söndag 15 september 2013

Att prata ekonomi

När två av mina bloggkollegor, Brachyura och Jobb & Firma, skriver om att tala ekonomi med sin omgivning kan jag ju haka på temat med mina egna erfarenheter.

Det är lika bra att säga som det är. Jag har personligen misslyckats totalt i detta. Med min fru har diskussionsnivån nått så långt att hon har hygglig koll på våra totala tillgångar. Hon litar på min förmåga att tjäna och investera pengar och frågar mig ibland när hon vill köpa aktier eller fonder, men djupare än så har vi inte kommit.

Med kollegor undviker jag det totalt, jag vill inte ge någon inblick i min situation och därför skulle varje försök till samtal bli ganska svävande och ointressant.

Med nära vänner har jag gjort några försök genom åren att prata lite ekonomi, men jag tycker det faller på lite olika punkter:
  • När någon säger att de inte är intresserade av investeringar som ger mindre än 50 procent om året, eller "jag kan göra 70 procent på börsen", där det senare är ett verkligt citat
  • Jag har kommit en bit på vägen med min ekonomi, så folk upplever mig som skrytsam, då är det bara att backa och börja prata om något annat
  • Folk är uppenbart helt uppslukade av konsumtion, hus, två bilar, sommarhus, hög levnadsstandard och hög belåning. Då har jag lite svårt att leva mig in i situationen och diskussionen blir snarast om prylarna än om ekonomin.
De absolut intressantaste och vettigaste ekonomidiskussioner jag någonsin haft har varit i kommentarfältet till den här bloggen. Det är såklart kul att ha så kunniga och intresserade läsare, men samtidigt ett litet underbetyg till den egna sociala sfären.

106 kommentarer:

  1. Håller med till 100%! Händer då och då att jag får frågan om "vad man ska köpa nu?"... men då är jag mest rädd att de ska följa mitt råd och förlora pengar på kuppen.

    Lyckligtvis har jag nära vänner att diskutera aktier med, där alla vet hur det känns att göra dåliga aktieaffärer - det underlättar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några sådana vänner har inte jag så där ligger du ett steg före. Lyssna inte för noga på dem bara ;-)

      Radera
  2. Tror detta gäller sparande rent allmänt, är helt enkelt inte populärt att spara. Folk är mer intresserade av att slösa pengarna direkt istället för att investera dem.

    SvaraRadera
  3. Jag har tagit upp ämnet ett antal gånger bl.a. i länken nedan:

    http://agamintid.blogspot.se/2013/01/hur-ser-din-omgivning-pa-dig.html

    Jag kan bara säga att jag känner igen mig i det du skriver och jag ligger själv väldigt lågt i diskussioner utan lyssnar mest av läget.

    "Folk är uppenbart helt uppslukade av konsumtion, hus, två bilar, sommarhus, hög levnadsstandard och hög belåning. Då har jag lite svårt att leva mig in i situationen och diskussionen blir snarast om prylarna än om ekonomin".

    Det stycket kan jag skriva under på också. Känner mycket väl igen det.

    Det är möjligt att det "oss" det är fel på, jag vet inte. Viktigast är nog att man lever ett liv som man trivs med.

    Ibland tror jag också att det finns en uppgivenhet hos många då man inte känner att man kan spara ihop pengar. Ofta hänger det väl samman med att skulderna är så stora på hus och bil mm så man känner att läget är hopplöst och "orkar" därför inte ta tag i den privata ekonomin och göra en förändring och då vill naturligtvis inte prata om det heller. Det blir en jobbig påminnelse att man borde genomföra en förändring.

    SvaraRadera
  4. Tycker också det är lite jobbigt att prata om investeringar och sparande med vänner och bekanta. Ofta tycker de att det är jobbigt att prata om det och många blir avundsjuka och tycker att jag snål osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När mina vänner frågar om investeringstips svarar jag alltid likadant: amortera lånen! :)

      Radera
    2. Brukar säga samma sak. :-) De flesta av mina vänner är stor bolånetorskar eller vill bli större om de nu sitter på en liten lägenhet med ett mindre lån.
      Mr Mike

      Radera
    3. Här har vi en dumdryg figur som inte håller med! :)

      http://www.dn.se/ledare/signerat/den-som-ar-utan-skuld-/

      Undrar vilka "bättre sparformer" han menar? Är mycket intresserad av en tillgång med en högre avkastning än bolåneränta, och som likt amortering är en riskfri investering. ;)

      Också rätt kul att tro att yngre hushålls skuldsättning drivs av "svala beräkningar."

      Lundaluppen kritiserade tidigare SvD, men jag skulle vilja påstå att DN är ännu värre..

      Radera
    4. @Arvid: läste SvD idag faktiskt och det var hygglig klass i Näringslivsdelen, liket lever ;-)

      Radera
  5. Hej!
    Tack för en trevlig blogg om ekonomi av typen..."den som är satt i skuld är icke fri."
    Visst är människorna skuldsatt upp över öronen. Jag blir helt mållös när unga familjer köper hus för flera miljoner, och knappt hinner bo in sig förrän de lånar till ombygg och utbygg...och större, nyare bil och husvagn mm.
    Som pensionär, arbetat i offentlig sektor, så är jag otroligt glad över att vi inte har några lån längre. F.n. delar jag bara den kollektiva statsskulden med alla andra här.
    Nu är mina pengar mina och jag kan spara, konsumera eller ge bort dem, precis som jag känner för, eller har förnuft till.
    Pratar ofta om hur bra det är att amortera på sina lån, och att sträva efter att ha så lite lån som möjligt...att helst vara skuldfri.

    SvaraRadera
  6. Kan inte annat æn sæga att vi nog ær några stycken som kænner igen oss i det du skriver Luppen. Vi ær nog en minoritet men oavsett, du ær i gott sællskap. :o)
    Har tænkt i liknande banor som dig och bland annat funderat øver att gå med i Aktiespararna, de har væl lokalføreningar dær de arrangerar føretagsbesøk och dylikt. Dock finns de inte dær jag bor idag men hade jag varit dig så hade jag siktat på ngt sådant.

    /Norge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant att man kan bli "ständig medlem" i Aktiespararna för 4 900 kronor. Har nog aldrig sett något liknande någon annanstans.

      Radera
    2. Såg också det, dock gæller inte samma prislappar før oss utrikiska mænniskor... ;)
      Har førstått att de olika lokalføreningerna har rætt så olika aktivitetsnivå, alla har nog inte så levande verksamhet men oavsett så ær nog oddsen bættre att du finner en sjælsfrænde vid en av deras sammankomster æn på den genomsnittliga arbetsplatsen - tippar jag.
      Annars ær nog, som de olika kommentarerna låter oss ana..., snåljåpens væg genom livet inte sællan præglad av att du ofta ær den som avviker från normen.
      Lite trist men nog dessværre sant.

      /Norgeluppen :o)


      Radera
    3. NRA (National Rifle Assosciation) har också livstids medlemsskap. Men de är de enda jag hört har det tillsammans med Aktiespararna.

      Mr Mike

      Radera
    4. Rullstolsinvesteraren16 september 2013 18:10

      Svenska hundskyddsföreningen har också möjligheten till livstidsmedlemskap. Så visst finns det flera.:-)

      Radera
    5. Jag är inte tillräckligt vapen- och hundintresserad helt enkelt!

      Radera
    6. Även AIK erbjuder den möjligheten så det var ju en no-brainer...

      Radera
  7. Folk förstår inte att planerar man livet lite så är det enkelt att spara pengar. Men alla ska ha så bråttom och tar lån o whops så är man i "fel sida om räntan"

    Jag är 23 år och ingen i min närhet sparar pengar.
    Jag känner mig helt ensam. Någonstans så vet jag att det jag gör kommer förändra mitt liv inom dom närmsta åren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var 23 år för ganska många år sedan nu och då betedde jag mig som de i din närhet- jag sparade inte. Det är något jag ångrar nu, så gå din egen väg.

      Radera
    2. Det er bare at holde på. Hvis du fortsætter som du gør nu, vil du have væsentligt flere penge som 30-årig.

      Gå din egen vej :-)

      Radera
  8. Håller med om att folk i allmänhet tyvärr är ganska ointresserade. Har försökt få min sambo intresserad, men längre än till konsumentvaror sträcker sig inte intresset. Har dock turen att ha en riktigt aktieintresserad kollega...

    Har faktiskt funderat på att skapa något forum där man kan prata om sådana här frågor bland likasinnade. När det gäller resor är det ett gäng som träffas 1g per månad på en restaurang här i Stockholm. Har funderat på att testa starta något liknande för ekonomi och se om intresset finns. Behöver inte vara så komplicerat, men jag har inte kommit till skott.

    Ibland kan ju bloggande vara något som bäst passar på distans, men jag tror själv det kan vara bra att diskutera sånt här live. Kan komma något inlägg på bloggen om det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar idén Gustav. Träffas gärna i Stockholm för ekonomiprat. Hur går vi vidare? :)

      Radera
    2. Rullstolsinvesteraren16 september 2013 18:30

      Jag gillar också den iden. Bor också i Stockholm. Träffas gärna. :-)

      Radera
    3. Kul!

      Skicka gärna ett mejl till mig på gustav.76@bredband.net så kan vi höras närmare och planera ihop något!

      Radera
    4. Trevligt, jag ser fram emot en sammanfattning på Gustavs blogg!

      Radera
  9. Nu har jag inga tillgångar värda namnet då jag behöver pengar till min utbildning men försöker ändå att spara när jag får utrymme till det. Sparandet kommer från mina föräldrar och är något som är naturligt för mig. Ett tips är att låta sparandet bli en utgift varje månad, dvs en kostnad som dras innan fasta utgifterna betalas.

    Min flickväns kompis blev utkastad ur lägenheten som hennes pojkvän ägde och hon hade bara "några tusenlappar" kvar allt som allt. Hon konsumerar upp alla pengar hon tjänar in och vem vad som händer den dagen hon blir uppsagd och inte hittar nytt jobb.

    SvaraRadera
  10. Svårt att disskutera investeringar med vänner. Däremot blev jag väldigt glad att höra av en vän som hade påverkats av mina diskutioner om sparande och hur viktigt det är att spara när lönen kommer istället för att spara det som blir över. paret har precis sparat ihop 250k för första gången i sina liv och tackade mig för att jag påverkat dom. Numera lyssnar de intresserat på om jag har några tips hur man får bättre koll på sin privatekonomi och vart pengarna går. Jag brukar förespråka dedikerade konton, t.ex bilkonto, semesterkonto, sparande till hus, konto för räknigar och mat. Lätt att se vad man faktiskt har kvar att spendera när alla konton har fått sin del av lönen. Däremot kliar sig min bankman sig i huvudet varje gång vi har möte =)

    SvaraRadera
  11. Lite om ekonomi. Varit på husvisning i veckan. En ganska egendomlig tillställning. Man funderar ibland på att byta boende, så när hustrun visade ett hus som beskrevs som ett hus med potential, och själ var det bara att traska med. När vi anlände till visningen(bokad) hade två andra par också dykt upp. De var påfallande unga. Jeansklädda. En ung man hade en svart t-shirt med texten Def Leppard forever på ryggen. Huset var totalt nedgånget, men på en stark adress som det brukar heta. Utgångspriset var 2,9 miljoner. Det behövdes läggas minst 800000 kr kanske mer innan man kunde flytta in. När vi kommer ner i källaren säger den döve leoparden till sin partner: Jag tror "att vi har råd med detta". Tycker det är en väldigt avslöjande replik. Detta "att ha råd" innebär ofta i dagens samhälle inget annat än att ha råd att låna. Vilket innebär att de flesta till slut inte har råd med något annat än att ha råd. Det är väldigt få som köper ett hus som kostar betydligt mindre än de har råd med. Jag tror att morgondagens klassamhälle kommer att gå mellan de som har råd att göra sina egna val, och disponera sin tid och de som är ägda av kreditinstituten. Varför köper så få människor sin tid? När det gällde huset fick hustrun ett sms dagen efter visningen att budet nu var 3,2 miljoner. Mäklaren ville ha besked inom en timme hur vi tänkte göra annars tänkte hon stänga affären. Har kommit fram en del tankar om amortering på en del ekonomibloggar. Mitt råd är kan du amortera gör det. Det finns inget lättare än sätta sig i skuld när du presenterar dig som skuldfri vid ett möte med banken.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
  12. Jag hade en lite märklig upplevelse när jag för första gången var i kontakt med min nya "personliga säljare" på en bank härom veckan (Jag har mina tillgångar fördelade på flera banker) Jag hade synpunkter på en avgift som jag uppfattade som stötande hög. Jag lät bank säljaren förstå att jag inte var intresserad av att betala avgiften och han kunde tänka sig att ta bort den förutsatt att jag flyttade mina bolån till banken. Hans intresse för mig som kund svalande sedan mycket snabbt när han förstod att jag inte har några lån och som inlåningskund verkade jag helt ointressant. Jag börjar personligen att bli mycket orolig för hur folk i allmänhet sköter sin privtekonomi och den allmänna skuldsättning en i synnerhet. Det som oroar mig mest är hur andras bostadslån i förlängningen kan komma att påverka min privatekonomi...//S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja att ha en liten balansräkning är ett problem när man ska förhandla med bankerna. Men att göra sig skuldfri brukar vara ett bra första steg mot att skaffa sig ett större investerbart kapital, och då får man bankens intresse igen.

      Radera
    2. Du har helt rätt, men det verkar för mig som att det inte längre räcker med enbart ett anständigt kapital, man måste nog även ha rätt kundprofil, dvs vara transaktionsglad högbelånad eller på annat sätt en lönsam kund, ren inlåning verkar liksomninte längre räcka till och det har väl även att göra med att bankerna finaniserar sin verksamhet på ett annat sätt än förr, men det är ju en annan fråga.//S

      Radera
    3. Ja, helt rätt observation där - när jag hade flera miljoner på en bank, fick jag ständigt propåer om möten som sammanfattningsvis alla handlade om att de skulle få en större del av mina pengar. Nu när jag har spridit ut mina tillgångar på flera olika banker/nätmäklare har jag hamnat under radarn.

      Vilket jag är tacksam för...

      Radera
    4. @Anonym
      Jag har gjort likadant spridit mina tillgångar på några storbanker, och en nätmäklare för att slippa dessa propåer och inbjudan till diverse möten. Droppen var när en säljare försökte pracka på mig en aktivt förvaltad Sverigefond som kostade 1,4% i förvaltningsavgift. Nu får jag vara ifred. Jag ligger under radarn.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
  13. Finner stundtals någon IRL att prata ekonomi med, men IRL hamnar man också gärna i att vara "trevlig" också. På nätet, via bloggar m.m. "träffar" man en mångfald av olika människor som alla har sina perspektiv och erfarenheter. Det ger en ett större och mer intressant spektra av åsikter kan jag tycka. Jag tycker också det är något lättare att vara artigt oense över nätet än över ett bord. Vilket jag tror bidrar till att fler åsikter kommer i dagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "... lättare att vara artigt oense över nätet..." - Exakt! (Ja, jag inser ironin i att jag håller med dig över nätet...)

      Jag tror som du att det är betydligt enklare att vara konform IRL endast för att inte riskera trampa på någon öm tå. Anonymiteten skalar bort något av denna välvilliga, men kontraproduktiva, inställsamhet.

      Carolus

      Radera
  14. Håller med ovanstående kommentarer. Har själv ett "bollplank" att prata investeringar med - för med långvarig bekantskap tenderar just prat om pengar bli ett "bollplank" då var o en "tror på sitt" FÖRVISSO NOG SÅ INTRESSANT om man känner varandra väl. Märks då tydligt att råd ska man vara försiktig med - men utveckla tankar kring viss investering och bolla hit o dit är dock givande.
    Finns en site på nätet som ni läsare här säkert redan känner till där aktier o andra ämnen inom sparande diskuteras. "tipsade! mitt "bollplank" om denna - vilket han senare kommenterade - den var inget vidare värst. Förmofligen för att det förekommer "nybörjare" där- men jag finner dock ett o annat korn där samt unferhållande att läsa samt infoga ngt då o då.
    Vad den heter- jo...

    http://www.pratompengar.se/index.php

    SvaraRadera
  15. Är det inte dags att göra en uppföljning av de köptips du fick av dina läsare för en tid sedan i ett välkommenterat blogginlägg? Du gav ju tom kommentarer på de flesta tips så det vore intressant med en summering av hur tipsen gått. Aktietips säger ju inte så mycket utan uppföljning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menar du kursutveckling för aktierna eller hur tänker du?

      Radera
    2. ja. kursutveckling. Eller om det känns lite tidigt, gör det ett år efter tipsen kom in. jag tror det skulle bli ett välläst inlägg, precis som "tipsinlägget" som verkar ha blivit ett av de mest kommenterade..

      Radera
    3. Inget dåligt inspel, jag suger nog tag i den idén vid tillfälle. (jobbet skrämmer mig något, det tog en stund senast...)

      Radera
  16. En färgstark bloggare i USA, är Mr money mustache. Han bemöter i denna länk alla negativa kommentarer om möjligheterna att spara pengar och ta kontroll över sin ekonomi. Tycker den visar på det hot vi utgör för deras världsbild av att leva ur hand i mun.

    http://www.mrmoneymustache.com/2011/10/07/how-to-tell-if-youre-a-complainypants/
    kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har läst honom och "Early Retirement Extreme" tidigare, duktiga bloggare minst sagt och kul läsning!

      Radera
    2. Skönt blogginlägg, tack för tipset!
      /Niklas

      Radera
  17. En kommentar från sidan; samtliga skriver att alla borde investera sina pengar. Det tror jag många gör i förhållande till sina intressen, vem är det som säger att pengar är det man måste ha när man dör? Lycka har en väldigt hög diskonteringsränta och att då stoppa allt på banken utan att unna sig roliga saker verkar lika konstigt åt andra hållet... Det är lite oklart vad alla skall göra till slut med sina sparade pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Korkade människor som inte förstår att de måste betala tillbaka sina lån kan vara lyckliga med hög belåning. Men riktig lycka är inte pengarna i sig som vi ekonomibloggare skriver så mycket om. Det är den totala friheten, tryggheten och känslan av valmöjligheter som du får med stora tillgångar framför stora skulder. Känslan av att kunna välja om man vill spara pengarna eller använda dem. Det ena utesluter inte det andra. Lyckan finns i balansgången mellan att unna sig saker och spara. Lycka kommer inte från konsumtion som många tror är "att leva livet". Den som konsumerar finner bara kortvarig lycka. För många av oss investerare är pengar inget värda i sig, därför vågar vi dela risk med marknaden under ett helt liv.

      Radera
    2. Bra skrivet!
      Mr Mike

      Radera
    3. Nej, man måste inte betala tillbaka sina lån. Så länge pensionen ger tillräckligt kassaflöde för räntor är det inte ett problem. Snarare verkar alla ha en obsession om att kunna efterlämna pengar. Om man ser till att vara på ett jobb man älskar så behöver man inte prompt vara fri. Fri att göra vaddå?! Alla på liknande forum verkar ju ha pengar och ekonomi som intresse. Då kanske man kan skaffa sig jobb där man får utlopp för det - och betalt. Vilket tillika genererar en bra pension. Lycka ligger förmodligen i olika saker för olika personer. Och om du dog imorgon är du förmodligen inte så lycklig över x miljoner på banken - outnyttjade

      Radera
    4. @Anonym: jag tror de allra flesta skulle uppskatta att ha lite mer pengar även om väldigt många skulle värja sig mot påståendet att lyckan ligger i pengar. Att agera ekonomiskt innebär i praktiken mest att avstå en del nu för att få mer sedan. Om nu lyckan inte ligger i pengar, varför ska varenda sekin brännas här och nu?

      Självklart ligger det många korn av sanning i din åsikt och den balanserar ju upp samstämmigheten här en aning. Jag har dock rätt tidigt i livet avdelat en (ansenlig) del av min inkomst för konsumtion, men även en del för sparande. Detta innebär i mitt fall en känsla av viss frihet och trygghet och är långt värdefullare en det konsumtionsutrymme jag avstått då.

      Att spara alltför mycket under exempelvis barnaåren som numera ligger ganska tidigt i livet är också ett dåligt val. Men med lite disciplin kan de allra flesta fixa lite sparande också.

      Radera
    5. Jag tror man kan vara lyckliga i alla ekonomiska situationer. Det som skiljer är valmöjligheten och jag vet inte vad som kommer göra mig lycklig imorgon.

      Det fina med att investera och spara är att:
      1. När jag vant mig vid det så minskar mitt sug efter konsumtion, precis som suget efter socker när man slutar äta det.
      2. Jag kan när som helst välja att konsumera eller donera hela mitt kapital ifall det skulle göra mig lyckligare.

      /E

      Radera
    6. "Snarare verkar alla ha en obsession om att kunna efterlämna pengar./...Och om du dog imorgon är du förmodligen inte så lycklig över x miljoner på banken - outnyttjade"

      - "Obsessed is a word the lazy use to describe the dedicated."

      Radera
  18. Jag har bott på i flera städer i Sverige och ingenstans har jag hittat någon som har en långsiktig och sund investeringsfilosofi. De "äldre" som är runt 60-80 år kommer från en annan generation där man "håller sådant för sig själv" och "ju färre som vet desto bättre för oss". Det är få i Sverige som är duktiga på placera sina pengar i aktier. Kanske är vi så få som 5% ? Som tur är har vi internet där vi kan hitta likasinnade, annars hade det varit som att leta efter en nål i en höstack. De jag pratat ekonomi med och hjälpt med aktier har tillslut blivit bittra och avundsjuka eftersom de tillslut själva förstår att de inte kan känna igen ett bra investeringsobjekt. Vi skiljer oss från mängden i hur vi lever och tänker. Vi får vara nöjda med att vi har hittat vår väg och sluta försöka påverka andra. De är inte redo att lyssna. /H

    SvaraRadera
  19. Tack för ännu ett kanoninlägg!

    SvaraRadera
  20. Jag diskuterar ofta sparande och aktier med vänner och bekanta. Nu har vi som plan att starta en aktieklubb med folk jag känt större delen av livet.

    Men sen finns det dom som är som är liksom helt hopplösa. Ibland gör jag ett tappert försök att nå fram till dom men oftast slutar det med att jag ger upp efter ett par minuter.
    De som har citat som: "Men det är så smidigt och bra att ta på avbetalning" "Jag vill leva nu!" "Det är ganska låg ränta, det vet jag(10%+)"

    Christofer med ett F

    SvaraRadera
  21. Jag är 24 och äger bostad och aktier. Väldigt få (Stockholm) av mina vänner gör det. Jag tjänar inte heller speciellt mycket pengar. Min lägenhet är inte jättestor och har ingen häftig adress, men den är väldigt fin och känns "fräsch". Jag reser dessutom en hel del och gör väldigt mycket saker som faktiskt kostar lite pengar på fritiden. Jag har barn. Trots detta kan jag amortera en betydande summa och investera mer än dubbelt så mycket som amorteringarna i aktier varje månad.

    Det intressanta här är: ingen förstår hur jag har råd med detta och JAG FÖRSTÅR INTE
    VART ALLA ANDRAS PENGAR TAR VÄGEN!

    /E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är i exakt samma situation som du (samma ålder också). En polare köpte en 3D printer på kredit för att han hade råd. Är ett maxat kreditkort gränsen för att ha råd idag?

      Radera
    2. Kreditkort är nog ett av de mest missförstådda sakerna i de flestas privatekonomi. Jag tycker de är fantastiska, jag får 60 dagars kredit helt gratis. Jag får poäng till diverse saker. Dessutom får jag en fint sammanställd faktura varje månad så jag vet precis vad jag lagt mina pengar på.

      Men kan man inte betala av sin kreditskuld varje månad så är det en annan femma. Att köpa något som man egentligen inte har råd med på ett kreditkort (3D-printer?) är ju lika med ekonomiskt självmord. Hoppas din kompis slipper bli TV-kändis i lyxfällan. =)

      Det är ju egentligen väldigt enkelt. Spara undan till en kreditkortsbuffert, sätt din kreditkortsgräns lika stor som din buffert och sen är det bara att njuta av fördelarna.

      /E

      Radera
  22. Hej,

    Tack för detta inlägg och alla kommentarer! Känner igen mig i väldigt mycket av det som skrivits, men har någon avvikande uppfattning när det gäller belåning (mer om det nedan).

    Rörande att tala privatekonomi med kollegor och vänner: jag känner mig kluven!

    Å ena sidan känner jag mig väldigt ensam gällande min familjs privatekonomi. Min hustru är helt ointresserad och jag framstår (känns det som) "pengafixerad/snål" när jag försöker tala om aktieinvesteringar med mera.

    Det har lett till ett effektivt "locket på"; jag undviker självmant att tala om det numera. Tråkigt att vi saknar förmåga att resonera sakligt kring detta; dessutom hamnar allt privatekonomiskt ansvar därmed på mig...

    Inte kul! "Räddningen" om man ska uttrycka det drastiskt blir ju nätet (Lundaluppen, Seeking Alpha med flera).

    Å andra sidan skulle jag aldrig vilja tala med kollegor och vänner om min privatekonomi. Dels på grund av integritetsaspekten, dels risken för missämja. Att råda någon jag känner i aktieaffärer tror jag vore en mycket dålig idé.

    För det första: Alla som handlar seriöst med aktier vet att det är omöjligt att förutse kortsiktiga fluktuationer. Det finns inga på förhand givna vinnare som går spikrakt uppåt. Även över lång tid lyckade investeringar bjuder oftast på rejäla åkturer.

    För det andra: Människor är så olika. Många jag träffar tycker jag verkar sakna de egenskaper som krävs för ett hyfsat framgångsrikt aktiesparande (stoiskhet; tålamod; frånvaro av "instant gratification"-behov med mera). I stället handlar det om snabba klipp (jag hatar uttryck av typen "How you should play this market", vilket många engelskspråkiga sajter använder när de ska ge användarna "investerings"råd och därmed diskvalificerar sig själva).

    När det gäller belåning: visst, jag skulle aldrig någonsin belåna min aktieportfölj eller låna pengar för att skapa en portfölj från scratch. Däremot är jag inte lika skeptisk till lån när det handlar om att finansiera bostadsköp (eller utbildning) som många här verkar vara.

    Vi kan ju alla räkna. Spara ihop till en rejäl kontantinsats. Ta höjd för en rejäl räntechock och undersök vad familjeekonomin tål. Ha koll på vad lagfart och pantbrev kostar vid husköp. Köp inte hus eller bostadsrätt i hopp om att dess pris ska stiga snabbt. Köp för att du ska bo där och har marginaler att klara det. Punkt slut.

    Att vi kan låna för bostadsköp ser jag som en demokratisk möjlighet att bo bättre, inte som ett verktyg för spekulation. Utan lånemöjligheter vore det få förunnat att förbättra sin boendesituation.

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med dig angående att låna till bostad. Bolån och studielån är ju otroligt fördelaktiga när man bor i Sverige. Problemet för många är att de inte klarar av att spara till kontantinsatsen ens på 10 års tid. Då blir man tvungen att lösa det på annat vis.

      Jag ser mitt bolån lite som ett inflationsskydd. Vid kraftig inflation minskar mitt lån och under vissa omständigheter kan man ju faktiskt tjäna pengar på det.

      Själv vill jag på sikt amortera ner min bostad och ha en tillräckligt stor portfölj för att kunna betala av hela eller större delen av bolånet om jag vill.

      /E

      Radera
    2. Hej E,

      Jag gratulerar dig till din mognad! När jag var 24 levde jag i studentbostad i Lund (hyrd givetvis), deklarerade inte själv och var stolt ägare av gamla Fermentaaktier (bytte namn till Larmag samma år)... ;-)

      Kommer ihåg ett TV-reportage hemma hos denne Lars-Erik Magnusson: en fruktansvärt vräkig bostad med guldkranar på toaletten om jag inte minns helt fel. Han lät även flyga in Larry Hagman (JR i Dallas) för att mingla med sina födelsedagsgäster... Snacka om varningstecken! :-)

      Du berör ett av de dilemman jag brottas med. Även jag (de flesta?) vill ha hanterbara lån när pensionen närmar sig, men jag vill samtidigt ha en gedigen aktieportfölj som drygar ut min usla pension...

      Upphöra helt med aktier, sälja av och betala ner så mycket som möjligt på lånen idag? Bye, bye sköna framtida utdelningar; hallå svångrem...

      Eller fortsätta ägna mig åt ett riskfyllt sparande och låta lånen vara? Då vill det till att jag lyckas med placeringarna för pensionen lär inte klara räntebetalningar och amorteringar (utöver allting annat)...

      Den gyllene medelvägen? Hur ser den ut kan man undra. Du verkar klara både och, men jag letar ännu efter en bra balans...

      Hälsningar

      Carolus

      Radera
    3. Min plan är ju inte särskilt långt gången än så länge då aktiekapitalet ligger på ca 5% av bolånet. Men jag räknar med att uppnå någon slags balans om ca 10 år.

      Jag är väldigt glad att jag kom att intressera mig för detta nu. Många förespråkar ju att göra misstag när man är ung och lära sig av dem. Med aktier tror jag inte det stämmer det minsta. Det är tidigt i livet man har chansen att bygga en bra portfölj från grunden och sedan låta tiden göra jobbet.

      Jag tror att "Det är svårt att lära gamla hundar sitta" är ett bättre ordspråk när det gäller aktieplaceringar.

      /E

      Radera
    4. Warren Buffett har en rolig vändning på det ordstävet (apropå alla nyutexaminerade ekonomer från diverse elituniversitet):

      "It's difficult to learn new dogs old tricks"... (Från något av hans aktieägarbrev har jag för mig)

      Visst är det bra att ha tiden på sin sida. Ränta-på-räntaeffekten drar ju iväg när T (antalet perioder) blir stort. En del stora investerare har sagt att deras största misstag är att ha börjat investera för sent i livet.

      Carolus

      Radera
    5. Bostadslånet är ju en lösning på livets stora kassaflödesproblem: när behovet av bostad är som störst har man inte hunnit bygga tillräcklig kassa, och det är då i princip rationellt att lova bort framtida kassaflöde.

      Men sedan är det ju få som downsizar (åtminstone prismässigt) senare så med låg ränta slutar det nog netto med att många överkonsumerar och lägger mer på boendet än vad de rent hypotetiskt gjort om man fick barnen senare i livet.

      Radera
  23. Bra synpunkter. Vill tillägga att lån dock är ett fullständigt legitimt och användbart finansiellt verktyg. Däremot är det många som inte kan använda sig av det för fem öre, och bankernas och sveriges bolåneregler gör det inte bättre.

    Så bolån idag, för unga, kan ibland kännas en aningen tveksamt, men däremot har jag ingenting emot lån överlag.

    SvaraRadera
  24. Luppen! Nu tycker jag det är dags för oss läsare att få reda på varför lundaluppen.com övergavs.

    Mvh,
    Jens

    SvaraRadera
    Svar
    1. När trafiken till sajten ökade kraftigt och värdet av min portfölj ökade lika kraftigt kändes det allt obehagligare med den enorma lucka i anonymiteten som den tidigare adressen öppnade. Vad som kändes som en ok risk för en blogg med liten läsekrets och liten pengainsats blev inte ok helt enkelt.

      Radera
    2. .Se domäner har varit jobbiga på det viset. Men sedan juni i år så har privatpersoner och enskilda firmor fått anonymitet.

      Intressant att 2 900 sökningar i månaden görs på "Lundaluppen". Betyder att många inte hittar till din nya adress lundaluppen.blogspot.se. Nya adressen ligger redan framför gamla så det är ju inget större problem :)

      Tack för en bra blogg.
      /Internetkillen

      Radera
    3. Om jag någon gång får för mig att professionalisera bloggen blir det nog en helt ny domän. Den som använder min gamla domän är ju otroligt pinsam och ett exempel på vilka optimeringsavarter Googles dominans gett upphov till. Roligt nog verkar de flesta hitta hit och de flesta länkar blev rätt ganska fort.

      Radera
  25. Har sparat i aktier i många år och får rätt ofta frågan hur börsen kommer att gå. Mitt standardsvar numera är; upp, ned eller i sidled. De flesta undrar varför jag inte kan "tipsa" dem om bra aktier och då svarar jag att då ingen riktigt vet. Sanningen är väl att många vill bli rika med minsta möjliga ansträngning och det där med aktier är ju så tråkigt. När det kommer till bilbyte och vad man fick för sin gamla "kärra" och hur bra bilaffär man gjorde då blir det fart i de flesta....
    Helst undviker jag aktiesnack med vänner och läser bloggar med förnuftiga , intresserade aktievänner.

    SvaraRadera
  26. När en diskussion om "ekonomi" tar vid är det ofta om bostad. Det jag märker av är att flera inte lägger vikt vid att amortera av lånet. För mig känns det egendomligt att man inte vill betala av sin skuld till banken. Bostadslån är dock det lån jag anser är det enda som kan ses som fördelaktigt och bra. Lån till konsumtion övergår mitt förstånd. Varför vill man låna till ting - se jag har mest onödiga prylar? Samtal om aktier är relativt sällsynt. Generellt är jag försiktig med att tala om vad jag äger/köper och när folk frågar om tips, för jag vet att dem flesta inte klarar av att äga på lång sikt.

    Mvh /David

    SvaraRadera
  27. Jag har ingen i min bekantskapskrets att diskutera ekonomi med. Ingen som jag känner vill på ett eftertänksamt sätt prata om pengar och vilka beslut som fattas i vardagen kring konsumtion i förhållande till sparande och investeringar- istället pratar alla om vad de har köpt och vad de ska köpa. Så att blogga och att läsa andras bloggar blir för mig ett sätt att tillfredsställa det behovet. Belöningen är själva diskussionen och att få veta hur andra tänker.

    SvaraRadera
  28. Ja, det kan vara svårt att veta 'nivån' på samtalet ibland när man pratar pengar. Man har ju träffat på folk som nästan blir provocerade om man har 20,000 på banken, för att när man har det så bra så 'borde man väl kunna göra något roligt för pengarna'. Men det är väl där problemet ligger.

    SvaraRadera
  29. Hej Lundaluppen!

    Kommenterar din blog för första gången, även om jag läser den rätt ofta. Gillar (och som det ser ut av kommentarerna är jag inte ensam)dina tankar kring privatekonomi och aktier. Kan avslöja att jag också är aktieägare i vissa av de bolag du äger aktier i.

    Det roliga när jag läste artikeln är att jag tänkte helt andra tankar än vad kommentarerna har handlat om. Jag gillar att tänka att jag ofta kan dra lärdomar om privatekonomi, aktier och företagande genom intressanta diskussioner med andra människor, även om dessa diskussioner inte per definition kan sägas handla om just dessa ämnen.

    Ett par exempel: För några dagar sedan satt jag och diskuterade med en nära vän till mig som suttit på chefs/lednings-position inom en av våra storbanker. Vi diskuterade risktagande, lönsamhet och i huvudsak företagskultur. Även om vår diskussion inte gällde privatekonomi så gissa om jag av diskussionen drar lärdomar som har med min privatekonomi att göra...

    Andra exemplet kommer från några kvinnliga bekanta. Var under en viss tid intresserad av ett bolag och bevakade detta. Vid en middag kom företagets produkter på tal och jag lyssnade noga. De flesta av dessa som satt vid bordet tyckte att produkterna höll undermålig kvalité. Min slutsats var att jag vill inte äga det bolaget, eftersom konsumentföretag behöver nöjda kunder.

    Denna typ av information är dessutom bättre än analyser och prognoser eftersom den ges av personer som ju inte ens är medvetna om vad jag använder denna till, dock bör man kanske se till att ha mer än en källa för att öka styrkan i slutsatserna.

    Att tala med andra om min privatekonomi undviker jag gärna (även på det anonyma nätet), annat än i mer svepande termer. Detta eftersom jag inte vill stå till svars ifall någon av mina rekommendationer skulle ogillas och för att jag inte är tillräckligt kunnig/duktig (ibland brukar jag säga att jag kan visa dig vart du kan hitta verktygen för att fiska, jag kan ge några nybörjartips i fiske, men de finns de som är mycket bättre - fisken måste du i slutändan landa själv).

    Och för att vara lite cynisk i slutändan. Det är väl tur att alla inte insett vikten av sparande, att de inte borde handla på kredit och köpa hus får så mycket som man max får låna...det är ju trots allt detta som bidrar till mina bolags vinster direkt eller indirekt...

    VP

    SvaraRadera
  30. @VP du borde läsa Peter Lynch om du inte redan har gjort det. Han värdesätter och pratar väldigt mkt om hur man kan använda sig av vardagskunskap som utgångspunkt för sina investerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer att VP:s kommentar andas mycket Lynch-filosofi.

      Radera
    2. Jag måste säga att jag inte hade läst någon bok om Peter Lynch när jag skrev detta. Hade dock, boken Mina Bästa Investeringar liggandes här hemma, så jag läste igenom den i helgen och inser likheterna.

      Gillar nog hans sätt att tänka när det gäller investeringar, att komplettera en räkenskapsanalys med lite mer handgriplig och konkret information. Kan väl möjligtvis anmärka på att jag tycker att det finns en del motsägelser i det han skriver och att han stannar vid att konstatera att han ibland misslyckats, utan att för den delen göra en lika utförlig analys av vad som gått fel i dessa fall som i de lyckade fallen.

      VP

      Radera
  31. Breaking Bucks: Syftar du på Common Stocks, Uncommon Profits?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      Nej, den är skriven av Philip Fisher.

      Det är "One Up on Wall Street" av Peter Lynch som Breaking Bucks hänvisar till.

      Mvh

      Carolus

      Radera
  32. Folk i min närhet vet att jag är intresserad av ekonomi och aktier och följaktligen får jag ofta frågor nedkokat till enkla frågor (rörlig eller bunden ränta? Vilken aktie/fond är bäst?)

    Även om jag har samma dubier inför att ge vänner, utan större riskinsikt, om råd vill jag inte heller lämna de svarslösa när de ändå försöker intressera sig. Mitt standardråd är; lägg (minst) 10% av din nettolön på att amortera bolån och (minst) 10% på långsiktigt sparande i breda (investment)bolag eller indexfonder.

    Lyder man detta, tämligen enkla, tips kommer man ha en oerhört mycket större trygghet och möjlighet till roligare äldre dagar än utan sparande. Detta trots att man kan lägga en förkrossande majoritet av sin inkomst på konsumtion.

    Mvh
    starke Arvid

    SvaraRadera
    Svar
    1. starke Arvid!
      Ett investeringsråd så gott som något.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    2. Hej Lars,
      Jag är intresserad av att höra lite mer om vilka indexfonder du köper och varför? Jag har läst en del på jhcollinsnh om indexfonder men han rekommenderar vanguards vilka jag enbart hittat som ETF i Sverige.

      /M

      Radera
    3. Re; M

      Även jag har läst bl.a. jhcollinsnh och ställt mig samma fråga och undersökt hur det implementeras hos Avanza (där jag har min ISK - ISK är för övrigt en stark rekommendation).

      Min slutsats är att följande indexfonder och indexnära fonder är de bästa valen (dvs. man får rätt innehåll till lägsta pris):

      Svenska aktier:
      Avanza Zero, förvaltningsavgift: 0%
      SPP Aktiefond Sverige, förvaltningsavgift: 0,20%

      Aktier på andra utvecklade marknader (globalfonder
      med just detta innehåll)

      SPP Aktiefond Global, fFörvaltningsavgift: 0,30%
      Danske Invest Global Index, förvaltningsavgift: 0,44%



      Aktier på tillväxtmarknader
      Handelsbanken MSCI Emerging Mkt Index A, förvaltningsavgift: 0,80%
      SPP Emerging Markets SRI, förvaltningsavgift: 0,95%


      Man ska dock inte glömma att på lång sikt finns det saker som är viktigare än just urvalet av fonder. Det handlar om att ha en allokering mellan tilgångar som passar ens egen risknivå, tidshorisont och avkastningsförväntningar. När man väl bestämt denna gäller det att regelbundet, kanske en gång i månaden eller kvartalet, rebalansera så att man återställer den ursprungliga allokeringen. Det innebbär att man bibehåller rätt risknivå och samtidigt säljer dyrt det som gått upp och köper billigt det som gått ned.


      Ovanstående lärde jag mig bl.a. i David Swensens bok "Unconventional success". Väl värd att läsa även om den är väl mångordig. Mycket finns på också nätet om detta.

      Swensen dömer, som jag kan bedöma på goda grunder, ut andra tillgångsslag än aktier, fatsigheter och statsobligationer. Övriga tillgångsslag ger bara mer risk än aktier utan att erbjuda samma avkastningspotential. Glöm med andra ord t.ex. företagsobligationer. Vill du ha högre avkastning, så öka i stället aktieandelen något.

      Finns två hjälpmedel för att hitta rätt storlek på aktieandelen i ens egen portfölj. Nordnet har en Investeringsguide. Man kan använda den utan att vara kund, men man öppnar enkelt en depå utan att behöva använda depån och har då full tillgång till alla delar i guiden. Handelsbanken har under "Spara och placera" en sparguide som man kan använda utan att vara kund, som hjälper en att tillgångsallokera (men glöm deras rekommendation om råvaror).

      Sedan är frågan hur man ska allokera inom tillgångsslaget aktier. Efter att ha kollat på lite olika portföljråd hos bl.a. Nordnet, Morningstar
      och Aktierspararna kom jag fram till att följande bör bara rimligt:


      40% svenska aktier
      40% aktier på andra utvecklade marknader
      20% tillväxtmarknadsaktier


      Med denna fördelning och fonderna
      ovan blir förvaltningsavgiften för aktiedelen i portföljen 0,36%. Högre än med Vanguard i USA, men lägre än så tror jag inte att man kan komma i Sverige.
      Ett möjligen billigare alternativ kan vara ETF:er, men eftersom jag vill kunna rebalansera relativt ofta skulle courtagkostanderna för ETF:er driva upp kostnaden ganska rejält. Inget reellt alternativ med andra ord.

      Radera
    4. M!
      Signaturen storugglan gav ett bra svar ovan. Kul att David Swensens namn kom upp. De flesta hade haft betydligt större behållning av att studera honom än att sitta och titta på vad Buffett gör.
      Med vänlig hälsning
      Lars

      Radera
    5. Tack för utförligt svar,
      Jag har även funderat en del kring omxs30 jämfört med vanguards alternativ som köper precis varje aktie. Hur anser ni att det påverkar risk och avkastningsförväntningar?
      /M

      Radera
    6. När det gäller inhemska aktier är det en sak att som amerikan ha en USA-dominerad portfölj och en helt annan sak att som svensk ha en OMXS-dominerad portfölj. Den amerikanska aktiemarknaden är en så stor del av den globala marknaden att du får en helt annan diversifiering och risknivå än med OMXS. Det är därför jag landat i en mix av svenska, globala och tillväxtmarknader.

      OMXS30 (= Avanza Zero) följer ju bara en del av large cap. Därför tycker jag att Avanza Zero är bra att kombinera med SPP Aktiefond Sverige som är bredare inom large cap. Vill du ha medelstora/små bolag har Enter och AMF var sin relativt billig fond (men fortfarande många gånger dyrare än SPP-fonden), men båda är aktivt förvaltade så du spelar även på förvaltare.

      När det gäller risk och avkastning är det bästa tycker jag att kolla på Morningstars sida för varje fond (eller använda det verktyg de har att kunna jämföra grupper av fonder). Risken mäts i standardavvikelse, och du ser snabbt att Sverigefonder har en högre risk än tillväxtmarknadsfonder och en betydligt högre risk än globalfonderna. Värt att tänka på. Så det är viktigt att diversifiera. Är du osäker tror jag att det bästa rådet du kan få är att använda Nordnets Investeringsguide och sen byta ut deras rekommenderade aktiefonder mot blligare indexfonder. När det gäller räntedelen är nog det bästa i dag högräntekonto med insättningsgaranti hos någon nischbank.

      Radera
    7. Handelsbanken Sverige OMXSB Index

      "Fonden placerar i aktier som ingår i OMXSB Index. Indexet består av de 80 till 100 största och mest omsatta aktierna på NASDAQ OMX Nordic Exchange (Stockholmsbörsen). "

      Kan vara ett alternativ till Avanza Zero och SPP Aktiefond Sverige. Iofs 0,4% i förvaltningsavgift men aningen bredare än de båda.

      Med vänlig hälsning
      Christian

      Radera
  33. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  34. Du har en av de flest besökta siterna när det gäller ekonomi och många kunniga personer får ventilera sina åsikter här, många nybörjare får råd här, av dig och av de andra människorna i kommentarsfältet. Många gånger är det intressant att diskutera politik, ekonomi, film eller musik med människor i sin närhet, men allt som oftast hittar man de duktiga och insatta människorna, oavsett intresse, på internet. Det är min erfarenhet. Du har ett gyllene läge att starta ett forum som skulle locka seriösa investerare och som skulle innebära ett lyft i diskussionerna. Det är vad jag tror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, det är fullt möjligt att det skulle bli så, men ett seriöst forum behöver moderering och jag har inte tid att sköta det i nuläget. Jag har fullt upp att hänga med i kommentarerna :-)

      Radera
  35. Försöker ibland tala enklast möjliga ekonomi på jobbet men får ofta -så var är din privat jet parkerad etc..

    Äldre har ofta en buffert i form av olika tillgångar oftast hus/bostad men att det skall vara så svårt få yngre inse de med mycket enkla grepp kan gå en god framtid till mötes är frusterande samtidigt mins jag hur jag själv var när det begav sig tyvärr.

    Mitt favorit tips brukar vara att göra ett enkelt konto i t ex excel där man för in de enklaste posterna vilket troligtvis inte ens tar 1 minut om dagen, i mitt eget fall handlar det i snitt om 1-2 minuter i veckan då jag använt det i många år.

    Strukturen är enkel tror de flesta som studerat råkat på den, mitt möte med den hette "personal software process" och var avsedd för att spåra spilltid vid programkonstruktion. Modellen är inte unik eller ny utan finns i varierande former och fungerar utmärkt till att spåra onödigt svinn i plånboken också.

    Har man inte provat liknande tidigare blir man förvånad var tids-/penga-svinnet är och att åtgärda det betyder oftast inte inskränkningar i ens tillvaro utan tvärtom.

    SvaraRadera
  36. På mitt jobb går det absolut inte att prata om ekonomi. Ingen sparar och allt med sparande är bara fuffens...Jätte tråkigt!

    SvaraRadera
  37. Har inte vetat att det finns en hemsida (lundaluppen.se) så jag var tvungen att gå in och se efter.

    Skrattade gott år alla råd för "Northland" med flera.

    Gissar /Hoppas att alla som läser dina inlägg inser att det inte är samma person.
    Keep up the good work...
    Besser

    SvaraRadera
  38. @lundaluppen
    Om vi tänker oss att hela din portfölj såldes igår. Du har dess marknadsvärde i kontanter. Hur skulle du placera pengarna? Detta att med jämna mellanrum tänka sig att portföljen är såld är rätt nyttigt.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rent konkret tror jag inte jag ägt några Swedbank-aktier, annars skulle nog portföljen vara relativt lik dagens sammansättning. Jag brukar köra den "övningen" ibland för att inte bli allför styrd av skatteregler och annat.

      Radera
  39. mycket av den skulduppbyggnaden som har skett är nog hänfört till att den är skattesubventionerad via ränteavdragen, ungefär som när man åker till Ullared och handlar, man tar lite för mycket bara för att det billigt, utan att man egentligen behövde allt.

    SvaraRadera
  40. Jag har en kollega på jobbet som jag pratar lite med då och då. Trots att han har en annan filosofi än jag (mer risk, swingtrading, småbolag) tycker jag det är intressant att diskutera ekonomi i allmänhet. Jag försöker få min äkta hälft att sätta av mer av lönen och göra långsiktigt sunda val (indexfonder, buffert) men det är inte helt lätt. Det är viktigt att komma ihåg att balansen är a och o. Planera för morgondagen men lev idag. Försöker ha ett sparande som är mekaniskt såtillvida att jag inte behöver fundera så mycket. Då kan tiden läggas på att njuta av de små sakerna i livet. Tids nog kanske dagar kommer då jag (och den äkta hälften) kommer att vara glada för sparsamheten som sker nu. Att inte bli girig är nog viktigt.

    SvaraRadera
  41. Eftersom vi nu alla är överens om att spara och investera inte passar alla så kan vi istället vara nöjda med våra konsumerande vänner och kollegor.
    Försök istället utnyttja deras lust att konsumera, äger ni aktier i McDonalds så se till att dom går dit istället för burger king, äger ni Ica aktier så berätta om hur fantastiskt bra det är att handla på Ica, någon kanske äger aktier i Handelsbanken, se då till att styra dom dit etc etc ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, den dagen de inte längre kan betala sina skulder, får någon annan, göra det istället, vem vet, kanske genom höjda kapitalskatter

      Radera
  42. Var länge sedan vi fick se en komplett bevakningslista och nu när bolag som castellum och autoliv har tillkommit skulle det vara extra intressant.
    Kommer det komma en uppdaterad lista vid månadens inköp?

    SvaraRadera
  43. Jag trodde jag skulle bli länkad till någon cool ny blogg, men blev förvånad när jag kom till min egen...

    JobbochFirma är det, inte jobbochpengar :)

    Jag pratar vitt och brett om pengar, det finns alltid någon infallsvinkel man kan ta för att ingen ska ta illa upp och det ändå kan vara intressant för mig.

    Men häromdan var det en på jobbet som lackade lite och sa; "men allt måste väl inte handla om pengar heller". Tyvärr menade han det trasiga systemet med hyresrätter i Stockholm så vi var tvungna att slå det ur honom ändå.

    Pengar är absolut inte det viktiga här i livet, men om vi pratar om att en del ska få bo billigt på fina adresser i stan bara för att de kan systemet så hejar jag definitivt hellere på att kapitalet ska styra, det finns det åtminstone en viss rättvisa i.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De fattiga ska i princip få bo på de sämsta ställena, menar du?

      Radera
    2. Har rättat till länktexten nu, länken gick ju rätt i alla fall :-)

      Radera
  44. Luppen:
    Jadå, det var inga problem alls, jag tackar för länken från ett väldigt bra inlägg!

    Anonym:
    Låginkomsttagare kan mycket väl bo på fina adresser. Det kan hända att de t.ex. köpte för mycket länge sedan eller ärvde.
    Att hyra på fina adresser måste däremot kosta, annars blir det osunt då folk hyr ut svart i andra hand och aldrig någonsin släpper sin hyresrätt som det är mer än 20 års kö till.
    Att ha konstgjort nedtryckta hyrespriser är MER orättvist än att de som tjänar pengar eller har pengar ska kunna hyra till marknadspris.

    SvaraRadera
  45. Jag diskuterar sällan min privatekonomi på jobbet eller hemma. Folk tycker oftast bara man skryter, upplever jag det som, om man berättar hur det går. Har handlat med värdepapper i över 20år, så man har ju varit med både upp o ner.

    Det värsta är nästan när folk tycker att de gör en investering, när de köpt en ny bil, ett nytt kök eller badrum för den delen. Hallå? Om 20 år är den investeringen i princip 0 värd. Knappast något man i en normal marknad tjänar pengar på lång sikt (såvida man inte gör jobbet med köket själv).

    Jag ger aldrig aktietips när folk frågar, däremot så brukar jag berätta kort om riskminimeringsprinciperna i portföljen, och berätta vilka bolag jag gjort affärer i sista tiden (både köp o sälj). De inser oftast att det ligger en del slump, mycket tankeverksamhet och timmar av analyser bakom varje affär, så det brukar sluta med att de fortsätter att fondspara... Eller konsumera.

    Jag tillhör nog den snålare kategorin människor, har alltid unnat mig lite för lite, sparat lite för mycket. Jag var nog 30år innan jag började inse vilken skillnad det är på vin o vin, riktig grekisk olivolja, med mera. Generös mot familjen, och släkten, men unnar mig själv väldigt lite. Jag försöker bli lite bättre på det, har ett mål att i alla fall ta en del av aktieutdelningen varje år och göra något kul av, såsom en ny MC, eller nån resa utöver det vanliga.

    Men det är friheten att ha tillgång till pengar som jag njuter av. Vetskapen om att man skulle kunna köpa en ny bil utan lån, eller för den delen en lägenhet i spanien på ålderns höst utan lån, den känslan är svårslagen. Ingen PPM ångest här inte...

    Jag kommer fortfarande åka en skoda till jobbet, trots att värdet på skodan är klart mindre än 1% av min aktieportfölj. Jag undrar hur många miljoner som det kommer krävas innan jag väljer en bil med högre komfort...

    Det är ganska lustigt, men mitt brinnande privata intresse för finanser, har resulterat i att jag fått en hel del arbetsuppgifter kring ekonomisk riskhantering för företaget jag jobbar åt (halvstort bolag med 600 anställda). Det har också resulterat i att jag numera lägger en stor del av arbetsveckan åt att bedöma potentiella investeringar i jobbet, bedömer risker, gör känslighetsanalyser med mera. Så nu har man hamnat i det läget att man jobbar med sin "hobby" och får bra betalt för det. Det om något är frihet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som att du hittat en bra tillvaro :-). Jag är väl också en snåljåp egentligen men för familjens skull och även för mitt jobb behöver jag "leka medelklass" lite mer än jag egentligen skulle önska. Min bil är billig jämfört med vad folk med min inkomst brukar ha, men fortfarande alldeles för dyr för hur mycket jag egentligen uppskattar den. Jag skulle hellre se de pengarna ge avkastning...

      Radera
  46. Skulle vara intressant att höra om någon i Lundatrakten skulle vara intresserade av att träffas IRL. Jag kan bara hålla med många inlägg om att det är svårt att hitta några att prata om ekonomi och investeringsklimat. Det skulle vara intressant att träffas anspråkslöst över en kaffe eller öl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det någon mer bloggare än jag och Per Penning som är från Lund? Vet inte hur intresserad PP är, men jag vill bevara anonymiteten.

      Radera