Orange kuvert och pension

Efter som jag med stormsteg trampat in i yngre medelåldern är det med stigande intresse jag numera öppnar årets orange kuvert och alla andra besked kring pension som dimper ner i lådan - och det börjar bli många.

Allmänna pensionen
Den här biten är det lilla problemet. Jag har bara det nya pensionssystemet och tycker faktiskt att de orange kuverten som skickas ut varje år gått från total förvirring på 90-talet till väldigt tydliga idag. Hur jag placerar min premiepension har jag skrivit om tidigare. Den allmänna inkomstpensionen stoppas in i en svart låda och kom i år ut lite större än den kom in, trevligt!

Tjänstepension
Det är här det börjar bli snårigt. Jag är som sagt född i början av sjuttiotalet och kom ut i arbetslivet i mitten av nittiotalet. Under den här perioden har jag arbetat för fyra företag - i snitt fyra år per firma. Inget extremt hoppande tycker jag, men jag är nu uppe i åtta tjänstepensionsförsäkringar eftersom bolagen ibland bytt försäkringsbolag och lösningar. Håller det här i sig så ser jag fram emot närmre trettio försäkringar vid pensionen, många bäckar små...

Åtta små skvättar, vissa lite större än andra, ska alltså förvaltas. I tidens anda är naturligtvis nästan alla fondförsäkringar där jag själv ska plaska runt i fondutbud som är specifika för varje bolag. Jag brukar dock göra som i PPM och leta upp en indexfond och en kort räntefond, men kvaliteten och avgifterna på dessa varierar rejält med försäkringsbolagen. Fonderna är inte sällan dyra, och ovanpå detta tar försäkringsbolaget hyfsade avgifter, något som retar mig alltmer.

Privat pension
Slutligen har jag en privat pension som jag var dum nog att pumpa in pengar i när jag var som fattigast i livet. Logiken var att jag betalade statlig skatt och om jag pensionssparade skulle jag förmodligen kunna ta ut pengarna med låg skatt när det var dags för pension. Numera pekar dock allt på att jag får betala statlig skatt (och inget jobbavdrag heller) när jag går i pension vilket tyder på att detta var totalt feltänkt.

Sedan har jag också kommit fram till att det är totalt förkastligt att låsa in pengar i ett stängt, reglerat sparande under högt avgiftstryck över lång tid. För alla utom en kategori människor är detta vansinne. Det finns så väldigt många bättre saker att göra med dessa pengar för de allra flesta, främst att minska lånebördan under familjebildningen eller att investera utanför avgiftstrycket.

Den kategorin människor som jag menar privat pension verkligen är bra för är de som inte kan hålla i pengar, de som inte kan låta investerade och sparade slantar ligga. Där är inlåsningseffekten positiv. Tyvärr tror jag att dessa människor oftast inte pensionssparar privat ändå.