fredag 16 juni 2017

Personkult

I likhet med Spanarna i P1 tycker jag om att supa in tidens anda, zeitgeisten, såklart gärna med ekonomiska och finansiella förtecken. Och ett av de tydligaste tecknen i tiden är personkulten. Individer och framförallt företagsledare tillskrivs nästan övernaturliga förmågor.

I främsta ledet idag står Teslas Elon Musk och Amazons Jeff Bezos. Inte bara har dessa båda herrar skapat företag som förändrat dynamiken i sina branscher och påverkat väldigt många människors vardag. De drivs också av en till synes oändlig framåtanda och en vilja att driva själva mänskligheten framåt, något som synliggörs inte minst med ambitiösa rymdprogram. De är för stora för planeten.

Vi lever i en tid när Internet gör allt det där som den nya ekonomin lovade för tjugo år sedan. Detta har gjort att framförallt en liten grupp individer i USA har lyckats skapa enorma företag med i sammanhanget mikroskopiska kapitalbehov. Dessa nya kejsare av planeten har naturligtvis inte bara varit rätt person på rätt plats. De är utvalda. Unika. I vissa fall, som Bill Gates, har detta lett till en pliktkänsla och en vilja att utrota kommersiellt ointressanta sjukdomar, i andra fall alltså en önskan att tänja själva människobegreppet och bli något som närmast kan liknas vid faraoner. Rymdraketer har ersatt pyramider, men annars finns det tydliga likheter.

För femhundra år sedan pågick renässansen i Europa, antikens ideal skulle återupplivas och återskapas. I denna anda växte idén om universalgeniet fram. Universalgeniet skulle med synbar självklarhet behärska inte bara vetenskap och kultur, men även fysiska konster som fäktning, ridning och musik. Dessa genier har sedan kommit att kallas för renässansmänniskor och jag har märkt att många företagsledare i Sverige gärna velat förknippas med dessa ideal. Oftast har detta uttryckt sig i att vederbörande springer maraton ibland.

Många vd-intervjuer (läs varje nummer av tidningen Chef) det senaste decenniet har innehållit en sektion "hur ser din dag ut" där den intervjuade fått visa upp en otroligt produktiv dag där livspusslet innehållit minst 10 000 bitar, varav minst en varit en löptur eller ett pass på gymmet. Vetenskap och kultur har däremot lämnats utanför. Mitt tips till alla er som aspirerar på en renässansmänniskostatus är att läsa en bok ibland, kanske lyssna lite på musik och måla en tavla.

Mot denna ikoniserande bild står mindre högtflygande högpresterare som Melker Schörling, Warren Buffett och Ingvar Kamprad. Jim Collins gjorde i sin legendariska managementbok "From Good to Great" observationen att extremt framgångsrika bolag i själva verket oftast leds av relativt anonyma och ödmjuka, men engagerade och intelligenta ledare.

Som investerare är det enkelt att bli förälskad och bygga förtroende för halvgudar som Branson, Musk och Bezos. Men glöm inte att de har personliga PR-byråer som bygger deras varumärke och att detta är en ytterst medveten affärsstrategi. Det gör det enklare för dem att attrahera kapital och duktiga medarbetare. Att de gör ett fantastiskt arbete inom en viss kompetenscirkel och kompletterar detta med rymdambitioner innebär inte att de kommer lyckas utanför sin cirkel. Mät och väg istället deras prestation som ni väger grönsaker i butiken. Om deras bolag presterar: investera i bolaget, inte i personkulten.

29 kommentarer:

  1. Jag tycker ändå att träningsmodet är en förbättring gentemot hur det under en period var status att inte sova särskilt mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Observera dock att dessa 10000-bitars livspussel innehåller extremt lite sömn, dagen börjar senast 5:00 och läggdags är tidigast 0:00. Sömnbristidealet lever och frodas ännu.

      Radera
    2. Själv skulle jag aldrig klara av en sådan arbetsmiljö. Jag skulle bli helt tom i huvudet och börja rabbla floskler om synergieffekter, vikten av en gemensam målbild och att bygga en kundorienterad affärskultur.

      Radera
    3. Känns som du är som klippt och skuren för rollen, har till och med tugget inne. Lite sömnbrist skulle vara raketbränsle för din karriär.

      Radera
  2. Intressant och tankeväckande inlägg. Dock vidhåller jag att det finns bra respektive dåliga ledare. Skillnaden kan göra skillnad på ett bolags framgång. Därmed inte sagt att bolaget är lika med dess chef. Siffrorna måste tala för sig också, liksom strategin. På tal om personkult, det är ett smått under att Tesla lurat så många så länge. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns definitivt både produktiva och destruktiva ledartyper, men den externa bilden av en ledare behöver inte vara starkt kopplad till vad de verkligen presterar. De som nämns i inlägget har åstadkommit mycket stort, min poäng är mer att man ska bedöma dem efter dessa prestationer, inte den image de lyckats frammana.

      Radera
  3. När jag läser VD intervjuer eller andra livsstilsintervjuer slås jag av två saker - precis som Luppen hur otroligt produktiva alla är, men också hur löjligt homogena de är. Journalisterna skulle i princip kunna använda ett fåtal mallar och copy paste för hundratals VD intervjuer och det skulle fungera riktigt bra. Alla har ungefär samma intressen/utmaningar, tycker ungefär samma saker, bor på ungefär samma ställen och åker på semester till ungefär samma ställen..

    Att läsa tex SvD Perfect Guide är en upplevelse när de intervjuade vill visa att de har med alla viktiga bitar i "Hur ser din dag ut" - yogapasset, egentiden med barnen, etc..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Signs,

      Kan bara hålla med dig. Ligger ett löjets skimmer över dessa livsstilsintervjuer. Detta livspussel som skall läggas. Kvalitetstid skall avsättas till hustrun för att äktenskapet skall hållas flytande. Detta motionerande! Man är ju tävlingsmänniska.

      I min värld är svaret på frågan. Hur skapas uthållig mästarklass under lång tid? Svar: Disciplinerade människor, disciplinerat tänkande och disciplinerad handling-att envetet hålla fast vid det man gör bäst. Är aktieägare i Coca-Cola här pågår denna process. Framgången blir att är falla och resa sig gång på gång. Att respektera den potential som finns i det ursprungliga svänghjulet.

      Mvh

      Lars

      Radera
  4. Respekt!

    Renässansmänniskoidealet tycker jag är något fint och eftersträvansvärt. Det behöver inte stå i kontrast till anonymitet och ödmjukhet. Det går alldeles utmärkt att skriva poesi, musik eller måla hemma på sin kammare endast för glädjen av att vara kreativ utan några pretentioner om att andra utanför de närmast sörjande behöver tar del av ens oeuvre. Att vara kreativ föder en sund skaparglädje som gör själen gott precis som löpning eller ett gympass är bra för kroppen.

    Hålla sig i fysisk form gör väl stort sett alla med löpning/gym som minimum idag. Delar din uppfattning om att färre tyvärr håller sig i estetisk form idag. Det är synd. Ett liv som uteslutande bygger på ekonomi och det materiella är ett tomt liv. Hoppas att fler upptäcker vår närmast outtömliga kulturskatt i form av konst, musik och litteratur.

    SvaraRadera
  5. Hej Lundaluppen.

    Vill så klart börja med att tacka för en mycket intressant blogg. Och kul att du kom tillbaka!!

    Mina tankar efter att läst ditt inlägg LL. Finns detta renässansmänniskoidealet som ledare som Musk verkar ha kanske även bland oss vanliga döda? Ligger det i tiden? Och även om vi inte har det enorma kapitalet att backa upp det med så är det outsagda idealet att just vara, göra och uppnå väldigt mycket. Jag skulle nästan vilja påstå att samhället i stort vill uppmuntra medborgarna till att just vara eller framstå som överkonsumerande renässansmänniskor som med ständig inre stress ska förverkliga sina egna och barnens alla drömmar. Vems drömmar människor ibland jagar kan kanske vara värt att reflektera över. Om tid finnes till detta...

    Mvh,

    Atlas Investo

    SvaraRadera
  6. Man ska inte glömma alla unga entreprenörer som tvingats sluta dricka alkohol.

    SvaraRadera
  7. James, vad menar du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. menar att millenials har så fullt upp med att träna, spela in youtubevideos och sörpla detox smoothies att de inte har tid att dricka alkohol.

      Kanske måste man spendera en söndagsförmiddag i Berlin med vodka och club mate bara för att kompensera för dagens ungdom.

      Leve dekadensen!

      Radera
    2. Det ska dock sägas att mycket av det Internet-baronerna företar sig är oerhört intressant. Allt från Melinda och Bill Gates satsningar på (bland annat) att utrota polio till Musks megalomani där han ska flyga folk till Mars, dria ett elbilsföretag och samtidigt skapa ett brain machine interface. Kommersiellt gångbart eller inte är lite strunt samma, det är bara roligt att kapital flödar till sådana projekt.

      Angående den här träningsmanin är den löjeväckande, man tappar ju intresset av att fråga vad folk gjort i helgen då svaret alltid är "sprang/cyklade/skidade X mil".

      Radera
    3. James, det är väl inget dåligt med att ungdomar dricker mindre? Alkohol har inga positiva egenskaper precis.

      Från en millenial som är nykterist :)

      Radera
    4. Som förälder tycker jag det är jätteskönt att alkoholkonsumtionen gått ner. Jag hoppas bara att barnen hinner göra bort sig lite lagom ändå innan det är försent och får för stora konsekvenser...

      Radera
    5. Det är egentligen inte avhållsamhet från alkohol som jag har problem med utan snarare anledningen till det. Är det på grunda av förväntningar (egna eller andras) på att prestera i vått och torrt så är det inte en bra anledning.

      Hittar man sig inte lycka i kravlösheten kommer man inte att göra det i prestationen heller.

      Radera
  8. Bra inlägg! Men om vi skall jämföra amerikanska och svenska VR intervjuer så är det väl mest i de svenska det är ett sånt absurt fokus på elitnivåträning. Jag tror att få amerikanska VD:ar anser sig ha tid till att tillhöra den yttersta motionseliten. Samtidigt tycker jag att det du säger om böcker och vetenskap också mest stämmer på svenska ledare. Tvärtom hör man väldigt ofta tips på (särskilt fack-) litteratur från amerikanska ledare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant, det finns en väldigt tydlig skillnad där. I USA är det fortfarande fint att jobba mycket, i Sverige ska chefen jobba "lagom hårt". Enligt vd-intervjuerna är lagom 50,0 timmar per vecka, resterande tid läggs på Facebook-glossy familjeliv och yoga, löpning, självförverkligande saker som Signs var inne på.

      Radera
  9. Med tanke på hur många olika sätt att träna det finns är det mitt intryck att direktörer märkligt ofta nämner ett fåtal konditionsidrotter. Det är maraton, Vasaloppet, Vätternrundan, etc, annars inget. Inga halvmesyrer eller mellanting nämns. Som om det vore rena k*kmätningen. Förutom Sven Hagströmer som cyklar till jobbet som motion då. :-) Men han kanske är gammal nog att våga vara sig själv och vara lagom.

    SvaraRadera
  10. Detta var tamejf_n det bästa jag läst på mycket länge (kanske sedan konfirmationen)...

    SvaraRadera
  11. Bra skrivet Luppen. Tänkte skriva nått om att i en tid utan Gud/religion kanske vi behöver några halvgudar att se upp till?

    Men kom sedan på att det är nog en väldigt Sverigecentrerad kommentar. Är nog bara här han manifesterar sig så lite. I USA och världen är han i allra högsta grad levande.

    Föresten ej relaterat, men intressant, hittade den här linken om en ny metric att ta hänsyn till när man ska värdera företag. PI (antalet passiva investerare) har du funderat något på hur flöden från passiva fonder/ETFer kan påverka portföljbolagen?

    http://ericcinnamond.com/the-passive-investor-pi-ratio/

    Blev intervjuad av Jesse Felder också nyligen

    https://www.thefelderreport.com/2017/05/30/podcast-eric-cinnamond-on-the-value-of-absolute-return-investing/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tittar definitivt på ägarbilden (ett av mina investeringskriterier) men inte på flöden. Kapitalflöden från passiva investeringar skapar ju en svänggunga i aktiekursen som bör skapa ytterligheter i prissättningen, något som jag hoppas kapitalisera på. Men jag baserar inte mina aktieval på den informationen.

      Radera
  12. Det var ett väldigt bra inlägg. Jag har själv väldigt svårt för alla dessa individer som utåt kommunicerar hur otroligt effektiva  (och underförstått, hur viktiga de är). Jag ser det mest som tomma floskler och ett sätt att bygga det egna varumärket än en faktisk beskrivning av vad de gör/åstadkommer.

    Jag tror själv att förmågan att identifiera, knyta upp och entusiasmera nyckelpersonal är det bästa receptet för framgång, och att man känner igen en bra ledare på att denne har bra medarbetare.

    Tror att bildning är bra och att det är utvecklande att emellanåt öppna en bok som inte har med det man jobbar att göra, eller att ha något intresse som helt saknar koppling till arbete och prestationer.//Stavros

    SvaraRadera
  13. Bra inlägg, det är och har alltid vart intressant med dessa personer. Sedan vad de uppger i vd-intervjuer skulle jag säga är lika sant som hur folks liv speglas i det de lägger upp på Facebook, dvs de har ett intresse i hur de framställs.
    Är det inte skillnad på insupa och supa in? Min språkkänsla säger med det 😄

    SvaraRadera
  14. För ett par år sedan publicerades en studie som påstod att 1/5 del av alla CEOs är psykopater. Studien var gjort i USA. Av 261 undersökta top CEOs hade 21% ett värde som på mätskalan gjorde att de kliniskt skulle klassificeras som psykopater. I den allmänna populationen så är statistiskt 1 av 100 människor psykopat. Tycker det är tänkvärt eftersom om man någonsin har haft med en "företagspsykopat" att göra så inser man hur förödande det kan vara för ett företag och att då sitta som aktieägare där är mindre bra. De man framförallt ska se upp med är de som försöker sälja en bra "story".

    SvaraRadera
  15. Hej Luppen!
    Jag undrar om du har varit intresserad av försäkringsbolaget Gjensidige någon gång, känns som ett bolag som hade passat dig.

    Mvh
    ob

    SvaraRadera
  16. Ingvar Kamprad är i varenda intervju och medverkan i teve inriktad på att hamra in bilden av den enkle, snåle och anspråkslösa smålänningen. Warren Buffett är också en PR-mässig schablon, även om den i hans fall verkar odlats minst lika mycket av hans beundrare som han själv. Att odla sin image har företagsledare, politiker, stjärnor etc gjort i alla tider. Det är snarare typen av önskad image som förändras där skillnaden i ålder kan vara en förklaring. Idealen i samhället förändras och därmed dess ledares önskade image.

    Det stämmer visserligen att Musk och Bezos har fått en alldeles unik kultstatus och har tagit över Steve Jobs fallna mantel, men den statusen är helt välförtjänt enligt mig. Om det innebär att man ska köpa deras aktier är en annan fråga. Om inlägget syftar till att varna för att man ska köpa aktier i bolag enkom för att deras företagsledare är beundrade och ses som supermänniskor håller jag dock med till 100%.

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
  17. Letar du efter tillförlitliga medel för att få finansiering? Planerar du att starta ditt drömföretag, men inget kapital ännu? Vill du få ett hem men vet inte hur man får de välbehövliga pengarna? Detta är äntligen ett gyllene tillfälle vid din tröskel för att bli finansierad utan krångel och stress eftersom du är garanterad att njuta av våra pålitliga finansiella tjänster som är tillgängliga för alla på bara 2%. Vänligen maila oss för snabb svar på FREEMANLOANFINANCE@GMAIL.COM ELLER FREEMANLOANS@HOTMAIL.COM och bli godkänd idag eftersom vi erbjuder alla typer av lån.

    Hemlån
    Privata lån
    Nödlån
    Medicinska lån
    Företagslån


    Tack eftersom vi ser fram emot att höra från dig.
    www.freemanfinance.webs.com

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.