måndag 24 september 2018

Investera via eget bolag - aktieägande

Detta är det femte inlägget i en serie om att investera via ett eget bolag, istället för att äga aktierna privat som de flesta gör. Det första inlägget finner du här.

Något jag inte tagit upp hittills är hur själva ägandet kan gå till. När det gäller börsnoterade aktier har du två olika alternativ som påminner om hur en privatperson har det, direkt ägande i depå eller indirekt ägande via kapitalförsäkring. Investeringssparkonto finns inte för företag.

Äga noterade aktier direkt i depå

Att äga aktierna direkt i depå innebär att ditt bolag äger det noterade bolagets aktier direkt, registreras i bolagets aktiebok och har rösträtt på dess stämmor.

Direktägande innebär att mottagna utdelningar bokas upp som en skattepliktig intäkt (om du äger mindre än 10 procent av det noterade bolaget, vilket väl får räknas som normalfallet) och att försäljningar leder till skattepliktiga vinster eller avdragsgilla förluster. Dessa förluster är dock endast avdragsgilla mot vinster av samma slag, dvs. aktievinster. Detta är en kraftig inskränkning som blir problematisk vid breda nedgångar då det kan ta flera år innan du har möjlighet att utnyttja avdragen fullt ut.
Aktiebrev från 1288, källa: Wikipedia
Bolagsskattesatsen är 22 % idag och enligt beslut i Riksdagen kommer den att sänkas kommande år för att jämka den minskade avdragsrätten för finansiella kostnader. Det är alltså en lägre skattesats inom bolaget än vad du som privatperson betalar vid ett direktägande (30 %). Jag ser ibland diskussioner på temat att "detta bör man kunna kapitalisera på" genom att stoppa in pengar som EK och sedan ackumulera inom bolaget. Men den dubbelbeskattning som uppstår gör att jag fortfarande inte sett något mer allmänt exempel där detta skulle vara gynnsamt.

Eftersom kostnader för förvaltningen, inklusive eget löneuttag, är fullt avdragsgilla kan det finnas en idé att låta en del av portföljen utgöras av direktägda "utdelningsaktier" som genererar en pålitlig intäkt som i sin helhet kan kvittas mot förluster. Om man inte har någon vinstgenererande rörelse kan detta vara det allra mest skatteeffektiva sättet att äga aktier.

Utländska noterade aktier innebär en liten extra bokföringsprövning när källskatt ska hanteras, den ska bokföras som en skattefordran som sedan avräknas när källskatten slutligen återbetalas (jag lovar att återkomma om SKAT, apropå tidigare inlägg).

Fondanalys.se påminde mig i kommentarerna om en detalj: handel med noterade aktier som direktägs innebär numera att bolaget måste ha ett LEI-nummer, i princip ett internationellt organisationsnummer. Jag använder mig av Bloomberg LEI som kostade 75 dollar för första året. LEI behövs endast för direkt ägande i publika bolag, inte för kapitalförsäkring eller onoterade innehav.

Noterade bolag värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och aktuellt värde och normalt bedömer man portföljen som helhet. Om portföljen vid bokslut har ett lägre värde än anskaffningsvärdet ska du göra en nedskrivning (ej avdragsgill). Om marknadsvärdet senare återgår mot anskaffningsvärdet får du göra återföringar. Värderingen får dock aldrig överstiga anskaffningsvärdet.

Över tid kommer detta att innebära att du kan ha mycket stora osynliga övervärden i ditt bolag. Det kan vara ett litet hinder om du vill göra en belåning för vidare investeringar, men är ju inte jättesvårt att resonera med banken kring.

Äga noterade aktier via kapitalförsäkring

Det enda egentliga alternativet till direktägande för ett bolag är en företagsägd kapitalförsäkring (KF). Den försäkrade är generellt du själv och när du dör tillfaller försäkringsbeloppet bolaget.

Aktierna i KF ägs, precis som vid privat KF, av försäkringsbolaget, inte av ditt bolag. Du saknar därmed rösträtt vid stämma och löper en (liten) mellanhandsrisk om något skulle hända med försäkringsbolaget.

När du stoppar in pengar i en kapitalförsäkring så bokför du debet mot ett tillgångskonto och kredit mot kassan, precis som när du köper aktier. Alla transaktioner inom försäkringen är däremot osynliga i bokföringen, dvs. köp, sälj, utdelningar, skatter och den lilla försäkringspremien.

När du plockar ut pengar ur försäkringen så tittar du först på marknadsvärdet i försäkringen. Om det överstiger ditt bokförda värde så bokar du uttaget som en vinst till övervärdet är kvittat. Resterande bokas mot tillgångskontot. Denna vinst är dock skattefri och ska justeras bort i deklarationen - dvs. du betalar ingen bolagsskatt alls för KF utan endast de skatter som tas ut varje kvartal inom försäkringen. Samma skatter som en privatperson som äger en KF betalar.

Mer info om bokföringen hittar du på utmärkta Bokföringstips (helt osponsrad länk).

På samma sätt som direktägda aktier ska KF tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och aktuellt värde och det kan därmed bli aktuellt med nedskrivningar och återföringar på samma sätt som vid direktägda aktier.

Direktpension

I det andra inlägget i serien diskuterade jag bolagsstruktur och beskrev min struktur som skyddar kapitalet i holdingbolaget från eventuella rörelserisker i dotterbolag.

Ytterligare en nivå av skydd kan uppnås med en direktpension. Som enda ägare och enda anställde i den helägda delen av min koncern ser jag hela bolaget som min pensionsförsäkring och har inte upprättat någon direktpension. Men har man flera ägare inne eller flera anställda finns det självklart anledning att titta vidare på detta.

En direktpension är i princip två papper: ett avtal mellan dig och bolaget där bolaget förbinder sig betala ut kapital när du går i pension, samt en pantförskrivning som ger dig företräde till pengarna vid en konkurs.

En pant är värdefull så länge det finns några pengar i bolaget så vad den egentligen är värd vid konkursen är ovisst. Om jag har någon obeståndsjurist bland läsarna får ni gärna fylla i om det finns någon lönegaranti eller liknande för pensionsutfästelser.

Jag använder som sagt inte direktpension men det finns mycket att googla om i ämnet, här är en sida på Visma som diskuterar ämnet.

Äga onoterade aktier

Om det finns ett område där ägande via eget bolag har tydliga fördelar mot privat ägande så är det i onoterade aktier. Aktier i onoterade bolag räknas nämligen som näringsbetingade andelar även om du äger under 10 procent, till skillnad från noterade aktier. Resultat från näringsbetingade andelar är inte skattepliktiga men heller inte avdragsgilla.

Att äga onoterade aktier fungerar likadant som att äga noterade aktier i depå, redovisningsmässigt. Du redovisar resultat vid försäljning och utdelningar, men inget är alltså skattepliktigt.

Detta innebär att ett holdingbolag kan allokera onoterade utdelningar mellan olika innehav utan skatteavbränning, en tydlig fördel gentemot en privatperson som behöver skatta av 30 %.

Som en parentes kan nämnas att bolag på Alternativa listan/Pepins räknas som onoterade. Som en parentes till den parentesen är Investmentbolaget Spiltans aktier ett undantag där utdelningen är skattepliktig men inte resultatet vid försäljning. Skattelagstiftning är... intressant.

Att äga onoterade aktier är en konst i sig, ett ämne som är alldeles för stort för denna inläggsserie, men jag kan ju återkomma om det finns intresse.

Låna till onoterade köp

Jag brukar ju vara väldigt skeptisk till belåning här på bloggen. När det gäller lån mot kontrollerade rörelser (eller fastigheter) har jag en helt annan syn. Jag kan mycket väl köpa en rörelse och belåna den hårt om dess kassaflödesegenskaper kan motivera det.

I ett sådant köp vill banken generellt ha säkerhet i den förvärvade rörelsen. Banken har också en absurd förkärlek för anläggningstillgångar, det kan vara långt enklare att belåna en maskin som kanske har en funktion för två bolag i landet, medan det är helt omöjligt att belåna ett likvitt lager som du kan sälja till miljoner konsumenter eller tusentals hantverkare.

I sådana lägen kan moderbolagets tillgångar användas som säkerhet. Banken vill såklart ha garantier så högt upp i din koncern som den kan få, och ditt intresse är att isolera ner riskerna. Men ibland kan villkoren bli så mycket bättre om du ökar upp säkerhetsmassan så att det motiverar att ta upp risken i toppen.

Beräkna substansvärde m.m.

I avsnittet om bolagsstyrning glömde jag faktiskt att kommentera en sak: interna rapporter. Som ni kanske märkt här på bloggen gillar jag generellt att dokumentera och även om jag skriver för ekande tomma salar så gör jag månadsrapporter i min koncern med tre huvudsakliga delar:
  • Konsoliderad resultaträkning, jämförd med budget. Tråkig till och med för mig, men för att våga vara "min egen" behöver jag känna att jag har kontroll här
  • Substansvärdering, som för alla investmentbolag är detta ett mycket viktigt värde och över tid en indikator på bolagets intrinsic value
  • Mottagna utdelningar rullande 12 månader
Resultaträkningen och mottagna utdelningar är ganska rakt på sak. Balansräkningen gör jag ingen konsolidering av då den inte representerar värdena i bolagen särskilt väl längre.

Substansvärdet kan förtjäna en kommentar, det beräknas i princip som:
  • koncernens egna kapital 
  • plus orealiserade värden i noterade innehav 
  • minus upplupen skatt (den skatt som skulle uppstå om de noterade innehaven såldes omedelbart)
  • plus orealiserade värden i onoterade innehav, här är jag mycket försiktig och värdeuppgången måste vara extremt tydlig innan den tas upp
Detta beräknar jag alltså varje månad och berättar passionerat om vid middagsbordet. Responsen är inte översvallande.

25 kommentarer:

  1. Som relativt ny egen företagare uppskattar jag denna artikelserie. Har förvärvat många nya kunskaper och idéer för framtiden. Just detta område upplever jag särskilt intressant, var pga den här artikelserien jag hittade till din blogg så jag hoppas på en fortsättning i serien. Tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevligt att höra. Det finns ju böcker att skriva om i princip varje rubrik i inläggen, men jag försöka hålla det på en "allmän" och så kortfattad nivå jag vågar, utan att bli helt platt.

      Radera
  2. Mycket bra serie, tack för att du delar med dig.
    /M

    SvaraRadera
  3. Otroligt intressant och som alltid välskrivet.

    Denna passus har jag försökt verifiera tidigare eftersom den kommer bli aktuell för mig: "Aktier i onoterade bolag räknas nämligen som näringsbetingade andelar även om du äger under 10 procent, till skillnad från noterade aktier."
    Mailat med Skatteverket och läst på deras sidor men kan inte riktigt se att det alltid gäller. Har du mer info?

    Hälsningar Henrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Titta på denna sidan och leta upp rubriken "Onoterade andelar är alltid näringsbetingade".

      Radera
    2. Tack, det var ju faktiskt tydligt!

      Radera
  4. Väldigt intressant artikelserie. Tack för att du delar med dig av din kunskap

    SvaraRadera
  5. Jag går i tankarna om att starta ett AS (Norskt AB för de som evt inte vet), för så som jag har förstått det så verkar dom ha mycket mer förmånliga skatteregler beträffande utdelning&vinst i noterade företag. Där gäller liknande regler som för onoterade (men dom tar 3% dock). Men jag undrar lite över detta stycket i din text, jag förstod det inte helt:

    "Eftersom kostnader för förvaltningen, inklusive eget löneuttag, är fullt avdragsgilla kan det finnas en idé att låta en del av portföljen utgöras av direktägda "utdelningsaktier" som genererar en pålitlig intäkt som i sin helhet kan kvittas mot förluster. Om man inte har någon vinstgenererande rörelse kan detta vara det allra mest skatteeffektiva sättet att äga aktier.", care to elaborate :)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den lilla erfarenhet jag har av norska aktiebolag är att det är rätt krångligt och att de rent administrativt är tyngre att driva än i både Sverige och Danmark. Räkna med att träffa notarius publicus då och då. Du kommer sannolikt inte kunna göra bokföring själv, men det hade du kanske inte gjort i Sverige heller.

      Stycket i texten var lite krångligt, menade helt enkelt att:

      - om dina skattepliktiga intäkter är lika eller mindre än dina rörelsekostnader så blir bolagsskatten noll

      Detta är en kortsiktig fördel jämtemot KF där du ju alltid betalar en intern skatt. På lång sikt ackumulerar du ju eventuella underskott (som du sannolikt får om du kör KF) som kan användas i framtiden eller till och med säljas.

      Radera
    2. Hur funkar det att ackumulera underskott via KF? På lång sikt ska väl KFs värde gå upp? Eller är det schablonskatten du menar?

      Hälsningar Henrik

      Radera
    3. Du ackumulerar underskott i KF genom nedskrivningar av dess värde. Underskotten är dock ej avdragsgilla så det har ingen skattemässig effekt alls.

      Radera
  6. En liten passus till din text: Från årsskiftet så måste alla bolag ha ett LEI-nummer (som kostar någon tusenlapp per år) för att kunna handla noterade aktier. Detta är imho en idiotregel från EU-byråkrater "för att stoppa penningtvätt.

    Detta LEI-nummer behövs dock ej för handel inom Kapitalförsäkring. Ej heller behövs det för onoterade aktier!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, hade jag nästan glömt. Det är dags att förnya LEI nu.

      Radera
    2. Kan lägga till att jag kör Bloomberg LEI, kostade 46 dollar att förnya. Tycks billigt i jämförelse med de andra alternativ jag sett.

      Radera
  7. Tack, inser nu att jag, iom K2 regelverket, i onödan bokfört realiserade värdeändringar för KF.

    SvaraRadera
  8. Är nyfiken på varför du är positiv till hård belåning av kontrollerade rörelser, men generellt skeptisk till belåning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror ju på kassaflödet i verksamheten som sagt. Men aktier jag köper i noterade bolag innehåller ju en belåning i sin balansräkning och jag avstår generellt från att lägga ytterligare en hävstång på detta. Finns äldre inlägg om detta.

      Radera
    2. Har nu läst det äldre inlägget med alla tillhörande kommentarer och förstår bättre hur du ser på belåning men är fortfarande osäker på pudelns kärna. Är det kanske, snarare än onoterad eller ej, insyn, inflytande och kassaflöde i verksamheten som avgör vilken belåning du kan tänka dig? Och (än så länge) har du inte tillräckligt inflytande i någon noterad verksamhet?

      Radera
    3. Om man köper ett bolag med hundratals kunder, löpande abonnemang som normalt sägs upp var femte-tionde år och nästan bara fasta kostnader (många it-bolag kan se ut så) så kan man låna mycket.

      Köper man ett konsultbolag med få anställda och ojämn beläggning lär man inte låna mycket alls.


      Detta är ytterligheter från den onoterade världen, som bör läggas till de inlägg du läst (som bara handlar om noterat).


      Radera
  9. Hej,

    Hej,

    Jag har några funderingar. Jag har startat ett aktiebolag med 50000kr i eget kapital. Tanken var att starta en investeringsverksamhet, men de planerna blev uppskjutna. Det kan komma att ske i framtiden, men väldigt oklart.



    Jag har några alternativ:
    1) Låta dessa 50,000kr ligga investerade i bolaget via en KF

    2) Jag äger,som privatperson, aktier i ett onoterat bolag. Jag har även ett "tomt" aktiebolag med eget kapital på 50,000kr. Är det möjligt och värt att flytta över aktierna i det onoterade bolaget till mitt aktiebolag? Gör jag det här borde jag kunna ta ut de 50,000kr som just nu ligger i bolaget?

    3) Ta ut dessa 50,000kr och investera privat. Om jag i framtiden skulle behöva starta ett nytt AB får jag helt enkelt stoppa in pengar igen.

    Hur skulle du resonera? Tack!
    /s

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite kommentarer då:

      1. Fungerar ju
      2. Ditt bolag kan köpa det onoterade bolaget från dig. På samma sätt kan det köpa ditt (gamla) tomma AB. Ditt nya bolag kan exempelvis betala 50000 för det ena av bolagen, så får du tillbaka ditt kapital. Jag vet inte hur många bolag du behöver, så det är såklart ditt beslut.

      3. "ta ut" är inte möjligt annat än att göra som i punkt 2, eller att likvidera bolaget.

      Radera
  10. Tack för svar. Jag var otydlig, jag har enbart ett tomt AB med 50,000 i eget kapital, dvs jag har aldrig haft någon verksamhet i bolaget. Jag är kluven hur jag ska göra med dessa då de helt enkelt ligger där.

    Svar på frågor ovan:
    1. Är det värt att göra såhär? Kommer jag få betala skatt på eventuell vinst, överstigande 50,000kr i eget kapital, som jag gör om jag väljer att i framtiden likvidera bolaget? Utdelning som jag har förstått beskattas.

    2. Vad menar du med att mitt bolag måste köpa aktierna? Går det inte bara att göra en överlåtelse till mitt AB från mig som privatperson? Jag har onoterat innehav på 100,000kr. Måste det finnas täckning för 100,000kr i ABt för att detta ska vara möjligt?

    Det jag tänkte var att jag gör en överlåtelse till mitt AB. Då får jag onoterat innehav på 100,000kr som tillgång samt eget kapital ökas med 100,000kr (likt apportemission?) De resterande 50,000kr får jag helt enkelt då investera via KF som jag förstår det då dessa inte går att ta ut?

    3. Jag menade såklart att likvidera bolaget. Jag lutar åt det här eftersom det är väldigt oklart om jag kommer att ha nytta av mitt AB i närtid.

    Som du märker är jag högst osäker hur jag ska göra med dessa 50,000kr. Jag skulle verkligen uppskatta om du kunde dela med dig av dina tankar kring det här. Tack!

    /S

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1. Vinster i KF är inte skattepliktiga inom bolaget (annat än den skatt som tas ut inom KF) men när pengarna ska ut till dig kommer du behöva skatta. Att göra så här är en bra idé främst om du tänker dig använda AB:t i framtiden.

      2. Jag förstår inte riktigt, är det onoterade bolaget ett AB eller någon annan bolagsform? AB:t får köpa det onoterade bolaget för underpris, du kan förslagsvis få 50 tkr för det, så är de pengarna tillbaka i privat ägo igen. Det onoterade bolaget tas då upp som en finansiell tillgång på 50 tkr i AB:t, det egna kapitalet kommer fortsättningsvis vara 50 tkr = ok. Ditt onoterade bolag kommer ha 100 tkr i ek, fullt tillåtet.

      Radera
  11. Tack för svar:

    2. Ja, det är ett onoterat aktiebolag som jag äger aktier i via min privata depå på Avanza (100 000kr). Det jag undrar är om jag kan "föra över" dessa aktier till mitt AB, förslagsvis för 0kr och på så sätt i en eventuell vinstförsäljning i framtiden slippa vinstskatten?

    I ett sådant här scenario, kommer jag då att ha 50 000kr i form av eget kapital (som redan finns i bolaget) samt aktier i ett onoterat bolag. Då kan jag även investera dessa 50k via en KF som du beskrev i 1. Går det att göra på ett sådant sätt?

    Trevlig helg!

    SvaraRadera