lördag 30 april 2011

Recension av The Big Secret for the Small Investor

Jag hade några timmar att döda på en flygplats häromdagen och slog till på Joel Greenblatts "The Big Secret for the Small Investor".

Jag har aldrig läst något av Joel Greenblatt förut, men hans tidigare alster är ganska välkända: "The Little Book that Beats the Market" och "You Can Be a Stock Market Genius" har sålt i stora upplagor och refereras ofta till.

The Big Secret for the Small Investor är snabbläst, 155 små sidor med generösa radavstånd och stora vänliga bokstäver tar inte mer än ett par timmar att komma igenom. Boken handlar om hur du som liten investerare kan arbeta med dina aktieinnehav. Den handlar inte om hur stor din portfölj bör vara jämfört med alla tillgångar eller hur andra tillgångsslag ska allokeras.

Greenblatts tes
Greenblatt driver i boken en enda tes, ett format jag av andra recensioner att döma tror han brukar använda sig av. Hans utgångspunkt är att värdeinvestering är den bästa modellen för överavkastning och att ineffektiviteten i prissättningen av aktier jämfört med fundamental data om underliggande bolag är grunden för framgång.

I korthet går hans tes ut på att:
  • indexfonder är bättre än aktivt förvaltade fonder, delvis eftersom det ofta är svårare att välja förvaltare än att välja aktier, delvis på grund av kostnader
  • marknadsviktade indexfonder har svagheten att felaktigt prissatta aktier får felaktig vikt i fonden
  • jämnt viktade fonder är bättre än marknadsviktade, och fundamentalt viktade fonder är bäst
Jämnt viktade fonder innebär ju att aktier som ökar omotiverat i pris säljs av och sedan köps tillbaka om de sjunker igen. Detta resonemang är detsamma som jag använder i mitt PPM, fast balanseringen sker mellan olika tillgångsslag och inte mellan olika aktier. Greenblatt menar att övergången från marknadsviktade indexfonder till jämnt viktade fonder ger 1-2 procentenheter högre avkastning årligen - inte fy skam. 

Fundamentalt viktade fonder gör sin viktning av olika aktier baserat på olika fundamentala nyckeltal, t.ex. eget kapital, utdelning etc. Ett bolag vars pris stiger mer än dessa nyckeltal säljs alltså delvis av ifrån fonden. Detta leder till lite färre transaktioner än i en jämnt viktad fond eftersom det finns en korrelation, men framförallt ger det enligt Greenblatt en avkastning på så mycket som 2-3 procentenheter mer än en vanlig indexfond.

I min mening är felprissättning av aktier som tillgångsslag minst lika vanligt som felprissättning av enskilda aktier eller branscher (masspsykos verkar vara vanligare än enskilda missbedömningar), därför använder jag min balanseringsstrategi mellan tillgångsslag i PPM. Att balansera klokt inom tillgångslaget aktier tillför såklart ett värde, men som jag ser det är det nästa optimeringsgrad, dvs. steg två.

För att belägga sin tes för han dels resonemanget ovan, dels baktestar han. Baktestning är såklart bättre än att inte göra det, men i mina ögon är det ett oerhört svagt bevis. Resonemanget är alltså värdefullare i mina ögon. 

Om man köper resonemanget, hur gör man?
Greenblatt ger exempel på några indexfonder som inte viktats efter marknadsvärde. De är generellt amerikanska ETF:er och känns möjligen som ett komplement för en svensk investerare, inte basen i ett fondsparande. Greenblatt med kompanjoner har startat en webbsajt för detta: valueweightedindex.com, där det finns ytterligare information.

Att följa Greenblatts råd som enskild investerare och bygga upp en portfölj kräver ett visst kapital för att inte transaktionskostnaderna ska döda hela idén. Vill man följa den är det för de allra flesta de fonder Greenblatt nämner som gäller.

Slutomdöme
Trots sitt lilla format finns det ju en del att säga om boken, och jag tycker nog att den är intressant och manar läsaren till viss eftertanke.

Metoden är en "formula investing"-metod och jag kommer såklart inte att använda den i min portfölj. Om motsvarande fonder funnits för den svenska marknaden så kanske det vore intressant för PPM. Men för aktieportföljen föredrar jag fortfarande "stock picking" och min modell av aktieanalys.

Som bok är den skriven med ett effektivt språk. Texten blandas dock med anekdoter som jag har lite svårt för, jag tycker ämnet är intressant nog utan referenser till Paul Newman, Trollkarlen från Oz och Greenblatts löpningsupplevelser. Det finns också gråtonade avsnitt där han besvarar de mest givna mothuggen mot sin tes, kanske de intressantaste bitarna i hela boken.

Boken börjar med en ganska enkel genomgång av värdeinvesteringens grunder och den delen skulle jag rekommendera alla att läsa, även om den sammanfattar vad som skrivits på många andra ställen. Greenblatts huvudtes och resonemang är dock lite mer åt det avancerade hållet och jag tror man måste förstå vad en indexfond är för att kunna ha glädje av boken.

Om din nyfikenhet är väckt kanske du vill läsa Geoff Gannons recension av samma bok...


2 kommentarer:

  1. XACT hade för några år sedan ett par fundamentalt viktade ETF:er noterade på Stockholmsbörsen. T ex fanns XACT F Sweden och XACT F Euro (som jag själv ägde).

    Tyvärr plockades de bort pga bristande intresse från placerarna.

    /Dalmatinern

    SvaraRadera
  2. @Dalmatinern: tackar, det hade jag inte en aning om.

    De skulle helt klart kunna vara intressanta, fast helst skulle jag vilja se PPM-tillgängliga fonder.

    SvaraRadera