onsdag 23 november 2016

Rapport från Deere

Idag kom Deere & Co med sin Q4-rapport för det brutna räkenskapsår som slutade den 31 oktober 2016.

Deere befinner sig primärt i jordbruksbranschen som befinner sig i en lång svacka på grund av låga priser på produkterna (spannmål etc.) och därmed är rapporten präglad av sjunkande omsättning och lönsamhet, samtliga jämförelser nedan gäller helåret:
  • Omsättningen sjönk med 8 %
  • Det viktiga jordbruksområdet (70 % av omsättningen) tappade 7 % i omsättning, medan det mindre skogsbruks- och byggområdet tappade 18 % i omsättning. Intäkterna från finansiering steg dock med 4 %
  • Rörelseresultatet sjönk med 18 %, här ökade dock vinsten för jordbrukssidan med 3 %, medan skogsbruk- och byggområdet föll med 66 %
  • Resultatet efter skatt sjönk med 21 %. Tack vare återköp minskade vinsten per aktie något mindre, 17 %, till 4,81 USD per aktie, vilket ligger under mitt investeringsantagande om 6,50 USD
Fallet för omsättning och vinst var dock lägre än analytikerprognoserna. Dessutom lämnade man en prognos för 2017 som visade på ett resultat på 1,4 miljarder USD vilket är 8 % lägre än 2016. Detta var uppenbarligen en stor överraskning för aktiemarknaden där priset på aktien stigit med 9 % i skrivande stund.

Min syn på bolaget är att de har ett mycket starkt varumärke, ett bra tjänsteutbud inklusive finansiering samt en operativ motståndskraft som nu visar sig värdefull i en mycket tuff bransch. När branschförutsättningarna förbättras igen kommer bolaget visa upp god lönsamhet och motivera det investeringsantagande jag gjort. Med dagens prisuppgång är Deere tyvärr inte längre "billig" enligt mitt sätt att se på bolaget.

Bolaget är liksom många amerikanska bolag aktiva med återköp. Fortsätter man i samma takt som 2016 är min familj ensam ägare om ca 500 år.

20 kommentarer:

  1. Hello,
    Fint bolag med fina produkter och bra marknadsställning. Konjunkturkänsligt/känsligt för hur jordbrukssektorn mår och det går ju i perioder. Långsiktighet är nyckeln.

    Mvh petrusko

    SvaraRadera
  2. "Fortsätter man i samma takt som 2016 är min familj ensam ägare om ca 500 år." Hehehe vi får se vems arvingar som håller kvar dem längst då. ^^ ;) Skämt å sido. Det var en ganska kraftig kursreaktion uppåt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får väl se till att gifta ihop våra släkter ;-)

      Radera
  3. hej! På denna rapportuppstuds sålde jag. Hade ca 1% av min portfölj i deere och finner det inte särskilt troligt att jag kan bygga en meningsfullposition. Dollarn står dessutom högt
    Vänligen JFG

    SvaraRadera
  4. Har också sålt hela mitt innehav idag med ungefär samma motivering.
    Under året har jag börjar luta mot att gå ifrån investeringen pga att jag helt enkelt kände att jag visste för lite om produkterna och varför dom var bättre än konkurrenternas.

    Gillar alltid starka varumärken.
    Men idag blev ett bra tillfälle att klippa resten av positionen.

    Så nu sitter man med för mycket cash igen.

    Vad säger ni? Idéer?
    Novo är en kandidat.
    Sainsbury en annan. Dock helt annan kvalitet på bolag där.

    /Oskar

    SvaraRadera
  5. Luppen vad tycker du om Lendify som investering?
    Jag älskar idén och skulle om jag visste till 100% att tjänsten/företaget skulle finnas kvar om 30 år eller om det var insättningsgaranti på kontot kunna tänka mig att åtminstone lägga 20% av mitt sparande där.

    Nu har jag gått in med 10k och gillar det, tycker bara att det känns så jäkla lurigt att binda pengar upp pengar under en lång tid när jag egentligen inte vet hur pålitligt företaget är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyssna gärna på dagens Sparpodden, jag är ganska enig med Peter Benson här, peer-to-peer-lån är livsfarligt och oprövat över en börscykel. Fundera gärna igenom hur incitamenten ser ut för låntagaren, långivaren och bolaget. Vem tar upp- och nersidan av en riskbedömning/kreditprövning?

      Om jag vore skrupellös skulle jag kunna tänka mig att äga Lendify, men att vara långivare?

      Radera
    2. Trustbuddy 2.0?

      Radera
  6. Haha, jag älskar avslutningen på inlägget! Jag ska sätta mig och räkna kring mina bolag som sysslar med mycket återköp. Hur länge måste jag vänta innan jag står som ensam ägare i Swedish Match? Spännande!

    //Humankapitalisten

    SvaraRadera
  7. Hade laddat upp för ev blackfriday erbjudande men nu läggs nog de planerna på is. I mina ögon är jd ett bra bolag och jag är stolt ägare. Jd tröskar största areal i världen. God kvalité och driftsäkra maskiner. Väljer sina återförsäljare med omsorg, trotts krympande jordbruk i Sverige så står servicen fast och de håller vad de lovar vilket är mer än enormt viktigt för småföretagaren som inte har marginaler för driftavbrott. Det är så man får trogna kunder som handlar igen. Dock är det väl inte oss kunder här i SE som de tjänar mest pengar på men ändå. Min bedömning i framkant med tekniken, fantastiska system för gps:styrningen osv. Som strukturen i lantbruket är idag kommer vi alltid behöva maskiner anpassade för våra arealer. Jag har kört jd i 15år, i vårt lantbruk och runt om på otal gårdar jag säsongat på genom åren och även på storlantbruk i både NZ och aussie. Marknadsledande runt om i världen. Jag har också kört det mesta andra i maskinväg och det är ingen tvekan om att jd alltid är med i matchen. Underlag gott nog för mig att investera, men jag kanske låter känslorna styra i detta fallet 😉 Sen blir jag alltid omsmickrande självgod och stolt när det pratas om jordbruksbranchen, människor äter sig mätta för att lantbrukare kliver in i sina maskiner varje dag. Vi är två ägare där om 500år lundaluppen. //en som sitter (beroende på säsong) 2-10h i sin 6830 varje dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentaren! Jag är en av många som har jordbrukande någon generation bakåt i släkten och visst finns det en viss nostalgi. Kring detta tycker jag JD har byggt ett bra varumärke som ligger som ett extra värde ovanpå bra och konkurrenskraftiga produkter.

      Radera
  8. Luppen, jag är nyfiken på din övergripande strategi/marknadsyn? Du visar dina aktieinnehav men det jag skulle vilja förstå hur du tänker i nuläget mer övergripande - hur stor andel i % har du av tot kapital i likvider, aktier, räntebärande, andra tillgångar etc? Jag tycker att "totalstrategin" är det knepigaste i nuläget då inga räntebärande positioner ger vettig avkastning, väldigt få hedgefonder levererar, etc. Efter många bra aktieår i kombination med i mina ögon för högt skuldläge i världen så börjar det kännas motiverat att bygga upp resurser för att kunna utnyttja sämre tider, men det är svårt att samla krigskapital då det inte ger någon ränta. Stor pengahög som inte ger någon ränta att tala om..

    Hur tänker Luppen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom min placeringshorisont är längre än mitt liv är jag i stort sett fullinvesterad i de aktier jag redovisar här.

      De undantag jag gjort är att jag de senaste åren amorterat av alla lån, gjort långsiktiga investeringar i mitt hus samt byggt upp lite kontantbuffrar (på bankkonto) som motsvarar knappt 10 % av portföljen.

      Radera
    2. Tack - uppskattat. Mkt bra att veta hur du tänker/agerar i stort. Inga lån och cash på konto - fortsätter det så här runt omkring oss är du snart en ren anakronism:-). Fler och fler runt omkring - bekanta, andra finansbloggare etc pratar om hur självklart det är att låna på huset till en procents ränta och sätta likviden i högdirektkastande aktier till 3-5%. Hur kan man inte göra detta - det är Dumstrut På om man inte utnyttjar detta självmål.

      Problemet är bara att när "alla" börjar tänka på samma sätt gällande lånade pengar och att det är lätt att tjäna pengar, då vet man bara en sak - saker kommer att ändras drastiskt. Inte idag, imorgon eller ens nästa år, men det kommer...


      Radera
    3. De senaste fem åren har börsen stigit, och det rejält. Det är också 8 år sedan vi hade större börsfall. I en sådan miljö är det väldigt naturligt att folk blir historielösa.

      2009 var alla, som inte skrämts bort helt från börsen, extremt defensiva och skulle inte komma på tanken att investera lånade pengar, även om detta senare skulle visa sig vara den perfekta tidpunkten.

      Idag har vi en hel generation av aktiesparare som aldrig förlorat på riktigt. De kommer säkerligen lära sig den läxan någon dag, men fram till dess kommer belåning fortsätta framstå som gratis pengar.

      Radera
    4. Håller med er, jag tror det var hos Stefan på z2036 jag skrev en kommentar om belåningen av portföljer. Runt 2010-2011 var det, om jag minns rätt, endast Kenny på aktiefokus som framhöll belåning som ett alternativ. Idag verkar en belånad portfölj vara lika naturligt som att solen går upp på morgonen.

      Jag är en del i den generationen. Jag har i princip aldrig förlorat pengar på mina investeringar. Jag började 2010. Även om jag inte upplevde finanskrisen ur ett ekonomiskt perspektiv så läser jag min historia. Jag har inte varit med om ett börsras på säg 40% men just nu väntar jag tålmodigt på att det ska komma. Jag hoppas jag kommer agera rationellt men något med säkerhet kan jag inte säga.

      Det ska bli intressant att se vad framtiden har att servera.

      PS

      Jag tog ett bolån hos en av våra storbanker i somras. När jag förhandlade räntor hade jag som ett av mina argument min höga amorteringstakt och låga belåningsgrad. Svaret från banken var att de ville att jag skulle låna mera pengar och amortera mindre.

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
    5. @J Det du beskriver angående bankens svar, ger mig kalla kårar, påminner en hel del om det sena 80 talet och tiden innan kraschen.//Stavros

      Radera
    6. @Stavros

      Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev lite förvånad själv. Värt att nämna är att jag hade ett mycket högre låneutrymme än vad jag lånade. Så förmodlien hade en miljon eller två mer i lån enligt dem inte förändrat riskbilden nämnvärt? Det kanske låg en besvikelse/frustration hos tjänstemannen i frågan. Men jag vet inte, tycker fortfarande det var ett lite märkligt uttalande.

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
  9. Säger de något om hur de ser på framtiden? Pratas mycket om att lätta förarlösa traktorer kommer ta över om inte en allt för avlägsen framtid.

    Samtidigt tycker jag att det är lite skillnad idag jämfört med för en tid sedan. T.ex har traktens största JD-fanboy köpt slotterkross från Kuhn (de som JD målar gröna) då grön färg inte var värt att betala extra för. Och överlag går man mer på kvalité än märke. Förr var JDs rundbalspressar vanliga, nu kör man annat, ex McHale om man vill ha det bästa.

    Hos den stora gården här runt omkring kör man numera Fendt, och dessa älskas då de näst intill aldrig krånglar och är bränslesnåla.

    Något jag tror de har prickat rätt med är sensorn för flytgödsel. Den mäter N, P och K har utvecklats med Samson och något mer företag. I Europa blir spridningsreglerna för fosfor strängare samtidigt som precision verkar vara ordet för framtidens jordbruk.

    Jag har tittat på JD tidigare men har alltid fastnat vid frågan om deras FoU avdelning är tillräckligt stark? Eller ska de köpa upp något av alla de små företag som kommer med förarlösa traktorer? JD är ett starkt märke idag, men min känsla lokalt där jag bor är att märket spelar idag mindre roll, istället plockar man godbitarna från många olika i sökandet efter lönsamhet.

    Min magkänsla säger att jag skulle köpa AGCO istället för JD, dock behöver jag göra en ordentlig analys.

    Mvh
    BMA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Relevanta frågor där jag inte kan ge speciellt bra svar. Deere har varit en av marknadsledarna väldigt länge vilket pekar på att man historiskt kunnat hänga med bra i FoU. Tekniker kring självkörande räknar jag med blir en commodity när tekniken mognat, sensorer och datorer är billigt och mjukvara svårt att patentera.

      Agco är ett fint bolag med ett antal starka varumärken, men jag bedömer ändå Deere som starkare.

      Radera