Utdelning Wal-Mart

Det här året hann Wal-Mart Stores med att lämna sin utdelning innan årsskiftet och därmed fick jag årets femte (!) kvartalsutdelning från företaget. Utdelningen var på 39,75 amerikanska cent per aktie, vilket blev 2,58 kronor per aktie med dagens dollarkurs.

Därmed är årets utdelningar kompletta enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-12-28	Wal-Mart	120	2,58	310
12-12-14	Microsoft	170	1,54	262
12-12-12	Johnson & Johnson	95	4,06	386
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				106 560

Det blir spännande att se vad det blir för utdelningsnivåer nästa år, blir Apple först ut?

Amerikansk arbetsmoral

Jag har suttit och skrivit årsbokslutet och tänkte lägga ut det idag när jag kom på att NASDAQ är öppet på nyårsafton. Vad är det för fel på amerikanerna? Den långa arbetstiden är säkert en av anledningarna att USA lyckats bygga upp ett så bestående välstånd (hittills lägger såklart olyckskorparna till), men jag är glad att vi i Europa har ett lite mer avslappnat förhållande till jobbet så att man kan vara lite ledig ibland...

En trevlig känsla med att äga aktier är dock att företagen "arbetar åt mig" hela tiden. Dygnet runt finns det H&M-butiker som säljer kläder varav en liten del av förtjänsten går till mig. Fortums värmegeneratorer och energiproduktion går på högtryck såhär års, dygnet runt. Bankerna har öppet, ehh, mellan 10 och 15 varje helgfri vardag ;-)

Därmed kommer årsbokslutet tidigast på kvällen den 31:e om jag inte sitter och dricker bubbel då.

Julhälsning

Julen är för familjen Lundalupp oftast en elektronikfest, och det blev mer av den varan även i år. Apple och Nintendo har tagit sin beskärda del av klappbudgeten. Men jag har även haft tid att läsa en del, dels Larry Cunninghams sammanställning av Buffetts brev till aktieägarna och dels Ben Grahams "The Interpretation of Financial Statements". Recensioner kommer på en blogg nära er snart.

Min fru har också givit upp försöken att få mig att läsa skönlitteratur och gav mig "Paths to Wealth through Common Stocks" av Philip Fisher. Räkna med ett omdöme om denna också, liksom kanske dess mer berömda föregångare.

Ha en god jul kära läsare, snart är det dags för årsboksluten!

Inköp Beijer Alma

Efter att ha köpt upp Fortum till en någorlunda meningsfull nivå valde jag idag att köpa 98 stycken Beijer Alma, som jag haft ögonen på sedan analysen för någon månad sedan. Jag betalade 111,75 kronor per aktie.

Beijer Almas investeringskvaliteter gjorde att jag hade överseende med bolagets storlek. Min plan för 2013 är att öka upp innehavet till en mer meningsfull storlek.

Så här ser portföljen ut efter dagens köp:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		28 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	22 %
Swedbank		13 %
Swedbank A	17
Swedbank Pref	2 870
Investor A	1 200	7 %
Industrivärden C	1 600	6 %
Sampo	740	5 %
AP Möller Maersk A	3	5 %
Fortum	900	4 %
Teknologiportfölj		4 %
Apple	10
Google	8
Microsoft	170
Lundbergföretagen	408	3 %
Wal-Mart Stores	120	2 %
Johnson & Johnson	95	2 %
Beijer Alma	98	0 %

Portföljvärdet ligger på 2,8 miljoner kronor.

Veckans nyheter

Det har varit en hel del dramatik i veckan som jag inte riktigt hunnit med att kommentera, här kommer lite korta kommentarer istället.

Kungsleden inledde med att avyttra sina aktier i Hemsö till partnern, Tredje AP-fonden. Efter att man gjort worst case-analysen av skatteutfallen valde man att krympa balansräkningen och stärka soliditeten med en försäljning. Kungsleden tycks vara i en existentiell och strategisk kris som inte förbättras av en ny huvudägare med tveksamt rykte.

Ratos gav sig in i den norska oljeservicebranschen genom köpet av 32 procent av aktierna i Aibel och sänker utdelningen till 3 kronor per aktie, från 5,50 kronor per aktie. Personligen tyckte jag att 5,50 kronor var fullständigt orimligt och mer att betrakta som en partiell likvidering än en utdelning, så sänkningen kändes naturlig. Aibel-köpet kan jag inte bedöma, men de multiplar som nämns verkar inte helt avskräckande.

Google har sålt av en del av Motorola som tillverkar set-top-boxar för TV-apparater. Det är knappast vad man var ute efter när man köpte Motorola och de två miljarder dollar man får från försäljningen kan säkert sättas i arbete på kistbotten bredvid alla andra miljarder Google har liggande... Snälla Larry Page dela ut kapital du bevisligen inte kan sysselsätta!

Efter STMicroelectronics beslut att släppa ST-Ericsson valde idag Ericsson att skriva ned värdet av sitt innehav i bolaget och reservera medel inför nästa år, totalt 8 miljarder kronor. Att Ericssons aktie sjönk 2-3 procent under dagen innebär alltså att den upplysta och effektiva marknaden tillskrev ST-Ericsson-innehavet ett stort värde och blev nu överraskade över att bolaget inte är så värdefullt. 

Fattig, rik eller mittemellan

När det närmar sig årets slut brukar det bli tid att reflektera lite över året som gått och livet i stort, och därför tänkte jag höra lite med er läsare om hur ni ser på er privatekonomi.

Jag skulle vilja börja med att skapa en klassificering av privatekonomin, jag menar att alla kan klassas in i följande skala:

Nivå	Definition	Kommentar
Rik	Kapitalinkomster täcker  behov	Du behöver inte arbeta, utmaningen blir vad du gör med din tid så att livet känns meningsfullt
På väg	Totala inkomster täcker behoven, kapitalinkomster positiva	Du kan bygga vidare på ditt sparande som redan ger ett positivt tillskott och snöbollen är i rullning, du är på väg mot  att bli rik
Löneberoende	Totala inkomster täcker behoven, negativa kapitalinkomster	Du kan minska din skuldsättning och är i en positiv trend, men kapitalkostnaderna bromsar dina framsteg
Fattig	Totala inkomster täcker inte behov	Ditt sparande minskar eller din skuldsättning ökar bara för att klara behoven, du är mycket farligt ute om inte situationen är temporär

Personligen befann jag mig på nivån "fattig" under studieåren då jag var beroende av CSN för mitt uppehälle, skulderna ökade självklart. De första tio åren efter examen befann jag mig på nivån "löneberoende" där CSN och huslån ständigt tullade på inkomsten, även om den var tillräcklig för att sakta förbättra situationen.

Sedan gjorde jag en serie företagsaffärer och fick ut en del pengar vilket tog upp mig till nivån "på väg", vilket är en relativt trevlig plats att vara. CSN är avbetalt och huslånen under kontroll. Jag måste fortfarande ha en tjänsteinkomst så det är inga problem att fördriva tiden, men samtidigt ser jag att besparingarna successivt minskar mitt beroende av inkomsten och inom tio år hoppas jag nå nästa nivå.

Vad säger du käre läsare? Är det en vettig skala? Hur ser din situation ut, när når du nästa nivå?

Industrivärden och Volvo

Jag har varit aktieägare i Industrivärden sedan 90-talet och har trots den trevliga portföljen ofta klagat på bolaget. Det är främst ett par händelser under andra hälften av 00-talet som retat mig:

1. Köpet av Hemtex där man gav sig in i konsumenthandeln, ett område man bevisligen inte kunde bedöma
2. Duellen med Christer Gardell om makten i Volvo, som ledde till belånade aktieköp till höga priser. Strax därefter behövde SSAB pengar i en nyemission och Industrivärdens belåning låg helt plötsligt på 30 procent och ett solitt investmentbolag var i gungning

Ingen av dessa punkter kommer att kosta nya aktieägare något, de är redan inprisade och klara, men för oss som hängt med ett tag har herr Nyrén förstört stora värden. Industrivärden siktar på att skapa värden över "lång tid", men det har gått fem år och vi har inte sätt skymten av värdena ännu. Dessutom arbetar Industrivärden med en ganska koncentrerad portfölj så misstag i enskilda innehav lyser igenom kraftigt.

I veckan som gick sålde Renault ut sitt Volvo-innehav och återigen var Industrivärden på tårna och säkrade en position som ohotat största aktieägare för en lång tid framöver. Priset för aktierna är inte bekräftat av Industrivärden ännu (92,25 kronor enligt di.se), men totalt sett bör Industrivärdens anskaffningsvärde ligga kring 90 kronor. Ännu idag, efter fem års köpande i en lågkonjunktur, är detta knappast ett fyndpris för Volvo, men det är inom det rimligas gräns.

Industrivärdens agerande senaste veckan anser jag är konsekvent och helt korrekt, man har sökt den här positionen en längre tid och nu grep man tillfället. Även om det alltså gjorts tveksamma affärer på vägen har man exekverat sin strategi, vilket gör att jag blir lite mer positivt inställd till Industrivärden igen.

Det har gått fem år sedan de större misstagen och det börjar kanske bli dags att stryka ett streck över detta och inse att Industrivärden är en samling av mycket framstående svenska bolag.

Missa inte Stockmans vidareutveckling av det här inlägget.

Utdelning Microsoft

Microsoft stod igår för årets förmodligen sista utdelning. Mjukvarujätten har höjt utdelningen med 15 procent sedan senast till 23 cent per aktie vilket blev 1,54 kronor med dagens dollarkurs. Microsoft har liksom Apple gått kräftgång på börsen senaste tiden, till skillnad från Google. Det återstår att se hur Windows 8 m.m. tas emot av världen, men att företagets position ibland svenska och internationella företag är stark råder ingen tvekan om.

Detta inlägg skrivs dock på en Macbook Air och publiceras på Google-ägda Blogger :-)

Därmed är årets utdelningar hittills enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-12-14	Microsoft	170	1,54	262
12-12-12	Johnson & Johnson	95	4,06	386
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				106 250

Var detta årets sista utdelning? Förra året hann Wal-Marts utdelning inte in på kontot innan årsskiftet, vi får se om det hinns med i år.

Utdelning Johnson & Johnson

Igår, på det "magiska" datumet 12-12-12 (påminner lite om fotbolls-VM 1990, inte lika magiskt då) kom Johnson & Johnson med sin kvartalsutdelning på 61 cent. Med aktuell dollarkurs blev detta 4,06 kronor per aktie.

Därmed är årets utdelningar hittills enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-12-12	Johnson & Johnson	95	4,06	386
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				105 988

Ha en trevlig Lucia allihop!

ST-Ericssons ägare tröttnar

Skicklig ägare?

Ericssons historik när det gäller joint ventures är inte helt imponerande. De båda lundajättarna SonyEricsson, numera Sony Mobile, och ST-Ericsson har verkligen inte glatt sina ägare. Båda föddes ur en möjligen korrekt observation att Ericsson inte hade förmågan att bygga telefoner när det blev en konsumentvara samt mobilplattformar när prispressen ökade och det nätrelaterade hårdvaruinnehållet minskade i värde i plattformarna.

ST-Ericsson tillverkar mobiltelefonplattformar, i lekmannatermer innandömet i mobiltelefoner och tillhörande mjukvara. Bolaget bildades 2009 och har de senaste åren gått som en klocka. Man har sålt plattformar för ungefär 2 miljarder kronor per kvartal och spenderat ungefär 50 procent mer på att ta fram dem. Nu har den andre hälftenägaren STMicroelectronics tröttnat på denna ekvation.

I Sony-fallet var det Ericsson som tröttnade, men nu är det alltså partnern. Hur drabbar det oss lundabor? Det absolut mest sannolika är såklart att nerdragningarna som pågått i bolaget i ett antal år fortsätter, kanske i högre takt eller till och med i form av en nerläggning. De flesta konsulterna har dragit vidare till Axis, Qliktech och mindre konsultköpare, men det blir fortsatt tuffa tider för volymkonsulterna i området.

Hur påverkas Ericsson? Det är svårare att bedöma innan detaljerna kring STMicroelectronics beslut blir tydligare, men troligen får Ericsson bära en större del av ST-Ericssons framtida förluster. Detta kommer att tvinga fram ett strategiskt vägval från moderbolaget något tidigare än man kanske tänkt sig. I det korta loppet brukar den typen av beslut vara smärtsamma, men i det längre loppet vinner man oftast på att fatta lite snabbare beslut.

Riskvikter

En läsare frågade vad riskvikter är för något och jag gjorde en Google-sökning på ordet och fann ingen pedagogisk och opolitisk definition av begreppet. Därför tänkte jag göra ett eget försök...

Banker lånar in pengar och banker lånar ut pengar. I dagens värld lånar banker även ut merparten av de pengar de lånat in, dvs. de lånar inte bara ut bankens egna pengar. Detta kallas fractional reserve banking.

Detta bruk låter bankerna öka sin lönsamhet genom att få räntemarginal på andras pengar och är väsentligt för bankerna. Problemet är dock att det leder till att de som lånat in pengar till banken, borgenärerna, löper en viss motpartsrisk, en risk att inte kunna få ut sina pengar. Detta sker i princip i två fall:

1. De som lånat pengar av banken, gäldenärerna, kan inte betala. Om de är tillräckligt många, som exempelvis vid en bostadsbubbla, kan det leda till att banken inte kan återbetala pengar till borgenärerna, i detta fall kan bankens egna kapital vara förbrukat
2. Borgenärerna vill på grund av nervositet eller något samtidigt ta ut stora pengamängder med kort varsel, en bank run, detta behöver inte betyda att bankens kapital är förbrukat, utan är ett rent likviditetsproblem

För att hantera problem nummer 1 finns regler för kapitaltäckning. Dessa ingår i regelverk med ofta fantasifulla namn efter schweiziska städer, som Basel I, Basel II, eller det allra senaste, Basel III. Reglerna för kapitaltäckning säger i korthet att en viss del av varje kredit måste vara täckt av eget kapital. Detta är en säkerhetsmarginal som ska göra att bankerna klarar en rimlig andel kreditförluster från gäldenärer som inte klarar sina återbetalningar.

Kapitaltäckningsreglerna säger att en bank måste ha eget kapital motsvarande minst 8 procent av de riskvägda tillgångarna. Om riskvikten vore 100 procent på alla tillgångar skulle det alltså betyda att en bank måste ha en soliditet på 8 procent. Nu har historien visat att en 100-procentig riskvikt är mycket konservativt och man tillåter bankerna ha betydligt lägre riskvikter.

Tidigare i år skrev jag om svenska bankers riskvikter för bolån, som för Handelsbanken låg så lågt som 5,4 procent. Detta innebär att för varje miljon Handelbanken lånar ut till en bolånekund måste banken binda upp 1 000 000 * 0,054 * 0,08 = 4 320 kronor. Övriga 995 680 kronor kommer från bankens borgenärer.

Riskvikten är alltså den faktor som bankens fordringar multipliceras med innan kapitaltäckningsbehovet på 8 procent beräknas. Nu talas om att höja den minimala riskvikten till 15-20 procent för bolån, något som självklart kommer att påverka Handelsbanken som därmed behöver ha 3-4 ggr så stort eget kapital knutet till bolånen.

Varför tillåts bankerna låna ut mot så litet eget kapital? Det finns en samhällsekonomisk nytta i att kapital används och inte ligger på hög i bankernas kassavalv. Det är också positivt att möjligheten att låna ut sina pengar mot ränta (istället för depositionsavgift) existerar för juridiska och fysiska personer. Det är helt enkelt ett smörjmedel i samhället.

Varför kritiseras detta system så hårt? Därför att effekterna av att de allt större bankerna riskerar gå omkull är så stora, samt att det är väldigt svårt att säga vad som är tillräcklig riskvikt. Historien upprepar sig aldrig exakt likadant och systemet framstår som alltmer instabilt.

Investeringssparkonto 2013

Jag är inte den förste bloggaren att kommentera det, men statslåneräntan som ligger till bas för beskattningen av ISK sänktes i förra veckan till 1,49 procent inför 2013. Beskattningen blir då 0,45 procent på kapitalet för kapital som är innestående hela året.

Hur skeptisk man (jag!) än är mot att binda beskattningen till kapitalet istället för kassaflödet går det inte att bortse från att detta är en mycket låg skattenivå. Även om aktieplaceringars avkastning enskilda år är mycket osäkra så bör man förvänta sig en avkastning över tid som är större än 1,49 procent och därmed är ISK gynnsammare än att äga i depå.

Under 2012 har nästan alla mina inköp skett i ISK, och det lär bli så även 2013.

Recension av A Random Walk Down Wall Street

Burton Malkiels bok "A Random Walk Down Wall Street" är en av den effektiva marknadshypotesens biblar och har betytt väldigt mycket för investerare världen över sedan första utgåvan kom ut 1973. Först nu har jag läst den och tänkte ge en värdeinvesterares utlåtande.

Om man först tittar på vad Malkiel vill åstadkomma med boken är den förvånansvärt lik The Intelligent Investor i sin ambition: att utgöra en heltäckande och relativt praktisk handbok i värdepappersinvesteringar för lekmän. För mig som läst Grahams bok fler gånger än jag kan komma ihåg är det därför intressant att jämföra de båda:

• Den tionde utgåvan, som jag läst, kom ut 2010 och författaren själv har därför flyttat fram boken till nutid och fått med IT-kraschen, den amerikanska bostadsbubblan och den efterföljande finanskraschen. Boken beskriver även moderna derivat på en helt annan nivå än Graham gjort ens om han levt.
• De konkreta råden till investeraren är förvånansvärt lika Grahams råd, trots att de kommer från olika utgångspunkter: indexinvestering och ombalansering är (i Grahams fall för den defensive) investerarens säkraste utgångspunkter
• Malkiel tittar väldigt lite på företagen och väldigt mycket på värdepapper
• Behaviour finance ägnas en hel del diskussionsutrymme, en forskningsgren som knappt existerade under Grahams livstid
• Där Graham baserar sina åsikter i en mix av erfarenhet och forskning är Malkiel mer forskningsbaserad

Burton Malkiel är alltså en av de främsta förespråkarna för den effektiva marknadshypotesen, men boken är väldigt lätt att uthärda även för en icke-övertygad som jag är. Den är det av två skäl: dels har Malkiel en avväpnande ödmjuk argumentation för sina ståndpunkter och dels har man som värdeinvesterare en "gemensam fiende" i den tekniska analysen.

Malkiels huvudtes för den enskilde investeraren är att den bästa metoden är att köpa och äga indexfonder med låga omkostnader över lång tid. Han diskuterar även frågan om investeringsslag, internationalisering och andra aspekter som komplicerar indexinvesteringen en aning. Över tid har Malkiels ståndpunkt vunnit över de flesta oberoende rådgivare till sin sida och hans tes är knappast kontroversiell idag.

Malkiel klassificerar de flesta strategier för att nå överavkastning på marknaden i ett av två fack: "castles in the sky" där man saknar en fundamental bas utan bygger spekulationen på att någon annan vill betala mer vid ett senare tillfälle, samt "firm foundation" där värderingen baseras på företagsinterna faktorer. Teknisk analys skulle hamna i den första kategorin och värdeinvestering i den senare. 

Malkiel talar om värde och pris som två olika entiteter och begreppet "intrinsic value" används. Både Graham och Buffett omnämns ett antal gånger i boken. Liksom Graham menar han också att intrinsic value är ett oexakt begrepp och att det i många fall knappt går att bestämma med någon säkerhet. Malkiel anser då att marknadens bedömning troligen är bättre än din egen i de allra flesta fall, och ingen individ kan förväntas veta mer än investerarkollektivet som helhet. 

Där Malkiel dömer ut teknisk analys som meningslös och självförstörande ser han dock en mening med fundamental analys för att genomskåda bubbelbildningar, men i en mycket enkel form. Han menar att enkla P/E och P/B-analyser bör användas, att tävla med proffsanalytikerna i att analysera priskänsligheten mot råvaror och verksamhetens beroende av valutaförändringar är meningslöst. Det här påminner inte så lite om min egen åsikt när det gäller olika analysperspektiv.

Sammanfattningsvis är avståndet mellan Malkiel och Graham mindre än de flesta verkar tro, i synnerhet om man tittar på Grahams rekommendationer för defensiva värdeinvesterare, till vilka de flesta lekmän bör räkna sig. "A Random Walk Down Wall Street" är en mycket välskriven och bra bok som jag anser ger läsaren väldigt mycket att fundera över och mycket att tillämpa i praktiken. Jag rekommenderar verkligen alla mina läsare att läsa den, gärna strax efter The Intelligent Investor, eftersom den ger perspektiv på värdeinvestering och trummar in den ödmjukhet inför marknaden jag tror är nödvändig. Marknaden har enligt min åsikt ofta fel, men om du inte vet varför den har fel är risken stor att det är du som har fel.

Rapport från Lundbergföretagen

Vad får man om man mixar några av Sveriges mest välskötta bolag i ett investmentbolag, och sedan lägger till en lika stor del extremt konservativt finansierade fastigheter med starka lägen och stort bostadsinnehåll? Jo, Lundbergföretagen, anförda av Fredrik Lundberg som förvaltar faderns arv på ett mycket framgångsrikt sätt.

Jag har varit delägare i Lundbergföretagen i några år nu och det är en genuin "tråkaktie" för att använda en Simon Blecher-term. Volatiliteten ligger på drygt 10 procent enligt Avanza, jag har inte gjort någon vetenskaplig undersökning, men det är rejält lågt jämfört med andra Large Cap-bolag. Relativt stabila H&M ligger till exempel på drygt 16 procent. Dessutom har man en låg utdelning vilket gör många normala fastighets- eller investmentbolagsspekulanter ointresserade.

Igår släppte man till slut sin niomånadersrapport och den innehöll som vanligt ingen större dramatik:

• Substansvärdet har stigit till 292 kronor per aktie, där man bör ta hänsyn till att det finns tio kronor till i form av latenta skatter som dock ger avkastning samt ungefär fem kronor överskattning av Hufvudstadens aktievärde på grund av den illikvida och märkligt prissatta C-aktien. Netto finns det alltså fem kronor till så länge Lundberg inte börjar handla med sina innehav
• Utdelningarna har stigit med 19 procent sedan förra året
• Under året har 850 miljoner kronor investerats i fastigheter
• Under Q3 köptes Holmen-aktier för drygt 300 miljoner kronor

Sammanfattningsvis bygger Lundberg vidare på sitt imperium. Det bjuds inte på några rockader likt NCC-Skanska-bytet häromåret. Jag tycker fortfarande att fastigheterna har låga avkastningskrav, men om du tycker annorlunda och är sugen på fastigheter idag så är Lundbergs ett väldigt attraktivt paket.

Inköp Fortum

Återigen blev det Fortum som blev månadens köp. Posten är nu uppe i 900 aktier efter ytterligare 85 Fortumaktier till priset 13,87 euro. Euron står nu i 8,60 kronor.

Så här ser portföljen ut efter dagens köp:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		28 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	22 %
Swedbank		13 %
Swedbank A	17
Swedbank Pref	2 870
Investor A	1 200	6 %
Sampo A	740	6 %
Industrivärden C	1 600	6 %
AP Möller Maersk A	3	5 %
Fortum	900	4 %
Teknologiportfölj		4 %
Apple	10
Google	8
Microsoft	170
Lundbergföretagen	408	3 %
Wal-Mart Stores	120	2 %
Johnson & Johnson	95	2 %

Portföljvärdet ligger på 2,7 miljoner kronor.

Gambrorykte

Enligt di.se är Investor och EQT just nu i förhandlingar om att sälja Gambro till amerikanska Baxter. Om siffrorna i artikeln stämmer skulle Investors 49 procent av bolaget säljas för 13 miljarder kronor. Med ett bokfört värde på 5,4 miljarder skulle det innebära en vinst på ungefär 10 kronor per Investoraktie. Till det kommer Investors andel i EQT IV:s vinst, där man är en mindre delägare.

Det återstår såklart att se om ryktet stämmer, men om det gör det så har Sveriges kanske impopuläraste företag återigen gjort en bra affär för sina aktieägare. Jag känner mig lite ensam som bloggosfärens ende Börje Ekholm-vän, men kanske kommer hans goda affärer snart att avspeglas i en sänkt substansrabatt?

Inköpsdags

Det var ett tag sedan jag redovisade bevakningslistan. Några av intjäningsantagandena är uppdaterade, liksom såklart aktuella kurser. Just nu ser Apple rent mekaniskt billigast ut. Jag kommer att sitta och grubbla lite över listan under helgen, men det mesta talar för ytterligare Fortum-inköp.

En förklaring till bevakningslistan finns i detta inlägg.

	Aktie	Valuta	__EPS	_P/E	_Mot. pris	__Kurs	_K/M
	Apple	USD	44.2	20	883.2	571.5	0.65
	Handelsbanken	SEK	20	15	300	219.6	0.73
	A.P. Möller-Maersk A	DKK	3500	15	52500	38840	0.74
	Industrivärden C	SEK	9.7	13.5	130.95	97.2	0.74
	Sampo A	EUR	2	15	30	24.69	0.82
	Fortum	EUR	1.4	12	16.8	13.96	0.83
	Beijer Alma	SEK	8.6	15	129	110.5	0.86
	Avanza	SEK	8.3	18	149.4	129.5	0.87
	Investor A	SEK	11.2	13.5	164.7	144.4	0.88
	Microsoft	USD	1.85	15	30.75	27.7	0.90
	Swedbank	SEK	11	12	132	120	0.91
	Google	USD	31.9	18	674.2	667.97	0.99
	Hennes & Mauritz	SEK	11	20	220	218.5	0.99
	Johnson & Johnson	USD	4.2	15	63	69.56	1.10
	Lundbergföretagen	SEK	13.5	15	202.5	224.5	1.11
	Alfa Laval	SEK	7.4	15	111	124.7	1.12
	Wal-Mart Stores	USD	4	15	60	70.2	1.17
	SKF	SEK	9	15	135	159.4	1.18
	Atlas Copco	SEK	8.1	15	121.25	151.2	1.25
	Procter & Gamble	USD	3.6	15	54	69.59	1.29
	SCA	SEK	8.5	12	102	131.9	1.29
	Unilever PLC ADR	USD	1.9	15	28.5	38.02	1.33
	The Coca-Cola Co	USD	1.85	15	27.75	37.93	1.37

Coca-Cola-analysen börjar bli pinsamt gammal, det är kanske läge för en uppdatering. Någon som tycker mina siffror är uppåt väggarna?

Utdelning Apple

Igår kom Apple med årets andra utdelning, liksom förra gången på 2,65 dollar per aktie. Dollarn har ökat i värde något så den här gången betyder det 17,97 kronor per aktie.

Liksom Google och Microsoft har börsvärderingen på Apple sjunkit ganska rejält från toppnoteringarna tidigare i år. Min bedömning är att prissänkningarna främst är motiverade av nervositet inför och kring produktlanseringar, samt det vanliga "inga träd växer till himlen"-resonemanget. Det är möjligt att något av de tre bolagen har nått toppen av sin hastiga tillväxt, men knappast alla tre. Dessutom är priserna idag satta som om bolagen ska börja gå radikalt sämre inom kort, och det har vi inte riktigt sett ännu.

Därmed är årets utdelningar hittills enligt tabellen nedan, alla belopp i svenska kronor före skatt:

Datum	Aktie	Antal	Utdelning	Totalt
12-11-16	Apple	10	17,97	180
12-09-14	Microsoft	170	1,31	223
12-09-12	Johnson & Johnson	95	4,00	380
12-09-06	Wal-Mart	120	2,68	321
12-08-20	Apple	10	17,80	178
12-06-18	Microsoft	170	1,40	238
12-06-14	Johnson & Johnson	65	4,30	280
12-06-05	Wal-Mart	120	2,87	344
12-05-14	Industrivärden C	1 600	4,50	7 200
12-05-11	Hennes & Mauritz	2 740	9,50	26 030
12-04-25	Investor A	1 200	6,00	7 200
12-04-25	Sampo	740	10,67	7 893
12-04-20	Lundbergföretagen	408	4,00	1 632
12-04-19	AP Möller-Maersk A	3	1 189,88	3 570
12-04-12	Wal-Mart	95	2,67	254
12-04-05	Handelsbanken A	1 420	9,75	13 845
12-04-05	Handelsbanken B	2 045	9,75	19 939
12-04-04	Swedbank A	17	5,30	90
12-04-04	Swedbank Pref	2 870	5,30	15 211
12-03-15	Johnson & Johnson	65	3,88	252
12-03-09	Microsoft	120	1,35	162
12-01-04	Wal-Mart	73	2,51	183
Summa				105 602

Wal-Mart nästa?

Rapport från Sampo

Liksom Maersk släppte Sampo sin niomånadersrapport igår, och liksom Maersk slog man till med en rejäl vinstökning för kvartalet. De här punkterna noterade jag i rapporten

• Resultatet per aktie ökade med 29 procent till 1,79 euro för niomånadersperioden, mark-to-market-resultatet blev 2,58 euro per aktie.
• Nettotillgångarna ökade till 17,75 euro per aktie
• Lönsamheten i If ökade med 39 procent till 648 miljoner euro före skatt och combined ratio sjönk till trevliga 89,4 procent
• Resultatandelen i Nordea ökade med 29 procent till 466 miljoner euro
• Livförsäkringsverksamheten i Mandatum fortsätter gå kräftgång och vinsten sjönk med 8 procent till 98 miljoner euro före skatt
• Avkastningen på eget kapital var 20,7 procent
• Topdanmark har börjat bidra (blygsamt) till resultatet i If, combined ratio ligger dock över 100 procent
• Solvency ratio har stigit till 162 procent

Det har varit ett bra år att äga Sampo, aktien har uppvärderats och bolaget går riktigt bra. Förbättringspotential finns främst i Topdanmark och Mandatum, där den senare lider av kräftgången på börsen och de avgiftsminskningar det lett till. Jag ser Sampo som fortsatt köpvärt, även om det var ett tag sedan jag köpte något.

Rapport från Maersk

Igår släppte AP Möller-Maersk sin niomånadersrapport där de flesta visare pekade i rätt riktning och resultatet blev bättre än man kunnat förvänta sig. Lite höjdpunkter för niomånadersperioden:

• Omsättningen ökade med 7 procent, till stor del orsakat av en försvagad euro och följaktligen dansk krona
• Vinsten ökade med 8 procent, även det mycket beroende av valutakurser, men tredje kvartalet gav nästan tre gånger högre vinst än motsvarande kvartal 2011
• Vinsten per aktie blev 3 794 danska kronor, vilket på årsbasis är bättre än mitt ursprungliga investeringsantagande på 4 000 kronor, och klart bättre än de 3 500 kronor jag idag har som "normal intjäningsförmåga"
• Maersk Lines fraktvolym har ökat med 6 procent och fraktraterna har ökat 0,2 procent, kostnaderna har minskat genom ruttoptimeringar och minskad bränsleförbrukning
• Maersk Oil har gått väldigt bra under Q3, men vinstökningen över nio månader beror på en engångsintäkt från en skatteuppgörelse i Algeriet
• Maersk Tankers har varit årets problemområde där omsättningen visserligen ökat, men förlusterna har skenat, extra accelererade av nedskrivningar på flottans värde

Eftersom koncernen är så differentierad är det ovanligt att resultaten slår så mycket som de gjorde under det här kvartalet, trevligt då att de slog positivt. Den närmaste framtiden för Maersk är väldig oviss, vilket avspeglas i aktiepriset. De största verksamheterna är väldigt konjunktur- och oljepriskänsliga vilket gör att en recession skulle drabba bolaget. På lång sikt tror jag dock att det är ett bra köptillfälle nu.

Den tankande mannen

Sveriges okrönte "buy and hold"-kung, Fredrik Lundberg och hans bolag Lundbergföretagen har ökat sitt innehav i skogskoncernen Holmen. Jag är inte så säker på att Holmen är ett bra köp idag, men man måste beundra den extremt konsekvente Lundberg och hans förmåga att bygga på sin och familjens förmögenhet.

Dessutom verkar han ha en god inverkan på sina företag. De är inte ständigt framgångsrika och konjunkturer kan spela dem ett spratt, men de är alltid välskötta, konservativt finansierade och långsiktigt framgångsrika.

Jag anser att fastigheterna i både Hufvudstaden och Fastighets AB L E Lundberg är högt värderade och har därför inte velat öka mitt innehav på länge, men Lundbergföretagen är (till rätt pris) en riktigt trevlig spargris för den som inte söker högsta möjliga direktavkastning här och nu.

En lite "rolig" observation är att när det gäller Lundberg tycks all fantasi som bortblåst hos landets rubrikmakare. Sök på den exakta frasen "Lundberg tankar" på Google så får du inte mindre än 5 700 träffar från allehanda media...

Plattstrid

Nu har mina teknologigiganter på kort tid alla presenterat surfplattor. Apple har lanserat sin iPad Mini, Google sina Nexus 7 och Nexus 10, och Microsoft sin Surface.

Bättre än iPad?

Själv har jag en gammal iPad av första generationen och den har på sistone blivit nästan outhärdligt långsam. Varje ny version av IOS har gjort den buggigare och långsammare. Inte helt konstigt kanske eftersom IOS anpassats efter bättre och bättre hårdvara, men det har gjort Safari oanvändbart. Med Chrome som webbläsare går det lite bättre, men även den är ganska instabil.

Nu funderar jag allvarligt på att byta och den jag är mest nyfiken på är faktiskt Surface. Men varför finns den med två OS? Vad tycker läsarna? Ska jag stanna kvar i Apple-fållan eller skifta?

OBS: det blir av någon anledning ofta lite upphettat i sådana här ämnen så jag påminner att kommentera med respekt för varandra

Köpa företag

Jag brukar inte avslöja så mycket om mitt företagande eftersom jag vill vara anonym, men under senaste året har jag arbetat en del med förvärv av privata aktiebolag och har slagits av hur det skiljer från att köpa publika bolag.

Den typ av förvärv jag varit och är inblandad i handlar om små och medelstora bolag och affärerna har handlat om ett tvåsiffrigt antal miljoner. I min aktieportfölj som jag redovisar här på bloggen avgränsar jag ju mig till riktigt stora bolag, därför blir skillnaderna stora.

Balansräkningen lever och mår bra i världen av privata företagsköp. På aktiemarknaden behandlas balansräkningen ibland som luft och Grahams resonemang ses som museala. När det gäller köp av hela bolag på privata marknaden är balansräkningen däremot högst väsentlig, i synnerhet när köpen ska delfinansieras med banklån. Att kunna presentera en vettig balansräkning efter köpet är helt nödvändigt.

Mina investeringskriterier är i stor utsträckning giltiga, men på den nivå av bolag jag har tittat på måste man sätta gränsvärdena annorlunda. Bolagsstorleken blir naturligtvis en helt annan. När det gäller den finansiella ställningen handlar man på skuldfri bas, dvs. en stor skuldsättning dras från köpeskillingen, och därmed blir balansräkningen en annan efter köpet.

Intjäningsförmågan och dess utveckling är otroligt viktig, men lika viktig är att förstå hur och varför den fortsätter i framtiden. Till skillnad från stora bolag är små bolag ofta enkla att börja konkurrera med, därmed blir olika typer av "vallgravar" viktiga att analysera och förstå. Bolagets marknad behöver analyseras, liksom branschen och konkurrenssituationen.

Utdelningshistoriken är däremot helt ointressant för ett bolag man förvärvar. Hur kassaflödena distribueras i framtiden har man fullständig kontroll över som ny huvudägare, och det behöver inte alls likna hur tidigare ägare agerat.

Ledningsfrågan är viktig, men också något man kan påverka. Styrelsen tillsätter man såklart själv i det förvärvade bolaget och ibland får man en ledning med på köpet, ibland tar ledningen hem en vinst och kan antas försvinna inom kort. Ibland lämnar ledningen direkt vid köpet och då gäller det att ha ett kontaktnät själv.

Ägarbilden är helt avgörande, både före och efter köpet. Det måste gå att lita på säljaren, även om en due diligence-process kan täppa till en del falluckor. Ägarbilden efter köpet är lika viktigt. Om du eller ditt företag inte gör köpet helt själv måste dina partners vara ytterst pålitliga och förmodligen behöver aktieägaravtal upprättas för att hantera situationer som dödsfall, konkurs, skilsmässor etc. Ägarfrågan är alltså viktig, men synen på ägandet blir såklart helt annorlunda jämfört med börsköp där man själv intar en baksätesposition jämfört med de stora herrarna och damerna.

Avkastningskraven är väsentligt högre, liksom självklart riskerna. I praktiken behöver man upp i avkastningsnivåer om 20 procent årligen för att kunna räkna hem finansiering med lite höjd för verksamhetsrisker. Här pratar jag inte om bolag med stora realtillgångar som fastigheter, skog etc.

Banklån för privata företagsköp är omgärdade av ett antal tumregler där bankerna inte skiljer så mycket åt. Ett typiskt köp delfinansieras till högst 50 procent av banken. Lånet jämte ränta ska avbetalas på fem år, och kassaflödet i den förvärvade rörelsen måste tillåta detta. Detta ställer naturligtvis höga krav på kassaflödet i bolaget som förvärvas. P/E 15 och liknande är inte att tänka på, utan intervallet är snarare 5-10.

Eftersom mindre bolags affärsmodell inte är lika beprövad och deras marknadsposition inte är lika befäst ser jag detta som ganska naturligt. Det är också en av anledningarna att jag undviker small cap och alternativlistor. Värderingsskillnaden är alldeles för liten mellan de största och starkaste bolagen och de mindre noterade bolagen.

Även om det är en ganska annorlunda värld ser jag det som lärorikt att agera på den privata marknaden parallellt. Företagen är mindre och oftast enklare att analysera. De är känsligare för förändringar i personal, marknad och annan omvärld, samtidigt går de att överblicka. 

Rapport från Apple

Apple kom med sin kvartalsrapport idag (igår?) vilken avslutar bolagets brutna räkenskapsår. Året som helhet är ett nytt rekordår med omsättningsökning på 45 procent och en vinstökning per aktie på 60 procent.

Jodå, sextio procent är rätt hyggligt. Vinsten per aktie var 44,15 dollar, vilket med en kurs på 609,54 dollar ger en P/E på 13,8. Om vi justerar för bolagets kassa och verksamhetsfrämmande investeringar på 129 dollar per aktie blir P(netto)/E 10,9. Det vore såklart ganska naivt att räkna på en långsiktig vinsttillväxt på 60 procent, men 10,9 skulle enligt Grahams tillväxtformel motsvara 1,2 procent, är det rimligt? Jo det är rimligt om man tror att Apple inom kort kommer att köra rejält i diket och tappa sin status. Detta är såklart inte fullständigt omöjligt men jag fortsätter nog satsa mina sekiner på att att det inte händer.

Är allt frid och fröjd hos Apple? Jag tror nog det på det stora hela, men om man vill leta orosmoln bör man jämföra med förra kvartalets siffror. iPad-försäljningen har sjunkit, kanske i avvaktan på iPad Mini? iPhone-försäljningen ökade mycket blygsamt, kanske för att större delen av kvartalet varit en väntan på iPhone 5? Mac-försäljningen har ökat rejält visserligen, men det har inte så stor betydelse för Apples resultat.

Jag har inte hunnit läsa alla kommentarer från Apple-analytiker och -kännare, men spontant är iPad-siffran svårast att bortse ifrån. Jag får återkomma till det när jag läst på lite mer...

Kungleden vs. Skatteverket

Kungsledens "smarta" skatteupplägg under glansdagarna 2006-2007 är tillbaka och spökar rejält. Efter att jag skrivit fastighetsbolagsanalysen för två veckor sedan tyckte jag att Kungsleden verkade billigt. Det som låg mellan den analysen och ett köp var en worst-case skatteeffektanalys jag tänkte göra. Om jag läser Q2-rapporten, sid 10-11 "Skattesituationen" så får jag intrycket av att worst-case ligger kring 2 miljarder för eget kapital.

Den nivå som indikerades i Q2 pekade alltså mot att eget kapital efter de maximala förlusterna skulle ligga på ungefär 42 kronor per aktie, vilket hade gjort dåvarande värdering på 39,50 kronor attraktiv eftersom:

• Kungsleden har en högt kassaflöde för ett sådant eget kapital
• Hela nersidan av skatteprocesserna låg inprisad i priset

Men, i dagens Q3-rapport visar det sig att en sådan analys vore grovt felaktig, för maximala skatteeffekten är i själva verket 3 miljarder! En sådan förlust skulle reducera det egna kapitalet till 29 kronor per aktie, en bra bit från 42 kronor.

Hade jag köpt för 39,50 kronor för ett par veckor sedan och sedan fått dagens rapport hade jag varit rejält irriterad. Nu är jag mest häpen över att en så viktig information inte kommit fram ordentligt i ljuset tidigare. Kungsleden som oftast är mycket duktiga på information har även lyckats vara otydliga i denna rapport, under avsnittet "Skattesituationen" finns följande mening: 

"De samlade reserveringarna för pågående processer uppgick [...] till totalt 1 050 Mkr. Det är en minskning av reserveringarna med 260 Mkr [...] sedan två processer [...] avgjorts under tredje kvartalet, se vidare sidan 12."

En ouppmärksam läsare kan nog få intrycket att man vunnit en tvist, men nej, den har avgjorts till Kungsledens nackdel så reserveringen har tagits i anspråk och blivit en realiserad förlust.

Nu får man väl anta att herr Erséus har dragit fram alla liken ur garderoben, och då ställa sig frågan om Kungsleden är köpvärt efter dagens ras? Så här ser jag på det:

• Aktiepriset ligger nu över worst-case-scenariot, på 31 kronor vilket skulle vara en premie på 2 kronor mot de 29 kronorna i kvarstående eget kapital, den som köper en aktie tar numera alltså en del av skatterisken, för två veckor sedan stod en säljare hela den risken
• Kassaflödet mot 29 kronor är såklart utmärkt, rörelsen har inte förändrats
• En trovärdighetsfråga har uppstått kring ledningen
• Utdelningen har dragits in
• Ett worst-case-scenario kommer med all säkerhet att utlösa nyemission för att täcka kovenanter, så en investerare i Kungsleden bör nog reservera en del kapital för att delta i en sådan

För att summera ser jag alltså att investeringskvaliteten har sjunkit och att prisvärdheten också sjunkit en aning. Vid vilket pris vore då Kungsleden attraktivt? Finns det ett sådant pris? Ja, jag tycker nog att det gör det, man sitter på stora realvärden och bra kassaflöden så det kommer nog att gå att få ihop en emission om det skulle krävas. Vid en tydlig rabatt mot de 29 skulle jag nog bli frestad. Vågar man drömma om 25 kronor?

Inköp Fortum

Även denna månad föll valet på Fortum. Med dagens kraftiga nergång i Kungsleden började jag räkna även på det, men jag tycker att priset borde ner lite till för att helt absorbera skatterisken. Därför blev det ytterligare 80 Fortumaktier till priset 14,10 euro. Euron har stigit och står nu i 8,69 kronor.

Så här ser portföljen ut efter dagens köp:

Bolag/aktie	Antal	Portföljandel
Handelsbanken		28 %
Handelsbanken A	1 420
Handelsbanken B	2 045
Hennes & Mauritz	2 740	22 %
Swedbank		13 %
Swedbank A	17
Swedbank Pref	2 870
Investor A	1 200	6 %
Sampo A	740	5 %
Industrivärden C	1 600	5 %
AP Möller Maersk A	3	5 %
Teknologiportfölj		4 %
Apple	10
Google	8
Microsoft	170
Fortum	815	4 %
Lundbergföretagen	408	3 %
Wal-Mart Stores	120	2 %
Johnson & Johnson	95	2 %

Portföljvärdet har sjunkit och ligger nu på 2,8 miljoner kronor. Jag kommer nog att skriva någon mer utförlig kommentar om Kungsleden senare, nu är fikapausen slut...

Rapport från Nordea

Eftersom Nordea finns indirekt i portföljen via Sampos stora innehav läser jag såklart bolagets niomånadersrapport med stort intresse. Det är också intressant att jämföra bankjättarna och deras resultat med varandra.

Till skillnad från Swedbank och Handelsbanken rapporterar Nordea, Nordens största bank, i euro. Eftersom banken dessutom har relativt stor del av sin verksamhet utanför eurozonen får valutaeffekter lite större betydelse.

Det här noterar jag för Nordeas första nio månader:

• Intäkterna har ökat med 10 procent
• K/I-talet har förbättrats till 51 procent, klart svagare än Swedbank och kostnadsledaren Handelsbanken
• Resultatet per aktie har stigit hela 24 procent till 57 cent, rullande tolv månader har man tjänat 76 cent per aktie.
• Det egna kapitalet har ökat med 10 procent och ligger nu på 6,82 euro per aktie, primärkapitalrelationen ligger på 13,3 procent. Räntabiliteten ligger på 11,4 procent, ett par procentenheter lägre än Handelsbanken och Swedbank, vilket är mycket, jag återkommer till det nedan.
• Liksom Handelsbanken var kvartal 3 isolerat inte särskilt starkt, utan lite svagare än kvartal 2, vilket får bli förklaringen till att aktien faller idag
• Kreditförlusterna inom området shipping sjönk sedan föregående kvartal men är fortfarande mycket höga. Räntenettot inom området ligger på 86 miljoner euro och kreditförlusterna på 54 miljoner, men området är ändå svagt lönsamt. Detta är ett irritationsmoment för Nordea men inget som på något vis hotar verksamheten. 

Nordea ligger alltså fortsatt på klart lägre räntabilitet. Varför detta är så viktigt illustreras lätt med en klassisk ränta-på-ränta-tabell.

Varför räntabiliteten är viktig

Så här utvecklas en hundralapp i eget kapital i en bank vid 11,4 procent avkastning (Nordea) respektive 13,7 procent avkastning (Handelsbanken/Swedbank):

År	[EK 11,4%]	[Utd 11,4%]	[EK 13,7%]	[Utd 13,7%]
0	100 kr		100 kr
1	103 kr	3 kr	107 kr	4 kr
5	117 kr	4 kr	139 kr	5 kr
10	137 kr	4 kr	194 kr	6 kr

I tabellen antas att hälften av vinsten återinvesteras och hälften delas ut. Tabellen är beräknad till nuvarande penningsvärde med en diskonteringsränta på 5 procent för att parera inflation och ett litet avkastningskrav. Den utdelade pengen återinvesteras inte - vilket skulle ge högre skillnad.

Om du äger EK i tio år är hundralappen hos banken med 11,4 procent avkastning värd 137 kronor plus en total utdelning på 37 kronor. För banken som avkastar 13,7 procent är hundringen värd 153 kronor plus 53 kronor utdelning.

En hundralapp eget kapital är alltså värd 206/174-1 = 18 procent mer hos Handelsbanken än hos Nordea om differensen är uthållig. Ju längre din horisont är och ju mer inflation du förutser, desto större kommer den här skillnaden att bli.

Tillsammans med sin historik av kristålighet gör denna effekt att jag anser att Handelsbanken är värd en tydlig premie jämfört med andra banker.

Tillbaka till rapporten

Om man ska summera rapporten är nog inte Nalle Wahlroos särskilt nöjd med vad Nordea presterar i år, jag tror inte det enskilda kvartalets resultat spelar så stor roll. Som Sampo-ägare anser jag att Nordea varit ett klipp med potential till ytterligare värdestegring om man lyckas med sina besparingsåtgärder. Men jag har ingen tanke på att byta mina Handelsbankenaktier mot Nordea, även om Nordea kanske har en större kortsiktig potential.

Rapport från Facebook

Idag släppte Facebook sina kvartalssiffror för Q3 och det var ingen munter läsning, även om aktien i efterhandeln stiger med nästan 9 procent.

Under en genomsnittlig månad har sajten nu 1 miljard användare (ja, jag är en av dem), ur dessa lyckas sajten vrida 1,25 dollar. Jämfört med föregående år är det i princip inflationsjusterat. För att var helt rättvis har valutaeffekter varit till Facebooks nackdel. Men den mest kritiska uppgiften - att få ut mer per användare - har alltså inte lett någonvart under ett år.

De blygsamma vinster man gör, 12 cent per aktie på ett kvartal, äts helt upp av de optionsprogram som personalen mottar och skatterna på dessa, Ebberöds bank alltså.

Förlusten per kvartal landar alltså på 6 cent per användare och kvartal. Om man skulle börja hålla i optionsprogrammen kan man kanske tjäna 30 cent per användare och kvartal. Om hela planeten tas in skulle man alltså kunna tjäna 1,8 miljarder dollar per kvartal eller 72 cent per aktie, om man inte spätt ut sig ytterligare vid det laget. 72 cent gånger fyra kvartal blir 2,88 dollar. Med ett pris på 20 dollar skulle P/E bli 7, rätt rimligt för ett bolag som inte kan växa mer... Med andra ord är långsiktiga potentiella uppsidan närmast noll i företaget om intäkterna per användare står still.

Tillbaka till ritbordet för Zuckerberg och gänget alltså, det enda som gäller är att få ut mer per användare!

Fanboy?

Nej, jag må vara aktieägare i Apple, men jag är verkligen ingen fantast. Men jisses vad snygg den här skulle vara på mitt skrivbord...

Den nya iMac:en är fantastiskt tunn

... och sedan in med Windows 8 på den så den går att använda för en Mac-analfabet :-)

I skrivande stund har SvD en live-rapportering från Apples produktlanseringsevent och jag kan inte undanhålla denna sköna bit marknadsföring från er:

"Nu jämför Schiller den med en Android-platta – en Google Nexus 7, men han nämner inte namnet. Han menar att en fördel skulle vara Ipad minis 7,9 tums skärm och att den har 35 procent större yta än en 7 tums skärm."

Endast en säljare kan argumentera att en fördel med iPad Mini är att den är större än en ännu mindre enhet :-D

Rapport från Swedbank

Nu duggar bankrapporterna tätt och idag släppte Swedbank sin niomånadersrapport för 2012. Rapporten ser vid första anblicken oväntat stark ut, håller det för genomläsning?

Swedbanks kvartalsrapport har mottagits mycket väl idag och såväl press som kursutvecklingen har varit positiv, det här är mina reflektioner, jämförelse sker mellan årets första nio månader och samma period föregående år om inget annat anges:

• Intäkterna ökar med 7 procent
• K/I-talet har förbättrats till 47 procent och Swedbank har på allvar tagit upp kampen med Handelsbanken om titeln som kostnadseffektivaste bank
• Som jag kommenterat tidigare är Swedbanks angivna "vinst per aktie" missvisande, om man mer rättvisande betraktar preferensaktierna som stamaktier blir vinsten per aktie 9,16 kronor, en minskning med 3 procent från 9,45 kronor föregående år, minskningen beror främst på att föregående års resultat var dopat med stora återvinningar från bolagets aggressiva reservationer under finanskrisen
• Det egna kapitalet har ökat med 4 procent och uppgår nu till 89,50 kronor per aktie, primärkapitalrelationen har därmed stigit till 18,8 %, räntabiliteten ligger på samma nivå som Handelsbanken, 13,7 procent
• Kvartal 3, isolerat, innebar en väsentlig uppryckning för de flesta nyckeltal och huvudorsaken är att man lyckats sänka sina kostnader med 10 procent från kvartal 3 2011
• Swedbank har relativt SHB lyckats hålla uppe sitt provisionsnetto ganska väl. Att man i detta klimat lyckats med ett sådant konststycke beror såvitt jag kan se på att courtage och andra börsrelaterade intäkter är mycket små för banken
• Avvecklingsverksamheterna Ryssland, Ukraina och Ektornet (fastighetsbolaget som tagit över beslagtagna fastigheter främst i Baltikum och USA) har kostat en hel del pengar för banken. Ryssland har givit ett litet överskott medan Ukraina gått med förlust med 826 miljoner kronor och Ektornet med 335 miljoner kronor. Här kommer nog att komma fram ytterligare förluster framöver under avvecklingen.

Resultatet för kvartalet och året hittills måste anses som mycket bra och det finns dessutom förbättringspotential på ytterligare någon miljard när man avvecklat Ryssland, Ukraina och Ektornet. Om resultatet per aktie hamnar strax över 12 kronor på helåret, vilket verkar rimligt, betyder det att man möter mina antaganden väl och att aktien fortfarande är prisvärd.

Rapport från Handelsbanken

Hoppsan, klockan hann ticka över midnatt, men nu fick jag tid att kommentera gårdagens rapport från Handelsbanken. Mina standardtidningar hann ganska snabbt med att förklara att rapporten var bättre än väntat samt att den var sämre än väntat. Det beror kanske på vem som väntar? Nu var det inte så den här gången, men tidigare har jag sett artiklar som skiftat rubrik efter hur aktiekursen rört sig under dagen. Måste vara kul att jobba inom media...

När man läser igenom toppraderna och bottenraderna är det inte mycket dramatik i rapporten, men vissa detaljer på vägen sticker ändå ut. Här är mina reflektioner, jämförelser gäller de första nio månaderna 2012 mot motsvarande period 2011 om inget annat nämns:

• Intäkterna ökade med 7 procent
• K/I-talet förbättrades till 45,1 procent, Handelsbanken är helt outstanding på kostnadseffektivitet bland storbankerna och den svenska kontorsrörelsen uppvisar fantastiska 32,9 procent för Q3
• Kreditförlustnivån är fortsatt låg, 0,07 procent
• Resultatet per aktie ökade med 7 procent till 15,95 kronor, för det tredje kvartalet var ökningen mot föregående år dock endast 3 procent
• Banken fortsätter bygga eget kapital (plus 10 procent) utan att dra på sig motsvarande upplåning, primärkapitalrelationen fortsätter därmed att öka, nu 20,5 procent. Det fantastiska är att man trots detta kan upprätthålla en nästan oförändrad nivå på räntabiliteten, 13,7 procent, nyckeln är såklart kostnadskontrollen
• Tillväxten i Storbritannien är imponerande med 20 nya kontor i år, totalt 124 kontor, och ytterligare 13 är på gång. Intäkterna i Storbritannien har ökat med 41 procent, men ännu är man långt ifrån intäktsnivån på svenska kontor, som dessutom är 461 till antalet
• Den mest negativa utvecklingen har varit på provisionsnettot, som väntat. Det har fallit med 6 procent sedan 2011, "främst till följd av aktiemarknadsrelaterade intäkter". Avanzas intäkter utanför räntenettot har fallit med 29 procent, så nog ligger det något i att denna marknad dalat rejält, även om procentsatserna såklart inte är helt jämförbara. Handelsbanken Capital Markets är det segment som kanske mest kan liknas vid Avanza och där ligger intäktsminskningen på 17 procent.

Generellt sett går det väldigt bra för Handelsbanken. Caroline Neurath väljer verkligen att se glaset som halvtomt och vinklar det precis tvärtom, så välj vem ni vill tro på. Den stora hotbilden för Handelsbanken är bolånesidan där en räntehöjning eller kraftig arbetslöshetsstegring skulle kunna leda till stora kreditförluster. Traditionellt har man dock varit den försiktigaste kreditgivaren bland svenska banker och det är en tradition jag är beredd att betala en premie för.

Analys av Beijer Alma

Förra veckans läsarundersökning gav ett stort gensvar och i sammanställningen konstaterade jag att det bolag flest läsare tyckte att jag "saknar" i min portfölj är Beijer Alma. Därför tänkte jag nu analysera Anders Walls industrikonglomerat.

Starke man

Beijer Alma är ett konglomerat med ett femtiotal resultatenheter. Det verksamheterna har gemensamt är att man säljer industriella produkter till andra företag. Vissa av verksamheterna är tillverkande enheter medan andra är handelsverksamheter.

Verksamheterna sorterar under tre dotterbolag, enligt årsredovisningen 2011; Lesjöfors (49 % av omsättningen 2011), Habia Cable (24 %) och Beijer Tech (27 %). Den största dottern Lesjöfors har ledande marknadspositioner inom Europa och är aktiva inom industrifjädrar, banddetaljer och chassifjädrar. Lesjöfors är internationellt verksamt med produktion i fjorton länder och försäljning i sextio. Bolaget säljer till alla industribranscher från hushållsprodukter till högteknologi, där telekom sticker ut något med 7 procent av omsättningen. Rörelsemarginalen låg 2011 på 25 procent och avkastning på sysselsatt kapital var 43 procent.

Det minsta dotterbolaget Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel och kabelsystem, med kunder inom telekom (35 %), försvarsindustri (16 %) och andra branscher som exempelvis kraftgenerering, kärnkraft, infrastruktur m.fl. Bolaget är verksamt i femtio länder, men Europa dominerar. Habia är inte lika dominerande på sina marknader som Lesjöfors och har inte heller samma starka resultat. Rörelsemarginalen var 8 procent 2011 och avkastningen på sysselsatt kapital var 15 procent.

Det tredje dotterbolaget Beijer Tech förvärvades 2010 från G & L Beijer AB (nöjd att jag inte behöver blanda in Beijer Electronics i det här) för 300 miljoner kronor, ett skapligt köp då bolaget sedan dess levererat vinster på 100 miljoner före skatt. Beijer Tech bedriver industriell handel inom flödesteknik/industrigummi samt det bredare området industriprodukter för ytbehandling, gjuteri och stål- och smältverk. Kunderna finns främst inom Sverige. Eftersom det är en handelsverksamhet ligger rörelsemarginalen lägre än hos de andra dotterbolagen, 7 procent 2011, men avkastningen på sysselsatt kapital är goda 23 procent.

Beijer Alma har haft ett fantastiskt decennium med kraftig tillväxt både organiskt och med lyckade förvärv. Avkastningen på eget kapital har totalt sett varit utmärkt, under det för bolaget värsta krisåret var man nere i 17 procent, annars ligger man  stadigt en bit över 20 procent. Vad talar för fortsatt framgång för Beijer Alma? En sak är att man tycks relativt stryktåliga i konjunkturen, samtliga tre döttrar var lönsamma genom finanskrisen. Lesjöfors, det största dotterbolaget verkar mycket starkt på sina marknader och levererar en enorm lönsamhet som verkar springa ur effektiv produktion, distribution, kundservice (enligt egen utsago) och bra långsiktiga kundförhållanden. Habias stora beroende av telekom kan vara en svaghet när operatörerna kläms framöver, men det är inte helt säkert att operatörerna kan minska sina kabelinvesteringar i alla fall. Under 2012 har det i alla fall givit en minskning av omsättningen.

Under 2012 har två bolag förvärvats, Stumpp + Schüle GmbH (för Lesjöfors) och Norspray AS (för Beijer Tech). Framförallt det senare har givit ett ovanligt stort tillskott till koncernens goodwill och verkar lite okarakteristiskt, det ska bli spännande att se hur det utvecklas.

Så här står sig Beijer Alma mot mina investeringskriterier, balansräkning enligt Q3-rapporten från förra veckan.

Kriterium	Uppfyllt?	Kommentar
Tillräcklig storlek:	NEJ	Mid Cap är inte Large Cap
Stark finansiell ställning:	JA	Graham skulle få fuktade ögon om han kunde se hur Beijer Alma vårdar sin balansräkning. Omsättningstillgångarna är mer än dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna samt större än de totala skulderna.
Intjäningsstabilitet:	NEJ	Förlust 2002 på grund av en engångsnedskrivning av anläggningsvärden, snart preskriberat men inte riktigt ännu...
Utdelningsstabilitet:	JA	En relativt frikostig utdelare
Intjäningstillväxt:	JA	2001-2003 var tuffa år för Beijer Alma, men en "normal intjäningsförmåga" borde legat kring 2,50 kronor. Genomsnittet för de tre senaste åren har varit 8,60 kronor och årets resultat verkar inte hamna alltför långt därifrån. Räknat på detta har tillväxten varit 240 procent, eller 13 procent årligen.
Trovärdig ledning:	JA	Rapporterna håller bra klass, ledningen har varit med länge
Gynnsam ägarbild:	JA	Ordförande Anders Wall är en tydlig och uppenbart långsiktig huvudägare

Börsvärdet är en bra bit från Large Cap, men annars håller bolaget mycket hög investeringskvalitet - om tre månader suddas det sista nej:et ut från listan ovan. Jag förstår varför mina läsare tipsade om bolaget. Så här ser de kvantitativa kriterierna ut (senast betalt är 112,75 kronor):

• P/E-tal: med intjäningsförmågan 8,60 kronor per aktie är P/E idag 13, OK
• Börsvärdet är 3,40 miljarder kronor och de räntebärande skulderna är 291 miljoner. Kassa och bank uppgår till 167 miljoner kronor, därmed är enterprise value 3,52 miljarder kronor. EBIT3 är 362 miljoner, därmed blir EV/EBIT3 9,7, OK
• Pris/eget kapital: eget kapital per aktie städat för goodwill är 30,83 kronor, därmed är pris/ek 112,75/47,80 = 3,7, EJ OK. Man ska nog inte räkna med att få bolaget till bokförda värdet när det avkastar klart över 20 procent årligen på eget kapital.

Sammantaget ser Beijer Alma mycket intressant ut och jag förstår att mina läsare tipsade om bolaget. Priset är på en sådan nivå att även Peter Lynch skulle vara intresserad (P/E mindre än eller lika med tillväxttakten). Bolaget tycks erbjuda en mycket hög investeringskvalitet till något som just nu ser ut som ett rimligt pris.

Beijer Alma åker in på bevakningslistan :-)