obligationer.html

      Dessvärre presenterar inte Avanza tillräckligt med uppgifter om obligationen för att man ska veta om det är en bra affär. Man behöver veta hur räntan beräknas, när den utbetalas, när obligationen förfaller till betalning och hur mycket man får då. Avanza anger dock bara köp- och säljkurser. Själva köpprocessen verkar inte vara svårare än aktier: man klickar på "köp" och "sälj" på samma sätt genom sin bank.

      Radera
  11. Tack för en trevlig blog! Har en liten fråga:

    När du säger att det inte är köpläge av aktier, menar du då för dig (som har en aktieportfölj) eller även för mig som inte har några aktier öht men funderar på att börja? Försöker förstå exakt vad du menar när du säger att det är köpläge!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en oerhört väsentlig fråga och perspektivet blir helt annorlunda. Buffett sa någon gång att den största risken med aktiemarknaden är att stå utanför. Mitt beslut kommer mot bakgrunden att jag redan har en anständig del av mina totala tillgångar i börsen och att lämna lite utanför medför inte en jättestor skillnad.

      Om jag fick en klumpsumma pengar idag och skulle leta placeringar skulle jag sannolikt inte lägga 100 procent i en kort räntefond, trots att jag tycker aktier generellt ser dyra ut.

      Radera
  12. Hej, Angående att du inte hittar något köpvärt just nu... Skummar mig igenom din intressanta blogg och läser att du gärna vill öka ditt innehav i några av dina aktier men att de nu är för dyra. Men väljer du aldrig att sälja av något innehav när det står högt och köper tillbaka dem när de står lägre? Eller låter du dem följa med ner och fyller bara på vid rätt pris om du fortfarande tror på bolaget?

    Med vänlig hälsning, Ny på börsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du klickar på försäljning så finner du de fall jag sålt tidigare. Det finns också en FAQ där en av frågorna (nummer 4) är när jag säljer.

      Mvh LL

      Radera
  13. Apropå Bonheurs utdelning så kom den in på mitt nordnet konto just idag (15%skatt drogs direkt)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snabba rackare, de där Nordnet ;-)

      Radera
  14. Väldigt imponerande. Är det som dem säger, dvs att den första miljonen är jobbigast?

    mvh

    O

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min första miljon kom från företagande vilket gör min erfarenhet lite annorlunda jämfört med om man sparat från noll. Men helt klart kom de andra enklare.

      Radera
  15. Tänk på att många svenska obligationer har flytande räntebas även om löptiden är lång. Då är det bara spreaden mot stibor som är låst och man är därför inte exponerad mot räntehöjningar på samma sätt. jag tror att räntebindningen i Spiltans högräntefond är ca 1 år (även om kapitalbindningen är längre...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. för övrigt så har jag 70% av min portfölj i räntebärande instrument sen någon månad tillbaka. håller med om att det är svårt att hitta köpvärda aktier..

      Radera
  16. LL
    Har du funderat på att sätta något tak på hur stor räntedelen får bli av depån?

    Överväger du nån gång ett fondspararande för någon del av kapitalet, i marknader där det är svårt att ha ett direktägande?
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, något tak har jag inte övervägt, det känns ganska avlägset men jag får fundera på saken om andelen skulle stiga.

      Aktiefonder är inte aktuellt, inte ens för att täcka avlägsna markander. Jag gillar inte att överlåta mina beslut till någon fondförvaltare (eller indexkonstruktör) och investera i blindo.

      Radera
  17. Jag är ny på börsen och har börjat köpa en del aktier men även lagt en del av mitt kapital i fonden Carnegie Corporate Bond A i väntan på bättre köplägen. Hur ser du på risken i den fonden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en lång räntefond och därmed inte aktuell.

      Radera
  18. Det här är kanske en dum fråga. Men som jag har förstått så har du, lundaluppen, inte allt ditt innehav i ISK utan en stor del finns i traditionell depå också. Kan det finnas något värde i dagsläget när värderingarna verkar höga göra investeringar i traditionell depå och utnyttja möjligheten att kvitta eventuella förluster på nya investeringar med orealiserade vinsterna vid årsskifte?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast om man misstänker att man köper in sig på för höga nivåer är det ändå kanske förnuftigare att avstå? Men visst, det är klokare att köpa i depå idag än för några år sedan.

      Radera
    2. Hur ser det ut med uttag från ISK. Påverkar uttag skatten? Jag har sålt en del aktier och slängt in pengarna i räntefonder istället men de ligger kvar i min ISK. Värt att föra över det till vanlig depå istället?

      /Jocke

      Radera
    3. Uttag från ISK bör endast ske i undantagsfall då det är skatt på insättningarna. Använd vanlig depå om du ska buffertspara eller motsvarande istället.

      Radera
  19. Jag ser att du sätter ditt val just nu i relation till din ganska stora aktieportfölj. Men är det risk du vill hantera, eller försöker du tajma marknaden? Kanske bara fel prissättning?

    Jag greppar inte riktigt det och det är kanske där svart finns på din fråga när du ska sluta lägga pengarna i korträntefond.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs gärna i inläggen om The Intelligent Investor om timing mot pricing. Jag försöker ha en absolut syn på vad som är "för dyrt" eller "billigt". Det leder till en form av timing, men ändå inte.

      Radera
  20. jag har tittat en del på bure, med sin stora kassa och substansrabatt samt intressanta innehav kanske denna aktie vore når för dig med? hade varit intressant att höra vad du tycker om den? mvh Sparbuffett

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte Bure bara en enda stor kassa just nu? Lite lurigt att veta vad det blir av bolaget?

      Radera
    2. Deras innehav och ägarandel redovisas på deras hemsida.

      Noterade innehav

      MedCap 22%
      Mycronic 38 %
      PartnerTech 43%
      Vitrolife 28,8%
      XVIVO Perfusion 26,3%

      Onoterade innehav

      Investment AB Bure 100%
      Mercuri International 99,1 %

      http://www.bure.se/extra/faq/?module_instance=1&action=question_show&id=20

      Radera
    3. Och senaste tillskottet:
      BURE FÖRVÄRVAR ANDEL I FONDBOLAGET FONDITA AB I FINLAND

      Bure Equity AB har träffat avtal med Livränteanstalten Hereditas (”Hereditas”) om att förvärva 20,11 % i Fondbolaget Fondita Ab (”Fondita”), en ledande oberoende förvaltare av aktiefonder

      Radera
  21. I brist på annat. Det skulle vara väldigt intressant att se vad LundaLupper skulle gjort om han inte hade några aktier eller fonder alls och fick 10 miljoner i näven idag.

    Jag antar att du sakta men säkert skulle vilja komma in på marknaden men hur skulle du parkera pengarna så länge och hur skulle du dela upp det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är stoff för ett blogginlägg någon dag. Ett lite mer sannolikt scenario är att jag skulle komma över en klumpsumma som är kanske i samma härad som dagens portfölj, även det skulle ställa frågan om "farorna att stå utanför marknaden" lite på sin spets.

      Radera
    2. Precis, det var syftet. Faran med att stå utanför och hur man kommer in när börsen är på all time high hela tiden. Jag tror det är många som sitter i den situationen och skulle uppskatta ett eget inlägg om det. Tack för en kanonblogg.

      Radera
  22. Kanske man kan släppa lite på balansräkningskravet när det gäller bolag med starka huvudägare. Tror att Antonia ser till att Mekonomen får en utveckling som liknar Axfoods.

    SvaraRadera
  23. Jag har själv ca 40% av min portfölj i Spiltan räntefond i nuläget. Passar mig dock mycket bra för tillfället då jag snart kan behöva kapital till andra investeringar än aktiemarknaden. Hade så inte varit fallet hade jag nog inte suttit med en så stor andel räntor, om någon alls.

    SvaraRadera
  24. Tycker att @breakin ställer den mest väsentliga frågan på länge. Alla måste utgå från sitt egna perspektiv. Äger man tex inga SHB så tycker jag att de är attraktiva med omkring 5% direktavkastning...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast beror ju på hur man räknar... med bonus utdelningen så ja 5% Direktavkastning just nu... men räknar inte med att den kommer kvarstå nästa år. Det var trots allt en bonusutdelning. Med ordinarie utdelning så landar vi på runt drygt 3%...

      Men jag förstår ditt resonemang vilket jag håller med om.

      Radera
  25. Ligger själv med 54,5% i Spiltan Räntefond samt 45,5% i SPP Obligationsfond. Tut tut här kommer räntetåget...

    SvaraRadera
  26. Intressant om det är någon som vill dela med sig tankar om hur ni hade tagit er in på börsen med ett kapital på 200.000kr i dagens läge. Sikta på aktier, fonder eller vänta ut fallande priser?

    Med vänlig hälsning, Snart på börsen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade övervägt två alternativ:
      1. Vänta
      ... eller
      2. Sprid ut inköpen över en tid

      Men det beror såklart på ens personliga ekonomi. Är 200 000 en betydande del av ens balansräkning eller är det pengar som garanterat inte kommer att behövas på väldigt länge?

      Min personliga filosofi om klumpsummor är att de är bäst att amortera med dem (ifall man har ett lån det vill säga). På så sätt stärker man både sitt eget kassaflöde och sin balansräkning omedelbart. Att amortera är den säkraste investeringen som överhuvud taget går att göra och "avkastningen" klår de flesta andra säkra sparformer.

      Radera
  27. Lundaluppen, ser att du har både a och b- aktier i Handelsbanken. Om man skall in och köpa Handelsbanken för första gången vad skall man då köpa a eller b aktien? Det är väl b- aktien som du har i bevakningslistan?

    SvaraRadera
  28. Om man inte är intresserad av röststyrkan (vilket man sällan är) köper man den som är billigast, vilket också är det som LL gjort, om jag får lov att svara lite i hans ställe.

    mvh
    /Billiga Aktier (f.d. P Falck)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, nu när du så vänligt svarat blir man lite besviken på sig själv att inte kunnat förstå det tidigare

      Radera
  29. Du skriver att du är måttligt intresserad av att hitta nya bolag till din lista, men när börsen är högt värderad är det väl ett ypperligt tillfälle att bortse från värderingen helt och bara se till kvalitet? In med best of the best på listan och sedan är det bara att vänta på köplägen. Bättre att göra hemläxan ordentligt nu än att ha bråttom sedan! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skriver måttligt motiverad, det är en liten skillnad ;-). Det är som du säger alltid relevant att söka upp bra investeringsobjekt, men det är helt enkelt inte lika roligt när man direkt ser att det inte kommer att vara aktuellt att köpa på mycket länge.

      Radera
  30. Vem hade väl kunnat gissa det? "Inköp Spiltan Räntefond" genererar mer än 60 kommentarer på 24 timmar... :-)

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är en mästare på rubriksättning, Aftonbladet har mycket att lära ;-)

      Radera
  31. Om man nu skulle vilja börja investera i exempelvis spiltan räntefond, skulle inte en vanlig depå vara mer fördelaktig än exempelvis ISK eller kapitalförsäkring?

    Tack för en bra blogg

    mvh
    Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om fonden avkastar mer än statslåneräntan (2,09 senast) så lönar det sig bättre med ISK/KF. Om man däremot tänker göra uttag i närtid så kan depå vara bättre eftersom den inte har skatt på insättningar.

      Radera
  32. Sitter lite i samma båt. Inte handlat aktier på 6 månader nu. Var också inne på att handla spiltan räntefond men tycker att avkastningen är tråkigt låg..hittade istället Catella Nordic Corporate Bond Flex R. Är dock halvtaskigt insatt i riskerna i den fonden... Hoppas kunna sova gott ändå.

    SvaraRadera
  33. Får man fråga hur tankarna är kring land/region (ev. oaktat/aktat valuta) och bransch portföljbyggen?
    /AS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det korta svaret är att prioritet ligger på botten-upp, dvs. bolag först och andra aspekter i andra hand. Sverige är prioriterat på grund av kunskaper om redovisning och andra spelregler, i andra hand Norden och USA där jag känner att jag har en hygglig kunskapsnivå.

      Radera
  34. Ingen som handlar med råvaror?
    Handelsbanken har certifikat utan hävstång.
    Jag har köpt el, kaffe,silver m.m
    Flera av dem står ju rekordlågt i pris.
    Alla ni som letar köplägen där har ni dem :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Smakade kaffet gott? :)

      Men allvarligt, vad har man för investeringsmetodik annat än spekulera i tajming av köp och sälj?

      /K

      Radera
  35. Hej,

    Tack för en mycket intressant blogg.

    Om du inte redan hade en så stor andel Handelsbanken i din portfölj, hade du kunnat tänka dig att köpa på dagens kurs, eller hade du avvaktat? Har tittat på din bevakningslista och där har du motiverat pris 315 kr, vilket ju skulle betyda ett jakande svar på min fråga, men hur mycket säkerhetsmarginal är inbyggt i den beräkningen?

    Mvh Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag skulle vara intresserad av Handelsbanken. P/E 15 implicerar en potentiell totalavkastning på 6,7 % vilket innebär en säkerhetsmarginal mot säkra räntan som idag ligger på kanske 2-3 procent.

      Radera
    2. Hej,

      Antagligen så har jag missat nått fundamentalt, men var får du 6,7% ifrån? Är det en definition från P/E tal som säger det eller från din analys av Handelsbanken?

      En relaterad fråga, när vi räknar på framtida direktavkastning tar ni med eventuell bonusutdelning från tidigare år?

      Mvh,
      /Daniel

      Radera
    3. Totalavkastningen från ett företag kan sägas vara inversen av P/E, dvs E/P. E(arnings) är beskattad vinst som antingen kan delas ut eller återinvesteras för ägarnas räkning i verksamheten.

      1/15 = 6,7 procent

      Radera
    4. Missade den andra frågan: jag antar alltid att en extrautdelning är en engångsföreteelse. Det finns några undantag, exempelvis har Fred. Olsen Energy en besynnerlig utdelningspolicy.

      Radera
    5. Alright då är jag med, tack för förklaringen. Det låter ju dock ganska teoretiskt. Finns väl inget som säger att denna earning kommer tillbaka till en själv i från av utdelning eller kursökning?

      Själv har jag också skippat extrautdelningar, men har sett att vissa verkar räkna med de.

      Mvh.
      /Daniel

      Radera
    6. Ja det är en aning teoretiskt, och speglar nog mer hur man ser på onoterade bolag idag än noterade bolag. Men om den faktiska totalavkastningen (kurs+utd) överstiger detta över tid så har man sannolikt en risk.

      Radera
  36. tack før resonemanget om ræntefond VS sparkonto. Jag har valt sparkonto med insættningsgaranti før att jag vill att ræntesparandet ska vara helt riskfritt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det som talar emot sparkontot för mig är att man behöver bevaka dem aktivt för att hålla en hög nivå. I en räntefond får du den tjänsten. Vilket är exakt samma skäl som gör att jag undviker aktiefonder, ironiskt nog.

      Radera
    2. Sant, I Norge finns faktiskt en bank som erbjuder "topp 5 garanti" på sparræntan, dvs som sæmst femte høgsta sparræntan i landet.

      Radera
  37. Först tack för en underbar blogg. Hög klass.

    Med tanke på läget, du (eller någon annan) överväger inte att ställa ut köpoptioner på innehavet?

    /johan



    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig testat på det. Någon läsare har kanske mer erfarenhet?

      Radera
    2. Har funderat i samma banor men tror inte man kan använda sig av aktier i en KF/ISK som säkerhet? Eller kan man handla med optioner i en ISK/KF? Någon som vet?

      Radera
  38. En sak jag funderat på nu när de västerländska indexen står högt. Borde det inte vara läge att kika närmare på "emerging markets". Läste att dessa index ligger betydligt lägre än västerländska (kanske av en anledning). Någon som vet om några intressanta index fonder som följer utvecklingsländer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. http://lundaluppen.blogspot.com/2014/01/luppen-mot-indexinvestering.html

      Läs detta inlägg. Viktigare än någonsin.

      Radera
    2. @Anonym 16:11: Finns numera indexfonder för EM med avgifter ned till 0,75%. Med tanke på att globalindexfonder normalt inte innehåller EM kan det vara lämpligt att lägga till de senare med tanke på diversifieringen. Men glöm gärna det där med att högt och lågt i förhållande till entry/exit. Proffsen klarar det inte, än mindre vi amatörer som har vill bli förmögna (och inte sysslar med detta för spänningens skull).

      @Anonym 17:10. Håller med om bloggposten och kan rekommendera den. Men det är minst lika viktigt att läsa kommentarstråden!

      Radera
    3. @storugglan. Absolut, Kommentarerna minst likta viktiga. Bloggposten bör ingå i Lundaluppen Hall Of Fame.

      I långa loppet tror jag det inte spelar någon roll vilket index man väljer i så länge man sparar i vått och torrt.

      Har du samma strategi som tidigare? Dvs Sverige, Global, och 25% tillväxtmarknader om jag inte minns fel.

      Malkiel förespråkar en Global indexfond. (Vanguards innehaller dock en del tillväxtmarknader).

      Radera
    4. @Anonym 04:43: Samma strategi som tidigare: Sverige 40%, global 40%, EM 20%.

      Problemet med de flesta globalindexfonder är att de endast omfattar de utvecklade ekonomierna. Så vill man inte utesluta EM så behöver man komplettera med särskilda indexfonder för dessa.

      Innehållet i globalindexfonderna kan dock variera något så man får kolla på innehållet i säcken.

      Hittills har denna strategi visat sig falla väl ut. Pystar in månadsvis, och kommer att fortsätta göra så, vilket känns bra nu när alla pratar om bubbla. Hur var det nu förresten, det som alla pratar om är den mest osannolika utvecklingen, uppåt som nedåt.

      Den som känner för att fördjupa sig i kostnaden att stå utanför aktiemarknaden, eftersom man menar sig ha större förmåga än marknaden att förutsäga en bubbla, kan med fördel läsa Aswath Damodarans blogginlägg:

      Bubble, Bubble, Toil and Trouble: The Costs and Benefits of Market Timing

      Radera
    5. 40/40/20 är nog en bra fördelning. Det bör bidra till en ganska lugn och jämn resa.

      Direktäger du några aktier eller är du 100% indexerad?

      Radera
    6. Direktägde aktier tidigare, med gott resultat. Men insåg att det var mer marknaden än jag som gjorde jobbet för detta resultatet. Slutade med att jag anlitade marknaden på heltid. Sammanföll med att jag var tvungen att lägga min tid mer på att förstå och hitta den lämpliga tillgångsallokeringen och hur agera i förvaltningen oberoende av marknadens utveckling. Som för så många andra måste man skärpa till sig när summorna blir större. Allt blir mer på allvar, och man måste agera mer professionellt. Önskar bara att jag insett allt detta redan för 10-20 år sedan.

      Radera
    7. Tack för svar. När du nämner tillgångsallokering menar du fördelningen av aktiefonder och räntebärande papper eller investerar du även i råvaror?

      Vad anser du en vara en rimlig fördelning av aktier/räntefonder om man inte behöver pengarna på 10-20 år?

      Radera
    8. Jag investerar inte i råvaror, utan bara i aktier och räntor. Med risk vill jag ha tillväxt. Det får jag med aktier (värdeskapande företag). Med råvaror får jag risk utan tillväxt (finns inget värdeskapande i råvaror) vilket inte är något jag vill ägna min tid åt att spekulera i.

      Räntedelen finns där för diversifieringens skull och för att göra det möjligt att köpa aktier när det är aktuellt vid rebalansering. Räntor har inte som primär uppgift att ge avkastning. Det verkar många ha glömt i företagsobligations- och preferensaktieyran (bättre att öka andelen aktier om man vill höja avkastningen och risken). Risk utan tillväxt är ingen bra mix.

      Rimlig fördelning aktier-räntor på 10-20 års sikt beror även på riskbenägenheten. Man ska inte ha mer aktier än man klarar av vid en rejäl börsnedgång på 30-50% utan att sälja sitt innehav. Här en färsk artikel på det temat:

      What Kind of Investor Are You?http://awealthofcommonsense.com/kind-investor/

      Givet en mycket hög riskbenägenhet skulle man kunna tro att 100% aktier är den rätta allokeringen på 10-20 års sikt. Det verkar dock vara så att man får en högre avkastning med ca 20% räntor, som en effekt av diversifieringen (hittar dock inte referensen just nu).

      För att hitta den individuella rimliga fördelningen på 10-20 års sikt skulle jag rekommendera att använda Nordnets investeringsguide. Du svarar på ett 20-tal frågor och guiden spottar ur en allokering baserad på dina svar. Bättre än så tror jag inte att det blir, såvida du inte vill ge din in i odjurets koja för att träffa en "rådgivare". För att kunna använda alla delar i investeringsguiden måste man vara kund i Nordnet, men det blir man gratis utan att behöva sätta in några pengar eller använda några av deras övriga tjänster.

      Jag kan också rekommendera Claes Hembergs bok "Spara klokare 55+". Sättet att tänka passar oberoende av ålder. Handlar om att placera pengarna i olika korgar med olika tidsperspektiv, vilket jag tror är att bra sätt att hantera nerverna och få ro i sinnet. Hemberg har kortfattat skrivit om detta i ett blogginlägg:

      65 års-sparandets ABC

      Skillnaden för en lönearbetande är förstås att det finns ett avsevärt inflöde av pengar i form av lön. Det gör beroendet av kapitalet mindre än för en (vanlig eller tidig) pensionär.

      Det här låter förstås inte speciellt upphetsande för de flesta. Kanske till och med något töntigt. Men det är så förmögenheter byggs.

      Radera
    9. Första länken ovan blev underlig. Ska vara:

      What Kind of Investor Are You?

      Radera
    10. @Storugglan: Ingen kritik menad mot de kloka råden men: "Men det är så förmögenheter byggs.". Är du säker? Vet du någon som lyckats enligt denna metod?

      Radera
    11. @Lundaluppen: När du ställer frågan så ska jag inte entydigt svara ja. Jag är inte säker, men det jag skrev ovan motsvarar mina egna erfarenheter och de jag fått mig till livs av personer i min omgivning. Att det inte handlar om att vara smart, utan om att undvika att vara dum och göra fel saker. Att bygga sin egen metod och modell som genererar ett sådant beteende. Är detta "metoden" så känner jag till folk som lyckats.

      Men det beror förstås vad man räknar som en förmögenhet. Jag antar att det finns tre sätt att bygga en förmögenhet: driva företag, bostadsaffärer eller att spara och investera en avsevärd del av en löneinkomst. Jag känner ingen som gjort det sistnämnda och levt ett spännande liv.

      Vad ser du som den svagaste länken i denna "metod"?

      Radera
    12. Huvudpunkten i indexinvestering/tillgångsallokering är ju låg aktivitet och det tycker jag en del verkar missa. Det blir snabbt index picking istället för stock picking. Men de texter du pekar ut adresserar ju detta.

      Mitt egentliga problem med fonder öht är nog att man plockar företagandet ur investeringen. Det blir ungefär som att köpa en grupp hus utan att veta hur de är byggda, var de ligger och om de används till bostäder eller industri. Det blir könlöst, siffror på papper och påklistrat abstrakt i mina ögon. Om man verkligen inte kan skilja en bygghandel från ett IT-konsultbolag från ett gruvbolag, så visst. Men då ber man om pengar utan ansträngning och vem har sagt att sådana pengar ens existerar?

      Radera
    13. "Mitt egentliga problem med fonder öht är nog att man plockar företagandet ur investeringen."

      Måste man verkligen kunna och förstå företagande för att investera? Själv har jag inte läst företagsekonomi men däremot nationalekonomi och ekonomisk historia. Det lilla jag kan om företagande har jag inhämtat på annat sätt. Däremot har jag haft god nytta av mina kunskaper om det större och längre perspektivet i ekonomin. Men även det kan man skaffa på annat sätt - om man känner att man vill ha det. Men varken det ena eller andra menar jag krävs i någon högre grad för att investera i aktiemarknaden. Det viktiga är de övriga delarna: kunskap om den egna ekonomin och ens eget kynne.

      "Men då ber man om pengar utan ansträngning och vem har sagt att sådana pengar ens existerar?"

      Pengar utan ansträngning - är det inte det som kallas beta? :-) Risken i en placering utan alfa premieras också, och de pengarna tycker jag inte heller är kattskit.

      Radera
    14. Jag talade ur ett eget perspektiv där. Jag investerar inte i aktiemarknaden, jag investerar i företag.

      Alfa och beta är härledda ur volatiliteten. Om historisk aktieprisvolatilitet är proportionell mot framtida verksamhetsrisk så är de utmärkta mått...

      Radera
    15. @Storugglan. Hur ofta tycker du man bör rebalansera i portföljen? En gång i kvartalet?

      Radera
  39. Syftet med rebalanseringen är ju att återställa den ursprungliga fördelningen mellan aktier och räntor (och ev andra tillgångsslag). Detta eftersom den ursprungliga fördelningen överensstämmer med ens val av nivå på risk och avkastning.

    Det kan därför vara bra att rebalansera om tillgångsslagen rört sig t.ex. 10 procent (inte procentenheter) från sin ursprungliga fördelning. Därutöver kan det vara bra att rebalansera med vissa tidsintervall.

    En bieffekt av återkommande rebalanseringar sägs vara att man köper billigt och säljer dyrt (se t.ex. William J. Bernstein: The Rebalancing Bonus). En studie av Vanguard visar dock att det ur den aspekten inte spelar någon större roll med vilket tidsintervall man rebalanserar (Vanguard: Best practices for portfolio rebalancing (pdf)). Det viktiga är med andra ord inte hur ofta man rebalanserar utan att man gör det.

    En annan faktor att väga in är kostnaderna med att köpa och sälja. Med ISK etc. behöver man inte tänka på skatteffekterna. Med fonder behöver man inte tänka på courtagekostnader. Detta kan tala för fonder i ISK. Men självklart går det att uppnå lika bra effekt med andra papper beroende på ens egen kunskapsnivå, erfarenhet, intresse och tillgång till fri tid.

    Lever man inte på sitt kapital utan på andra inkomster, varav en del sparas, kan det enklaste vara att rebalansera genom att, t.ex. månadsvis, köpa de tillgångsslag som gått sämst. Tidsintervallet återigen beroende på ev courtagekostnader.

    Här en gammal bloggkommentar med ytterligare länkar till artiklar om rebalansering:

    Fler artiklar om rebalansering

    SvaraRadera
  40. Jag har precis sålt av en större del i mitt företag och har nu ca 3 MSEK på banken. Sedan tidigare har jag ca 300 TSEK i ett aktiesparande. Känner mig lite villrådig, är intresserad av att använda ungefär 2.5 MSEK att bygga upp en långsiktig portfölj minst 10-15 år, kanske mkt längre än så. Just nu funderar jag på att köpa för ca 100,000 per månad fram till en ev nedgång då jag kan tänka mig köpa mer. Vad rekommenderar ni mig i nuvarande situation?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      Apropå det månatliga beloppet: Jag tycker 100.000 kr är för mycket i förhållande till 2.5 miljoner kr. Det är ju "bara" utspritt på lite drygt två år... Jag hade nog valt ett mindre belopp varje månad...

      Mvh

      Carolus

      Radera
    2. @Anonym: i förra högkonjunkturen "råkade jag ut" för något liknande och använde hälften för att amortera lån och hälften för att omedelbart bygga en portfölj. Det första var bra, det andra dåligt. Samtidigt är det svårt att stå helt utanför med en så stor summa och se en minimal ränteavkastning på helheten.

      Om du vill smyga in på marknaden håller jag med Carolus, 100 tkr kan vara lite för snabbt. Halva takten kanske är mer lagom?

      Radera
    3. Tack för svar, och information baserat på erfarenhet. Har ca 50% belåningen på huset vilket jag är nöjd med. Kommer nog köpa för ca 60 000 framöver baserat lite på era rekommendationer. Handelsbanken blir det denna månad, därefter får vi se. Tack för en mkt bra blogg som fått mig intresserad av långsiktigt sparande i aktier.

      Radera
    4. Spännande! Vilka andra bolag har du på lut? Endast svenska eller tittar du även över Atlanten?

      Mvh

      Carolus

      Radera
  41. Har du hela din portfölj hos samma aktiemäklare, hur tänker du i så fall kring om banken skulle gå i konkurs och du har 4.5 miljoner där men insättningsgarantin endast är på 1 miljon?
    Mvh Andreas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, mina innehav är spridda över flera, men också över 1 miljon hos flera. Mina aktier finns dock inte på bankens balansräkning (utom en liten post i en kapitalförsäkring) och är min egendom, inte en fordran på banken som inlåning är.

      Därmed tillfaller tillgångarna inte bankens borgenärer vid en konkurs utan de är mina. Det är stor skillnad på aktier och pengar på ett bankkonto rent juridiskt alltså.

      Radera
  42. Okej, skiljer sig detta mellan ISK, kapitalförsäkring och aktiedepå? Eller finns det risk om du hade haft allt ditt innehav i en ISK på Avanza till exempel? Tack för en bra blogg förresten:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kapitalförsäkring innehåller en motpartsrisk i att försäkringsbolaget kan gå omkull. Dessa bolag brukar vara noggrant avskilda mot övrig verksamhet så risken är minimal men inte noll.

      Aktiedepå och ISK är ett direkt ägande, så där finns inte dina aktier på bankens balansräkning.

      Andelsköp typ Aktieinvest bör vara ett mellanting, du kan knappast direktäga decimaler av en aktie, utan där måste någon mellanhand in. Men jag vet inte det juridiska läget där.

      Slutligen kan du ju äga via fonder och där är fondens innehav skilda från fondbolaget, men du äger dem indirekt via fonden. Om själva fonden går åt pipan genom spekulation eller oegentligheter så sjunker ditt andelsvärde ihop efterhand som fondens kapital minskar.

      Radera